Verksamhetsplan 2010 Fastighetskontoret. Bild

Verksamhetsplan 2010 Fastighetskontoret Bild

Fastighetskontorets verksamhetsplan 2010 Innehåll Fastighetsdirektören inleder... 2 fastighetskontorets uppdrag... 4 malmö stad som markägare... 8 fastighetskontorets organisation... 9 exploateringsavdelningen... 10 fastighetsjuridiska avdelningen... 38 lokalförsörjningsavdelningen... 44 förvaltningsavdelningen... 48 gemensam miljöledning... 60 jämställdhetsplan... 62 Omslagsbild: Återuppbyggnad av stallarna i Torup Foto: Bengt Håkansson 2010-02-0228

2 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2010

Fastighetsdirektören inleder Tiden går fort. Det känns inte länge sedan det första spadtaget togs för Citytunneln. I december 2010 kommer tågtrafiken igång! Genom Citytunneln underlättas resandet i hela Öresundsregionen. Något som kommer att göra Malmö ännu mer attraktivt att bo, arbeta och roa sig i. Efterfrågan på bostäder, kontor, andra verksamhetslokaler, offentlig och kommersiell service och rekreationsområden kommer att öka. Fastighetskontoret är en aktör som har viktiga uppgifter att för dessa ändamål tillhandahålla mark och byggklara tomter. Ett av våra mål för 2010 är att ca 1 500 bostäder ska kunna byggstartas på kommunalt upplåtna tomter. Ett mål som förutsätter att vi själva och andra aktörer, både byggherrar och kommunala förvaltningar, arbetar för att öka effektiviteten i plan- och exploateringsprocesserna. Utöver bostadsfrågan, som under 2010 är vår mest prioriterade uppgift, har kontoret många andra viktiga arbetsuppgifter som berör många malmöbor. Uppgifter såsom markupplåtelser för kolonier, odlingslotter, upplag, parkering, jordbruksmark, köpoch försäljning, avgäldsregleringar för tomträtter, anskaffande av lokaler för förskolor och bostäder för sociala behov samt inte minst utvecklingen av Torup och Katrinetorp. Uppgifter som framgår av vår verksamhetsplan och som både bidrar till att få ett välfungerande Malmö och till stadens utveckling. De höga ambitioner som redovisas i verksamhetsplanen hade inte varit möjliga utan vår engagerade och kompetenta personal och stimulerande arbetsuppgifter. Vi fortsätter under 2010 att på olika sätt utveckla oss som en målinriktad effektiv organisation. Börje Klingberg INLEDNING 3

Fastighetskontorets uppdrag Fastighetskontorets uppdrag utgår från kommunfullmäktiges reglemente för tekniska nämnden och fastighetskontoret samt från de mål kommunfullmäktige och tekniska nämnden har fastställt. Fastighetskontorets verksamhetsidé Fastighetskontoret skall tillsammans med andra aktörer skapa en för alla attraktiv stad för arbete, boende och fritid. Vi gör det utifrån rollen som kommunens markägare. Vårt arbete ska präglas av professionalism, engagemang, arbetsglädje och serviceanda. Tekniska nämndens direktiv till fastighetskontoret inför 2010 Fastighetskontoret ska genom strategiska förvärvsinsatser utöka kommunens markinnehav för kommande behov av exploatering. Fastighetskontoret ska möjliggöra ett allsidigt utbud av bostäder. Detta gäller såväl inom nya exploateringsområden som för bebyggda områden där möjligheter till förtätning kan finnas. Hyresrätter med en rimlig hyresnivå ska prioriteras vid marktilldelningar. Fastighetskontoret ska tillgodose behovet av mark för verksamheter med prioritering av företag som ämnar skapa fler arbetstillfällen i Malmö. Fastighetskontoret ska vid tomtupplåtelser och planläggning av framtida verksamhetsområden styra lokaliseringarna med hänsyn till företagens inriktning, logistik och miljöpåverkan. Kommunens lantegendomar och även skogsinnehavet utanför kommunens gränser, ska där så är lämpligt användas som rekreationsområden och komplettera Malmös parker och grönområden. Fastighetskontoret ska vid nyanställningar särskilt beakta kommunens mål om att öka antalet anställda med utländsk bakgrund. 4 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2010

Kommunfullmäktiges inriktningsmål Arbete och tillväxt Arbetslösheten ska ner på en nivå som motsvarar full sysselsättning De kommunala arbetsmarknadsinsatserna ska vara individinriktade och leda till självförsörjning. Fastighetskontoret bidrar till målet genom: * att i exploateringsprocessen producera byggklara tomter för bostäder, service, kontor, industri och andra verksamheter på kommunal mark * att med andra markägare teckna exploateringsavtal som bidrar till en positiv utveckling av Malmö * att till kommunens förvaltningar anskaffa lokaler efter verksamheternas behov Barn och ungdomars livsvillkor Alla barn vars föräldrar så önskar ska ha tillgång till en förskola av god kvalitet. Alla elever ska gå ut skolan med fullständiga betyg. Alla elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola. Alla elever ska fullfölja sin gymnasieutbildning. Fastighetskontoret bidrar till målen genom: * att prioritera arbetet med att få fram tomtmark och lokaler för den omfattande utbyggnaden av förskoleverksamheten * att anskaffa funktionella lokaler till verksamheterna för barn och ungdom Trygghet, delaktighet och demokrati Alla äldre ska känna sig säkra på att kunna få den vård och omsorg de behöver. Alla Malmöbor ska känna sig trygga i sin stad. Fastighetskontoret bidrar till målen genom: * att diskussionen om trädgårdskoloniernas förutsättningar och framtid, med föreningarna och politikerna, ska fortsätta * att Katrinetorp ska vara en plats som erbjuder malmöborna delaktighet i svenska traditioner Integration och minskade klyftor Arbetslivet ska anpassas efter alla människors förutsättningar så att ingen behöver försörjningsstöd. Alla ska ha en bostad. INLEDNING 5

Fastighetskontoret bidrar till målen genom: * att i exploateringsprocessen producera byggklara tomter för bostäder och service * att genom byggnation på kommunens mark möjliggöra byggstarter för ca 1 500 bostäder * att detta bostadsutbud ska var allsidigt med prioritering av hyresrätter * att stödja kommunens bostadssociala verksamhet, omfattande ca 800 genomgångsoch övergångslägenheter * att ha som mål att skaffa 200 nya lägenheter om året för socialt boende * att anskaffa bostäder i grupp för hushåll med behov av särskilt stöd i sitt boende Ekologiskt hållbar stad Malmö ska vara ledande inom ekologiskt hållbar stadsutveckling. Ingen ska skadas eller dödas i trafiken. Ekologiska och rättvisemärkta produkter ska vara förstahandsvalet. Fastighetskontoret bidrar till målen genom: * att miljöhänsyn vägs in i alla beslut när så är möjligt och att vårt arbete ska präglas av miljöansvar * att vid marktilldelningar ställa krav på att miljöbyggprogram Syd ska tillämpas för bostäder och lokaler ()kontor, handel) * att kommunens skogar förvaltas så att de i även i framtiden kan fungera som rekreationsområden för malmöborna Kultur och fritid Alla barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritidssysselsättning. Fastighetskontoret bidrar till målen genom * att malmöbornas behov av mark för rekreation och fritidsverksamhet kan tillgodoses inom kommunens markinnehav Ett föredöme som arbetsgivare Andelen med utländsk bakgrund av den kommunala personalen på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen. Alla anställda i Malmö stad ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad. Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad. Fastighetskontoret bidrar till målen genom: * att arbeta utifrån Malmö stads personalpolicy och värdegrund 6 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2010

* att särskilt beakta sökande med utländsk bakgrund vid urval till anställningsintervju * att skapa förutsättningar för trainee- och praktikplatser En god ekonomi, några av målen för detta För varje enskilt år ska kommunens intäkter överstiga kostnaderna enligt balanskravet Nämnd skall inom de ramar, mål och riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige, bedriva en väl fungerande och effektiv verksamhet Kommunens anläggningstillgångar skall underhållas på en sådan nivå som anses relevant i branschen Fastighetskontoret bidrar till målen genom * att arbeta utifrån kommunfullmäktiges riktlinjer för ekonomistyrning * att tillämpa en marknadsmässig prissättning på mark utan att vara marknadsledande * att förebygga eftersatt underhåll genom en god underhållsplanering * att lokaler i lokalbanken ska vara uthyrda till 100% INLEDNING 7

Malmö stad som markägare Kommunens fastighetsinnehav är grunden för fastighetskontorets verksamhet. Malmö Stad äger en stor andel av marken i kommunen. Framför allt är det obebyggda fastigheter, som brukar kallas för markreserven, vilket innebär att marken utgör kommunens reserv för den framtida utbyggnaden av staden. Men kommunen äger även många fastigheter med byggnader såsom skolor, förskolor, vårdhem och andra anläggningar för kommunal service. Och i kommunens fastighetsägande ingår också allmän platsmark det vill säga gator och parker. Därutöver är Malmö ägare av markområden i kommunerna Lund, Svedala och Sjöbo. Fastigheter i juridisk mening syftar på mark medan byggnader och anläggningar är tillbehör. Fastighetskontoret ansvarar för de juridiska frågorna, såsom förvärv och försäljningar av fastigheter, när det gäller allt kommunens ägande. Stora delar av kommunens mark upplåts till andra; företag och privatpersoner, genom tomträttsavtal eller arrenden. Byggnader på tomträttsmark ägs av den som hyr marken av kommunen, medan byggnader på arrendemark oftast ingår i arrendet. Även verksamheter inom Malmö Stad, som använder kommunens mark, har avtal med fastighetskontoret, så kallade interna markavtal. Det är numera endast Serviceförvaltningen som är avtalspart när det gäller interna markupplåtelser. Stadsfastigheter inom serviceförvaltningen har övertagit Fritidsförvaltningens anläggningar och markavtal. Va-verket har uppgått i ett kommunalförbund, VA-Syd, vilket medfört att externa arrendeavtal har ersatt de interna avtalen. När det gäller mark tillhörande hamnverksamheten ansvarar Kommunstyrelsen för markupplåtelsen till Malmö Hamn AB. I stort sett all kommunägd obebyggd mark i Malmö, liksom kommunens fastighetsinnehav utanför kommungränsen; i Vomb, Torup, Karup och i Sturup, förvaltas av fastighetskontoret. Allmän platsmark, det vill säga gator, parker och torg, förvaltas av Gatukontoret. Serviceförvaltningen/ Stadsfastigheter förvaltar merparten av kommunens byggnader såsom skolor, daghem, fritidsanläggningar mm. Byggnader som tillhör lantegendomar eller ingår i koloniområden eller dylikt ingår dock i fastighetskontorets ansvar, liksom en del byggnader inom centralt belägna fastigheter som förvärvats i syfte att exploatera eller förändra detaljplanen, t ex f d utställningshallen på Lernacken och Svävarterminalen. 8 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2010

Fastighetskontorets organisation INLEDNING 9

Exploateringsavdelningen Uppgifter för stadsutvecklingen Malmö och Öresundsregionen har långsiktigt goda förutsättningar för utveckling och tillväxt genom tillgången till en stor arbetsmarknad, attraktiva bostäder och goda kommunikationer. De senare förbättras ytterligare när Citytunneln tas i bruk i december 2010. Mot denna bakgrund är intresset fortsatt stort vad gäller tilldelning av mark för nya projekt i staden. Under de tre första kvartalen 2009 ökade Malmös befolkning med ca 5 700 personer. Prognosen för helåret 2009 är en befolkningsökning på mer än 7 500 personer, d v s rekordnivå. Samtidigt har 2009 präglats av finanskrisens efterdyningar och efterföljande lågkonjunktur. Detta har i det korta perspektivet, fr o m hösten 2008, lett till osäkerhet vad gäller byggstart för nya bostadsprojekt. Under hösten 2009 kan skönjas en återhämtning, men från en mycket låg nivå. Konsekvensen blir att antalet färdigställda lägenheter under 2009 och 2010 kommer att bli mycket lågt. Under de tre första kvartalen 2009 färdigställdes endast 288 lägenheter, varav 173 i flerbostadshus. Som en följd av hög befolkningsökning i kombination med låg bostadsproduktion kommer situationen vad gäller bostadsbrist och trångboddheten ytterligare att ansträngas. Fastighetskontorets exploateringsavdelning har som huvuduppgift att tillhandahålla ett allsidigt utbud av byggklara tomter för bostäder, service, kontor, industri och andra verksamheter. Under 2010 blir det en prioriterad uppgift att verka för ett väsentligt ökat bostadsbyggande. Det är särskilt angeläget att stimulera nyproduktionen av hyreslägenheter och som en del i detta ska exploateringsavdelningen aktivt verka för att bl a MKBs nyproduktionsplaner kan förverkligas. Men det är även viktigt att stimulera såväl större som mindre privata aktörer att i högre utsträckning än tidigare bidra till byggandet av nya hyreslägenheter. Under 2009 har en avsiktsförklaring ingåtts med Peab, som syftar till att Peab under en sexårsperiod ska uppföra 500 nya bostäder om året, i huvudsak hyresrätter. Under 2009 har också ett samarbete inletts med Fastighetsägarna syd, som syftar till att ge mindre och medelstora lokala aktörer möjlighet att genom nyproduktion utöka sina bestånd. För en mer hållbar stadsutveckling ska förtätningsmöjligheter i större utsträckning än tidigare prövas och tas tillvara samtidigt som en blandad stad eftersträvas. Efterfrågan på mark för företagsetableringar har under 2009 varit fortsatt stor och efterfrågan har överstigit tillgången. För att skapa förutsättningar för näringslivets utveckling är det nödvändigt att nya verksamhetsområden skyndsamt tas fram. För att arbeta fram en gemensam strategi och för att få fram nya verksamhetsområden pågår, i samarbete med övriga förvaltningar, arbetet med ett nytt markprogram. Ska näringslivet kunna utvecklas på sikt kommer det, enligt fastighetskontorets uppfattning, bli nödvändigt att pröva etableringen av nya verksamhetsområden även utanför Yttre ringvägen. 10 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2010

EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 11

bostadsförsörjning Bostadsförsörjningsprogrammet anger inriktningen för bostadsbyggandet i Malmö. Inriktningen har under de senaste åren varit en tolkning av de mål som ställts upp i handlingsplanen Välfärd För Alla (VFA). Ett av målen har varit att 5 000 nya bostäder ska produceras under perioden 2004-2008 d v s 1 000 nya bostäder om året med början 2004. För hela perioden har målet uppfyllts (ca 6 400 färdigställda bostäder, d v s i genomsnitt ca 1 300 per år). Däremot har antalet byggstarter kontinuerligt sjunkit sedan toppåret 2006. Diagrammet nedan visar den totala produktionen av lägenheter och småhus i Malmö från 1990 och framåt. Under det senast året har bostadsbyggandet drabbats av finanskrisens efterdyningar och efterföljande negativa utveckling av den reala ekonomin. Detta har lett till osäkerhet i marknaden i det korta perspektivet vad gäller framförallt byggstarter för nya bostadsrätter och äganderätter. Byggherrarna har höjt kravet på andel lägenheter som måste vara sålda innan beslut tas om byggstart. Svårigheter har funnits att finansiera nya projekt, trots lågt ränteläge. Samtidigt som Malmös befolkning under de tre första kvartalen 2009 ökade med ca 5 700 personer påbörjades endast byggandet av ca 200 nya bostäder. Prognostiserad befolkningsökning för helåret 2009 är ca 7 500 personer och de kommande åren förväntas Malmös befolkning fortsätta öka i ungefär samma takt. Mot denna bakgrund har kommunstyrelsen gett stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande. Ett förslag har under hösten 2009 antagits av stadsbyggnadsnämnden. I förslaget bedöms potentialen för byggstarter de kommande åren till 1 700 1 800 bostäder per år (på såväl kommunal som privatägd mark). Totala produktionen av lägenheter och småhus i Malmö från 1990 och framåt. 12 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2010

Exempel på åtgärdsförslag som berör fastighetskontorets verksamhet: MKB ska ges möjlighet att påbörja 500 nya lägenheter per år under en femårsperiod. Peab ska, enligt den avsiktsförklaring som ingicks med Malmö stad under 2009, ges möjlighet att bygga 500 nya bostäder per år (med fokus på hyresrätter) under en sexårsperiod. Dialogen med fastighetsägare och byggherrar ska utvecklas. Kunskapen om bostadsmarknaden ska utvecklas. Kommunen ska föra en aktiv markpolitik i syfte att verka för ökat bostadsbyggande. Tabellen nedan redovisar möjliga byggstarter på mark tillhandahållen av Malmö stad under åren 2010-2012. Möjliga byggstarter på mark tillhandahållen av Malmö stad 2010-2012 År 2010 2011 2012 Totalt 3050 2300 1900 (varav hittils fördelade) (2700) (1300) (700) Möjlig byggstart har definierats som att marken ska vara detaljplanelagd och färdig att ta i anspråk för byggande. Med fördelade avses byggrätter där byggherre hittills utsetts. Det höga antalet tillgängliga byggrätter under 2010 beror delvis på att tidigare fördelade byggrätter (ca 1 350) inte utnyttjats under 2009 p g a finanskris och lågkonjunktur. Nya byggrätter som blir tillgängliga under 2010 motsvarar ytterligare ca 1 700 nya bostäder. För 2010 har fastighetskontoret gjort bedömningen att byggrätter kommer att finnas tillgängliga som motsvarar 3 050 nya bostäder på mark tillhandahållen av Malmö stad. Av dessa bedöms minst 700 avse nya hyreslägenheter. Möjliga byggstarter på mark tillhandahållen av Malmö stad 2010 Projekt Byggherre Tomter Grupphus Lgh Summa Annestad 2 Open House 80 40 120 Bunkeflostrand 1:7 Småhustomter mm 43 30 73 Gyllins Trädgård JM, MKB, Riksbyggen, 110 340 450 Skanska, Sundprojekt m fl Hyllie Annehem, Steen & Ström m fl 800 800 Hyllie norra HSB m fl 200 200 Kaninen NCC 85 85 Lien Metro / Haaks Stenhus 15 15 Louisedalsvägen, väster om Småhustomter, Myresjöhus 8 25 33 Sege Park/ Fäladsmarken HSB, MKB, Contentus 350 350 Slussplan SBC 95 95 Västra hamnen, Fullriggaren 11 byggherrar *) 600 600 Västra hamnen, Ö om Varvsparken Vita Örn 70 70 Västra Klagstorp stn Småhustomter 19 19 Ön, Sundholmen Sundprojekt/MKB 140 140 Summa 70 230 2750 3050 *) Bengt Nevsten, Botrygg, Byggvesta, Derome Hus, Hagagruppen, HSB Sundsfastigheter, Nevsten Fastigheter, Stena Fastigheter, Sundsesplanaden, Tommy Olsson och Tornahem. EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 13

MARK FÖR NÄRINGSLIVETS UTVECKLING Det är väsentligt för Malmö att verka för näringslivets utveckling bl a för att skapa arbetstillfällen i staden. Fastighetskontoret har här en viktig uppgift att kunna erbjuda mark för näringslivets behov. Olika typer av verksamheter har olika förutsättningar vad gäller markbehov och lokaliseringsaspekter: 1. Verksamheter som kan lokaliseras i den blandade staden. T ex besöksnäringar, kontor, detaljhandel och service, företagstjänster, medicinsk verksamhet, skolor och utbildning, hantverk. För denna typ av verksamheter finns lägen som t ex Innerstaden, Västra hamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri men även i befintliga bostadsområden. 2. Verksamheter som är ytkrävande och är förenade med skyddsavstånd. T ex hamnanknuten logistik, mindre logistikverksamheter och industri. Denna typ av verksamheter lokaliseras till Norra hamnen inom ett område som är ca 65 hektar stort. 3. Verksamheter som lokaliseras till särskilda verksamhetsområden. T ex småindustri och verkstäder, grossiströrelser etc. Tillgången till planlagd mark för denna typ av verksamheter är i nuläget mycket begränsad samtidigt som ca 100 företag står i fastighetskontorets kö för att få marktilldelning. Figuren nedan visar upplåtelser i hektar för verksamhetsområden (kvartersmark) under åren 1991-2009. Försäljning i snitt 1991-2008 c:a 10 ha/år, 1999-2008 c:a 12 ha/år. Under 2009 såldes endast 2,8 ha. Behovet av mark i särskilda verksamhetsområden bedöms motsvara ca 10-20 hektar kvartersmark per år. För att arbeta fram en gemensam strategi och för att få fram nya verksamhetsområden pågår, i samarbete med övriga förvaltningar, arbetet med ett nytt markprogram. Ska näringslivet kunna utvecklas på sikt kommer det, enligt fastighetskontorets uppfattning, att bli nödvändigt att pröva etableringen av nya verksamhetsområden även utanför Yttre ringvägen. Så länge inte planmässiga förutsättningar finns att ta fram nya verksamhetsområden kan fastighetskontoret inte tillgodose näringslivets behov av denna typ av mark. 14 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2010

VERKSAMHETSBESKRIVNING Arbetet med att ta fram byggklar mark omfattar insatser i hela exploateringsprocessen, från strategiska markförvärv och översiktliga studier via utredningar, planering, kalkylering och exploateringsarbeten till upplåtelse och försäljning av tomter. Enligt reglementet ska fastighetskontoret tillgodose efterfrågan på bostads- och företagsmark och bevaka de ekonomiska konsekvenserna i exploateringsprocessen. Fastighetskontoret ska medverka till att byggrätter på annans mark bidrar till den positiva utvecklingen av staden genom tecknande av exploateringsavtal. Exploateringsavdelningen hanterar frågor som rör exploatering av kommunens mark genom att bl a föreslå nya bostads- och verksamhetsområden initiera och driva exploateringsprojekt i syfte att kunna tillhandahålla byggklar tomtmark beställa planer och delta i planeringsprocessen svara för samordning vid planering och utbyggnad av bostads- och verksamhetsområden förhandla om villkor för marktilldelning av Malmö stads mark God service ska ges till de företag som söker mark för att bygga eller etablera sig i Malmö och avdelningen ska medverka till att lotsa företagen vidare till rätt förvaltning för frågor som ligger utanför fastighetskontorets ansvarsområde. Avdelningen ska söka lösningar för att hitta lämplig mark för företagens behov. Verksamhetsmål för exploateringsavdelningen Arbete och tillväxt Kommunfullmäktiges mål: Arbetslösheten ska ner på en nivå som motsvarar full sysselsättning. Exploateringsavdelningen bidrar genom att: * Det långsiktiga målet är att lagret av planlagd mark för verksamheter, med undantag för logistikverksamhet, som styrs till Norra hamnen, ska uppgå till minst 70 hektar. Under 2010 finns inga förutsättningar att uppnå detta mål. Vid årsskiftet 2009/2010 fanns endast ca 20 hektar i lager varav ca 10 hektar redan reserverats. Istället prioriteras att få fram det markprogram som är nödvändigt för att nya verksamhetsområden ska kunna planeras och byggas ut. Målet är att i nya verksamhetsområden kunna sälja ca 10-20 hektar tomtmark per år. * Mark som inte ägs av Malmö kommun och ska utgöra nya utbyggnadsområden enligt översiktplanen ska förvärvas innan områdena detaljplaneläggs. * På mark som ägs av Malmö kommun ska ett varierat utbud av tomtmark för olika verksamheter finnas. Vid marktilldelning ska verksamheter som långsiktigt kan skapa fler arbetstillfällen i Malmö prioriteras. EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 15

* För de nya detaljplaner som tas fram inom pågående exploateringsprojekt eftersträvas flexibilitet vad gäller användning och tomtstorlek. Barn och ungdomars livsvillkor Kommunfullmäktiges mål: Alla barn vars föräldrar så önskar ska ha tillgång till en förskola av god kvalitet. Exploateringsavdelningen bidrar genom att: * Behovet av mark för kommunal service, förskolor, LSS m m ska tillgodoses. Integration och minskade klyftor Kommunfullmäktiges mål: Alla ska ha en bostad. Exploateringsavdelningen bidrar genom att: * Vid varje tillfälle ska ett varierat utbud av mark för olika former av bostadsbyggande kunna tillhandahållas. * Varje år ska möjliggöras byggstart av minst 1 500 nya bostäder på mark som tillhandahålles av Malmö stad. * Genom markanvisning ska konkurrens gynnas som leder till nyproduktion av bostäder med god kvalitet till rimliga kostnader för nyttjarna. * Bostadsområdena ska innehålla blandade upplåtelseformer. * För lägenheter som påbörjas på av kommunen tillhandahållen mark ska hyresrätter vara prioriterade. * MKB ska ges möjlighet att påbörja nybyggnation av lägenheter enligt stadens och MKB s gemensamma planering. * Genom markanvisningsavtal och exploateringsavtal ska lägenheter för bostadssocial verksamhet anskaffas samt behovet av kommunala servicelokaler tillgodoses. Ekologiskt hållbar stad Kommunfullmäktiges mål: Malmö ska vara ledande inom ekologiskt hållbar stadsutveckling. Exploateringsavdelningen bidrar genom att: * I den framtida bostadsförsörjningen ska prioriteras att förtätningsmöjligheter i större utsträckning tas tillvara. * Miljöfrågorna ska ges hög prioritet genom planering, avtalstecknande och upphandling, vilket bl. a. innebär: att tillämpa Miljöbyggprogram Syd att exploateringsarbeten utförs av företag som är miljöcertifierade eller kan visa på motsvarande kvaliteter och att transporterna minimeras genom massbalansering inom varje enskilt exploateringsområde och om detta inte är möjligt balanseras inom exploateringsverksamheten genom bra planering. God ekonomi Kommunfullmäktiges mål: För varje enskilt år ska kommunens intäkter överstiga kostnaderna enligt balanskravet. Nämnd ska inom de ramar, mål och riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige bedriva en väl fungerande och effektiv verksamhet. Exploateringsavdelningen bidrar genom att: * Exploateringsprojekten ska drivas på ett rationellt och ekonomiskt sätt. God detaljplaneekonomi och hushållning med kommunens markresurser ska eftersträvas. * Det ekonomiska resultatet av exploateringsverksamheten ska ge ett positivt netto, reavinst, för kommunen och därigenom bidra till finansiering av infrastrukturens utbyggnad. * Tomtpriserna ska vara marknadsmässiga utan att vara prisledande. Övrigt De olika intressenter som efterfrågar mark ska behandlas på ett likvärdigt sätt. Företag som ansöker om markanvisning för bostadsbyggande ska inom en månad ha fått skriftligt svar på hur och av vem deras ansökan kommer att handläggas. Indikation ska ges om 16 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2010

huruvida det är möjligt att tillgodose ansökan eller inte. Företag som lämnar in ansökan om tomt för verksamhet ska inom en månad ha fått skriftligt besked om lämplig tomt finns tillgänglig, hur lång tid tomten kan reserveras för deras räkning samt på vilka villkor en försäljning/upplåtelse kan ske. Genom att aktivt föra en dialog med intressenterna underlättas arbetet med att lotsa dem rätt. Initieringen, genomförandet och slutförandet av exploateringsprojekten ska följa kontorets projektstyrningsmodell. AKTIVITETER 2010 Exploateringsavdelningen ska initiera, genomföra och slutföra exploateringsprojekt i enlighet med kontorets projektstyrningsmodell. Allsidigheten i bostadsbyggandet ska tillgodoses genom ett varierat utbud av bostäder. 2010 beräknas ca 3 050 nya bostäderv vatrav minst ca 700 hyreslägenheter, vara möjliga att påbörja på mark som tillhandahålles av Malmö stad. Exploateringsavdelningen ska prioritera nyproduktionen av hyresrätter genom att: verka för att MKBs program för byggande av nya lägenheter kan genomföras verka för att Peab kan påbörja 500 nya bostäder per år, med fokus på hyresrätter stimulera privata byggherrar att producera nya hyresrätter stimulera mindre, lokala hyresrättsaktörer att producera nya hyresrätter Mot bakgrund av konjunkturutvecklingen ska exploateringsavdelningen: noga följa och analysera hur marknaden utvecklas vidta de anpassningsåtgärder som kan bli erforderliga i form av t ex prioriteringar och etappindelningar i exploateringsprojekten se över och anpassa markanvisningsmetoder och prissättning till konjunktur och andra förutsättningar Avdelningen ska medverka till användning av nya byggsystem för att får ner kostnaderna för nybyggande. Dialogen med byggherrar och andra aktörer på marknaden ska utökas. Samarbetet med Fastighetsägarna syd ska utvecklas. Genom markanvisningsavtal och exploateringsavtal ska behovet av kommunala lägenheter för bostadssocial verksamhet samt servicelokaler tillgodoses. Behovet av mark för kommunal service, förskolor, LSS med ska tillgodoses. Förtätningsmöjligheter i staden ska inventeras inför förslag om nya bostadsetableringar. Exploateringsavdelning ska, tillsammans med andra förvaltningar, verka för hållbar stadsutveckling, t ex genom arbetet i Västra hamnen och Hyllie. Analysmetoder för att prognostisera bostadsförsörjningsbehov och framtida byggande, liksom metoder för uppföljning av bostadsproduktionen, ska förbättras. Arbetet med ett nytt markprogram för näringslivet ska ge nya förutsättningar för fler verksamhetsområden. Avdelningen ska aktivt delta i arbetet och verka för att attraktiva områden kommer fram. För de områden som redan finns redovisade i ÖP pågår redan i dag projektarbete. Miljöfrågorna ska ges hög prioritet genom planering, avtalstecknande och upphandling. Detta innebär att Miljöbyggprogram Syd ska tillämpas, att exploateringsarbetena utförs av företag som är miljöcertifierade och att massbalans inom projekten ska eftersträvas. Exploateringsavdelningen ska under 2010 aktivt delta i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Malmö stad, i syfte att långsiktigt trygga bostadsförsörjning, möjlighet till näringslivets utveckling m m. EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 17

En strategisk översyn av markreserven ska påbörjas. Befintliga byggnader inom exploateringsfastigheterna ska förvaltas på ett rationellt sätt. Exploateringsprocessen ska kontinuerligt utvecklas och säkras. Den under 2009 påbörjade MEX-utbildningen ska fortsätta under 2010 vad gäller aktuella och angelägna ämnesområden. Verksamhetsplanen för kommande år ska kontinuerligt utvecklas och förbättras så att uppföljningen av avdelningens verksamhet blir tydlig. Förslag till miljöhus söder om Vintrie, Qvarnström arkitekter GODA EXEMPEL ATT BERÄTTA OM Exploateringsavdelningen bedriver en omfattande verksamhet i ca 80 pågående exploateringsprojekt. Verksamheten innebär samarbete med många olika aktörer i syfte att uppnå de mål som uppställts för fastighetskontorets exploateringsverksamhet. Projekten har olika storlek och inriktning och innebär många aktiviteter av olika slag. Här några aktuella exempel: Lindängelunds rekreationsområde Söder om Lindängen ska ett rekreationsområde anläggas. Även en botanisk trädgård planeras. Inom området har fastighetskontoret anordnat möjlighet att deponera överskottsmassor från exploateringsprojekten. Massorna används för utformningen av det nya rekreationsområdet och kommer på så sätt till nytta. Genom en välbelägen massdeponi minskar behovet av att transportera massor över långa avstånd, vilket innebär fördelar både ekonomiskt och miljömässigt. Ett räkneexempel: Tidigare har överskottsmassor fått transporteras till deponier längre bort, t ex i Lund. Under 2009 har 120 000 kbm matjord och lermassor tagits emot i Lindängelund. Detta motsvarar ett minskat transportarbete, jämfört med tidigare alternativ, om ca 340 000 km med lastbil. På så sätt sparas ca 100 000 liter dieselolja och koldioxidutsläppen minskar med ca 260 ton. Miljöhus söder om Vintrie by Söder om Vintrie by växer ett nytt bostadsområde fram med 19 fribyggartomter, 74 nya bostäder i grupphus som byggs av Peab och Hemgården, förskola m m. Ett visionsarbete har initierats av VA-Syd tillsammans med fastighetskontoret, där Vintrie är ett pilotprojekt. Målet är att av miljöhänsyn möjliggöra återvinning av restavfall på bekvämt avstånd från bostaden. Därför planeras fyra miljöhus (för återvinning av glas, metall, plast m m) att uppföras under 2010. Miljöhusen, som ritats av två arkitektkontor, kommer att ingå i den gemensamhetsanläggning för området som fastighetskontoret har ansvar för att bygga ut. 18 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2010

STÖRRE PÅGÅENDE UTVECKLINGSOMRÅDEN Västra Hamnen I Västra hamnen pågår en process att omvandla ett område för tung industri till ett område med blandad stadsbebyggelse. Här ska finnas plats för attraktiva bostäder, verksamheter, utbildning, service och parker. Västra hamnen är utsett till nationellt exempel på hållbar stadsutveckling, ska vara internationellt ledande och ska fungera som motor i Malmös omvandling till hållbarhet. Utbyggnaden startade med Bo01-området längst i väster och fortsatte med Flagghusen. Nu påbörjas utbyggnaden söderut med projekt ända ner till Stora Varvsgatan I budgeten för projekten ingår utgifter för övergripande infrastruktur såsom större gator, Varvsparken och Universitetsbron. 1. Skeppsgossen Ny skola från förskola till nionde klass färdigställs till höstterminen 2010. Projektet avslutas under 2010. Kostnader för fastighetens marksanering har fördelats ut på omkringliggande projekt som motsvarar skolans upptagningsområde. Budget för 2010: 132 tkr 2. Fullriggaren Inom området planeras för ca 600 lägenheter. Avsikten är att uppföra minst 50 % hyresrätter. Troligen kommer andelen hyresrätter att hamna på uppåt 70 %. Området kommer också att innehålla kontor, förskola, LSS-boende, sociala lägenheter, parkeringshus och mindre lokaler. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Projektet drivs inom ByggaBoDialogen med byggherrarna. Stor vikt läggs vid hållbarhetsfrågor, t.ex kommer området att bli det största passivhus- och lågenergihusområdet i Sverige. Köpeavtal och tomträttsavtal beräknas att godkännas av tekniska nämnden i början av 2010. Byggherrarna är Bengt Nevsten, Botrygg, Briggen, Byggvesta, Derome Hus, Hagagruppen, HSB Sundsfastigheter, Nevsten Fastigheter, Parkering Malmö, Stena Fastigheter, Sundsesplanaden, Tommy Olsson och Tornahem. En kontorstomt återstår att fördela. Markentreprenaden med terrassering och byggator avslutas i början av året. Planerad byggstart: andra kvartalet 2010 Budget för 2010: 3 929 tkr. 6 2 1 3 5 4 EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 19

3. Öster om Varvsparken För området beräknas detaljplan vinna laga kraft i januari 2010. Planen medger utbyggnad av ca 46 500 kvm BTA varav ca 1/3 utgörs av centrumverksamheter, kontor och kirurgisk klinik samt 2/3 av bostäder om ca 320 lägenheter. Ett markanvisningsavtal har skrivits med Park Point AB som planerar för byggande av en multifunktionsbyggnad innehållande kirurgisk klinik, lägenhetshotell, restaurang och spa. I samma kvarter finns en markreservation med Vita Örn AB som planerar att bygga hyreslägenheter. Kvarterets läge ut mot Lilla Varvsgatan och Einar Hansens esplanad medger byggstart innan byggator har färdigställts i området. Planerad byggstart för dessa projekt är tredje kvartalet 2010. För resterande kvarter pågår arbete med att utse byggherrar. Stor vikt kommer att läggs vid hållbarhetsfrågor, målet är att driva byggprojekten ännu lite längre i hållbarhetsfrågorna än det angränsande projektet Fullriggaren. För resterande kvarter beräknas byggstarten till andra kvartalet 2011. Projektering för terrasseringsarbeten och gator påbörjas första kvartalet 2010. Terrasseringsarbeten och eventuella saneringsarbete kan starta tredje kvartalet 2010 Planerad möjlig byggstart: tredje kvartalet 2010 Budget för 2010: 8 050 tkr 4. Stapelbädden Gällande detaljplan medger byggande av kontor, parkeringsgarage och park med skateboardanläggning. Det återstår att fördela ett kvarter som medger kontor om ca 10 000 kvm BTA. Diskussioner förs här om ett kombinerat kontors- och bostadsprojekt. För att detta ska kunna realiseras krävs en planändring. Denna process pågår. En tomt intill stapelbädden är ännu obebyggd. Utbyggnaden av Stapelbäddsparken fortsätter i etapper 2010-2011. Stapelbäddsbyggnaden ska överlåtas till Stadsfastigheter första kvartalet 2010. Budget för 2010: 12 640 tkr 5. Väster om Stapelbädden För del av området finns antagen detaljplan som medger kontorsbyggnad om ca 10 000 kvm BTA. Skanska Öresund har ett gällande markanvisningsavtal för denna del. För resterande del av området upprättas i ett första steg en skelettplan, som förväntas vinna laga kraft i januari 2010. I området finns konstaterade markföroreningar och kvarlämnade betongkonstruktioner. Omfattningen av dessa måste utredas innan relevant budget för sanering och rivning kan upprättas. Höjdsättning, geotekniska och miljötekniska undersökningar ska utföras under 2010. Planerad möjlig byggstart: 2012 Budget för 2010: 1 320 tkr 6. Nordkalotten Längst norrut i Västra Hamnen finns ett område med arbetsnamnet Nordkalotten. Markanvändningen enligt översiktsplanen från 2005 ska vara bostäder, service och park. Detaljplanearbetet ska påbörjas 2012. Under 2010 ska därför utredningar och programskrivning inledas. Planerad möjlig byggstart: 2015 Budget för 2010: 3 843 tkr. 20 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2010

Hyllie Hyllie är ett av Malmö kommuns stora exploateringsprojekt/utvecklingsområde. Med sitt exceptionella läge och med kommunikation i centrum ska Hyllie vara en drivande kraft för tillväxt och hållbar utveckling av det nya Malmö. Fullt utbyggt kommer området att omfatta ca 8 000 bostäder och 8 000 arbetsplatser. Malmö Arena har varit i drift i över 1 år med många evenemang som ska hanteras i utbyggnadsområdet. Samarbetet med Malmö Arena har här fungerat mycket bra. Ishockey, handboll, stora konserter med världsartister och galor såsom Fotbollsgalan och Rosabandetgalan är exempel på genomförda arrangemang. Parkfast har i november påbörjat byggnation av nästa etapp, träningshallen, som ska stå klar våren/ sommaren 2010. Ett intensivt 2010 väntar då Citytunneln invigs i december. Station Hyllie, som är navet i utvecklingen av området, blir då den första station som man ankommer till från Danmark och övriga Europa. Arbetet med Citytunneln och station Hyllie pågår och fortgår fram till öppnandet. Flera projekt och funktioner är kopplade till öppnandet. Under 2009 har byggnation av stationstorget, etapp 2, påbörjats och kommer att färdigställas till trafikstarten. Likaså kommer gatorna runt torget, angöring och hållplatser för lokal- och regionalbuss att byggas under 2010 och färdigställs också till trafikstarten. Öster om stationstorget pågår byggnationen av Park & Ride-anläggningen som är kopplad till stationen. Anläggningen ska stå klar till Citytunnelns trafikstart då 1500 bilar och 1300 cyklar ska kunna parkera i byggnaden. I maj 2009 startade byggnation av första etappen i Flygbild över Hyllie, juli 2009 EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 21

Informationslokalen, Hyllie Info-Center, som öppnades under 2009 Annehems projekt vid stationstorget, Point Hyllie. Projektet innehåller handel, kontor och bostäder. I den första etappen, som byggs över spårområdet, ingår handel, kontor och en lokal avsedd för tullverket. Byggnaden ska stå klar till Citytunnelns öppnande. Byggnationen av Emporia, Steen & Ströms shoppingcentra, har pågått under 2009. Den rådande konjunkturen har dock påverkat tidplanen och med nuvarande plan öppnar Emporia under 2012. Vattenparken, öster om Arenan runt vattentornet, planläggs nu och ambitionen är ett pedagogiskt parkkoncept baserat på vatten. Parken blir en viktig målpunkt och mötesplats där byggnation av första etappen sker våren 2010. Nästa stora etapp i utvecklingen av Hyllie är bostadskvarteren öster om stationstorget med cirka 1500-1600 bostäder. 14 byggherrar medverkar i en byggherredialog kring denna etapp. Under 2009 har dialogen och detaljplanearbetet pågått och under 2010 väntar samråd och utställning. Byggnation planeras starta 2011/2012. Andra projekt i området omfattar mässanläggning mellan Malmö Arena och Annetorpsleden och kontorsetablering sydväst om torget, för dessa delar har detaljplaner startat under 2009. Budget för 2010: 72 000 tkr 22 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2010

Norra Sorgenfri När området togs i anspråk som industriområde för mer än 100 år sedan var det beläget i stadens utkant. Idag är det beläget i anslutning till innerstaden med kort gångavstånd till centrum. Den industriella verksamheten har successivt minskat i omfattning och många gamla industribyggnader har rivits. Områdets centrala läge och dess storlek (ca 40 hektar) gör det till ett mycket intressant område för stadsförnyelse och förtätning. Under 2006 togs ett visionsprogram för Norra Sorgenfri fram. I det uttrycks stadens vision att utveckla området till en del av innerstaden med tät kvartersstruktur. Målet är en blandad användning bostäder/verksamheter där nya spännande former för boende och arbete, var för sig eller i kombination, kan utvecklas. Totalt bedöms minst ca 2 500 nya bostäder rymmas. Under 2008 antog Stadsbyggnadsnämnden ett planprogram för hela området. Det ska nu ligga till grund för etappvis detaljplaneläggning och genomförande. Flertalet fastigheter inom området är privat ägda. Hittills har ny detaljplan beställts i enlighet med planprogrammets intentioner för 6 av dessa. Ett exempel är kv Grytan där Mölledalsskolan (kommunal gymnasieskola) hösten 2010 flyttar in i den f d Tripasinfabriken. På kv Brännaren och Smedjan tas detaljplaner fram för blandad stad med fokus på bostäder. Diskussioner och tidiga skissarbeten tillsammans med flera andra fastighetsägare pågår. Stadens markinnehav är i princip begränsat till kv Spårvägen. Kvarterets användning som bussdepå upphörde i september 2008 och i och med detta skapades förutsättningar för en annan markanvändning. Verkstads- och kontorsbyggnaderna i mitten av kvarteret har rivits under 2009. Bevarande och ny användning de äldre delarna av den gamla bussgaragebyggnaden vid hörnet Industrigatan/ Nobelvägen utreds. Bussgaraget skulle kunna utvecklas som attraktion med blandade verksamheter och på så sätt bidra till hela områdets utveckling. En utställning för projektet och området planeras invigas i busshallarna under våren 2010. För övriga delar av kv Spårvägen planeras nya attraktiva bostäder (totalt 500-600) med planerad byggstart 2011. Samtidigt kommer arbetet med att utveckla Industrigatan till ett attraktivt stråk och ryggrad genom området att inledas. Arbetet med att utveckla Norra Sorgenfri är ett förvaltningsövergripande projekt vilket leds av Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret. Budget för 2010: 15 000 tkr Kvarteret Spårvägen, utkast till planstruktur EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 23

Norra hamnen I översiktsplanen för Malmö förutsätts en omfattande omstrukturering av stadens hamnområden. En grundläggande tanke är att koncentrera hamn-, logistik- och tyngre industriverksamhet till Norra hamnen där stora ytor skapats genom utfyllnader i sundet, nu senast med överskottsmassor från Citytunnelbygget. Detta medför goda förutsättningar för en positiv utveckling för hamn och näringsliv, samtidigt som Nyhamnen kan frigöras från hamnverksamhet genom att Nordöterminalen flyttas till Norra hamnen. På så sätt kan innerstaden växa och Nyhamnen utvecklas för bostäder och blandad innerstadsbebyggelse. Ett avtal mellan Malmö stad, Malmö Hamn AB och Copenhagen Malmö Port AB (CMP) har ingåtts under 2008. Parterna är eniga om utgångspunkten att Norra hamnen utgör en väsentlig resurs som ska bidra till att stärka Malmö och Öresundsregionen som ett konkurrenskraftigt och hållbart nav för transportoch logistikberoende industri. Enligt avtalet ska staden investera i hamnanläggningar i Norra hamnen (godsfärjeterminal, kombiterminal, containerterminal etc) till en beräknad kostnad av 900 mkr. Arbetena, som utförs av CMP på uppdrag av Malmö stad, påbörjades våren 2009 och ska vara färdigställda våren 2011. Utvecklingen av Norra hamnen delas in i följande delområden: Hamnoperativområden bl a godsfärjeterminal med tillhörande uppmarschområden, kombiterminal och containerterminal. Områdena upplåts av Malmö stad till CMP med nyttjanderätt. Logistikområde etablering av verksamheter som bidrar till att hamnfaciliteterna nyttjas på ett bra sätt. Området förvaltas av Malmö stad genom fastighetskontoret. Transportindustriområde etablering av verksamheter med utgångspunkt att satsningarna på infrastruktur (väg, järnväg, godsbangård och hamnterminaler) ska komma till nytta. Området förvaltas av Malmö stad genom fastighetskontoret. Logistikområdet ska marknadsföras gemensamt av CMP, Malmö hamn AB och Malmö stad genom fastighetskontoret. Parterna har tillsatt en gemensam etableringsgrupp för Norra hamnen. Fastighetskontoret ansvarar för upplåtelse av logistik- och transportindustriområdena till olika företag. Detaljplan har beställts. Under 2010 ska olika förberedande aktiviteter genomföras vad gäller t ex tekniska undersökningar (geoteknik m m), utredningar om infrastruktur (gator, ledningar m m). En utbyggnads- och genomförandeplan ska tas fram och för vissa delområden ska markförstärkningsåtgärder utföras genom påförande av överlast. Budget för 2010: 3 400 tkr bild Norra hamnen, visionsbild 24 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2010

PÅGÅENDE PROJEKT Lila = renodlade verksamhetsområden Rött = bostads- eller blandade områden Agnesfridsvägen - söder om Planerat verksamhetsområde om ca 107 000 m² tomtyta avsett för industri. Återstående tomtyta 49 500 m² varav 49 500 m² är reserverad. Kalkylerad utgift för hela projektet: ca 20 800 tkr. Viktiga aktiviteter under 2010: Slutförande av förhandlingar. Färdigställande av gatuarbeten är framflyttat till 2011, ca 1 500 tkr. Budget för år 2010: 100 tkr. Annestad 2. Området ligger söder om Skånegården och är en fortsättning på anläggandet av bostadsområdet Annestad. Avsikten är att inom området, i likhet med Annestad 1, uppföra flerfamiljshus i varierande storlek, ca 700 lägenheter. Utbyggnaden påbörjades hösten 2005 och är till största delen färdigställd. Efter ett uppehåll påbörjas den fortsatta bebyggelsen av stadsby 6 i den nordvästra delen under våren 2010. Totalt återstår ca 120 nya bostäder (radhus och seniorboende). Området beräknas fullt utbyggt tidigast 2013. Trafikmässigt knyts området liksom tidigare till Gottorpsvägen i söder. På sikt kommer trafiknätet att kompletteras med en ny huvudgata från Kalkbrottsgatan via området i norr. Ingen trafik förs in mot det befintliga villaområdet mot väster. Budget för 2010: 12 400 tkr. Bronssvärdet - väster om Verksamhetsområde om ca 80 000 m2 tomtyta beläget vid nya Lockarpsvägen och nära Yttre Ringvägen. Området är avsett för transportintensiva verksamheter, bilservice m m. Återstående tomtyta ca 17 000 m² varav 4 300 m² är reserverad. Kalkylerad utgift för hela projektet: ca 25 000 tkr. Viktiga aktiviteter under 2010: Färdigställande av industrigata framflyttat från 2009. Slutförande av pågående förhandlingar Budget för 2010: 2 400 tkr. Bunkeflostrand 1:7 Området är beläget öster om kv. Skogsmätaren i Bunkeflostrand. Målet är att inom området kunna upplåta ca 43 fribyggartomter för enskild småhusbebyggelse samt att bygga ut vidhängande parkområde i den sydvästra delen. I områdets norra del finns det plats för fyra punkthus till en höjd av fyra våningar. Inom området kommer det även att uppföras förskola och LSS-boende. Tomterna kommer att fördelas via kommunens tomtkö (Boplats Syd) under januari 2010 med första byggstart i början av 2011. Budget för 2010: 10 000 tkr. EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 25

Carl Florman Området ligger i anslutning till den gamla flygfältsparken i Kirseberg. Marken ägs av Malmö stad och platsen med Hangaren har ett visst bevarandevärde. Området ska i detaljplan prövas vad gäller lämpligheten för komplettering med flerbostadshus i form av två åttavåningshus. Hangaren får skyddsbestämmelser samt ändrad användning. BTA för bostäderna är ca 4200 m2 (ca 60 lägenheter). Detaljplan för området är beställd och påbörjad. Byggherre Peab. Området förväntas byggas med Peabs koncept för hyreslägenheter; PGS. Budget för 2010: 1050 tkr. Dragörkajen Området är beläget sydväst om Övägen och omfattar bl a det gamla terminalområdet för färjorna som trafikerade linjen Limhamn-Dragör. I området planeras bostäder, kontor, restaurang samt ett antal lokaler för mindre verksamheter. Dessutom ska kajen rustas upp. Inom området ryms ca 150 lägenheter samt ca 4 000 m² BTA kontor. Detaljplan finns framtagen för ett kontorshus med restaurang i bottenvåningen och byggstart för denna byggnad planeras till 2010. Under 2009 arbetade fyra arkitektkontor med att ta fram förslag i ett parallellt uppdrag och detaljplanerarbetet kommer att starta i början på år 2010 för resterande del. Utsedda byggherrar är Lars Asklund, JM AB, Stena Fastigheter AB. Budget för 2010: 1 100 tkr Elisedal Exploateringsområdet är beläget öster om Elisedals industriområde och norr om Jägersrovägen. Berört område ägs av Malmö stad och består i huvudsak av jordbruksmark. Avsikten är att ställa i ordning området för en moské och nya företagsetableringar. Området delas in i två detaljplaner. Detaljplanerna väntas bli antagna under våren 2010, därefter påbörjas detaljprojektering och därefter markentreprenad. Marken väntas kunna tillträdas sommaren 2011. Budget för 2010: 3 300 tkr Flansbjer etapp 1 Verksamhetsområde om ca 120 000 m² tomtyta beläget vid Toftanäsvägen och strax norr om Toftanäs industriområde. Området är avsett för industri och kontor. Återstående tomtyta ca 23 000 m² varav ca 10 300 m² är reserverad. Kalkylerad utgift för hela projektet: ca 30 000 tkr Viktiga aktiviteter under 2010: Slutförande av pågående förhandlingar. Budget för 2010: 150 tkr 26 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2010

Fredriksberg Verksamhetsområde om ca 145 000 m² tomtyta beläget mellan Ystadvägen och Käglingevägen med goda skyltlägen mot Ystadvägen. Området är avsett för kontor, industri och bilservice. Återstående tomtyta är 45 000 m² varav ca 14 000 m² är reserverad. Kalkylerad utgift för hela projektet: ca 34 000 tkr. Budget för 2010: 250 tkr. Glasbruket Kvarteret Glasbruket ska bebyggas med ca 500 lägenheter. Marken ägs till största delen av Skanska. En mindre del ägs av JM. För området finns en antagen detaljplan, Dp 4637. I exploateringsavtal med Skanska och JM regleras fastighetskontorets del av kostnader för utbyggnaden av infrastrukturen. Inom området planeras också en kommunal skola. Under 2009 slutfördes kajentreprenaden. Sanerings- och konstruktionsarbeten fortsätter under 2010. Befintliga verksamheter kommer att flyttas till nya lägen på kajen. Budget för 2010: 8 506 tkr Glostorp Planerat verksamhetsområde om ca 400 000 m² tomtyta. Inom området skall bl a inrymmas en tågserviceanläggning med verkstad, tågtvätt och uppställningsspår. För närvarande är projektet vilande i avvaktan på utredning avseende anläggningens storlek. Viktiga aktiviteter 2010: Fortsatt planarbete, arkeologisk slutundersökning, förhandling med Banverket avseende stängning av korsningar på Trelleborgsbanan och förprojektering. Budget för 2010: 4 500 tkr Gyllins trädgård Söder om Sallerupsvägen kring Gyllins f d handelsträdgård planeras för totalt ca 700 bostäder i varierad form. Planeringen omfattar flerbostadshus i 5-6 våningar (punkthus) utmed Sallerupsvägen och söder därom flerbostadshus i 2-4 våningar. I områdets västra del planeras för ca 100 radhus. Upplåtelseformerna inom området kommer att vara äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Centralt i området kommer den befintliga vegetationen att sparas och utgöra en ca 25 hektar stor naturpark som starkt kommer att bidra till områdets attraktivitet. Närheten mellan bostäder och natur ger området dess karaktär: Gyllins Trädgård det naturnära boendet. För etapp 1 (ca 400 lägenheter i flerbostadshus och ca 100 i radhus) är följande byggherrar aktuella: JM, Seniorgården, Kristineberg Fastigheter, MKB, Peab, Riksbyggen, Skanska och Sundprojekt. Byggstarter för den första etappen skedde hösten 2009 och samtliga bostäder i etapp 1 ska vara färdigställda senast 2012. Förberedelser för den sista etappen längst i öster med ca 200 nya bostäder kommer att påbörjas under 2010. Budget för 2010: 5 000 tkr. EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 27