Björkvallen dagvattenutredning

-14 UPPDRAG Björkvallen dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER 1143623000 UPPDRAGSLEDARE Erik Lidén UPPRÄTTAD AV Erik Lidén DATUM 02-21 GRANSKAD AV Jenny Pirard Björkvallen dagvattenutredning 1 (25) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 6956010 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm E r i k Li d én Telefon direkt +46 (0)8 6965166 Mobil +46 (0)722413342 erik.liden@sweco.se

Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Dagvattenpolicy i Håbo kommun... 3 3 Områdesbeskrivning... 6 3.1 Befintlig markanvändning... 6 3.2 Geoteknisk bedömning... 6 3.3 Avrinningsområde... 8 3.4 Recipient... 9 3.5 Planerad exploatering... 10 4 Principlösningar för dagvattenhantering i området... 12 4.1 Avledning från tomtmark... 12 4.1.1 Höjdsättning för dag- och dränvatten från privatmark... 12 4.1.2 Stuprörsutkastare... 12 4.1.3 Växtbäddar... 13 4.1.4 Regngårdar... 14 4.1.5 Genomsläppliga beläggningar... 15 4.2 Avledning i gaturum... 16 5 Metod... 18 5.1 Klimatanpassning... 18 5.2 Dagvatten- och recipientmodellen StormTac... 18 5.3 Föroreningsberäkning... 18 5.4 Flödesberäkningar... 19 5.5 Jämförelse med riktvärde 2M för dagvattenutsläpp till recipient... 19 5.6 Fördröjningsvolymer och översiktlig dimensionering av LOD-anläggningar... 19 5.7 Indata till beräkningar... 20 6 Resultat... 22 6.1 Föroreningsberäkning... 22 6.1.1 Lösta ämnen... 23 6.2 Flödesberäkningar... 24 6.3 Volymsberäkningar och översiktlig dimensionering av LOD... 24 7 Diskussion... 25 2 (25)

1 Bakgrund och syfte Detaljplanarbete pågår för Björkvallen i Bålsta, Håbo kommun, där lägenheter med tillhörande parkeringar, vägar och grönyta planeras. Som underlag till detaljplanprocessen redovisar denna utredning förslag för en hållbar dagvattenhantering i samband med planerad exploatering. Dagvattenlösningar för hela området föreslås i enlighet med Håbo kommuns dagvattenpolicy. Utredningen omfattar följande: Identifiering av relevanta riktlinjer enligt den dagvattenpolicy som antagits i Håbo kommun Beskrivning av geotekniska förutsättningar och konsekvenserna av detta på dagvattenhanteringen i området Beskrivning av avrinningsområde och recipient Beskrivning av befintlig markanvändning och planerad exploatering i området Förslag på principlösningar för en hållbar dagvattenhantering. Flödes-, förorenings- och fördröjningsvolymsberäkningar före och efter exploatering Systemlösning med föreslagna principer för en hållbar dagvattenhantering Följande underlagsmaterial har använts: Illustrationsplan Björkvallen, BoKlok, 02-17, 01-10 Uppdragsbeskrivning Björkvallen, Håbo kommun, 2013-09-17, rev 2013-11-11 Kravspecifikation utredning Björkvallen, Håbo kommun, 2013-11-11 Dagvattenpolicy, Håbo kommun, 2012-10-08 Policy för slam- och oljeavskiljare, Håbo kommun, 2012-04-24 Geoteknisk sammanställning Bålsta centrum, Sweco, 2011-12-16 Platsbesök Björkvallen, 2013-12-03 2 Dagvattenpolicy i Håbo kommun Håbo kommuns dagvattenpolicy innehåller generella principer för dagvatten samt punkter för hanteringen av dagvatten i samhällsplaneringsskeden. För denna utredning har ett antal relevanta punkter identifierats: Övergripande principer: Arbeta för att minska och/eller utjämna dagvattenflöden. 3 (25)

Arbeta för att minska andelen hårdgjorda ytor. Vid lokalisering av bebyggelse ska hänsyn tas till den naturliga vattenbalansen. Arbeta för att bevara den naturliga infiltrationen, fördröjningen och avrinningen. Dagvattnet ska omhändertas så nära källan som möjligt. När nya dagvattenlösningar planeras ska de planeras på ett sådant sätt att minsta möjliga flöde ska passera vidare till det befintliga dagvattennätet. Rening av dagvatten ska beaktas om förutsättningar för omhändertagande nära källan saknas. Kontrollprogram och föroreningshalter: Vid bedömning av reningsbehov från specifika områden ska analysresultat jämföras med de föreslagna riktvärdena för dagvatten. Dagvattenutredningar: Dagvattenutredningen ska redovisa flöden och mängder före och efter exploatering i området. Det ska specificeras vilken mängd dagvatten som alstras inom fastigheten från tak respektive körytor och parkeringar. Dagvattenutredningen ska redovisa tillgänglig mark för infiltration samt hur stor del av dagvattnet som avses infiltreras. Dagvattenutredningen ska redovisa områden med risk för instängda ytor. Dagvattenutredningen ska redovisa hur dagvattnet ska tas omhand nära källan. Dagvattenutredningen ska beskriva aktiviteter i området, inklusive transporter av miljöfarliga ämnen samt trafikmängd. Dagvattenutredningen ska ta hänsyn till förändrade nederbördsmönster i samband med klimatförändringar. Planskedet: Huvudprincipen för allmän plats är att dagvatten ska infiltreras och i andra hand fördröjas. Huvudprincipen för kvartersmark är att dagvatten ska tas omhand genom LOD. Om förutsättningarna saknas för LOD eller infiltration nära källan ska vattenflödet utjämnas och fördörjas innan avledning sker till ledningsnät och/eller recipient. Det vatten som inte kan infiltrera eller omhändertas nära källan ska om möjligt avledas i öppna avrinningsstråk. Dagvatten ska ej infiltreras om: 4 (25)

o o o o Marken är förorenad eller om det finns misstanke om förorening Det finns risk för förorening av grundvattnet Det finns risk för skador på befintlig bebyggelse eller anläggningar eller annan skada. Naturen eller jordarten inte är lämplig för infiltration eller utsläpp av dagvatten. I samband med detaljplanering av områden inom avrinningsområde 3 för dagvatten (inkluderar Björkvallen) ska någon form av reningsanläggning för dagvatten beaktas. Gällande Håbo kommuns policy för slam- och oljeavskiljare krävs en oljeavskiljare endast för de parkeringsplatser som är belägna inom vattenskyddsområde. I övrigt görs det för varje enskilt fall en bedömning om en avskiljare behövs. Föreliggande dagvattenutredning är framtagen baserad på dessa principer. 5 (25)

3 Områdesbeskrivning 3.1 Befintlig markanvändning Det aktuella planområdet ligger i Bålsta i Håbo kommun, är cirka 3 hektar stort och består idag en fotbollsplan, två parkeringar med komplementsbyggnader, en boulebana samt ett par allmänna fastigheter och grönområde. Området angränsar till Bålstavägen i öster, Västerhagsvägen i norr, en skola i sydväst samt omkringliggande bostadsområden. Bålstavägen lutar söderut och Västerhagsvägen västerut, i övrigt är området relativt plant. Parkeringen i norr är grusad och den i söder asfalterad och anlagd med dagvattenbrunnar. För planområdets avgränsning, se Figur 1. Västerhagsvägen Bålstavägen Idrottsvägen Figur 1. Översiktsbild förslag till avgränsning av detaljplan för Bålsta 2:69 m.fl., Björkvallen (Uppdragsbeskrivning Björkvallen, 2013-11-11). 3.2 Geoteknisk bedömning Inga kända geotekniska undersökningar finns utförda i området. Ett utsnitt av SGU:s kartmaterial, från en geoteknisk sammanställning över Bålsta Centrum 2011, med jordartsförhållanden vid markytan samt lokaliseringen av planområdet och Bålsta centrum visas i Figur 2. Enligt kartan utgörs aktuellt planområde till största del av finsand och/eller silt med inslag av isälvsavlagringar och urberg. 6 (25)

Planområdet Bålsta centrum Figur 2. Geologisk karta, SGU. Gult postglacial finlera, rött urberg, orange finsand/silt, blått morän (sandig-moig), grönt isälvsavlagringar, skaffrering bebyggelse (Geoteknisk sammanställning, 2011-12-16). För Bålsta centrum anges att de uppmätta grundvattennivåerna ligger mellan cirka 1,0 m under markytan till 0,5 m över markytan. I åsen skapas ett högt övertryck vilket torde resultera i artesiska grundvattennivåer i området. I områden närmast åsen finns permeabla material, som gör att grundvattnet kan strömma bort. I de lägre liggande delarna finns ett tätt lock av lera ovan de vattenförande lagren och grundvattentryck motsvarande trycknivåer i markytan eller strax ovanför markytan (artesiskt) skapas. I rapporten rekommenderas att VA-ledningar förläggs så grunt som möjligt för att inte dränera ut området och orsaka marksättning. I de delområden där undersökningar saknas, till exempel Björkvallen, bör kompletteringar göras för att verifiera grundläggningsförhållanden och grundvattennivåer i samband med eventuell detaljplaneläggning. Med avseende på den förmodade finkorniga jorden inom planområdet och antaget att den höga grundvattennivån vid Bålsta centrum även gäller för Björkvallen får möjligheterna för infiltration av dagvatten i området anses vara begränsade. Fördröjningsåtgärder för dagvatten i mark såsom makdammagasin, växtbäddar, och regngårdar bör då göras täta för att minska risken för grundvatteninträngning. 7 (25)

3.3 Avrinningsområde Planområdet Björkvallen ligger enligt Håbos dagvattenpolicy inom avrinningsområde 3, se Figur 3 nedan. Området avvattnas idag till det så kallade Grönadalen-stråket söder om planområdet, som leder dagvatten från stora delar av Bålsta ut i Kalmarviken. Planområdet Figur 3. Avrinningsområden i Håbo kommun (Håbo kommuns dagvattenpolicy, 2012). Befintliga dagvattenledningar och dagvattenbrunnar i området finns belägna i Bålstavägen, i gång- och cykelbanan vid Idrottsvägen, vid den södra asfalterade parkeringen och runt fotbollsplanen och den grusade ytan i norr, se Figur 4. Information om dagvattenledningarnas vattengångar och systemets befintliga kapacitet är begränsad. Det förutsätts att avvattningen av området idag fungerar och att befintliga ledningar har kapacitet att efter exploatering ta emot ett fördröjt flöde motsvarande dagens avrinning vid ett 10-årsregn utan klimatfaktor. 8 (25)

Figur 4. Björkvallen med planerade byggnader samt befintligt dagvattensystem. 3.4 Recipient Kalmarviken är en del av vattenförekomsten Mälaren-Prästfjärden, se Figur 5. Mälaren- Prästfjärden ingick tidigare i vattenförekomst Mälaren-Gripsholmsviken. I nästa förvaltningscykel (2015-2021) kommer Mälaren-Prästfjärden att bli en egen vattenförekomst för vilken miljökvalitetsnormer kommer att beslutas. I dagsläget har dock vattenförekomsten inga egna miljökvalitetsnormer för ekologisk och kemisk status. Den kemiska statusen i Mälaren- Gripsholmsviken klassas som god, exkluderat halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar. Det bedöms föreligga en risk att den kemiska statusen inte kommer att förbättras till 2015. Den ekologiska statusen i recipienten klassas som god med liten risk för försämring till 2015. 9 (25)

Planområdet Björkvallen Gröndal -stråket Kalmarviken (Mälaren- Prästfjärden) Figur 5. Gröndal-stråket samt planområdet Björkvallen och recipienten Mälaren-Prästfjärden. 3.5 Planerad exploatering Som tidigare nämnts planerar BoKlok att på planområdet bygga lägenheter i flerbostadshus, och kedjehus med tillhörande komplementsbyggnader, parkeringar och vägar. I området planeras även för ett parkområde. Ingen information om framtida höjdsättning av gator och omgivande mark finns i dagsläget tillgänglig. Expolateringen kommer att medföra en ökad avrinningskoefficient och därmed högre dagvattenflöden från området. Även föroreningshalten i dagvattnet kommer troligen öka efter exploatering. En illustrationsplan över planområdet efter exploatering kan ses i Figur 6. 10 (25)

Figur 6. Illustrationsplan Björkvallen (BoKlok Housing, 20140110). 11 (25)

4 Principlösningar för dagvattenhantering i området Nedan följer förslag på ett antal principlösningar både på privat mark samt allmän platsmark som kan appliceras inom aktuellt detaljplaneområde. Dessa förslag ligger till grund för beslutsfattande innan fortsatt arbete. 4.1 Avledning från tomtmark 4.1.1 Höjdsättning för dag- och dränvatten från privatmark En säker höjdsättning av området skyddar bebyggelsen mot ytligt förekommande dagvattenflöden från den egna tomtmarken samt från omgivande mark. Höjdsättningen bör utformas så att det dagvatten som inte infiltrerar på tomtmark kan ledas till dagvattensystemet i gata. Dränvatten måste också avledas på ett säkert sätt. Höjdsättningen av dagvattenanläggningarna är ett viktigt moment i dimensioneringen för att klara av att avvattna ett område både vid normala regntillfällen samt vid kraftiga regn. Byggherren måste få principen för dräneringssystemets funktion och utformning tydligt förklarad, samt vilka konsekvenser detta medför för utformningen av husens grundkonstruktion. 4.1.2 Stuprörsutkastare Husen i planområdet föreslås förses med stuprörsutkastare som leder takvattnet ut på tomtens gräsmatta där vattnet sedan kan infiltrera i den mån det är möjligt. En etablerad gräsmatta kan ta emot upp till 40 mm regn utan att det sker någon ytavrinning. Gräsmattan är således en lämplig yta att infiltrera vatten i. För att systemet ska fungera tillfredsställande är det viktigt att utformningen görs korrekt. Ett riktvärde är att marken ska luta ut från husgrunden med 5 % lutning de första 3 metrarna. Därefter kan lutningen vara mellan cirka 1-2 % på resterande del av gräsmattan. Vatten från stuprörer leds ut till ränndalsplattor och vidare ut på gräsmattan. Se principbild i Figur 7. Ränndalsplattorna skall läggas minst 2 meter ut från husgrunden. Ränndalsplattan närmast huskroppen ska vara en platta med bakkant för att förhindra att vatten rinner bakåt, in mot grunden och ner längs grundmuren. Lämpligen utformas utkastaren med en 75 graders böj och sedan ett 0,2-0,3 m rakt rör över ränndalsplattorna. För att underlätta infiltrationen av vattnet kan den mottagande ytan även anläggas med krossmaterial de första metrarna. 12 (25)

Figur 7. Principbild över hur vattnet avleds via stuprörsutkastare. Vid kraftigare regn kan nederbörden överstiga tomtens infiltrationskapacitet, då uppkommer det en ytavrinning från tomten och bräddning till dagvattensystemet i gata sker. Därför är det, som tidigare nämnts, viktigt att höjdsättningen görs med husen högre belägna än omkringliggande gata. 4.1.3 Växtbäddar Takvattnet kan även ledas via stuprörsutkastare till växtbäddar som utformas som nedsänkta lådor intill husen, där vegetation i form av örter och gräs planteras. Syftet med växtbäddarna i detta fall är att i första hand fördröja takvattnet och i andra hand rena och infiltrera vattnet i växtbädden. Växtbäddarnas botten ska vara tät samt anläggas med en dräneringsledning i botten för att förhindra vatteninfiltration under den anlagda växtbädden, vilket skulle kunna skada huskroppen. Sidorna på växtbädden kan bestå av sten, betong, tegel eller trä. Från växtbäddarna leds överskottsvattnet vidare till dagvattensystemet i gata. Figur 8 visar ett exempel på växtbäddar. 13 (25)

Figur 8. Exempel på växtbäddar intill hus. 4.1.4 Regngårdar Regngårdar utformas enligt samma princip som växtbäddar, men dessa kan med fördel vara genomsläppliga då de ofta tar emot vatten från större avrinningsområden och inte placeras direkt intill huskropp. Även där marken inte tillåter infiltration kan regngårdarna fördröja dagvattnet. Regngårdar kräver större utrymmen och syftet med dessa är att fördröja, infiltrera och rena dagvattnet. Exempel på regngårdar kan ses i Figur 9. Regngårdar kan liksom växtbäddar anläggas på kvartersmark. 14 (25)

Figur 9. Regngårdar i bostadsnära miljö. 4.1.5 Genomsläppliga beläggningar Även där infiltrationsmöjligheterna är begränsade kan det vara en god idé att anlägga genomsläppliga beläggningar istället för hårdgjorda ytor vid till exempel parkeringsplatser och gångbanor. Den genomsläppliga beläggningen bidrar till en utjämning av flöden, reduktion av flödeshastigheter och rening av dagvattnet. Det finns olika typer av beläggningar som singel eller naturgrus, hålsten av betong eller genomsläppliga asfaltsbeläggningar. Figur 10 visar hur en genomsläpplig yta av hålsten kan se ut vid anläggning på parkeringsplats. Dessa beläggningar bör inte läggas i för brant lutning eftersom infiltrationen då oftast koncentreras till en mindre del av ytan med igensättning som följd. Vid flöden som överstiger beläggningens infiltrationskapacitet bräddas flödet till dagvattensystemet i gata. Ytorna med genomsläpplig beläggning bör därför anläggas med lutning mot omkringliggande gaturum. 15 (25)

Figur 10. Överst: markarmering betonghålsplattor. Underst: Grusad gångväg. 4.2 Avledning i gaturum Eftersom det i Björkvallen inte finns utrymme för avledning via öppna makdamdiken eller liknande lösningar vid sidan av gatorna föreslås det istället att dagvattnet leds via dagvattenbrunnar till ett makadammagasin under gatan och/eller gångbanan där det fördröjs och renas. Vattnet kan vid behov brädda till en parallellgående dagvattenledning i gatan. Om grundvattennivån är hög bör magasinet göras tätt för att förhindra grundvatteninträngning. Som tidigare nämnts finns ingen information i dagsläget tillgänglig om framtida utformning eller höjdsättning av gator och omgivande mark. Om lutningen på gatan är dålig och magasinet anläggs med tätning kan en dränledning anläggas i botten för att säkerhetsställa att vattnet inte blir stående i magasinet efter regnet. Om lutningen istället är hög kan magasinet anläggas med 16 (25)

dämmen som stegvis fördröjer vattnet. Makadammagasinet kan även kombineras med skelettjordar för trädrader i gångbana. Principsektioner visas i Figur 11 nedan. Figur 11. Principsektion med makadammagasin i gaturum under bärlager (utan dämme eller dränledning i botten). 17 (25)

5 Metod Under detta kapitel redogörs för de beräkningar som utförts i denna utredning. Beräkningarna har huvudsakligen genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac 1, med och utan LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten). Resultaten av dessa beräkningar har sedan legat till grund för den översiktliga dimensioneringen av LOD-lösningarna. Följande beräkningar har gjort och beskrivs nedan: Flödes- och fördröjningsvolymsberäkningar före och efter exploatering Föroreningsberäkningar efter exploatering med och utan LOD. Översiktlig dimensionering av LOD-lösningar efter exploatering Genomförda beräkningar baseras på teoretiska värden avseende avrinningskoefficienter. De avrinningskoefficienter som har använts utgör branschstandard och är tagna ur Svenskt Vattens publikation P90 för markanvändningar såsom tak, grönyta, grusad permeabel yta och asfalterad yta. För föroreningsberäkningarna har avrinningskoefficienterna viktats för att erhålla en avrinningskoefficient för hela planområdet. 5.1 Klimatanpassning Enligt Svenskt Vatten och SMHI förväntas dimensionerande flöden och fördröjningsvolymer öka framöver samt att regionala skillnader i nederbördsintensitet kommer att uppstå. För att minimera risker för översvämning föreslås att dagvattensystemet dimensioneras för ett 10- årsregn med en klimatfaktor i enlighet med den gällande dagvattenpolicyn för Håbo kommun. I denna utredning antas en faktor på 1,2 för ett 10-årsregn, efter exploatering, i enlighet med de senaste rönen från SMHI. Denna faktor kan dock behöva justeras framöver i samband med att nya rön publiceras. Väljer man att dimensionera för en längre återkomsttid, exempelvis för ett 20-årsregn, så bör man ta hänsyn till en högre klimatfaktor. 5.2 Dagvatten- och recipientmodellen StormTac Översiktliga beräkningar av föroreningshalter och föroreningsmängder i dagvattnet samt beräkningar av flöden och fördröjningsvolymer har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac, version 01. Som indata till modellen används nederbörd, 636 mm/år 2, och kartlagd markanvändning i planområdet. Markanvändningen före exploatering har uppskattats utifrån flygbild samt platsbesök och markanvändningen efter exploatering har hämtats från föreslagen illustrationsplan. 5.3 Föroreningsberäkning Vid beräkningar av dagvattnets föroreningsinnehåll har schablonhalter för flerfamiljsbostäder med och utan LOD använts. I denna markanvändning inkluderas lokalgator samt mindre parkeringar och grönytor. Med LOD innebär att allt dagvatten i planområdet antas ledas till dagvattennätet via lokala anläggningar såsom växtbäddar, regngårdar, makadammagasin 1 www.stormtac.com 2 Uppmätt nederbörd i Stockholm justerat efter mätförluster med faktor 1,18 i enlighet med SMHI. 18 (25)

och/eller infiltrationsytor. Schablonvärden utgörs av årsmedelhalter samt avrinningskoefficienter för angiven markanvändning. Vid belastningsberäkningar (mängd förorening, kg/år) används årsmedelhalten och den ackumulerade årliga nederbörden då det är årsvolymen som är avgörande för hur stor mängd förorening som genereras under ett år. Endast belastning av dagvatten och basflöde (inläckande grundvatten till dagvattensystemet) avses. I rapporten redovisas föroreningshalt (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastning (kg/år) efter exploatering med och utan LOD. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (Susp; partiklar) och opolära alifatiska kolväten (olja). För samtliga ämnen avses totalhalter. Dessa beräkningar utförs utan klimatfaktor. 5.4 Flödesberäkningar Flödesberäkningarna har utförts för ett 10-årsregn med klimatfaktor på 1,2 efter exploatering och för en varaktighet som beräknas utifrån rinnsträckor och flödeshastigheter. Vidare används de senaste nederbördsdata och regnintensiteter som rekommenderas enligt Svenskt Vatten, publikation P104 (data från Dahlström, 2010). I beräkningarna har antagits att alla parkeringar och gångbanor är hårdgjorda. 5.5 Jämförelse med riktvärde 2M för dagvattenutsläpp till recipient Samtliga framräknade årsmedelhalter har jämförts med Riktvärdesgruppend (RTK) Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, nivå 2M 3. Nivå 2 gäller för områden som inte ansluter direkt till recipient och M avser utlopp i en mindre recipient såsom mindre sjö eller grund havsvik. Dessa riktvärden är lämpliga att använda vid t.ex. kommunens planläggning, nyexploateringar eller förtätningar där flera fastigheter kan ha en gemensam dagvattenlösning. De av RTK föreslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp används då det idag inte finns några andra nationella riktlinjer eller gränsvärden för halter i dagvatten. Syftet med tillämpningen av dessa är att på lång sikt se till att statusen i recipienten bevaras eller förbättras för att nå de målen som ställs i Vattendirektivet. 5.6 Fördröjningsvolymer och översiktlig dimensionering av LOD-anläggningar Volymsberäkningarna har gjorts för ett 10-årsregn och för har den varaktighet som ger störst volym samt med klimatfaktor 1,2. Dimensionering av makadammagasinet i gata och växtbäddar/regngårdar vid hus har sedan gjorts med avseende på hela fördröjningsvolymen. Bäst resultat i form av fördröjning och rening av dagvattnet erhålls dock om belastningen av dagvattnet fördelas på kombinationer av de tidigare föreslagna LOD-lösningarna. Makadammagasinet dimensioneras utifrån en antagen hålrumsvolym på 30% och växtbäddarna 3 Riktvärdesgruppen, RTK; Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm läns landsting, 2009. 19 (25)

dimensioneras utifrån en antagen standardanläggning med en viss effektiv volym (magasineringsvolym) som visas i Figur 12. Figur 12. Standardutformning av växtbädd. 5.7 Indata till beräkningar Nedan i Tabell 1 och 2 sammanställs all indata i form av area per markanvändning (ha) och avrinningskoefficienter () som ligger till grund för flödes-, förorenings- och volymberäkningarna. Tabell 1. Area per markanvändning och avrinningskoefficienter för föroreningsberäkning efter exploatering. Markanvändning Avrinningskoefficent ( Plan efter exploatering (ha) Flerfamiljsbostadsområde utan LOD Flerfamiljsbostadsområde med LOD 0.55 3.12 0.35 3.12 20 (25)

Tabell 2. Area per markanvändning och avrinningskoefficienter för flödes- och volymsberäkning före och efter exploatering. Markanvändning Avrinningskoefficient ( Planområde före exploatering (ha) Planområde efter exploatering (ha) Grönyta 0.10 1.86 1.23 Grusad yta 0.30 0.23 - Hårdgjord parkering, gata & gångbana 0.80 0.95 1.30 Tak 0.90 0.08 0.59 Summa 3.12 3.12 21 (25)

6 Resultat I detta kapitel redovisas resultaten av flödes-, förorenings- och fördröjningsvolymsberäkningarna samt erfordrade areor för fördröjningsåtgärder. 6.1 Föroreningsberäkning Föroreningsberäkningar har gjorts för hela planområdet efter exploatering med och utan LOD. Resultatet från beräkningarna av föroreningshalter, föroreningsbelastning och jämförelse med riktvärden för dagvattenutsläpp nivå 2M presenteras i Tabell 3. Tabell 3. Årsmedelhalter (mg/l och µg/l) av föroreningar i dagvatten och basflöde från planområdet efter exploatering, med och utan LOD. Halter som överskrider riktvärdena markeras med grått. Ämne Enhet Planområde efter, utan LOD Planområde efter, med LOD Riktvärden 2M P mg/l 0.27 0.20 0.18 N mg/l 1.6 1.32 2.5 Pb µg/l 13 7.0 10 Cu µg/l 27 17 30 Zn µg/l 90 67 90 Cd µg/l 0.60 0.33 0.50 Cr µg/l 10 6.6 15 Ni µg/l 8.4 6.4 30 Hg µg/l 0.023 0.017 0.070 Susp mg/l 62 31 60 Olja mg/l 0.61 0.36 0.70 Föroreningsberäkningarna visar att för situationen utan LOD överstiger fosfor, bly, kadmium och suspenderat material riktvärdena 2M. Med LOD sker en reduktion av föroreningshalterna i dagvattnet och endast fosfor överstiger marginellt föreslaget riktvärde. Det är av vikt att inte bara studera uppkomna dagvattenhalter utan att även se till förändringar i belastningen från planområdet. Därför redovisas den beräknade årliga belastningen från området efter exploatering i Tabell 4 nedan. 22 (25)

Tabell 4. Årlig föroreningsbelastning (kg/år) efter exploatering av planområdet. Ämne Enhet Planområde efter, utan LOD Planområde efter, med LOD Reducering (%) P kg/år 3.4 1.8 47 N kg/år 20 12 40 Pb kg/år 0.17 0.070 59 Cu kg/år 0.34 0.16 53 Zn kg/år 1.2 0.62 48 Cd kg/år 0.0080 0.0030 63 Cr kg/år 0.13 0.061 53 Ni kg/år 0.11 0.060 45 Hg kg/år 0.00029 0.00016 45 SS kg/år 800 290 64 olja kg/år 7.9 3.3 58 Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) innebär att andelen hårdgjord yta och där med flödeshastigheterna reduceras samtidigt som schablonhalterna är lägre för ett bostadsområde med LOD-lösningar, detta minskar i sin tur också belastningen. Reduceringen är störst för ämnena bly, koppar, kadmium, suspenderat material och olja där belastningen minskar med över 50 % efter tillämpning av LOD-lösningar inom planområdet. 6.1.1 Lösta ämnen I denna utredning redovisas ämnens totalhalter vilket är det vanligaste och allmänt vedertagna sättet att redovisa föroreningar på. Vid genomförande av vattenanalyser är det normalt att just totalhalterna analyseras. De föroreningar som transporteras med dagvattnet består dock av såväl en partikelbunden som löst fraktion. På senare tid har just den lösta fraktionen (de ämnen som passerat ett filter på 0,45 µm) av en förorening hamnat i fokus, inte minst i samband med ikraftträdandet av Vattendirektivets miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen vilka avser lösta fraktioner för tungmetaller. Andelen löst fraktion är av betydelse då det är denna fraktion som har hög biotillgänglighet och därför generellt är mer toxisk för biota jämfört med en partikelbunden fraktion. Andelen löst fraktion av metallerna i dagvatten varierar från ämne till ämne. Bly är det ämnen som främst förekommer i partikelbunden form. Andelen löst fraktion för övriga ämnen ligger mellan 30 70 % men kan variera beroende på markanvändning och studerat ämne. Till exempel kan andelen löst kväve och fosfor variera kraftigt. Av tidigare genomförda fallstudier 23 (25)

framgår att lösta kvävefraktionen ligger mellan 65-100 % med ett medianvärde på 69 % löst. Den lösta fosforfraktionen varierar mellan 5-80 % med ett medianvärde på 42 %. Lösta fraktioner av föroreningar kan renas med hjälp av LOD-anläggningar. De lösta fraktionerna avskiljs genom växtupptag samt genom adsorption till jordpartiklar. 6.2 Flödesberäkningar Flödesberäkningar har gjorts för hela planområdet före och efter exploatering för ett 10-årsregn och visas i Tabell 5. Tabell 5. Årsavrinning (m 3 /år) samt dimensionerande flöde vid ett 10-årsregn (l/s) före och efter exploatering av planområdet. Enhet Planområde före exploatering, utan klimatfaktor Planområde efter exploatering, med klimatfaktor Årsavrinning m 3 /år 9259 12848 Dimensionerande flöde (10- årsregn) l/s 249 469 Den samlade årsavrinningen ökar med cirka 40% och det dimensionerande flödet med cirka 90% efter exploatering. Med tillämpning av LOD-lösningar motsvarande den beräknade fördröjningsvolymen kommer det dimensionerande flödet reduceras till samma nivå som före exploatering. Om gångbanor och parkeringar utförs med permeabel beläggning (avrinningskoefficient 0.3) blir det dimensionerande flödet efter exploatering lägre (410 l/s istället för 469 l/s, en reducering med 12%). 6.3 Volymsberäkningar och översiktlig dimensionering av LOD Fördröjningsvolymsberäkningar och beräkning av erfordrade areor för LOD har gjorts för hela planområdet efter exploatering för ett 10-årsregn och visas i Tabell 6. 24 (25)

Tabell 6. Erfordrad fördröjningsvolym (m 3 ) och dimensionering av LOD-lösningar efter exploatering. Enhet Efter exploatering, med klimatfaktor Erfodrad fördröjningsvolym m 3 185 Motsvarande volym makadammagasin för fördröjning av hela vattenvolymen Motsvarande ytarea växtbädd för fördröjning av hela vattenvolymen m 3 617 m 2 370 7 Diskussion I denna utredning har det ingått att bedöma hur den framtida exploateringen kommer att påverka dagvattnets flöden och föroreningar. Utredningen har resulterat i ett antal förslag som visar på hur dagvattnet kan hanteras utifrån Håbo kommuns dagvattenpolicy. Resultaten från beräkningarna visar att föroreningshalterna för flera av de undersökta ämnena i dagvattnet efter exploatering överskrider riktvärdena för nivå 2M. Efter införandet av LOD åtgärdas detta för alla ämnen utom fosfor. Detsamma gäller för föroreningsbelastningen som reduceras med över 50% för flesta ämnena efter LOD. Den samlade årsavrinningen och det dimensionerande flödet för ett 10-årsregn ökar efter exploatering men kan reduceras till samma nivåer som före exploatering med hjälp av införandet av fördröjningsåtgärder såsom makadammagasin och växtbäddar/regngårdar. Bäst resultat i form av fördröjning och rening av dagvattnet erhålls om man fördelar dagvattenbelastningen på en kombination av de föreslagna LOD-lösningarna. För att säkerhetsställa funktionen av de föreslagna dagvattenlösningarna bör kompletterande utredningar angående de geotekniska förutsättningarna och dagvattennätets befintliga kapacitet i området utföras. Innan en systemlösning över dagvattenhanteringen med placering och utformning av LOD-lösningar samt förslag på anslutningspunkter kan göras måste höjdsättningen av gator och omkringliggande mark utföras. 25 (25)