Öppna CMS för organisationer, företag och entreprenörer Robert Hedlerfog Examensarbete för 30 hp, Institutionen för datavetenskap, Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds Universitet Thesis for a diploma in computer science, 30 ECTS credits, Department of Computers Science, Faculty of Science, Lund University.
2
Öppna CMS för organisationer, företag och entreprenörer Sammanfattning Webb 2.0 tekniken har skapat förutsättningar för helt andra typer av webbplatser för organisationer, företag och entreprenörer. Den nya tekniken har skapat möjligheter för organisationer och företag att själva skapa sitt innehåll på en dynamisk webbplats med hög interaktivitet och multifunktionalitet. Dessa möjligheter ger fördelar gentemot de tidigare ganska låsta statiska webbplatserna. Nu kan experten själv skriva sitt innehåll på ett dynamiskt innehållssystem (CMS) utan inblandning av dyra webbkonsulter som mellanhand. Den nya tekniken har också skapat en ny sorts webbentreprenörer som nu snabbare kan få ut sin affärsidé på ett effektivt och praktiskt sätt. Detta arbetes syfte är att bringa klarhet i vilka alternativ (öppna CMS) till de kommersiella CMS:en som finns och se vilka möjligheter dessa kan ge en entreprenör, ett företag eller en organisation. Åtta (8) stycken öppna CMS studeras i detalj och jämförs med varandra med aspekt på webdesignfaktorer, sökmotoroptimering och bakomliggande teknik. Syftet med uppsatsen är också att ge en rad riktlinjer för dessa olika aspekter och även belysa webmasterns roll vid utvecklandet av en webbplats med dessa attribut. Slutligen är det också en analys för det referensföretag som författaren introducerat e-handel för de senaste 4 åren, som nu står inför steget att gå över till ett dynamiskt innehållssystem med integrerad webshop. 3
Open CMS for organisations, companies and entrepreneurs Abstract The The Web 2.0 technology has created conditions for entirely different kinds of websites for organizations, companies, and entrepreneurs. The new technology has made it possible for organizations and companies to produce their content themselves on a dynamic website with high interactivity and multifunctionality. These possibilities give advantages compared to the earlier, rather fixed, static websites. Now the expert in a field can himself write his or her own content on a dynamic content management system (CMS) without the need for expensive web consultants as middlemen. This new technology has also given rise to a new kind of web entrepreneur, who now can get their business idea out more rapidly in an efficient and pragmatic way. The purpose of this thesis is to bring clarity to what options (open CMSs) to commercial CMSs exist and see what possibilities these can give an entrepreneur, a company or an organization. Eight (8) open CMSs are studied in detail and compared to each other with respect to web design factors, search engine optimization, and underlying technology. The purpose of the thesis is furthermore to provide a number of guidelines in relation to these different aspects and also to shed light on the role of the webmaster in the development of a website with these attributes. Finally, this work also serves as an analysis for the reference company for which the author of the thesis has introduced e- commerce for the last 4 years and which is now about to take the next step of changing to a dynamic content management system with integrated web shop. 4
Förord Detta magisterarbete på datavetenskapliga institutionen, Lunds Universitet, är ett arbete om ett aktuellt men väldigt föränderligt ämne som tagit mycket tid i anspråk. Vägen till resultatet har varit mer omfattande än väntat just på grund av ämnets föränderlighet och snabba utveckling. Tanken med arbetet har hela tiden varit att resultatet ska mynna ut i ett pragmatiskt referensarbete för företag, organisationer och entreprenörer. Att själva arbetet med uppsatsen, trots en hel del uppförsbackar, skulle visa sig så lärorikt och inspirerande och därigenom de facto öppna dörrarna till författarens nuvarande yrkesliv känns mycket tacksamt och inspirerande. Jag vill tacka alla parter som varit med och hjälpt mig samla information och inspiration till arbetet. Jag vill också tacka ägaren till referensföretaget för chansen att successivt på plats få leda dem in i e-handelns värld och samtidigt ge mig underlag för uppsatsen. Ett speciellt tack går till min fästmö, Joungah som varit en ständig supporter och hjälpsam med övrigt under arbetets slutfas. Jag vill också tacka mina bästa vänner: - Alexandra Larson (med familj) som även hon (de) givit feedback under arbetets inledande fas och ständigt uppmuntrat till slutförandet och givit stöd. - Jens Alfredson, som stått till hands när jag behövt stöd på olika sätt under arbetets gång. - Paul Cronholm som varit inspirerande, uppmuntrande och sunt distraherande. - Thomas Johansson som samtidigt med sin jordenrunt resa lyckats hjälpa mig få ytterligare kunskap i ämnet. Och slutligen sist men absolut inte minst vill jag varmt tacka min handledare, Ferenc Belik som med sitt förtroende och kompetens, säkert lotsat mig till ett slutförande på ett personligt vis. Robert Hedlerfog, Helsingborg, den 6 januari, 2009 5
Innehållsförteckning Sammanfattning..3 Abstract...4 Förord...5 Innehållsförteckning...6-10 1 Introduktion....11 1.1 Bakgrund. 12 1.2 Problemdiskussion...14-20 1.3 Problemställning..20 1.4 Målgrupper.. 20 1.5 Avgränsningar..22 1.6 Syfte.. 23 2 Metod...25 2.1 Val av vetenskaplig metod....25 2.2 Tillvägagångssätt..25 2.3 Informationsökning..26 3 Grundläggande teknik & definitioner..27 3.1 Grafisk teknik för webben....27 3.1.1 Grafiktyper.27 3.1.1.1 Bitmapbaserad grafik 27 3.1.1.2 Vektorbaserad grafik. 28 3.1.2 Färgsystem för webben..28 3.1.3 Bildformat för webben...30 3.1.3.1 Rasterformat...30 3.1.3.2 Vektorformat...31 3.1.4 Webdesign element.... 32 3.1.5 Programvara för webbgrafik och webbplatsutveckling....34 3.1.5.1 Programvara för 2D grafik....34 3.1.5.2 Program för webbutveckling och design...34 3.1.5.3 Program för 3D grafik...35 3.1.6 Tekniska användarvillkor för webbsidor........35 3.1.7 Upplösning för webbgrafik och skrivare... 36 3.2 Tekniklösning för dynamiska webbplatser (LAMP)... 37 3.3 Skript- och programmeringspråk för webben..39 3.3.1 Klientbaserade scriptspråk.40 3.3.1.1 Javascript...40 3.3.1.2 Sidbeskrivningsspråk.... 41 3.3.2 CGI och serverprogrammeringspråk.42 3.3.2.1 PHP 43 6
3.3.2.2 ASP.... 44 3.3.3 Programmeringspråk för webben(plattformar)..45 3.3.3.1.NET...45 3.3.3.2 Java. 45 3.4 Definitioner och koncept..47 3.4.1 Statiska och dynamiska sidor. 47 3.4.2 CMS - Content Managment System..47 3.4.3 Webb 2.0....48 3.4.4 RSS 48 3.4.5 AJAX.48 3.4.6 Loggfiler 49 4 Webbdesign teori.50 4.1 Webtop publishing...50 4.2 Webbdesignerns olika roller.....51 4.2.1 Marknadsförare.......51 4.2.2 HTML kodare.....51 4.2.3 Publicerande utgivare.51 4.2.4 Programmerare och databasadministratör..52 4.2.5 Projektledare..52 4.2.6 Multimediaspecialist..52 4.2.7 Säkerhetsspecialist.52 4.2.8 Formgivare.53 4.2.9 Utbildare.53 4.2.10 Postmästare.....53 4.2.11 Systemadministratör....54 4.2.12 Samordnare..54 4.3 Designprocessen.. 55 4.3.1 Kravspecifikation... 55 4.3.2 Tjänster och innehåll.. 57 4.3.3 Struktur och navigering.. 57 4.3.3.1 Hierarkisk webbstruktur...58 4.3.3.2 Seriell struktur.. 58 4.3.3.3 Webbstruktur....59 4.3.3.4 Metaforstruktur.....59 4.3.3.5 Tekniker för struktur och upplägg....60 4.3.4 Optimering..61 4.3.4.1 Optimering för modembesökare 61 4.3.4.2 Optimering av bilder, färger, upplösning, kod.. 61 4.4 Användbarhet (Usability).....61 4.4.1 Don t make me think..62 4.4.2 Rella fakta om webbbesökare enligt Krug.63 4.4.3 Fem viktiga designtips 64 4.4.3.1 I. Skapa en visuellt klar ordning på varje sida..64 4.4.3.2 II. Dra nytta av redan etablerade designregler...65 4.4.3.3 III. Dela upp sidorna i klart definierade ytor.....66 7
4.4.3.4 IV. Göra det uppenbart vad som är klickbart 66 4.4.3.5 V. Ta bort allt visuellt brus...,66 4.4.4 Webbplatsnavigering och startsidan..,67 4.4.4.1 Webbplatsnamn/Id/logo....68 4.4.4.2 Startsida (Home).....,.69 4.4.4.3 Sökmotorlänk.... 69 4.4.4.4 Hjälp- och infofunktioner.....,60 4.4.4.5 Huvudavdelningar.....69 4.4.4.6 Sidnamn.... 70 4.4.4.7 Markera var du är..70 4.4.4.8 Flikar. 71 4.4.4.9 Bakluckstestet...71 4.4.5 Design av startsidan... 72 4.4.5.1 Nödvändiga element.....72 4.4.5.2 Vad går webbplatsen ut på?......73 4.4.5.2.1 Intro och välkomstext...74 4.4.5.2.2 Expandera webbplatsens..74 huvudbudskap 4.4.5.3 Teknik att undvika på startsidan..,..75 4.4.5.3.1 Rollovers nackdelar...75 4.4.5.3.2 Rullgardinsmenyers nackdelar...75 4.4.5.4 Några råd om startsidan..75 4.4.6 Matnyttigt om webbplatsdesign...76 4.4.7 Webbplatstestning..76 5 Söktjänsttekniker och SEO.. 81 5.1 Bakgrund och historia för sökmotorteknik...81 5.2 Dagens söktjänster....82 5.3 Sökmotorer...83 5.3.1 Hur fungerar sökmotorer....84 5.3.1.1 Webspindlar.. 84 5.3.1.2 Sökmotorindexering. 85 5.3.1.3 Frågeprocessorn....87 5.3.2 Sökmotoroptimering (SEO/SEM)..87 5.3.2.1 Dåliga sökoptimeringsmetoder. 89 5.3.2.2 Köpta SEO strategier 89 5.3.2.3 PageRanksystemet 90 5.3.3 Negativt med sökmotorer....91 5.3.3.1 Indexeringskostnad...91 5.3.3.2 Blinda spindlar..91 5.3.3.3 Användares förväntningar och kunskap...91 5.3.3.4 Snabba resultat eller grundliga resultat 92 5.3.3.5 För stor inriktning gentemot text..93 5.4 Webbkataloger...93 5.4.1 Hur fungerar webbkataloger?. 93 8
5.4.2 Negativt med webbkataloger.. 94 5.5 Ämnesinriktade kataloger och webspindlar.. 94 5.6 Vortaler (ämnesportaler + ämneskataloger).. 95 5.7 Metasökmotorer....96 5.8 Värdeadderande tjänster....97 5.8.1 Webbläsaragenter...97 5.8.2 Klientbaserade sökverktyg. 98 5.8.3 Webringar...98 5.8.4 Online databaser. 98 6 Analys och val av öppet CMS..99 6.1 Open source definition och initiala kandidater..100 6.2 Googletrendanalys och beskrivning av CMS kandidater.. 102 6.2.1 PHP-Nuke....102 6.2.2 Mambo.... 105 6.2.3 Drupal......106 6.2.4 Joomla 1.5.... 109 6.2.5 Typo3... 111 6.2.6 Wordpress....113 6.2.7 EZ Publish......115 6.2.8 Movable Type. 116 6.2.9 Sammanfattning av Google Trend analys...117 6.3 Funktionsanalys. 119 6.3.1 Sammanfattning av funktionsanalys...121 6.4 Wenndiagramanalys..122 6.4.1 Sammanfattning av Wenndiagramanalys...123 6.5 Översikt, slutanalys och resultat....124 6.5.1 Översikt...124 6.5.2 Slutanalys...124 6.5.2.1 Föranalys och rekommendationer...125 6.5.2.2 Scenarioanalys....128 6.5.2.2.1 Scenario 1. - Storskalig internationell/nationell.128 medlemsorganisation 6.5.2.2.2 Scenario 2. - Storskalig nationell/internationel..130 Produktwebb 6.5.2.2.3 Scenario 3. - Lowtech företagswebb, för....132 nationellt riktad lokal entreprenör. 6.5.2.2.4 Scenario 4. - Hightech företagswebb, för...133 nationellt/internationellt riktad internetentreprenör. 6.5.2.2.5 CMS val för referensföretag..135 7 Kommersiella CMS...137 7.1 Polopoly...138 7.1.1 Polopolys teknik..... 139 7.2 Episerver.. 139 9
7.2.2 Episervers teknik....140 8 Resultat.........141 8.1 Diskussion om analys och resultat......142 9 Källförteckning.. 145 9.1 Böcker.....145 9.2 Tidskrifter...146 9.3 Elektroniska dokument...146 9.4 Inlägg (forum/blogg).. 147 9.5 Webbartiklar/webbplats.. 148 9.6 TV, Podcasts och övrig media....150 Bilaga 1. Införande av IT och e-handel på referensföretaget.... 150 Bilaga 2. System och nätverk på referensföretaget (empiriskt arbete).155 Bilaga 3. Epostintervju med amerikansk webentreprenör 156 Bilaga 4. CMS matris för jämförelse mellan öppna och kommersiella CMS..158 Bilaga 5. CMS baserat projektutvecklingsverktyg för entreprenörer, företag.. 171 och organisationer. Bilaga 6. Testrapporter av CMS för organisationer......172 10
1 Introduktion Internettekniken har skapat nya förutsättningar för organisationer och företag att presentera och marknadsföra sig effektivt via webbmedia. Nu kan en person eller en grupp människor starta och driva en multinationell affärsverksamhet eller en organisation via en Internetuppkopplad dator. För att få ut sitt budskap på ett effektivt och framgångsrikt sätt krävs att en rad kriterier uppfylls. Att publicera/skriva på webben anses vara en specialiserad konst liksom att skriva en fackbok eller göra en film. Där finns de som ej anser det skilja sig nämnvärt från normal publicering, däribland Jonas Söderström som i ett blogginlägg (2002) hävdar att det endast är det aktiva mötet med besökare/läsare som gör mediet unikt och därför behöver anpassas därefter. Klart är att en bra och unik idé, affärs eller organisationsmässigt, samt kunskap och insikt i hur man rent tekniskt lanserar sig med hjälp av webbteknik är av avgörande betydelse för framgång på Internet för såväl företag som organisationer. Utan den tekniska bryggan faller mediet och budskapet lyckas ej nå ut, hur väl insatt experten, företagaren eller innehållsproducenten än är. Att bygga en framgångsrik affärs/organisationswebbplats är en konst och vetenskap men också ett hantverk som kräver att man känner till de underliggande villkoren för att internetanvändare hittar rätt och finner webbplatsen användbar och har behov av den. Webbplatsen kan lösa ett redan befintligt behov eller skapa ett nytt behov. I bägge fallen är det av vikt att själva utförandet görs på ett användarvänligt och pedagogiskt sätt, och att budskapet går fram på ett klart sätt till besökarna. Att det inte bara är att bygga ihop några sidor på måfå och vänta på att kunder eller medlemmar ska strömma in kan många misslyckanden under internets tidigare dagar vittna om. Många av de sidorna har också försvunnit på ett självsanerande sätt. Utan besökare sållas dessa bort efter ett tag. Kvar blir de livskraftiga idéerna och de effektiva genomförandena. Att marknadsföra och lansera ett företag eller en organisation på webben kräver såväl marknadsundersökning och förståelse av kommersiella såväl som tekniska villkor. Detta arbete kommer i första hand att fokusera på de tekniska villkoren för en webblansering. Webbplatser av dagens snitt bör vara lättadministrerade för uppdatering av nya produkter eller ny information utan att företaget eller organisationen strandar på att de måste anlita eller ha teknisk personal tillhands för att driva webbplatsen. Detta styrks av empiriska erfarenheter från arbetet på referensföretaget och av författaren Maria Langens vision om drömwebben och dess egenskaper (2004, s. 20-24). De nya CMS:en (content management system - innehållsystem) är anpassade för att handhas av användare som jobbar inom olika typer av branscher och därför inte nödvändigtvis måste inneha den teknisk kompetens som behövs för att bygga ett komplett e-handelssystem eller en webbplats från grunden. 11
Därför har de också fått en så stor genomslagskraft och spridning på kort tid och trenden, som rapporteras av analysföretaget Gartner enligt IT- journalisten Edenholm (2006), visar att allt fler företag och organisationer byggs upp på detta sätt på Internet. I ett CMS kan man integrera betalsystem, varuinformation, sökfunktioner, forum, kontaktformulär samt andra nyttiga tjänster som behövs för den specifika webbplatsen utan att behöva bygga alla tjänster från grunden. Den tekniska tröskeln har sänkts, användarvänligheten har höjts (se kapitelavsnitten 1.1 Bakgrund och 6.3 Funktionanalys), och utvecklingsmöjligheterna har expanderat med öppna användargemenskaper (open source 1 communities) som följer de 10 2 öppna källkods principerna varav de 2 viktigaste kort beskrivet är rätt till fri omdistribution och ett krav på inkluderande av källkod. 1.1 Bakgrund I skuggan av dotcomkraschen 2000 och ett par år framåt breddes det ut en misstro till Internet i allmänhet och dotcomföretag i synnerhet (Verdin, 2002a) (Verdin, 2002b). Många blev besvikna dels genom att aktier rasade, IT-anställa blev friställda från tidigare framgångsrika IT företag och ambitiösa e- handelswebbplatser lades ner till höger och vänster, vilket beskrivs noggrant av bl.a. webbplatsen startupfailures.com och av businessweeks journalist Marcia Vickers (2000). Den berömda IT-bubblan sprack och investeringskapitalet och förtroendekapitalet började tryta beskriver webbplatsen Wikipedia (ett uppslagverk på internet som kontrolleras och uppdateras av miljontals användare runt om i världen). På våren 2000 började alltså de första dotcom företagen gå i konkurs. De som drabbades först var de företag som riktade sig till konsumenterna. I nästa våg drabbades de företag som hade andra företag som sin målgrupp. Förklaringen och faktorerna till misslyckandena har varit varierande men ofta hänförts till att man inte kunnat leverera varor och tjänster i tid och på själva det tekniska utförandet samt på en orealistisk syn på behovet av de tjänster eller produkter man tillhandahållit. (Munroe, 2004). Från den tidigare allmänna uppfattningen, som höjde internettekniken och dess möjligheter till skyarna, med tal om den nya ekonomin och de nya sätten att arbeta, blev det en tid mycket återhållsamt med IT investeringar och tilltro till nya heta dotcom projekt eller e-handelsprojekt (Munroe, 2004). 1 Fullständig beskrivning av open source gemenskapers sätt att arbeta med öppen programvara: Wikipedia: Open Source. Hämtad från http://en.wikipedia.org/wiki/open_source 2008-09- 06-05. 2 Fullständig definition av de 10 principerna som definierar öppen programvara. http://en.wikipedia.org/wiki/open_source_definition. 2008-09-06-05. 12
Dotcom och IT under denna period var nästan ett skällsord och många som jobbade med IT och webb valde att byta bransch eller hålla låg profil. Även studenter tappade tilltron till IT och valde andra utbildningar eller hoppade av sina IT-utbildningar i förtid. Något som fortfarande 8 år efter ger svallvågor för nyrekryteringen inom IT branschen som just nu skriker efter specialister inom webb och programmering. Studenterna har nu återigen börjat återvända, dock med förbehållsamhet och vissa krav kan man utläsa av intervjun av Olle Lindeberg, gjord av Thomas Zirn på Computer Sweden (2008). Idén till detta specialarbete dök upp våren 2002, då attityden mycket försiktigt började vända dels bland företag i Sverige men också allmänt bland vanliga IT konsumenter. Detta var en empirisk observation som gjordes direkt bland studenter men också konkret i branschorienterad press som Computer Sweden och Internetworld. Bland annat de många artiklar som internetworld började skriva, om lyckade nätentreprenörer med internetföretagsidéer och verktyg för att starta upp på egen hand, hjälpte troligtvis till att stimulera intresset för att hitta ett effektivt sätt att att komma ut på nätet med en form av tjänst eller e- handel (Almström, 2005). Speciellt som denna resurssnåla och geografiskt obundna, fria entreprenörsform troligen lockade många. Enligt författarna till boken Tillgängliga webbplatser i praktiken (Englund & Sundin, 2004, s. 15) visar statistik från Handelns utredningsintitut att näthandeln uppgår till 4 miljarder under 2002 och ökade till 8 miljarder under 2003, d.v.s. 1 % av den totala handeln sammanfattar författarna. Just att hitta ett effektivt och resurssnålt sätt och undgå att göra misstag som redan var begångna av tidigare dotcom entreprenörer är det som varit drivkraften till denna analys. Det är entreprenören/företagarens/organisatörens syfte och synvinkel som valts men bakgrunden och de teoretiska och tekniska delarna av arbetet förutsätter kunskaper i datakommunikation, webbprogrammering, databaskunskap, webbdesign, MDI/HCI samt kognitionsvetenskap. Detta eftersom arbetet i första hand är en magisteruppsats i datavetenskap. Dock är förhoppningen med uppsatsen att också stimulera och intitiera blivande webbentreprenörer genom de riktlinjer, praktiska råd och rekommendationer som förväntas bli slutresultatet och målet med arbetet. Under 2004, parallellt med webbplats analyser, communitybyggen och analys av internetteknik inleddes det empiriska arbetet att praktiskt införa nätverk, epost, webb, databas och internetteknik på ett mindre MC importföretag i syd Sverige. Resultatet av detta empiriska arbete har kontinuerligt vävts in i resultatet, bekräftat teori och förankrat antaganden och slutsatser för arbetet. Effekten av marknadsföring via internet och införandet av datorsystem, ehandel och epost som verktyg har ökat detta f.d. regionala företags kundradie märkbart, och det tidigare kundupptagnings området på ca 5 mil har nu ökat till att omfatta hela Sverige med allt fler kunder även från Danmark, Norge och Finland. Denna satsning på att marknadsföra sig via internet istället för via lokal press enbart har inneburit stora vinster i både tid och geografisk radie för företaget samt växande omsättning och betydligt mindre annonskostnader. 13
Annonsering i traditionell dagspress är i stort obefintlig numera (se empiriska observationer i bilaga 1). 1.2 Problemdiskussion Efter dot.com dödens härjningar har en andra vågens dot.com generation, mer ekonomiskt och tekniskt genomtänkt, börjat att spira med framgång och nu ser man dessutom en tydlig tredje våg av entreprenörer 3 och organisatörer som bygger lättuppdaterade webbplatser baserade på CMS (content managment system sk innehållssystem), open source eller kommersiella, med moduler (funktionstillägg) anpassade för den specifika branschens behov. Som detta citat antyder har denna grupp indentifierats tidigt av författarna Nordenfors och Levin: Informationsentreprenörerna. Detta är en grupp som behärskar det nya mediet väl De är mycket avancerade Internet-användare som kan vinna både som producenter och som konsumenter på nätet. (Nordenfors & Levin, 1999, s.96) Som nämnts i inledning och bakgrund samt genom gjorda empiriska observationer och exempelvis följande litteratur referenser är trenden tydlig att det finns en ny generation dynamiska webbplatser 4 (för entrepenörer, företag och organisationer) som byggs efter helt andra premisser än de tidigare 3 Ett konkret exempel är 28-årige webentreprenören Dan Nilsson, i Helsingborg (http://www.dan.se/) som är ett typexempel på en webentreprenör av den nya stammen. Hans webbaserade företagsmodell (Retevo AB) är fullständigt organisk och hans trendkänslighet för vad som fungerar och inte fungerar i webbvärlden gick inte att ta miste på under det drygt timlånga mötet med honom (2008-07-24). Inga stora personalkostnader eller lokalkostnader och i stort bara idéer som går att förverkliga med hjälp av en interaktiv webbplats byggd med de medel och verktyg som är lämpligast för det aktuella projektet. Exempel på några av hans många sjösatta idéer: http://contentor.se/, www.trivia.se, www.genius.se, www.newyork.se, www.roligaprylar.se, Se mer på: http://www.dan.se/om danse/minaprojekt Ett annat exempel på en ny sorts webentreprenör är 30-årige Ted Valentin som det finns mer information om här: http://di.se/nyheter/?page=/avdelningar/artikel.aspx%3fo%3dindex%26articleid%3d 2007\07\03\239304 Hans projekt är omnämnda här: http://www.valentinholding.com/ Ett tredje exempel är Eric Wahlforss http://eric.wahlforss.com/ 4 En dynamisk sida använder sig av klient-server teknologi, exempelvis PHP eller ASP och databaser för att skapa dynamiska webbsidor där användaren kan vara interaktiv i realtid. (Mühlen, 2007). 14
handgjorda 5 statiska 6 webbplatserna. De dynamiska webbplatsernas (CMS baserade) användarvänlighet är efterlängtad (Langen, 2004). Kompleta definitioner av statiska och dynamiska webbsidor, finns i avsnitt 3.4.1. En modern sajt består inte av webbsidor menar Jonas Lundberg och menar att på en modern webbplats skapas innehållet dynamiskt (i realtid) och lagras i en databas. Statiska handgjorda webbplatser är ej längre aktuellt menar Lundberg på sin webbplats om användbara webbplatser (Lundberg, 2005). Bygg webben så den är lätt att uppdatera. Om den inte går att förändra blir den snabbt uråldrig anser Gunnar Sandell, Stockholm Landsting, om riktlinjer för arbetet med 24 timmars webb under en intervju gjord av Maria Langen (2004, s.34). Det är också en helt annan typ av entreprenörer (se den tidiga trenden och diskussionen om förekomsten av informationsentreprenörer (Nordenfors & Levin, 1999, s. 82-96) som nu utvecklas vidare till nästa grupp) och organisatörer/intressegrupper (se författarnas vision om en Vildavästern- kultur med starka individer och användare som tänjer på de globala handelslagarna, som nu själva vill vara med och utveckla webbinnehållet trots att de inte behöver vara utbildade webbdesigners, webbprogrammerare eller avancerade internetanvändare (Nordenfors & Levin, 1999, s. 45). En vision som numera är realitet att döma av de många nytänkande ofta globala webföretag som poppar upp som exempelvis Tradedoubler 7 grundaren Lorentzons nya musiktjänst Spotify, Niklas Zennströms succé Skype 8 mm. Exemplen är otaliga. Författarna om de nya entreprenörernas framtida vågade affärsmodeller: Ju enklare Internet blev att använda som bas för affärer desto fler entreprenörer kunde vi se som utmanade de stora. Vissa hade direktkontakt med producenter, andra nöjde sig med att ständigt bevaka marknaderna, köpa upp hos billiga leverantörer eller restlager och sälja vidare. (Nordfors och Levin, 1999, s.83-84) 5 Om användandet av Frontpage innan de första CMS:en såg ljuset. http://www.cmswatch.com/trends/745 FrontPage is dead. Long live FrontPage! (senast besökt 2008-09-18) 6 Statiska sidor är handkodade och visar samma resultat för alla besökare. De är svåra att uppdatera, blir lätt förlegade och ger användaren liten kontroll. (Mühlen, 2007). 7 Ett webbannonsmarknadsföringsföretag skapat 1999 av Martin Lorentzon och Felix Hagnö. Mer info på: http://en.wikipedia.org/wiki/tradedoubler (senast besökt 2008-06-08) 8 En programvara för internet telefoni via IP-telefoni nätverk skapat av Niklas Zennström och Janus Friis, 2003. Mer info på http://en.wikipedia.org/wiki/skype (senast besökt 2008-06- 08) 15
Författarna har vidare förutsett att utvecklarna av innehållet inte heller längre behöver befinna sig på samma plats, i världen eller landet eller samma rum på företaget. (Nordenfors & Levin, 1999, s, 46), Vilket också styrks av empiriska erfarenheter av transatlantiskt samarbete kring webbprojekt via projektplatser/verktyg på nätet, se bilaga 5 från projektplats för geografiskt obundet webbutvecklingssamarbete). Baserat på empiriska erfarenheter om branschen och erbjudna timpriser på 900 9 kronor/timme för felsökning antas det vara dyrt, tidsödande och klumpigt att ha en specialiserad webbkonsult vare sig externt eller internt som ska sitta som mellanhand vid önskemål om en förändring eller vid inläggandet av innehåll som dessutom ofta kräver specialiserad branschkunskap. Har dessutom företaget fler avdelningar och fler specialistkunskaper blir det en alltför stor uppgift för mellanhanden/mellanhänderna att utföra och utförandet skulle antagligen inte bli lika genuint. Information bör ej gå omvägar utan kortast möjliga väg från källan till slutdestinationen (jmf: höna av en fjäder metaforen). Även Polopoly.com, enligt egen utsago störst i Norden på kommersiella CMS, betonar också att kunden inte längre behöver och bör vara tekniskt beroende av leverantören. (Polopoly.com, 2008). Under det empiriska arbetet på referensföretaget dök många erbjudanden från mer eller mindre seriösa webbföretag upp (telefonledes, personligen och mailledes) om utveckling av statiska hemsidor där företaget stod för all uppdatering. Ursprungspriset var ofta lågt och lockande. Runt 500 kronor till max ett par tusen kronor, men däremot all senare uppdatering som involverade en designer eller innehållsredaktör innebar tillägg av skyhöga timpriser. Ett vanligt trick i övriga entreprenörvärlden som alltså tyvärr också nått webbvärlden. Det är sannolikt att användare/beställare av dessa webbsystem kände sig/skulle känt sig lurade över att de köpt ett statiskt webbsystem om de visste att det fanns alternativ (dynamiska öppna CMS) som lät dem själva uppdatera till en mycket lägre kostnad och dessutom med större kontroll. Ett system som de sedan inte själva kunnat utveckla i egen takt eller fylla med material som speglar företagets erfarenhet, kunskap eller förändring. Jämför med ett skyltfönster, i en affär, det är inte praktiskt att behöva ringa en webbkonsult varje gång man ska lägga upp en ny kampanj, göra en snygg skyltning, eller uppdatera varukatalogen/varuannonsen. Entreprenören eller organisatören vill också kunna använda sin specialistkunskap eller erfarenhet föt att locka kunder eller medlemmar på ett direkt sätt. Vilka frågor stöter man då på som entreprenör/organisatör för att istället välja eller gå över till en mer direkt användarmodell för sin webbmarknadsplats? Vilka tekniska villkor, vilka ekonomiska avväganden bör man ta ställning till? 9 Nyligen upplevd prisbild från ett vanligt använt webbhotell i Sverige. 2008-12-12. 16
Vilka alternativ finns? Löser ett CMS de designmässiga behoven, de tekniska kraven. Uppnår man de fördelar man ville uppnå från början? Innan införandet av ett dynamiskt CMS, bör man noga väga fördelarna och nackdelarna gentemot ett statiskt system, av den tidigare modellen. En rad frågor bör besvaras innan ett företag eller organisation kan välja vilken modell som är att föredra beroende på vilken situation och vilka krav man har. Bland alla dessa frågor är baserat på de erfarenheter som gjorts på referensföretaget nedan frågor speciellt intressanta: 1. Vilka målgrupper kan tänkas använda sig av CMS och för vilket ändamål? 2. Vilka fördelar finns att vinna med dynamiska CMS jämfört tidigare statiska webbplatsmodeller? 3. Hur ser statistiken ut för webbplatser som är baserade på äldre teknik resp. nya CMS baserade webbplatser? 4. Hur ska en CMS baserad webbplats designas för bästa resultat för resp. målgrupp? 5. Vilka erfarenheter och lärdomar ligger bakom dessa företag/organisationer som använder/valt att använda dessa system? 6. Vilka strategier, tekniska såväl som ekonomiska ligger bakom de nya satsningarna? 7. Vilka teknisk, designmässiga samt kommersiella insikter har dessa företag/organisationer för att inte upprepa sina föregångares misstag? 8. Varför och hur ska man bygga eller marknadsföra en E-butik/organisation via webben? Vilken bakgrund, motivation och förutsättning finns för e- handel respektive en organisation? 9. Vilken teknik är lämpligast och vilka alternativ, tekniska villkor, krav och förutsättningar finns för en affärwebbplats på webben respektive en organisation. 10. Hur ska en e-handelswebbplats designas för att skapa hög användarnytta och lyckas få hög trafik? 11.Vilka tekniska resurser, program och kunskapskällor finns att tillgå för att bygga en E-butik? Vilka erfarenheter, teoretiska och tekniska begrepp, affärsmodeller, lagar, köpbeteenden och statistisk information bör man känna till för att kunna bygga en genomtänkt e-handelswebbplats. Det skulle givetvis vara intressant att svara på alla frågeställningar ovan. Men då området är i ständig förändring och det dessutom inte ligger inom ämnets eller denna uppsats ram och omfattning att besvara frågor av ekonomisk eller statistisk karaktär koncentrerar uppsatsen sig på frågeställningarna som har tydlig datavetenskaplig inriktning/karaktär. De övriga frågorna skulle kunna vara material för utökning av arbetet och undersökningen. 17