( 0 ) 0 0 0 0 D C () B ( ) A D C B 0 B 0 A A C B (B ) 0 () A Klintabacken A 0 (0) A C B ( ) B A 0 () () ( ) () ( ) ( ) B 0 ( A ) ( ) 0 0 (B ) B A A B (A ) B B A () A ( B) ( ) () A 0 () ( ) ( ) A B (0) 0 0 0 ( ) ( ) () ( ) () ( ) () ( ) 0 () () Handlä ggare: Mattias Westblom, tel 0- Dnr 00-000 ANTAGANDEHANDLING GULLVIVAN :0 HÖKEN 0 : KONVALJEN 0 STENEN TÄ NDHATTEN : : KROSSEN BERGBORRET RÄ STKRAGEN : Klinten :0 0 STENBROTTET BERGHÄ LLEN F BERGSRÄ NGAREN 0 0 F VÅ RLÖKEN ga: 0 : : DYNAMITEN : BLÅ KINTEN STUBINEN : BLÅ SIAN BLÅ - KLOCKAN 0 TRANBÄ RET Vå rlö ksvä gen Afzeliivä gen Liljekonvaljestigen Klintens vä g GRÅ BERGET Grå bergsvä gen : 0 Grå bergsvä gen -. -. Blå bä rsvä gen Sten vä gen Korpabergsvä gen Hö kv ä gen Klintens vä g -. Björnbä rsstigen BLÅ BÄRET Krokvä gen BJÖRNBÄRET Annelundsvä gen HALLONET Kö pmansgatan KÖRSBÄRET Trastvä gen Körsbä rsvä gen FASANEN () TRASTEN Hallonv ä gen HJORTRONET Ripvä gen 0 JORDGUBBEN 0 RIAN m Hjortronvä gen Gå svä gen Smultronvä gen DETALJLAN FÖ R ALINGSÅ S BOSTÄ DER VID KLINTENS VÄ G MM ALINGSÅ S KOMMUN LANBESKRIVNING 00-0-
HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande planhandlingar: - Denna planbeskrivning - Genomförandebeskrivning - lankarta med bestä mmelser, skala :000 - Illustrationskarta, skala :000 - Samrådsredogörelse 00-0- - Utstä llningsutlåtande 00-0- Ö vriga till ä rendet hörande handlingar: - Grundkarta (underlag för plan- och illustrationskarta) - Fastighetsförteckning - Checklista för bedömning av behov av miljökonsekvensbeskrivning - Geoteknisk undersökning: M beträ ffande detaljplan 00-0-0 - Bullermä tning 00--0 LANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syfte Syftet med planen ä r att inom delar av gällande planer ä ndra bestä mmelserna från park till bostadsä ndamål samt från park till natur. Delar av den nya planen omfattar mark som tidigare inte varit planlagd. Huvuddrag Detaljplanen medger byggrä tter inom två delområden i Klinten. Tillkommande bebyggelse innebä r att det sker en utbyggnad av befintligt område. Exploateringen inom ramen för denna detaljplan planeras utgöra en fö rsta etapputbyggnad inom Klintenområdet. En etapp två planeras på sikt. Tillkommande bebyggelse avses, i både etapp ett och två, i huvudsak utgöras av friliggande enbostadshus. LANDATA Lä ge Detaljplanens delområden ä r belä gna i Klinten och omfattar skogspartiet mellan Klinten och Mariedal samt en förlä ngning av Klintens vä g och Gråbergsvä gen. Avståndet till Alingsås centrum ä r -, km fågelvä gen. Areal lanområdets areal uppgår till ca, ha (ca 000 m ). Markä goförhållanden Kommunen ä ger följande fastigheter inom planområdet: Tuvebo :, :, : samt :0. Följande fastigheter ä r privatä gda: Stenbrottet, Gråberget,,, Tuvebo : och Tuvebo :. TIDIGARE STÄ LLNINGSTAGANDEN Ö vergripande dokument Alingsås kommun har antagit Vision 00 som en ledstjä rna för kommunens utveckling. Bl a anges att Kommunen satsar på kunskap och tillvä xt i en unik miljö samt har 0 000 invånare år 00. Ett av fyra tema för samhä llsutvecklingen ä r boende och i en bostadspolicy anges att bostadsformerna ska vara strandnä ra boende, innerstadsboende, lågbudgetboende, trä dgårdsstadsboende samt boende på landet.
I Kommunprogram 00 anges att Kretsloppstä nkande skall prä gla all samhä llsplanering. Ö versiktliga planer, program m.m. I den kommuntä ckande översiktsplanen Ö (antagen -0-) har det aktuella området beteckningen Befintlig sammanhållen bebyggelse/större anlä ggning, Ny sammanhållen bebyggelse/större anlä ggning samt Kultur och fritid, turism. I samrådsförslag till fördjupning av Ö för staden Alingsås (september ) har området beteckningen Ny bebyggelse/anlä ggning samt Grönmark. lanförslaget ä r dä rmed förenligt med Ö samt samrådsförslag till fördjupning av översiktsplanen och ett program behöver inte upprä ttas. Detaljplaneprogram Bostadsprogram Detaljplaner Enligt kommunens detaljplaneprogram (hösten 00 - våren 00) skall en detaljplan upprä ttas för Bostä der vid Klintens väg mm med ett antagande under hösten 00. Enligt kommunens bostadsprogram 00-00 skall planering ske inom Klinten för ett bostadsbyggande omfattande cirka kommunala tomter 00 och 0 kommunala tomter 00. För området gä ller följande detaljplaner: A 0- (faststä lld -0-0) A (faststä lld 0-0-0) Denna detaljplan kommer att upphä va ovanstående planer i berörda delar. Marktilldelning Samtliga av de tillkommande tomterna avses förmedlas genom den kommunala tomtkön. FÖ RUTSÄ TTNINGAR OCH FÖ RÄ NDRINGAR Natur / friytor Mark och vegetation Naturmarken inom Klinten ä r en del av tätortens södra grönkil. Området kan sägas utgöra spetsen i en grön triangel med basen i form av Stora och Lilla Vardsjön (i väster) - Rothoffskä rr - Gerdskens sydvä stra strand (i öster). Topografin inom området ä r varierad. Från planområdets vä stra del (Vårlöksvä gen) stiger terrä ngen kraftigt i form av en västersluttning som bildar en åsrygg. Denna övergår till en platå belä gen strax söder om korsningen Klintens vä g/gråbergsvä gen. Från denna platå börjar sedan terrä ngen slutta svagt ned åt öster (dä r Gråbergsvä gen slutar). Den högsta punkten ä r m ö h och ligger i planområdets sydvä stra del. Den lägsta punkten ä r m ö h och ligger i planområdets nordvä stra del dä r Vårlöksvä gen slutar. lanområdet består i huvudsak av talldominerad blandskog. Värdefulla trä d har inmä tts våren 00. Ett antal av dessa förses med bestä mmelsen Befintligt trä d skall bevaras (n ). Inom området finns det ä ven en värde-
full blockformation som ges bestä mmelsen Blockbildning skall bevaras (n ). Bild : lanområ dets sö dra del, norr om Hundkapplö pningsbanan. Bestä mmelsen Marklov krä vs för fällning av friska trä d med större brösthöjdsdiameter ä n 0 cm gä ller inom hela planområdet. En skötselplan skall upprä ttas av tekniska kontoret för de delar av planområdet som anges som naturmark (NATUR). Å tgä rder måste till för att stä l- la om vegetationen till det ökade tryck som uppkommer vid en förtä tning. De första åren måste detta göras varje år och sedan vart tredje år. Geotekniska förhållanden Området domineras av berg i dagen och morä n. En grundlä ggande geoteknisk undersökning har tagits fram av GF Konsult AB Geoteknik där markens totalstabilitet har kontrollerats. Denna motsvarar Steg detaljerad utredning, enligt skredkommissionens rekommendationer. I M beträ ffande detaljplan (00-0-0), står följande att lä sa under anvisningar för planen: lanens intentioner bedö ms kunna genomfö ras med avseende på de geotekniska fö rhå llandena. Totalstabiliteten i områ dena bedö ms som god. Vid pålastning kommer eventuella sättningar att bli ringa samt utspelas snabbt. Risk för differenssättningar skall beaktas vid grundläggning dels på berg dels i friktionsjord. De organiska jordlagren i vå tmarksområ dena i områ - de skall grävas ur och ersättas med packad fyllning innan byggnation. Lå gpunkterna bö r även dikas/dräneras ur fö r att undvika kvarstå ende vatten. Eventuella fyllnadsmassor samt matjord skall schaktas av innan grundläggningen. Inför detaljprojektering av kvartersmarken (husgrundlä ggning, uppfyllnader mm) erfordras ett geotekniskt projekteringsunderlag. Kravet på ett sådant underlag ä r att det i detalj ska redovisa lä mplig grundlä ggningsteknik för den specifika del av ett planområde som bebyggs.
Fornlä mningar Det finns inga kända fornlä mningar inom planområdet. Om man vid grä vning eller annat arbete påträ ffar fornlä mning föreligger anmä lningsplikt enligt Lag om kulturminnen mm ( kap. Fornminnen). Bebyggelseområden Befintlig bebyggelse Nya bostä der Bebyggelsen vid Klintens väg och Gråbergsvä gen består huvudsakligen av friliggande enbostadshus av varierande ålder. lanområdet innehåller förutom villor ingen bebyggelse. Föreslagen bebyggelse ansluter till befintlig vid Klintens vä g och Gråbergsvä gen. lanbestä mmelserna innebä r att möjlighet ges för uppförande av st friliggande enbostadshus (enskilda tomter) som en förlä ngning av Klintens vä g och Gråbergsvä gen. Tomtstorlek Tillkommande tomter varierar mellan cirka 0 m och 0 m. Byggnadsarea Markanpassning Utformning Inom varje fastighet ä r största tillåtna byggnadsarea högst en fjä rdedel av fastighetens area. Endast en friliggande huvudbyggnad får uppföras. Komplementbyggnader får tillsammans uppta en byggnadsarea om högst 0 m. Utöver största byggnadsarea/fastighet får (inom delar av planområdet) trä dä ck uppföras i direkt anslutning till byggnader (dock ej mot gata) omfattande högst hä lften av största byggnadsarea/fastighet. Marken inom planområdet ä r på flera håll sluttande och bebyggelsen bör i största möjliga utsträ ckning anpassas till terrä ngen. Vid inplacering av husen bör uppfyllnad av mark undvikas och nivåskillnader hellre tas upp i socklar. En planbestä mmelse anger att inplacering av byggnader och markplanering skall utföras så att större ä ndringar av marknivåer undviks. Huvudbyggnad skall ligga minst, m från tomtgrä ns och komplementbyggnad skall ligga minst,0 m från tomtgrä ns. Hus får uppföras i en eller två våningar. Högsta tillåtna byggnadshöjd ä r, m för huvudbyggnader i en våning. Högsta tillåtna byggnadshöjd ä r,0 m för huvudbyggnader i två våningar. Högsta tillåtna byggnadshöjd ä r,0 m för förråd, uthus, garage eller dylikt (komplementbyggnader). Med byggnadshöjd menas den höjd som utgår från markens medelnivå till skä r- ningen mellan fasadplanet och byggnadens tak. Huvudbyggnader i en våning skall ha en taklutning mot horisontalplanet om - grader. Huvudbyggnader i två våningar samt komplementbyggnader skall ha en taklutning mot horisontalplanet om - grader. Inom vissa delar av planområdet ä r vindsinredning tillåten. Som vind rä k- nas ä ven brutet tak (mansardtak), utan hinder av antal våningar. Inom andra delar av planområdet ä r vindsinredning inte tillåten. Inom delar av planområdet får suterrä ng-/kä llarvåning anordnas. Fasader skall utföras i trä, puts eller tegel. Tak skall vara sadeltak, brutet tak (mansardtak) eller pulpettak och ha takutsprång. Taktä ckning skall
vara takpannor, slä tplåt eller takduk/takpapp. Utan hinder av byggnadshöjd får frontespis/takkupa/torn utföras på huvudbyggnad till högst en tredjedel av fasadlä ngden. Nä rmiljö Del av det centralt belä gna naturområdet ges planbestä mmelsen; lek - Naturanpassad lekplats får anlä ggas. Med naturanpassad lekplats avses en lekplats vars lekredskap smygs in i befintlig miljö med ett minimum av markberedning etc. Området för lek ligger strategiskt till för att kunna serva både Klinten och Mariedal. Tillgä nglighet Skyddsrum Service och verksamheter Entré våningen till alla bostadshus ska vara tillgä nglig. Markplaneringen skall utföras på så sätt att rullstolsburna och andra personer med funktionshinder kan nå sin bostad utan problem. Sä rskilt utsatt område dä r skyddsrum bör byggas har faststä llts av kommunstyrelsen -0-, 0. Den nu aktuella detaljplanen ligger utanför detta område. Behovet av offentlig och kommersiell service samt arbetsplatser kommer helt att tillgodoses utanför planområdet. Nä rmaste förskolor för --åringar finns på Köpmansgatan - Å kershult (ca 0 m) och Badhusvä gen - Montessoriförskolan Barnens Hus (ca 00 m). Närmaste skollokaler ä r Kullingsbergsskolan och Gustavssons skola (ca km) samt Lendahlsskolan (ca, km). Kullingsbergsskolan inrymmer förskoleklass, årskurs - samt fritidshem. Gustavssons skola inrymmer förskoleklass samt årskurs -. Lendahlsskolan inrymmer förskoleklass, årskurs - samt fritidshem. Elever i årskurs - hänvisas ä ven till Nolhagaskolan. Kommersiellt serviceutbud återfinns förutom i Alingås centrum (ca km) ä ven vid Sparköp Gerdsken (ca km) och till viss del ä ven vid Sveagatan/Göteborgsvä gen (ca 0 m). Närmaste vårdcentral finns i Sörhaga (ca km). Gator och trafik Gator lanområdet kommer att trafikmatas via Köpmansgatan (Hemvä gen) Klintens väg och vidare in på Gråbergsvä gen. De nytillkomna gatorna kommer att utföras i form av allmä nna gator. De tillkommande lokalgatorna skall, där så bedöms nödvä ndigt, förses med hastighetsdä mpande åtgä rder. Gång-, cykeloch mopedtrafik Trottoar anlä ggs på ena sidan av de utbyggda gatorna (Klintens väg och Gråbergsvä gen). Den upptrampade och väl anvä nda gångstigen (inom allmä n plats/natur) mellan Vårlöksvä gen (Mariedal) och Klintens väg skall förses med belysning. Den naturliga platån söder om kvarteret Stenbrottet (med bestä mmelsen NATUR) nås via ett antal öppningar mellan tomterna. Cykel- och mopedtrafik hä nvisas till lokalgatorna i området. Skolvä gar (årskurs -) Från Klinten till Kullingsbergsskolan ä r det knappt km. Skolvä gen som går omvä xlande på gång- och cykelvä gar och villagator med sparsam biltra-
fik går från Klintens vä g eller Gråbergsvä gen via Klintabacken, Bygatan/Afzeliivä gen/hantverksgatan, Tunnelstigen och Backstigen fram till Kullingsbergsskolan. Eleverna måste korsa gator med biltrafik vid Klintens vä g, Bygatan/Afzeliivä gen/hantverksgatan, Göteborgsvä gen, Vitalisgatan och Kullingsbergsvä gen. Ö vergångsstä llena vid Bygatan/Afzeliivä gen/ Hantverksgatan, Göteborgsvä gen och Kullingsbergsvä gen ä r markerade. Från Klinten till Gustavssons skola ä r det cirka km. Skolvä gen som går från Gråbergsvä gen via Klintens väg, Köpmansgatan och Hemvä gen fram till Gustavssons skola korsar gator med biltrafik vid Klintens väg, Köpmansgatan och Lärkvä gen. Ö vergångsstä llena vid Köpmansgatan/Klintens vä g och Hemvä gen/lä rkvä gen ä r markerade. Från Klinten till Lendahlsskolan ä r det cirka, km. Skolvä gen som går från Gråbergsvä gen via Klintens vä g, Köpmansgatan, Hemvä gen, Gerdskastigen och Ö stra Ringgatan fram till Lendahlsskolan korsar gator med biltrafik vid Klintens vä g, Köpmansgatan, Lä rkvä gen och langatan. Ö vergångsstä llena vid Köpmansgatan/Klintens väg och Hemvä gen/lä rkvä gen ä r markerade. Bild : Skolvägen frå n planområ det till Kullingsbergsskolan (till vänster) respektive Gustavssons skola (till hö ger). arkering Kollektivtrafik arkeringsbehovet för den tillkommande bostadsbebyggelsen förutsä tts lösas inom varje fastighet. Den busshållplats som ligger nä rmast planområdet ä r Klintens vä g (Klintens väg/köpmansgatan) vilken trafikeras av busslinje. Avståndet från planområdet till bussterminalen och jä rnvä gsstationen ä r ca km. lanerad nybyggnation kommer att leda till att fler bilar och cyklar kommer att parkeras vid Alingsåsterminalens södra pendel- och cykelparkeringar. endel- och cykelparkeringarna på den södra sidan av järnvä gen hyser dock ä n så lä nge en överkapacitet.
Teknisk försörjning Vatten/avlopp Tekniska kontoret har utrett vilka åtgä rder som krä vs på ledningsnä tet nedströms exploateringsområdet, och kommit fram till att omfattande saneringsarbeten behöver göras innan ny anslutning ä r möjlig. Innan exploatering av området kan genomföras krä vs att befintliga ledningar i Klintens väg och Gråbergsvä gen ersä tts med nya och att komplettering med dagvattenledning görs. Dessa åtgä rder genomförs med början 00. Detta innebä r att exploatering av området intill Klintens vä g kan ske 00, och området med anslutning mot Gråbergsvä gen kan ske 00. Några delar av planområdet förses med bestä mmelsen u (marken skall vara tillgä nglig för allmä nna underjordiska ledningar). Dagvatten Generellt i kommunen gäller att dagvatten så långt det ä r möjligt tas om hand lokalt. Förutsä ttningarna för att infiltrera dagvatten inom planområdet ä r dock begrä nsade. Inom planområdet gäller bestä mmelsen: Dagvatten som uppkommer inom planområdet bör, där så bedöms lämpligt, ledas ivä g via dagvattenledning. Dagvatten bör ledas ivä g genom sjä lvfall. Dagvatten i form av regnvatten som hamnar i trä dgårdar, som på grund av höjdförhållanden inte kan avvattnas via dagvattenledning, får avledas ut till naturmark. Den planerade nya lokalgatan, mellan Gråbergsvä gen och förlä ngningen av Klintens väg, kommer att gå över de två sankområdena (ca 000 m ) vilka har en torvmä ktighet upp till 0,-,0 m. Utbyggnaden av denna gata leder till att sankområdena behöver grä vas ur och ersä ttas med packad fyllning före en byggnation. Den dagvattenmagasinerande effekt som de två sankområdena har försvinner genom denna åtgä rd. Som kompensation anlä ggs ett fördröjningsmagasin för dagvatten inom VA-systemet i Klintens övre del. Om åtgä rden att grä va ur de två sankområdena (och ersä tta torven med packad fyllning) klassificeras som markavvattning avses dispens sökas från förbudet rörande markavvattning. Vä rme Enligt kommunens program för värmeförsörjning (antaget ) anges inte Klintenområdet som något primä rt utbyggnadsområde för det övergripande fjä rrvä rmenä tet (utgående från Sävelunds fjä rrvä rmeanlä ggning). Uppvä rmningen av tillkommande bebyggelse avses dä rmed ske individuellt inom varje fastighet. rimä r uppvä rmningskä lla i form av anordning för eldning av fasta brä nslen skall uppfylla emissionskraven för -mä rkning av pelletsbrä nnare/- pannor. Brä nslet bör tillföras förbrä nningen automatiskt. Förbrä nning av fossila brä nslen ä r inte tillåten. Enskilda byggnader kan kompletteras med braskaminer eller liknande om dessa ä r av miljögodkä nt utförande. Dessa komplement godtas ej som primä ra uppvä rmningskä llor utan skall ses som installationer i trevnadsoch robusthetssyfte.
En planbestä mmelse anger att uppvä rmning skall ske med ett flexibelt vatten- eller luftburet värmesystem. Syftet ä r att undvika den bindning till el som direktverkande elradiatorer ger. El Alingsås Energi Nä t AB bygger ut elledningar till området. Femledarteknik bör anvä ndas för att minska elektromagnetiska fä lt. En transformatorstation som skall betjä na den nya bebyggelsen uppförs i sydvä stra delen av planområdet. Fasadmaterial och kulör skall anpassas till omgivande bebyggelse. Transformatorbyggnaden skall ha sadeltak. Tele Restprodukter/avfall TeliaSonera AB har befintliga lokalkablar som ligger i anslutning till Klintens väg och Gråbergsvä gen. Nytillkommen bebyggelse inom planområdet förutsä tts anslutas till denna kabeldragning. Nä r den nya ledningsdragningen utförs ä r det lä mpligt att samtidigt förbereda för bredbandsdragning (tomrör lä ggs i ledningsgraven). Hä mtning av avfall sker vid varje fastighet. De fastighetsä gare som önskar kan sjä lva kompostera sitt biologiskt nedbrytbara hushållsavfall i slutna kä rl och behöver då inte någon brun tunna. Detta skall anmä las till miljöskyddskontoret. Avfall som uppkommer under byggnadsfasen skall omhä ndertagas och gå till materialåtervinning. MILJÖ KONSEKVENSER Stä llningstagande Natur- och kulturmiljö lan- och byggkontoret har tillsammans med miljöskyddskontoret gått igenom en checklista för bedömning av detaljplaneförslagets miljökonsekvenser. Kontoren anser att planens genomförande inte medför betydande miljöpåverkan enligt plan- och bygglagens mening i kap : (med sådan påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser avses nya trafikleder, stora industrier och liknande). En separat miljökonsekvensbeskrivning behöver dä rmed inte upprä ttas. Inom planområdet finns det en växtlokal med lummer som troligtvis kommer att försvinna vid en exploatering av området. I Naturvårdsverkets broschyr Fridlysta växter och djur i Sverige () står det bl a att: Lummer växer mycket lå ngsamt och har därfö r tagit skada av den insamling som tidigare har förekommit. Alla arterna är numera fridlysta mot uppgrävning samt plockning fö r fö rsäljning. I Västra Götalands län ä r alla lummerarter fridlysta. Det ä r däremot inte alla arter av lummer som ä r rö dlistade. å de svenska officiella rödlistorna över akut hotade, starkt hotade, så rbara och missgynnade arter (som ges ut av Artdatabanken och faststä lls av Naturvårdsverket) återfinns cypresslummer (så rbar) och strandlummer (missgynnad). Den lummer som växer inom planområdet ä r revlummer vilken inte återfinns på rödlistorna. Området omfattas inte av skydd enligt miljöbalken (utom möjligen de två sankområdena på ca 000 m, se under rubrik Dagvatten s. ). lanområdet berörs inte av något område som bedömts som ekologiskt sä rskilt kä nsligt i kommunens översiktsplan. lanen innebä r inte heller någon för-
ä ndring av någon kulturhistoriskt vä rdefull miljö. Hä lsa och sä kerhet Buller Tillkommande bebyggelse på västersluttningen (i förlä ngningen av Klintens vä g) kommer att utsä ttas för viss bullerpåverkan från trafiken på E0. I Bullermä tning 00--0 (GF Konsult AB Väg och trafik) står emellertid följande slutsats angående bullersituationen för området: Genomfö rda mätningar/beräkningar visar att den ekvivalenta ljudnivå n är ca dba eller lägre i områ det samtidigt som den maximala ljudnivå n frå n trafik på E0 med god marginal underskrider riktvärdet 0 dba inom områ - det. Gällande riktvärden utomhus klaras därmed för den planerade bebyggelsen. Nå gra särskilda bullerskyddså tgärder erfordras ej. Farligt gods lanområdet ligger inte vid någon av de vägar eller gator som rekommenderats för vä gvalsstyrning för transporter med farligt gods. Luftföroreningar lanen kommer inte att innebä ra att någon miljökvalitetsnorm (kvä vedioxid och svaveldioxid) enligt miljöbalken överträ ds. Radon I M beträ ffande detaljplan (00-0-0) framtagen av GF Konsult AB Geoteknik står det att planområdet skall klassificeras som normalradonmark. Ur byggnadsteknisk synpunkt innebä r detta att all byggnation där mä nniskor stadigvarande vistas skall uppföras i minst radonskyddande utförande. Om byggnader grundlä ggs på uppfyllnader av sprä ngsten eller liknande med mäktigheter överstigande 0, m skall dessa uppföras radonsä kert. Det rekommenderas dock att en särskild undersökning görs i varje huslä ge sedan dessa har bestä mts för att ge slutliga rekommendationer avseende radonskyddet. En planbestä mmelse anger att vid förhöjd markstrålning skall hus byggas i radonskyddande/radonsä kert utförande. Schaktmassor Eventuella överblivna schaktmassor, sprä ngsten mm som inte kan återanvä ndas inom området ska återanvä ndas som fyllnadsmaterial på annan plats. Naturresurser lanförslaget ä r förenligt med de grundlä ggande bestä mmelserna om hushållning med naturresurser och skydd av naturen i miljöbalken kapitel, och. Ö VRIGT Genomförande lanens genomförandetid slutar 0 år efter det datum planen vunnit laga kraft. Genomförandebeskrivning finns som sä rskild handling. 0
Medverkande lanförslaget har framtagits i samverkan med kommunledningskontoret (Mari Waernberg och Kjell Hult), tekniska kontoret (Ingemar Larsson, Edit Ugrai och Lennart Andersson), miljöskyddskontoret (Ove Dahlgren), Lantmä teriet (Lennart Andreasson) samt Metria (Annika Liljegren). Alingsås dag som ovan LAN- OCH BYGGKONTORET Mattias Westblom lanarkitekt