Landstinget Kronoberg RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Landstinget Kronoberg RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Förord Landstinget Kronoberg ska vara ett jämställt landsting där det kvinnliga och manliga perspektivet ges likvärdiga villkor i bemötande och förhållningssätt till patienter och i förhållandet till medarbetare. Arbetet för jämställdhet ska liksom arbetet för en jämlik hälso- och sjukvård ingå som en självklar del i allt ledningsarbete i vårt landsting. Genom deltagandet i Program för Hållbar Jämställdhet har Landstinget Kronoberg fått möjlighet att utveckla kunskap om jämställdhetsintegrering och att påbörja arbetet för att synliggöra hur kön, som en av diskrimeringsgrunderna, påverkar villkoren för kvinnor och män i vår verksamhet. Landstinget Kronoberg fortsätter det långsiktiga arbetet inom ramen för vårt likabehandlingsprogram som fastställdes våren 2013. Tillsammans med övriga aktörer länet arbetar vi för att ta fram en jämställdhetsstrategi som ska styra det fortsatta arbetet i vår region. Martin Myrskog, tf. landstingsdirektör Landstinget Kronoberg 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Resultat... 6 Programmål och utfall... 7 Genomförande... 11 Hållbarhet... 11 Utbildning och kommunikation... 12 Utvärdering och lärdomar... 13 Bilagor... 14 Landstinget Kronoberg 3

Sammanfattning Landstinget Kronoberg arbetar strategiskt med olika aktiviteter för att skapa en god hälsa och vård på lika villkor. Syftet med att delta i Program för Hållbar Jämställdhet var att utveckla kunskap om jämställdhetsintegrering och att ta fram statistik som underlag för att synliggöra hur kön påverkar villkoren för kvinnor och män i landstingets verksamhet. Resultat Förtroendevalda, ledningsgrupp och verksamhetschefer har utbildats i jämställdhetsintegrering Vi har könsuppdelad individbaserad statistik på övergripande nivå i organisationen Vi har fastställt likabehandlingsprogram med handlingsplan. Mål och aktiviteter i handlingsplanen ska vara uppfyllda senast 2016. Vi har undertecknat den europeiska jämställdhetsdelarationen CEMR Vi har tagit fram en webbutbildning i jämställdhet/jämlikhet att användas vid arbetsplatsträffar Effekter Vi erbjuder en jämställd tandreglering i länet Lika god tillgänglighet för kvinnor och män till besök på vårdcentraler, somatisk vård och planerade operationer Vi analyserar kontinuerligt könsuppdelad statistik för att upptäcka och åtgärda ojämställdhet Landstinget Kronoberg 4

Bakgrund Landstinget Kronoberg arbetade under åren 2006-2007 med olika jämställdhets projekt. I projektet Jämställd ledning som anordnades av Länsstyrelsen deltog ett antal chefer från olika myndigheter så även från landstinget. Målet med projektet var att uppnå en jämställdhetsintegrering ur ett ledarskaps- och organisationsperspektiv. Landstinget genomförde också projektet Genus i vården. Syftet var att öka medvetenheten om hur föreställningen om genus påverkar vårdkvalitén. Utvecklingsprojektet ledde fram till att landstinget beslutade om en handlingsplan En god hälsa och vård på lika villkor. Dessa projekt involverade delar av organisationen och nästa steg var att involvera hela organisationen. På initiativ av dåvarande landstingsdirektören skrevs en ansökan till Program för hållbar jämställdhets första programperiod. Landstinget Kronoberg beviljades under våren 2009 1,5 miljoner i utvecklingsmedel som möjliggjorde ett arbete som involverade en stor del av organisationen. Hösten 2009 påbörjades arbetet i landstinget med stöd av jämställdhetskonsult. Förtroendevalda i landstingsstyrelsen, landstingsfullmäktiges fyra utskott samt alla verksamhetschefer utbildades under 2009 och 2010. I den senare delen av verksamhetschefernas utbildning deltog även patientnämnden eftersom det blev tydligt att exempel från patientnämnden kan vara ett underlag i förbättringsdiskussioner inom hälso- och sjukvården. Att de exempel som presenterades av patientnämnden hade inträffat i vår egen organisation gav en större legitimitet. Landstinget Kronoberg fick en ny verksamhetsorganisation juni 2010. Efter genomförd organisationsförändring utbildades den nya ledningsgruppen hösten 2010. Syftet med utbildningsaktiviteterna var att utveckla kunskap om jämställdhetintegrering så att landstingets högsta ledning på såväl politisk som på tjänstemannanivå samt verksamhetschefer blev bärare av en kultur som skulle fortplanta sig i hela organisationen. Ett annat syfte med arbetet var att ta fram verktyg för att följa jämställdhetsintegreringen. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän och fackliga företrädare skulle under ledning av konsulten ta fram könsuppdelad statistik och nyckeltal som sedan skulle följas i delårs- och årsrapporter. Andra programperioden fick landstinget en miljon i utvecklingsmedel för tre delprojekt Jämställd tandreglering Får flickor och pojkar i lika stor utsträckning erbjudande om och behandling med tandreglering? Jämställt bemötande Utifrån patientnämndens ärenden undersöka om det finns skillnader i hälsooch sjukvårdens bemötande av kvinnor och män, samt om det finns skillnader beroende på svensk bakgrund eller inte. Förbättrad könsuppdelad statistik Landstinget Kronoberg 5

Inför andra programperioden undertecknade Landstinget Kronoberg CEMR, den europeiska jämställdhetsdeklarationen, därmed åtog sig landstinget att ta fram ett likabehandlingsprogram med handlingsplan. Landstinget Kronobergs likabehandlingsprogram med handlingsplan fastställdes av landstingsfullmäktige i februari 2013. Resultat Förtroendevalda, tjänstemannaledning och alla verksamhetschefer kallades till tre utbildningsdagar under 2009 och 2010. Utbildningsdagarna leddes av en jämställdhetkonsult. Innehållet i utbildningen bestod bland annat av jämställhetintegrering, den politiska processen, förklaringar till ojämställdhet, medvetandegörande av landstingets värdegrund i förhållande till jämställdhet och ledarskap samt formulering av handlingsplan för hållbar jämställdhetintegrering. En gemensam chefsdag för hela ledningen och landstingets samtliga chefer anordnades i februari 2010. Under chefsdagen genomfördes en interaktiv teater som handlade om ojämställdhet i vården. Flera scener spelades upp och de diskuterades senare i dialogcaféer. Genom de olika utbildningarna ökade medvetenheten om jämställdhet bland förtroendevalda, ledningsgrupp och verksamhetschefer däremot nådde aktiviteterna inte ner till medarbetarna som möter patienter, anhöriga och medborgare i det dagliga arbetet. Under andra programperioden koncentrerades arbetet på att ta fram könsuppdelad statistik, ta fram en exempelsamling för jämställt bemötande av patientnämnden och tandvårdens arbete med en jämställd tandreglering. Dessa aktiviteter valdes utifrån erfarenheter från den första programperioden. När nyckeltal skulle tas fram visade det sig att könsuppdelad statistik inte fanns tillgänglig mer än inom vissa områden. Centrumchefer och verksamhetschefer efterfrågade könsuppdelad statistik för att upptäcka ojämställdhet. Det sågs som en nödvändighet för ett hållbart arbete att kunna följa nyckeltal över tid. En framgångsfaktor för jämställd vård är att koppla det till patientsäkerhetsarbetet. Patientnämnden tog utifrån sin undersökning om jämställt bemötande fram en exempelsamling till kommande personalutbildningar i Landstinget Kronoberg. Tandvården var intresserad av att fortsätta sitt projekt om jämställd tandreglering. Antalet pojkar och flickor på visning, väntelista, kallelse, utredning samt behandling studerades under 2011 och 2012. Det är fler flickor som efterfrågar och får tandregleringsbehandling i landstinget. Genom att uppmärksamma jämställdhet och införa ett bedömningsindex har antalet uppsatta patienter på visningar och väntelistan blivit jämnare fördelad mellan könen. Jämställd tandreglering är en dynamisk och fortlöpande process och bör uppmärksammas mer inte bara i Kronoberg utan i hela Sverige. Landstinget Kronoberg 6

Programmål och utfall De övergripande målen med första programperioden var att utveckla kunskap om jämställdhetintegrering samt att ta fram statistik som underlag för att synliggöra hur kön påverkar villkoren för kvinnor och män i landstingets verksamhet. Det första målet uppfylldes till stor del genom att 74 chefer och 21 förtroendevalda utbildades i jämställdhetsintegrering. Utbildningarna var obligatoriska och flertalet verksamhetschefer deltog. Landstingets verksamhetschefer påbörjade efter utbildningen totalt 48 förbättringsprojekt. Ett exempel på förbättringsarbete var kliniskt kemiska laboratoriet som undersökte om vårdcentralernas laboratorieanvändande var jämställt. Vid undersökningen framkom att analyser av ferritin(järnbrist) oftare görs på kvinnor än män och att CDT(alkoholism) är vanligare att analysera på män än kvinnor. Eftersom järnbrist är vanligare hos kvinnor och förekomsten av alkoholism vanligare hos män, bedömdes att provtagningen inte var ojämställd. Däremot kan det röra sig om ojämställdhet gällande analyser av njurfunktionsprovet kreatinin, 30 procent fler prover tas på kvinnor än på män. Eftersom män oftare har ett avvikande resultat vid provtagning, kan det ses som ojämställt och det är möjligt att fler prover borde tas på män. Samtidigt kan anledningen till att fler prover tas på kvinnor bero på att fler kvinnor uppsöker vårdcentraler. Exemplen visar att det krävs kunskap och analyser av all statistik innan slutsatser kan göras om jämställd undersökning och vård. Målet att ta fram könsuppdelad statistik och nyckeltal att följa i delårs- och årsrapporter kunde inte uppfyllas under den första programperioden. Detta mål var alltför optimistiskt eftersom det i vissa delar saknades möjlighet att få fram tillförlitlig statistik. Under andra programperioden har arbetet med att få könsuppdelad statistik fortsatt. För att statistiken ska vara lättillgänglig och användbar för användaren har rapporter i verktyget Business objects skapats. Användaren ska kunna sortera statistiken på ålder, kön och bostadsort på ett enkelt sätt. I landstingets delårsrapport mars 2013 kunde alla väntetider presenteras könsuppdelat. För utförda besök inom sju dagar på vårdcentraler kunde ingen skillnad utläsas mellan könen när det gällde väntetider. Fler kvinnor än män besökte vårdcentralerna. Det sågs inga skillnader mellan privata och offentligt drivna vårdcentraler. För utförda besök inom planerad somatisk vård kunde ingen större skillnad utläsas mellan könen när det gällde tillgängligheten till ett första besök inom 60 respektive 90 dagar. Kvinnor gjorde fler besök (57,1 %) än män (42,9 %). Det kan till viss del förklaras med kvinnors besök i mödravård. För operationer inom planerad somatisk vård kunde ingen större skillnad utläsas mellan könen när det gällde tillgängligheten till operation inom 60 respektive 90 dagar. Det var fler kvinnor (56,6 procent) än män (43,4 procent) som genomgick operationer. Tandvården undersökte om tandregleringen är jämställd (bilaga2). Landstinget Kronoberg 7

Får flickor och pojkar i lika stor utsträckning erbjudande om och behandling med tandreglering? Är IOTN-index (Index of Orthodontic Treatment Need) till någon nytta för allmäntandläkarna och ortodontister i länet? Beror denna snedfördelning på tandläkarna som bedömer och erbjuder tandregleringsbehandling eller ett aktivt val bland vårdsökande. Var i vårdkedjan sker denna snedfördelning? Vid visningar, vid utredningar eller aktiv val från patienten som har fått erbjudandet? För att belysa hela processen och ta reda på i vilket skede denna snedfördelning sker, delades processen i fyra steg. Steg I: Samtliga visningar granskas och fördelningen mellan antal visade pojkar och flickor kartläggs. Steg II: Samtliga patienter som sätts på väntelistan granskas när det gäller könsfördelningen. Steg III: Samtliga kallelser till utredningar och själva utredningarna som är gjorda på tandregleringen i Växjö granskas när det gäller könsfördelningen. Steg IV: Granskning av antalet pojkar och flickor bland patienter som blir erbjudna behandling eller startar behandling i Växjö. Utfallet visade att pojkarna i större utsträckning aktivt tackade nej till tandregleringsbehandling, men fler flickor sökte och ville ha tandregleringsbehandling. Fler flickor nekades behandling genom att deras objektiva behandlingsbehov var för lågt trots att det subjektiva behovet var högt. Dessutom minskade differensen mellan könen när det gällde visningar och uppsatta på väntelistan som kan vara positiva effekter av IOTN-index som började implementeras gradvis i verksamheten. Det kan även en effekt av ökat medvetande bland tandläkarna om att det finns en sned könsfördelning av våra ortodontipatienter. Patientnämnden konstaterade i sin undersökning om jämställt bemötande bland annat att kvinnor i högre grad än män uttrycker att vården saknar förståelse för deras livssituation. En exempelsamling togs fram som ska användas vid personalutbildningar (bilaga 1). Förutsättningarna för en jämställd vård har under den andra programperioden förbättrats i flera avseenden. Landstinget har nu tillgång till mer könsuppdelad statistik. Det finns tydliga instruktioner till centrumcheferna hur jämställd/jämlik vård ska finnas med i verksamhetsplaner och delårs- årsredovisningar. Genom Likabehandlingsprogrammet med handlingsplan finns ett politiskt beslut och viljeinriktning när det gäller jämställd/ jämlik verksamhet i hela organisationen. Landstingsfullmäktige kommer att kontinuerligt följa upp de mål och aktiviteter som finns i handlingsplanen. Hela handlingsplanen ska revideras senast 2016 (bilaga 3). Landstinget Kronoberg 8

Första programperiodens organisationsmål Aktiviteter Utfall Mål Utfall Kartlägga och analysera vårdtider tillgänglighet och läkemedelsförskrivning Kunde delvis genomföras Lika vårdtid och tillgänglighet kvinnor/män Lika lm förskrivning kvinnor/män där inte annat föreskrivs Ingen skillnad i tillgänglighet mellan könen, för vårdtider och läkemedel saknades tillförlitlig statistik Kartlägga och analysera sjukskrivningar och ohälsotal Genomfördes Minska ohälsa och främja hälsa för såväl kvinnor som män Ohälsotalen minskade och var under en period bland de lägsta i landet. På senare tid har ohälsan ökat på samma sätt som den ökar nationellt Ta fram könsuppdelad statistik avseende ovanstående fem områden Genomfördes men var inte tillförlitligt Att kunna erbjuda medborgarna lika vård oavsett kön Tillförlitlig statistik kunde inte tas fram dels beroende på bristande rapportering dels på bristande resurser på analys avd Efter andra programperioden finns tillförlitlig könsuppdelad statistik Mål för interna interna(förtroendevalda, chefer och medarbetare) Aktiviteter Utfall Mål Utfall 80 chefer och 30 förtroendevalda erbjuds kompetensutveckling kring jämställdhetsintegrering 74 chefer och 21 förtroendevalda har deltagit i utbildningarna. 75 % av deltagarna ska ge ett förbättringsförlag som syftar till ökad jämställdhet för patienter/medborgare Genomfört 48 olika förbättringsarbeten påbörjades Utveckla förståelse och kunskap för jämställdhetsintegrering kopplat till ledarskap och landstingets vision Alla planerade utvecklingsaktiviteter genomfördes Att skapa lika förutsättningar för kvinnor/män i verksamheten Attitydundersökning har inte genomförts Landstinget Kronoberg 9

Mål på medborgarnivå (medborgare, patienter, brukare) Aktiviteter Utfall Mål Utfall Sprida information och kunskap om landstingets arbete med jämställdhetsintegrering enligt separat kommunikationsplan Kommunikationsplan finns. Informatör finns knuten till projektet Synliggöra att landstinget arbetar med jämställdhetsintegrering Alla utvecklingsdagar finns också dokumenterade. Utveckla könsuppdelad statistik för patientfokuserad vård vad gäller bemötande, delaktighet, tillgänglighet och information Könsuppdelad statistik finns men var inte helt tillförlitlig för tillgänglighet Utjämna eventuella skillnader i ojämställdhet Efter andra programperioden finns tillförlitlig könsuppdelad statistik Brukare från valda handikapporganisationer får information om pågående utvecklingsprocess om jämställdhetsintegrering Handikapp- och pensionärsorganisationer har informerats vid återkomande dialogmöten Kvinnor och män ska uppleva att förbättringsarbete pågår På sikt kommer förhoppningsvis förbättringsarbetena att leda till att medborgarna upplever förändring. Programperiod två Aktiviteter Utfall Mål Utfall Patientnämnden undersöker i sina ärenden om bemötandet är jämställt Genomfört Ta fram exempelsamling om jämställt bemötande att användas vid utbildningar En exempelsamling finns på landstingets hemsida http://www.ltkronoberg.se/omlandstinget/arbomr/jamlikhalsoframjande-vard-ocharbetsplats/ Tandvården undersöker om tandreglering erbjuds jämställt i länet Genomfört Jämställt erbjudande om tandreglering Antalet patienter på visningar och väntelistan har blivit jämnare fördelad mellan könen Förbättrad könsuppdelad statistik Delvis genomfört 80 % av individbaserad statistik redovisas könsuppdelad Alla väntetider redovisades könsuppdelat i delårsrapport mars 2013 Ta fram likabehandlingsprogram med handlingsplan Genomfört, fastställdes av landstingsfullmäktige i februari 2013 Uppfyllda mål och aktiviteter enligt handlingsplan Uppföljning av landstingsfullmäktige, kontinuerligt och revidering 2016 Landstinget Kronoberg 10

Genomförande I första programperioden var målgruppen för aktiviteterna förtroendevalda, ledningsgrupp och verksamhetschefer. En del andra nyckelpersoner som fackliga företrädare och uppföljningsstrateg involverades också. Första programperioden ansvarade dåvarande planeringsdirektören och en deltidsprojektledare för projektet. En jämställdhetskonsult genomförde alla utbildningar och fungerade som handledare för den grupp av nyckelspersoner som skulle ta fram könsuppdelad statistik och nyckeltal. I andra programperioden fanns en styrgrupp med representanter från ledningsgruppen, förtroendevalda, projektledare och alla delprojektledare. I gruppen ingick även representanter från HR- avdelningen eftersom vi under hela projektperioden i alla aktiviteter haft med både verksamhetsperspektiv och medarbetarperspektiv. Tillgång till könsuppdelad statistik har avsevärt förbättrats. Andelen nyckeltal som redovisas könsuppdelat uppgår till 60-70 procent. Arbetet med könsuppdelad statistik pågår kontinuerligt och en del verksamheter har kommit längre än andra med att använda den statistik som finns tillgänglig för att analysera om hälso- och sjukvården är jämställd och/eller jämlik. I anvisningar till centrumcheferna för verksamhetsplan står att centrumen ska ta fram statistik/nyckeltal som är relevanta att analysera ur ett köns- ålders eller geografiskt perspektiv. Dessa kan ingå i månads- delårs- eller helårsrapporten för centrumet. Nyckeltalen ska beskrivas under rubriken, jämlik hälso-och sjukvård eller annan lämplig rubrik i rapporteringen. Aktuellt för framtiden är att kartlägga eventuella genusskillnader inom stroke och hjärtsvikt. Inom rehabilitering tas statistik fram gällande jämlik rehabilitering och utvärderas för att se hur jämlik vården är avseende bostadsort. Brukarorganisationerna har kontinuerligt informerats om projektet i samband med de dialogmöten som finns i landstinget. Budget Kostnadsslag Projektledning och delprojekt (löneutbetalningar och arvoden) Kronor 1 200 000:- Processledning (konsultarvoden) 200 000:- Utbildningar, konferenser, resor 600 000: - Material, kommunikation, utvärdering 100 000:- Total kostnad: 2 100 000:- Hållbarhet I landstingets anvisningar för verksamhetsplanen finns instruktioner om att beskriva hur jämlik vård och arbetsplats ska uppnås i de olika verksamheterna. I delårs- och årsredovisningar redovisas mål och måluppfyllelse avseende Landstinget Kronoberg 11

jämställdhet på organisations-, medarbetar, och medborgarnivå vilket tryggar en långsiktig och bestående jämställdhetintegrering. Genom Likabehandlingsprogrammet med handlingsplan finns ett politiskt beslut och viljeinriktning när det gäller jämställd/ jämlik verksamhet i hela organisationen. Landstingsfullmäktige kommer att kontinuerligt följa upp de mål och aktiviteter som finns i handlingsplanen. Hela handlingsplanen ska revideras senast 2016. Projektledare har sedan tidigare en tillsvidaranställning i organisationen även HRavdelningen har tjänsteman med jämställdhetsuppdrag. Länsstyrelsen ansvarar för samordning och framtagande av handlingsplan för jämställdhetsintegrering i länet. Landstinget Kronoberg medverkar i detta arbete som kommer att fortsätta under 2014. Jämställdhetsstrategin ska styra det fortsatta arbetet i regionen. Utbildning och kommunikation Första programperiodens utbildningar och utvecklingsarbete genomfördes av en jämställdhetskonsult och syftet med utbildningsaktiviteterna var att utveckla kunskap om jämställdhetintegrering så att landstingets högsta ledning på politisk, tjänstemanna- och verksamhetsnivå blev bärare av en kultur som skulle fortplanta sig i hela organisationen. Utbildningen omfattade tre dagar för alla grupper. Innehåll för förtroendevalda vision, syfte och mål med landstingets jämställdhetintegrering definition av centrala begrepp jämställdhet globalt nationellt, regionalt svensk jämställdhetpolitik jämställdhetsintegrering motiv, metod och drivkrafter jämställdhetintegrering i den politiska processen politikens betydelse för att efterfråga resultat och uppföljning Innehåll för ledningsgrupp och chefer vision, syfte och mål med landstingets jämställdhetintegrering definition av centrala begrepp jämställdhet globalt nationellt, regionalt svensk jämställdhetpolitik medvetandegöra landstingets värdegrund i förhållande till jämställdhet och ledarskap formulera fortsatt handlingsplan för hållbar jämställdhetsintegrering Verksamhetschefer skulle dessutom ta fram och redovisa två förbättringsområden ett ur verksamhetsperspektiv och ett ur medarbetarperspektiv. En gemensam chefsdag för hela ledningen, och verksamhetschefer anordnades i februari 2010. Förmiddagens interaktiva teater handlade om ojämställdhet i vården. Flera scener spelades upp som sedan cheferna diskuterade i dialogcaféer under eftermiddagen. Landstinget Kronoberg 12

Andra programperioden har en grupp förtroendevalda tillsammans med tjänstemän från landstingets kansli arbetat fram ett Likabehandlingsprogram med handlingsplan. Landstingsfullmäktige har fått en halvdagutbildning i Likabehandlingsprogrammet med handlingsplan samt hur organisationen kommer att implementera dessa. En informatör har hela tiden varit knuten till projektet och ansvarat för landstingets webbsida Hållbar jämställdhet och jämlik vård. Alla utvecklingsdagar har dokumenterats. På landstingets hemsida har publicerats en ny sida som heter Jämlik, hälsofrämjande vård och arbetsplats. Sidan kommer även att vara en ingång till en utbildning för personal i landstinget där samtliga diskrimineringsgrunder beskrivs. Patientnämndens exempelsamling används i denna utbildning. Utvärdering och lärdomar Inför utbildningsinsatsen i den första programperioden skickades en enkät med frågor om önskemål för de kommande utvecklingsdagarna ut till cheferna. Utbildningen anpassades i viss mån utifrån de inkomna enkätsvaren. Utvärdering skedde efter varje utbildningsdag. Under den första delen av arbetet saknade landstinget intern kompetens inom jämställdhet och jämställdhetsintegrering och det var därför nödvändigt att anlita av extern jämställdhetskonsult för uppstart av arbetet. Arbetet har därefter drivits av personal från landstingets egen organisation som har inhämtat kompetens inom området. En framgångsfaktor har varit att det funnits ett tydligt stöd i högsta ledningen på såväl tjänstemanna- som politisk nivå. En annan viktig faktor är att medarbetarperspektivet och verksamhetsperspektivet hela tiden funnits med i arbetet. Organisationsförändringen som genomfördes 2010 med centrumbildning medförde att ledningsgruppens utbildning senarelades och inte kom i fas med verksamhetschefernas utbildning. I samband med omorganisationen fick en del av de verksamhetschefer som genomgått utbildningen nya uppdrag eller slutade. Det har försvårat uppdraget. Det senaste året har det skett ett utbyte av chefer i ledningsgruppen och det kan också ha påverkat intensiteten i jämställdhetsarbetet. Om vi idag påbörjar ett nytt projektarbete motsvarande Program för Hållbar Jämställdhet skulle vi förmodligen arbetat på ett annat sätt. Det handlar också om vår nuvarande högsta lednings syn på ledarskap där man betonar vikten av att förankra beslut om utveckling och förbättringsarbeten ute i verksamheterna. Det är en förutsättning för att förändringar ska nå hela vägen till patienter, anhöriga och medborgare Om avdelningschefer och medarbetare i ett tidigare skede hade involverats i utvecklingsarbetet skulle det antagligen funnits fler konkreta exempel på verksamhetsförbättringar. Landstinget Kronoberg 13

Bilagor Patientnämndens rapport Jämställt bemötande (1) Tandvårdens rapport Jämställd tandreglering (2) Likabehandlingsprogram med handlingsplan (3) http://www.ltkronoberg.se/om-landstinget/arbomr/jamlik-halsoframjande-vardoch-arbetsplats/ Landstinget Kronoberg 14

Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg arbetar strategiskt med olika aktiviteter för att skapa en god hälsa och vård på lika villkor. Syftet med att delta i Program för Hållbar Jämställdhet var att utveckla kunskap om jämställdhetsintegrering och att ta fram statistik som underlag för att synliggöra hur kön påverkar villkoren för kvinnor och män i landstingets verksamhet. Resultatet efter första programperioden blev att den högsta politiska och tjänstemannaledningen fick kunskaper i jämställdhetsintegrering. Ett flertal förbättringsarbeten påbörjades i de olika verksamheterna. Landstinget undertecknade också den europeiska jämställdhetsdeklarationen (CEMR). Under andra programperioden fastställdes ett likabehandlingsprogram med handlingsplan. Landstinget arbetade vidare med att ta fram könsuppdelad statistik, idag kan ca 70 % av den individbaserade statistiken redovisas könsuppdelad. Patientnämnden tog utifrån sina bemötandeärenden fram en exempelsamling i jämställt bemötande som ska användas i kommande personalutbildningar. Tandvården arbetade med jämställd tandreglering. Genom att uppmärksamma jämställdhet och införa ett bedömningsindex har antalet uppsatta patienter på visningar och väntelistan blivit jämnare fördelad mellan könen. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jämställdhet Upplysningar om innehållet Ingrid Sivermo, ingrid.sivermo@ltkronoberg.se Landstinget Kronoberg, 2013 Post: 351 88 Växjö Besök: Ingelstadsvägen 9 Telefon: 0470-58 85 00 www.ltkronoberg.se