Program till detaljplan för del av fastigheten Mellingeholm 2:4 i Frötuna församling enligt ÄPBL

SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-08-20 Program till detaljplan för del av fastigheten Mellingeholm 2:4 i Frötuna församling enligt ÄPBL Dnr 11-631.214 Ks 11-649 NORRTÄLJE Orienteringsbild med programområdet markerad PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till programmet hör: - Illustration - Styrande kvalitéer och begränsningar - Riskutredning för detaljplan Mellingeholm 2:4, Grontmij Brand&Risk, 2012-06-27 - Branten och Månsjön. Mellingeholm 2:4, Frötuna socken, Norrtälje kommun, Uppland. Särskild arkeologisk utredning, Arkeologikonsult 2012:2590 - Naturvärden vid Mellingeholm, Norrtälje kommun, ekologigruppen ab, 2012-08-17 P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 800, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 kommunstyrelsen@norrtalje.se 3 20 65-5 O R G A N I S A T I O N S N U M M E R T E L E F A X W E B B B A N K G I R O 212000-0217 0176-711 04 norrtalje.se 451-7694 n o r r t a l j e. s e K O M M U N S T Y R E L S E K O N T O R E T

2 (21) - Rapport Mellingeholm, Norrtälje. Resultat och bedömningar från miljötekniska markundersökningar, Grontmij AB, 2012-06-25 - VA-utredning för bostadsbebyggelse, Grontmij AB Vatten & Ledningsteknik, 2012-06-05 - Groddjursinventering i Mellingeholm 2:4, Norrtälje. Torbjörn Peterson, juni 2013 - Behovsbedömning, 2013-07-05 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Försvaret lämnade sitt övningsområde i Mellingeholm utanför Norrtälje i samband med nedläggningen av Roslagens Luftvärnskår, Lv3, år 2000. Planområdet omfattar en areal på ca 180 ha och ägs av staten genom Fortifikationsverket. Fortifikationsverket vill utreda hur området kan utvecklas och vilken framtida markanvändning som är lämplig. Avsikten är att gå ut med försäljning av marken när programhandlingen är klar och godkänd av kommunen. Ett bostadsområde i Mellingeholm kan utgöra ett komplement till stadskärnan, liksom till den tänkta utvecklingen av bostäder i kulturbygden runt Björnö gård sydost om Norrtälje stad. Mellingeholm skulle kunna erbjuda bostäder i anslutning till naturen på gång- och cykelavstånd från staden. Kontakten med sjön och närheten till stora sammanhängande skogsområden gör området attraktivt bland annat som ett alternativ för dem som idag väljer att stycka av en tomt på godtycklig plats inom kommunen. Här kan det göras i ett sammanhang under kontrollerade former, utan att ge avkall på utrymme och lugna omgivningar. Programområdet ligger öster om väg 276 ( Kustvägen ) mellan de öst västliga vägarna mot Björktorp respektive Sika. Norr om programområdet pågår ett detaljplanearbete för Mellingeholms aktivitetspark. Sika industriområde ligger söder om planområdet. I öster gränsar programområdet till sjön Limmaren och dess strandskyddsområde. Planförslaget genomförs med normalt planförfarande. Då planförslaget inte har stöd i gällande översiktsplan upprättas ett planprogram som ett första steg i planprocessen. I och med att beslut om planuppdrag togs innan den nya plan- och bygglagen trädde i kraft tillämpas den gamla plan- och bygglagen (1987:10) i detta ärende. Bygglov kommer att beviljas enligt den nya PBL. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Programområdet berörs inte av riksintressen. Utvecklingsplan för Norrtälje stad 2004 I den utvecklingsplan för Norrtälje stad som antogs av kommunfullmäktige 2004 redovisas Görla-Mellingeholm som utredningsområde. Visionen är att

3 (21) området utvecklas för industri, handel och aktiviteter som inte är lämpliga att lokalisera i den integrerade staden eller i områden som domineras av bostadsbebyggelse. En kombination av sportflygfält och andra verksamheter i samverkan med natur- och kulturvärdena anses kunna ge området en särskild karaktär av industri- och aktivitetspark. Gällande detaljplaner Programområdet är inte detaljplanelagt sedan tidigare. I den norra delen av Mellingeholm, norr om programområdet, pågår ett arbete med att ta fram en detaljplan för en aktivitetspark med industri, handel och kontor. Söder om Mellingeholm, på södra sidan vägen mot Sika by är detaljplan för industriområde nyligen antagen år 2011. Strandskydd Programområdet gränsar i öst till sjön Limmarens utökade strandskyddsområde på 300 meter. Månsjön med sitt strandskydd på 100 meter ligger inom programområdets södra del. All blivande bebyggelse planeras utanför strandskyddat området. Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen har genom delegationsbeslut 2011-03-30 beslutat att detaljplan för fastigheten Mellingeholm 2:4 får upprättas. Övriga beslut Området har använts som övningsområde för totalförsvaret. Försvarsmaktens verksamhet är avvecklat och förordnande om riksintresse med hänsyn till dessa är upphävt (2007-07-12). BEHOVSBEDÖMNING Enligt kap 6 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Miljöbedömningens första steg, behovsbedömningen, ska avgöra om detaljplanen, programmets eller ändringens genomförande medför en betydande miljöpåverkan. Avvägningar görs om påverkan är betydande eller inte och bedömningar görs om planen får en betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning genomföras. Bedömningarna är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att bedömningarna måste omvärderas. En separat behovsbedömning är framtagen och ska samrådas med länsstyrelsen.

4 (21) Ställningstagande gällande frågan om betydande miljöpåverkan Till planprogrammet har en behovsbedömning tagits fram. Denna behovsbedömning visar att ingen betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning av mark bedöms att ske på grund av föreslagen användning av området. Den föreslagna användningen, bostäder, och dess planerade omfattning anses inte medföra störningar eller ändringar som inte skulle kunna hanteras i samband med fortsatt detaljplanehantering. Behovsbedömningen har visat på viss påverkan på ett antal punkter. Där ingår vatten- och avvattningsfrågor, förekomsten av rödlistade arter och större vattensalamander, friluftsintresse, markföroreningar, samt stads- och landskapsbild. På grund av det tidiga skedet i planprocessen, programskede, är bedömningarna preliminära och ny kunskap kan tillkomma. Ytterligare samråd om behovsbedömningen kommer att hållas i samband när samrådsförslag till kommande detaljplaner tas fram. Planförslaget bedöms vara förenligt med 3, 4, och 5 kapitel Miljöbalken. En miljöbedömning, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning enligt kraven i plan- och bygglagen 5 kap. 18 kommer därför inte upprättas. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Historik Mellingeholm har varit bebott under mycket lång tid, vilket kan utläsas av de många fornlämningarna i området. De äldsta lämningarna är från järnåldern. På 1600-talet etablerades Mellingeholm gård som var bebodd fram till mitten av 1900-talet, då försvaret etablerade sin verksamhet i Mellingeholm. Den sista mangårdsbyggnaden byggdes på 1700-talet men är nu riven. Kvar finns herrgårdsparken med hagmarker och ett rikt bestånd av ädellövträd. Parken har restaurerats på senare år och är ett fint besöksmål. Mellan åren 1952-2000 användes området som övningsfält för luftvärnet, Roslagens luftvärnsregemente/-kår (Lv 3). Försvarets närvaro har haft till följd att någon exploatering inte har varit aktuell att diskutera inom området förrän de senaste åren. Mark och vegetation Programområdet består till större delen av ett sammanhängande skogsområde som ställvis är igenlagd småskalig åkermark med undantag för en mindre yta vid skjutbanan som fortfarande är öppen. Skogen domineras av barrträd men längs Björktorpsvägen är bland- eller lövskog vanligt. Flera större ytor har avverkats nyligen. Grusvägar anlagda av Försvarsmakten genomkorsar området och leder upp på krön, rimligtvis till uppställningsplatser för luftvärnssystem. Dessutom finns flera övertorvade och okarterade vägbankar och uppställningsytor samt branddammar.

5 (21) Området är småkuperat med flera höjder på 35 40 m.ö.h. Den lägsta punkten ligger i norra kanten av området vid Kvarntorpet, 7 m.ö.h. Mot sjön Limmaren är marken kuperad med bitvis branta stränder ner mot sjön. Här finns höjder med vackra utblickar över vattnet. På höjdryggarnas slänter finns delområden med spår av växter som tyder på att ytorna tidigare betats. Dessa marker är ofta torra och inte särskilt slitagekänsliga och därmed passande som närmiljö vid en exploatering. Idag är de oftast igenvuxna med bland- eller barrskog. Flacka ytor vid skjutbanan och runt Månsjön är till stora delar utdikade och består av kärrtorv. En mindre mosse ligger söder om Nystugan. Strandlinjedata från SGU visar att de högst belägna partierna av programområdet utgjorde kobbar i ytterskärgården under tidig- och mellanneolitikum. Under senneolitikum och bronsåldern drog sig havet tillbaka från nästan hela området med undantag för mindre ytor runt Kvarntorpet och i nordöstra hörnet av utredningsområdet som torrlades under järnåldern. Naturvärdesinventering För programmet togs fram en naturvärdesbedömning av Ekologigruppen AB 2012. För närmare detaljer, se utredningen. I kartan nedan visas de objekt med naturvärden, av lokalt och av kommunalt intresse, som hittades i undersökningsområdet.

6 (21) Totalt identifierades nitton stycken objekt med höga naturvärden. Av dessa bedöms nio stycken vara av kommunalt intresse och tio stycken av lokalt intresse. Av objekten som bedöms vara av kommunalt intresse utgörs tre stycken av barrblandskog på kalkrik mark, tre stycken av sumpskog eller surdråg/översilningsmark, två stycken av hällmarkstallskog och ett objekt utgörs av en vidkronig äldre ek som ligger utanför planområdet. Av objekten som bedöms vara av lokalt intresse utgörs fem stycken av barrblandskogar där två objekt är talldominerade och tre grandominerade, två stycken objekt utgörs av blandsumpskogar. Resterande objekt utgörs av en hagmarksrest med ek, ett mindre bestånd med yngre ek på ett hygge samt sparade lövträd på ett hygge. Sammantaget är naturvärdena huvudsakligen knutna till barrskogsmiljöer av olika slag. De högsta värdena återfinns i kalkpåverkade barrblandskogar, en naturtyp som finns på relativt många ställen i Norrtälje kommun. Skogarna är ganska starkt påverkade av skogsbruk vilket gör att de saknar många skyddsvärda ekologiska strukturer som till exempel inslag av riktigt gamla träd och förekomst av död ved. Sumpskogarna är också mer eller mindre påverkade av skogsbruksåtgärder. Flertalet är omgivna av hyggen och man har huggit ända in till kanten av sumpskogsmiljöerna vilket gör att det finns risk för negativ hydrologisk påverkan från hjulspår. Vidare är dessa sumpskogar mycket påverkade av kraftig solexponering och vind, vilket bedöms missgynna många arter knutna till dessa miljöer. Hällmarkstallskogarna är förhållandevis opåverkade av skogsbruk. Det är framför allt i kanterna av dessa som man har huggit träd. Inslag av gammal tall finns i båda objekten, död ved förekommer sparsamt vilket är normalt för denna naturtyp. Det är endast i undantagsfall man hittar hällmarkstallskog med ett sort inslag av död ved. Geotekniska förhållanden och markbeskaffenhet Berggrunden består av granit och den vanligaste jordarten är morän som ofta är ursvallad och stenig. Krönpartier domineras av kal hällmark. De geotekniska förhållandena i området är inte undersökta. En geoteknisk utredning ska utföras innan byggnation. Radon Radonrisk ska utredas före exploatering. Byggnader ska, om radonhalten överstiger gränsvärden, uppföras radonsäkra och eventuella åtgärder med anledning av radon ska hanteras vid fortsatt planering och i bygglovskedet. Kulturmiljö och fornlämningar Programområdet berör inte riksintresse för kulturmiljövården men är rikt på fornlämningar, framför allt i den norra delen där en arkeologisk utredning genomförts år 2003.

7 (21) För detta program har Arkeologikonsult genomfört 2012 en särskild arkeologisk utredning inom delar av fastigheten Mellingeholm 2:4. Utredningen omfattade både etapp 1 i form av inventering och etapp 2 i form av utredningsgrävning. I etapp 1 påträffades tre torplämningar varav två (Brantbacken och Snåret) bedöms vara fasta fornlämningar då de är belagda på en ägomätning från 1715. Två tidigare registrerade torplämningar (Frötuna 155 och 167) visade sig ha en större utsträckning än vad som tidigare registrerats. Ett röjningsröseområde med röjningsrösen av ålderdomlig karaktär och tre områden med fossil åkermark av sentida karaktär påträffades också. Röjningsröseområdet bedöms vara en fast fornlämning. Åtta gränsmärken påträffades varav fyra är välbevarade och markerar övergivna fastighetsgränser och bedöms vara fasta fornlämningar. Karta över slutresultat av särskild arkeologisk utredning

8 (21) Utdikningar längs två sträckor av bäcken som leder genom utredningsområdet har registrerats som övriga kulturhistoriska lämningar då de till största delen bör vara äldre än 1715. En hålväg och en sentida vägbank påträffades. I etapp 2 utredningsgrävdes åtta objekt. Vid torpet Brantbacken påträffades en stensättning och boplatslämningar i form av härdbottnar och stolphål. Tillsammans med uppgifter om en holkyxa i järn som påträffats på platsen tyder lämningarna på en bosättning under äldre järnålder. Vidare framkom ytterligare ett röjningsröseområde vid sökschaktning. Inom området finns även lämningar från försvarsmaktens verksamhet, bland annat i form av skyttevärn och skjutvallar. Dessa betraktas inte som fasta fornlämningar men har ett stort bevarandevärde som dokument över en historisk epok. Större vattensalamander Vattensalamander Den rödlistade större vattensalamandern har påträffats inom programområdet. Större vattensalamander är fridlyst enligt 4 artskyddsförordningen och skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Den var tidigare rödlistad men anses nu vara livskraftig. Arten minskar dock kontinuerligt och bedöms inte ha gynnsam bevarandestatus i någon av de regioner den förekommer i och ett åtgärdsprogram har tagits fram för arten. Större vattensalamander är en viktig symbolart för biologisk mångfald i småvattenlandskap och förekomst indikerar att det troligtvis finns en mängd andra arter med liknande krav på miljön. Den främsta orsaken till den kraftiga minskningen av större vattensalamander är den snabba landskapsomställning som förändrat kulturlandskapet samt hur jord- och skogsbruk bedrivits. Småvatten har fyllts igen eller påverkats av markavvattning och läckage av gödnings- och bekämpningsmedel. Landsmiljöer har ställts om till åkermark eller omsatts till produktivt skogsbruk med barrträd i fokus. Några av de främsta hoten idag är förlust av och brist på lämpliga habitat på grund av till exempel exploatering eller minskad mängd ved i skogen, inplantering av fisk och kräftor, övergödning och igenväxning samt miljögifter. Norr om programområdet, i samband med upprättandet av MKB:n för detaljplanen för industri mm har Sweco utrett planens eventuella påverkan på populationen av större vattensalamander. En kompletterande vattensalamanderutredning för det nu aktuella planområdet togs fram under vår/sommar 2013 för att kartlägga ytterligare herpetofauna (reptiler och groddjur) med betoning på vattensalamanderpopulation.

9 (21) Två huvudområden för herpetofauna inom Mellingeholm 2:4 kan konstateras. Ett område A (se bild nästa sida) omfattar ängsmarkerna i norr omkring den forna skjutbanan där åtminstone fyra arter av groddjur påträffats i två dammar och i två diken. Dammarna och dikena i området är ett uppenbart lekvatten för vuxna groddjur och ett sommarhabitat för ungdjur. Vinteriden finns troligen i anslutning till området med reservation för bristande kännedom om deras exakta lägen. Ett annat sammanhängande område B ligger norr och nordväst om Månsjön, där fem arter av herpetofauna och fyra arter av groddjur lever i en damm, ett dike och i fuktig skogsmark. Dammarna utgör lekvatten för de vuxna groddjuren och sommarhabitat för ungdjuren. Den fuktiga skogsmarken mellan Månsjön och Stora dammen kan även ingå i områdets sommarhabitat. Troligen finns vinteriden inom området. Fyndlokaler för reptiler och groddjur inom programområdet (Peterson 2013) De båda huvudområdena A och B för herpetofauna i norr och söder länkas var för sig samman av spridningszoner på 200 meter runt centralpunkterna i lekvattnen. Avståndet 200 meter ligger väl inom vandringskapaciteten för samtliga påträffade arter av herpetofauna och vandringskapaciteten är i samtliga fall avsevärt större än så. Ett exempel på detta är fyndet av tre arter groddjur i ett snart uttorkande hjulspår ungefär mitt emellan Stora dammen och Månsjöbäcken, utan andra tillgängliga småvatten i området. Fyndet indikerar att skogsområdet utgör ett spridningsområde mellan de båda närliggande lekvattnen och utgör säkerligen också ett sommarhabitat med gynnsam miljö för födosök.

10 (21) Föreslagna skyddszoner för herpetofauna (Peterson 2013) Spridning mellan de bägge huvudområdena A och B är också fullt möjligt och kan inte uteslutas. Avståndet från Stora dammen till Stora och Lilla skjutbanedammen överstiger inte 650 meter vilket ligger under det dokumenterade vandringsavståndet för samtliga arter. Av större betydelse än avståndet är dock naturmiljön. Fuktstråk och bäckar är lämpligare och troligare spridningsvägar för groddjur än torr hällmarkstallskog. Spridningen mellan de södra och norra områdena sker därför troligen främst genom de vattenförande dikena mellan Månsjön och norrut till Östra skjutbanediket och troligen vidare norrut. Eftersom skjutfältet tillkom vid mitten av 1900-talet och de bägge grävda dammarna troligen tillkommit samtidigt, är det möjligt att den ursprungliga spridningen av groddjur skett från området vid Månsjön (och till denna från områden längre söderut) och till de bägge dammarna direkt till Stora dammen via den fuktiga skogsmarken nordväst om Månsjön och till skjutbanedammarna via Månsjöbäcken norrut och sedan via andra diken västerut från den forna skjutbanan. Förslag till åtgärder, skyddszoner I Mellingeholm finns två skilda totalhabitat (område A och B) som uppenbarligen hyser livskraftiga populationer av åtminstone bägge salamanderarterna, men även visar tydlig närvaro av två arter brungrodor samt padda. Det finns goda förutsättningar att bevara områdena och därmed arterna med en klok och hänsynsfull planering. Lekvatten och sommarhabitat De avsatta skyddszonerna på 200 meter från småvattnens centralpunkter (heldragen linje kartbilaga 2) måste betraktas som ett absolut minimum för att skydda populationerna av groddjur.

11 (21) Lekvattnen skyddas givetvis om småvattnet bevaras men sommarhabitatet under sensommar och förhöst kan omfatta större arealer fuktig ängsmark och löv- eller blandskog i anslutning till småvattnen. All kuperad och ej för torr skogsmark med god tillgång på död ved, stenblock och porös mark utgör goda sommarhabitat men också potentiella vinteriden och bör respekteras. Vinteriden Vinteridena ligger troligen inom ett avstånd av några hundra meter från småvattnen, men då det exakta läget för vinteridena är okända bör försiktighetsprincipen råda. En yttre gräns för det totalhabitat groddjuren troligen utnyttjar (streckad linje kartbilaga 2) ökar sannolikheten att täcka in även vinteridena, men samlar även enskilda lekvatten och sommarhabitat inom vandringsavstånd från varandra till en sammanhållen helhet. Vandrings- och spridningsvägar Utöver lekvattnen måste även vandringsvägarna skyddas för att säkerställa en god framtida bevarandestatus för groddjurspopulationerna. Inom och mellan totalhabitaten finns tydliga eller diffusa spridningsvägar (punkterad linje i kartbilaga 2). Diken eller bäckar med god vattenföring är viktigast under vår och höst när groddjuren vandrar från och till lekvattnet och då ungdjur söker nya habitat i naturmiljön. Diken som under heta somrar är uttorkade och skenbart saknar betydelse för groddjuren kan vara viktiga vandrings- och spridningsvägar eftersom groddjurens beteende anpassats till den hydrologiska regimen under årscykeln. Skyddsvärda områden I praktiken innebär ovanstående skyddszoner att ängsmarken i norr på den forna skjutbanan bör skyddas på bägge sidor om den nuvarande grusvägen och likaså att ett sammanhängande område från Stora dammen genom skogsmarken mot sydost ned till Månsjöbäcken bör skyddas. Skogsmarken där har värden som även utöver groddjuren kan kombineras med övriga rekreativa värden genom möjlighet till upplevelse av flora och fauna, svamp- och bärplockning och promenader och motion i naturmiljö. Vägkonflikter, grodtunnlar Asfalterade vägar med större trafikflöden bör i största möjliga utsträckning undvikas inom de bägge kärnhabitaten A och B, samt vid övriga spridningsvägar. Om vägar ändå anläggs i sådana områden bör grodtunnlar anläggas på relevanta platser och inplaneras i god tid för att inte leda till fördyrande och tekniskt komplicerade åtgärder i efterhand. I synnerhet bör inga vägar anläggas nära intill de olika kända lekvattnen, då den massiva vårvandringen hos groddjur gör dem särskilt sårbara för risken att bli överkörda under regniga och milda vårkvällar. Rödlistade och skyddade arter All svensk herpetofauna är fridlyst och får inte skadas eller dödas och deras livsmiljöer inte förstöras. Större vattensalamander och Åkergroda är dessutom förtecknade i EU:s habitatdirektiv som särskilt skyddsvärda.

12 (21) Under naturinventeringen av programområdet hittades två rödlistade arter: tallticka (NT)och luddticka (NT). Talltickan är en vedlevande svamp som växer på tallar, som är mellan 150 200 år. Tallarna kan stå i tätare skog till öppna miljöer. Luddtickan är en vedlevande svamp som växer på rotsystemen av gamla granar, företrädelsevis på något kalkrik mark i gräs- eller örtgranskogar. Det finns fynduppgifter från artdatabanken om loppstarr (VU)vid Månsjön. Ingen närmare lokalangivelse finns men det bedöms finnas lämpliga lokaler utmed strandkanten av Månsjön, även surdråget/översilningsmarken (objekt kan vara möjlig växtlokal för arten). I Månsjön är svarthakedopping (NT) noterad som häckande. I området kring Månsjön finns också fynduppgifter på häckande mindre flugsnappare (NT) och brunand (NT). Vid strandskogen vid Månsjön och i områdena 4, 10,1 9 och i naturvärdesbedömningen har den fridlysta orkidén nästrot observerats. Vatten, miljökvalitetsnormer Sjön Limmaren fungerar som recipient för dagvattnet i området. På grund av liten omsättning av vattnet och en hög fosforhalt är sjön känslig för belastning av ytterligare föroreningar. Enligt EU:s ramdirektiv är den klassad som en sjö med dålig ekologisk status som inte får försämras ytterligare. Månsjön är en humös sjö med låg näringshalt i vattnet. Den har ett stort värde för fågellivet, då den anses vara en av länets mest betydelsefulla häckningsplatser för den rödlistade svarthakedoppingen. För att värna fågellivet får vattennivån i Månsjön inte förändras. En miljökonsekvensbeskrivning togs fram i samband med detaljplanering av ett industriområde inom fastigheten Sika 4:23 precis söder om Månsjön och programområdet. Där framgår att en förutsättning för exploatering är att näringsbalansen inte får påverkas påtagligt i någon av recipienterna genom dag - eller spillvatten från det planerade området. En VA-utredning (Grontmij 2012) redovisar möjliga åtgärder för att inte försämra vattenkvalitén i Limmaren och Månsjön. Spillvatten ansluts till kommunens VA ledningsnät. För att ta hand om dagvattnet finns goda möjligheter att tillämpa LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) inom området. Miljökvalitetsnormer för vatten ska utredas vidare under detaljplanearbetet och redovisas i dagvattenutredningen. En utsökning av områdets våtmarksområden har gjorts genom kartinformation och flygbilder. Områdena har sedan gåtts igenom i samband med naturvärdesbedömningen.

13 (21) BEBYGGELSEOMRÅDE Befintlig bebyggelse Programområdet är i stort sätt obebyggt. Det finns endast två byggnader inom området Kvarntorpet och en militär förrådsbyggnad strax söder om denna. I den centrala delen ligger en skjutbana. Enstaka spår från försvarsmaktens tidigare verksamhet finns kvar. Tillkommande bebyggelse Fortifikationsverket vill utveckla ett nytt bostadsområde i Mellingeholm med ambition att flera ska ha möjlighete att bosätta sig i en fin skogsmiljö och nära vatten läge. Terrängförutsättningar är fantastiska och underlättar disposition, struktur och gruppering av olika hustyper i 2-3 våningskala. Det framtida gatunätet är välanpassat till terrängen med två huvudentréer till området. Det natursköna läget vid sjön Limmaren ger goda förutsättningar även för nya bostäder i området, i anslutning till befintliga bostäder bland annat i Sika by. I denna idéskiss redovisas en möjlig utveckling av Mellingeholm. Det är ett stort område och utbyggnadstakten sträcker sig sannolikt över flera decennier. Bostäder etableras i grupper omringade av skog och natur. En skogsridå skiljer även områdena åt och skyddar bostäderna mot buller och andra störningar från handel och industri. I en översiktlig avvägning mellan exploateringsekonomi och ett bevarande av områdets kvalitéer kan ett ca 400-700 tomter vara aktuella. Den föreslagna bebyggelsestrukturen innebär att bebyggelsen vänder sig direkt mot naturmark eller friytor i kvarterens mitt i så stor utsträckning som möjligt. Genom bostadsområdena ska passager mot gemensamma och allmänna grönområden lämnas för att boende enkelt ska ta sig ut i naturen. Landskapsbilden kommer att påverkas genom att sammanhållen bebyggelse kommer att uppföras i den obebyggda läge. Bebyggelse och vägdragningar kommer att anpassas till omgivande terräng och natur. Skogskaraktären gynnas och partier med högsta naturvärden blir till stor del naturmark. I ett senare skede kommer gestaltningsfrågorna att studeras mer ingående.

14 (21) Offentlig och kommersiell service Norrtälje centrum med all betänklig service ligger cirka tre till fem kilometer norr om programområdet. Friytor och rekreation Programområdet ligger inom gång/cykelavstånd från Norrtälje, men är ganska svårtillgängligt, framför allt på grund av omfattande skogsbruk. Östra delarna av området är enligt ÖP klassat som lokalt friluftslivetsintresse (särskilt närströvområde). Tillgängligheten till sjön Limmaren och Månsjön kan utvecklas på sikt.

15 (21) Ett stort kalhygge i områdets södra del kan återplanteras. I kanterna mot vägar och stigar bör en skärm av mer snabbväxande lövträd som björk, rönn och lönn planteras. Mot bebyggelse i ljusa lägen kan också bryn av slån, en, ros, vildapel, fågelbär eller lönn anläggas. Naturområden, speciellt strandområde inom och intill området görs mer tillgängliga och framkomliga genom till exempelnya nya stråk, gallring och anläggande av spänger. På kvarterens gemensamma friytor bereds plats för anordnande av lekplatser. Lekplatserna ska integreras i terräng och vegetation.

16 (21) Trafik och kommunikationer Mellingeholm har ett bra kommunikationsläge med direkt anslutning till länsväg 276 (Kustvägen) och närhet till E18. Genom att flera lokalbusslinjer trafikerar Kustvägen förbi området finns relativt täta förbindelser dagtid till centrala Norrtälje. Direktförbindelser finns också till Åkersberga och Danderyds sjukhus. Det finns goda förutsättningar att bygga ut gång- och cykelvägar från området in till centrala Norrtälje. Ett stråk kan anläggas längs strandområdet via Mellingeholms park och Görla industriområde. Därifrån finns redan planer på en utbyggnad av cykelvägnätet med anslutning till centralorten. Cykelavståndet från Mellingeholm till centrum skulle då bli ungefär fyra kilometer.

17 (21) Området trafik försörjs från Kustvägen (väg 267), två nya infarter planeras för nya huvudgator som leder in i området och bostadsbebyggelsen nås sedan via mindre lokalgator. Lokalgatornas vägområde föreslås vara cirka sju meter. Det smala gaturummets syfte är att minska hastigheten samt skapa en intim gatumiljö. Gatorna placeras så att schaktning minimeras och en bra höjd gentemot angränsande tomter skapas. Exempel på vägområde för huvudgata Lokalgatorna inne i bostadsområdena planeras bli låghastighetsgator och utformas för blandtrafik. I korsningar mellan lokalgata och huvudgata uppförs tydliga övergångsställen. Tankar finns om en framtida järnvägsförbindelse till Norrtälje från Stockholm. En alternativ sträckning är längs väg 276 (Kustvägen). Marken närmast vägen bör därför reserveras för att hålla den möjligheten öppen. Mellingeholm flygfält används idag av Roslagens flygklubb som ett privat sportflygfält där skol- och klubbverksamhet bedrivs för privatpersoner i föreningsform. Flygningar sker framför allt under veckoslut och med enmotoriga propellerplan. Start- och landningsbanan som är asfalterad har en banlängd av 650 meter och en bredd på 18 meter. En utökning av flygfältet och dess start- och landningsbana med totalt 300 meter planeras. I och med denna utökning möjliggörs framtida trafikflyg i form av taxiflyg och andra något större flygplantstyper än rent sportflyg. Dessutom finns idag en etablerad verksamhet där Sjöfartsverkets Räddningshelikopter är stationerad på flygplatsen. Inom projektet SATSA bedrivs ett delprojekt som syftar till att få till stånd en lokalisering och samfinansiering av en eller två nya flygplatser för allmänflyget i Stockholms län. Mellingeholm flygplats ingår i det projektet. Parkering Parkeringen ska ske på kvartersmark. Parkeringsnormen bör vara två parkeringsplatser/lägenhet. Kraftledning En kraftledning på 20 kv löper genom programområdet i syd nordlig riktning. Ett säkerhetsavstånd på 30 meter ska hållas. Ledningen kan eventuellt förläggas i mark genom bostadsområdet.

18 (21) STÖRNINGAR OCH RISKER Buller Kända bullerkällor intill programområdet är flygplatsen norr om programområdet samt väg 276 (Kustvägen). De framtida bullerkällorna från industriområdena ska beaktas i det framtida utredningsskedet. En bullerutredning bör tas fram i plansamrådsskedet. Bullerutredningen ska visa bullerstörningar från flygtrafik, biltrafik, ev. tågtrafik och bullerstörningar från de två kringliggande industriområden. För nybyggnad av bostäder bör följande riktvärden för trafikbuller normalt inte överskridas: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Luftkvalitet Luftkvalitén inom programområdet bedöms ej överstiga miljökvalitéts - normernas gränsvärden. Risker En riskanalys har genomförts inom programområdet. Syftet med analysen är att undersöka om kommande bostäder kan anordnas inom området med hänsyn till omkringliggande verksamheter och infrastruktur. De risker som identifierats inom progranområdet är: Väg 276 (Kustvägen), Görla industriområde, tillfartsvägen till Sika by, industriområde i söder. Riskutredningen omfattade en grovriskanalys samt en detaljerad riskanalys som innefattar transport av farligt gods på länsväg 276 (Kustvägen). Syftet med grovriskanalysen var att se över vilka typer av risker som kan föranleda att risknivån för planområdet är att betrakta som oacceptabel. Analysen omfattade enbart skador på människor. Resultatet av den detaljerade riskanalysen är att riskerna som finns med avseende på programområdet är acceptabla och att det, ur riskhänsyn, inte föreligger några hinder att upprätta området enligt planförslaget. Bostadsbebyggelse planeras med minst 100 meters avstånd från industriområdena. Markföroreningar En miljöteknisk markundersökning (Grontmij 2012) har tagits fram. Marken i skjutvallen vid Mellingeholm är ställvis förorenad, främst med avseende på bly. Föroreningsdjupet är ännu inte avgränsat. Bly och arsenik påträffades även i grundvattnet på området.

19 (21) En viss schaktsanering av skjutvallen bör utföras, alla fyllnadsmassor bör avlägsnas där riktvärdet för känslig markanvändning överskridits vid provtagningen. Förorenade massor ska tas omhand av godkänd deponerings- eller behandlingsanläggning. Föroreningsdjupet är ännu inte avgränsat men prov finns uttagna på alla provpunkter och kan sändas in för kompletterande analyser. Vid alla schaktarbeten inom området ska personalen på plats vara uppmärksam på att det finns förhöjda halter av föroreningar i marken och nödvändiga skyddsåtgärder ska vidtas. Uppgrävda massor från området får ej återanvändas utan föregående kontroll av föroreningshalter. Förorenade massor ska tas omhand av godkänd deponerings- eller behandlingsanläggning. När föroreningar påträffas över gällande riktvärden skall detta snarast delges tillsynsmyndigheten för att uppfylla upplysningsskyldigheten enligt Miljöbalken 10 kap 11. Innan schakt påbörjas skall detta i god tid anmälas enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 28. Anmälan görs till Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Trygghet och säkerhet De restriktioner som riskanalysen anger är att verksamheten i de industriområden som planeras intill det nu aktuella programområdet ska begränsas så att riktlinjerna som Boverket gett ut i skriften Bättre plats för arbete ( Boverkets allmänna råd 1995:5) efterlevs. Det innebär bland annat att olika industriverksamheter kan accepteras i olika delar av områdena om skyddsavstånd kommer att respekteras. Exempel på avstånd är 50 meter till gummiverkstad, 200 meter till kylanläggning för livsmedelsindustri och 200 meter till betongindustri. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Kommunalt ledningsnät för vatten och avlopp finns idag utbyggt fram till flygfältet. Avståndet är inte större än att en ny bostadsbebyggelse kan anslutas dit med rimliga medel, förslagsvis i samband med utbyggnad av ett nytt gångoch cykelstråk. Det skulle också ge möjlighet på längre sikt att ansluta befintlig bebyggelse inom Sika by och på så vis minska belastningen på Limmaren. Dagvatten tas om hand lokalt inom området. En VA-plan bör tas fram för området i samband med att ett samrådsförslag för detaljplan upprättas. Bebyggelsen och VA-planen bör samordnas så att självfallssystem i största möjliga utsträckning kan utföras för spill- och dagvattensystemet, detta för att minimera antalet pumpstationer vilket på sikt ger större driftkostnader. Detaljerad utformning med läge och höjder för dagvattenmagasin, dagvattenbrunnar samt ledningsdimensioner kommer att fastställas i samband med fortsatt planering.

20 (21) Dagvatten I Norrtälje kommun (enligt ÖP 2040) ska omhändertagandet av dagvatten vara långsiktigt hållbart och LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) eftersträvas för att det är miljömässigt mest lämpligt i kustnära områden. Utöver bör generella riktlinjer och funktionskrav enligt Svenskt Vatten P105 tillämpas samt lokala förutsättningar tas hänsyn till vid fortsatt planering och genomförande av dagvattenhanteringen i planarbetet. För att sträva efter och uppfylla dessa krav behöver dagvattnet från området fördröjas och naturliga avrinningsvägar bevaras. Avledningen av dagvattnet ska företrädesvis ske i diken och öppna system. I den norra delen av området avleds dagvattnet delvis mot befintlig infartsväg och vidare ut i befintligt dikessystem. En liten del av det området (norra delen) avvattnas till ett befintligt våtmarksområde, där en eventuell damm för ytterligare rening, kan lokaliseras. Dagvatten från tak och andra hårdgjorda ytor ska avledas ovan mark ut över infiltrationsytor där vattnet ges möjlighet att fördröjas/infiltreras innan det leds vidare till recipient. Nästan hela det södra området avvattnas ned till Månsjön och vidare via befintligt dikessystem ut i sjön Limmaren. Det kan dagvattnet företrädesvis göra även vid exploatering. Hårdgjorda kör- och parkeringsytor kommer att ha förhållandevis låg trafikbelastning. Föroreningsmängderna från hårdgjorda ytor förväntas bli låga. Dagvattnets föroreningsgrad förväntas vara mycket låga och några reningsåtgärder bedöms ej vara nödvändiga (Svenskt Vatten P105). Intilliggande planområde Sika däremot klassas som industrifastighet med miljöfarlig verksamhet vilket medför reningsbehov. En sammanslagning av dagvattnet bedöms därför som olämpligt. Om dagvattnet måste lösas gemensamt med Sika så bör det företrädesvis genomgå rening innan infiltration eller bortledning till recipient. Detta kan ske enligt tidigare utförd VAutredning, reningsdamm alt haveriskyddsdamm, och därefter till recipient Månsjön. En avrinningskoefficient på 0,5 har antagits för bebyggelse eftersom området bedöms både som flackt och som kuperat. För naturmarken har en avrinningskoefficient på 0,1 antagits. Med avseende på extremregn typ 10-100 årsregn bör tomtmarken höjdsättas så att dag- och dränvatten kan avvattnas utan översvämningsrisker, se exempel Svenskt Vatten P105 kap 9.2. El, tele, data Teknisk försörjning som el, tele och data bör kunna byggas ut samordnat med det nya vägnätet och/eller nytt gång- och cykelstråk från Görla industriområde och flygfältet.

21 (21) Värme Kommunens krav på energieffektivitet i nya bostadshus och lokaler bygger på Boverkets byggregler 9:e kapitlet som reglerar bland annat tillåten energiförbrukning som kwh/ kvm och år. Även effekten på värmepumpar regleras. Avfall Avfallshantering ska ske i enlighet med kommunens föreskrifter för avfallshantering samt av avfallsplan. BARNKONSEKVENSER Planområdet har goda förutsättningar för att utgöra en bra miljö för barn. Den föreslagna bebyggelsen innebär bostadsmiljöer med utrymme för utevistelse nära bostaden. Idag vistas barn inte i området. För de barn som kommer att bo i området kommer det även finnas möjligheter att skapa roliga platser i skogen. Om en dagvattendamm ska anläggas behöver säkerheten utifrån ett barnperspektiv studeras. Möjlighet finns att anlägga en förskola i området om det behövs. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark. Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vinner laga kraft. Medverkande i upprättande av programförslaget Programhandlingen har upprättats av Grontmij genom planarkitekt Radmila Kovacevic. Medverkande tjänstemän från kommunen har varit Olivera Boljanovic, Josefin Sundberg, Anna Bäcklund, Senad Glamocak, Malin Olofsson, Essi Bagheri, Henrik Nyberg, Pernilla Logren, Jan Paymer. KOMMUNSTYRELSEKONTORET Olivera Boljanovic Radmila Kovacevic 1:e planarkitekt Planarkitekt, Grontmij