Relationer i ett samiskt samhälle

Relevanta dokument
Relationer i ett samiskt samhälle

"Att blotta vem jag är"

Traditionell kunskap

snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en

Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare

Samhällskunskap/Identitet

Rennäringslag (1971:437)

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning sápmi

ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER

A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET

Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen

Exploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar!

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Frågor och svar om rennäringen

Klädekonomi och klädkultur

Texten nedan är hämtad ur det intressanta pdf dokumentet: Källorna rörande samernas vinterbetesmarker

Goda resultat för projektet Bedriftsutvikling i den grenseløse regionen Sápmi, juni juni 2014.

Vuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/

BOPLATSER OCH OFFERPLATSER Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer AD

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE

Sylvia sparrock abstract I had to leave my home and never found back

Lärarhandledning samiska temaväskan. Grundskolans senare år (åk 6-9)

Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40)

RAPPORT REGERINGSUPPDRAGET EN SÄRSKILD SATSNING FÖR ATT STÄRKA SAMISKA KVINNORS STÄLLNING I SAMHÄLLET (IJ2008/490/DISK)

Jakt- och Fiskesamerna

DOM Meddelad i Gällivare

SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!

Motion till riksdagen: 2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) Samers rättigheter

Samerna i Sverige ett historiskt perspektiv

RAPPORT Arkeologisk utredning. Fastigheten Lina 3:1 Gällivare socken och kommun. Norrbottens län, Lappland

Vinterbetande renar i Västerbottens kustland under 1890-talet

Webbenkä t sämisk hä lsä

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

Renar och rovdjur PM

Minoritetsspråken i Sverige

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur ISAK LiU Norrköping. Vapstenskonflikten. Konsekvenser av samisk kultur och historia.

"RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT."

IW Flerspråkighet, identitet och lärande

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

Dnr Ärende, föredragande Förslag till beslut

Same som same? Hur uppdelningen av renskötande och icke renskötande samer diskuteras i Samefolket

Psykisk ohälsa och självmord bland renskötande samer

UTFALL AV PRODUKTIONSMODELL B Åhman, SLU,

För alla samers rätt till sin samiska identitet

Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste!

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Sameskolstyrelsen

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 (11) GÄLLIVARE KOMMUN Samrådsgruppen för minoritetsspråk

Beowulf Mining - frågor och svar

DAGORDNING. Sametingets kulturråd Den februari 2009, Kiruna. 1. Mötets öppnande. 2. Dagordning. 3. Val av justerare. 4.

Nyhetsbrev nr 4 Projekt Sájtte

YTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION

6 Husdjur Husdjur

EN NY SAMEPOLITIK MED STÖD AV FOLKRÄTTEN

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Av: Boel Nygren. Min samiska historia. handledning

Mersmak av jämställdhet. NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet

Möte med miljöministern

Ställningstagande inför den fortsatta processen för att bilda en framtida nationalpark i området Vålådalen Sylarna Helags

Styrelsens svar på demokratiberedningens verksamhetsrapport 2017/2018 Dnr

En 100-årig anpassning renskötsel i det föränderliga

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

6 Lantbrukets djur Lantbrukets djur

Sammanträdesdatum Samrådsgrupp Minoritetsspråk (Sid 64-77) 64 Plats och tid Lizas Hotell 11 december 2012, kl

HISTORIA. Ämnets syfte

Laponia-förvaltningen En utvärdering

Samiska kulturmiljöer i Frostviken

SSR:s rovdjurspolicy

NORRBOTTENS MUSEUM F 9

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

En ny politik för det samiska folket

Rennåringen infor milleniumsskiftet 2000

l et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape

Projekt: Jeanoe. Jämställdhet i Sápmi

Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län. Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län

Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012

Lappskattelanden på Geddas karta

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna

Bilaga B Jokkmokk den 31 mars 1934

Samernas Riksförbund Storgatan 28, UMEÅ tel , fax , e-post Besök vår hemsida

I lagrådsremissen redovisas regeringens utgångspunkter för rennäringspolitiken.

VAD ÄR EN JÄMSTÄLLD RIKSDAG?

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Jakt- och Fiskesamerna

Svenska samers rätt till mark

FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö

UMEÅ STUDIES IN ECONOMIC HISTORY 6 SKOG FOR EXPORT. Skogsarbete, teknik och forsorjning i Lule ålvdal

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad sápmi

Svenska Sametingets kommentarer till Sveriges 22:a och 23:a periodiska rapport till Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

Box ÖVRE SOPPERO

Motion från Könkämä sameby angående renskötaridentitetskort

Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket

OCH FÖRKLARINGAR. Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson

Min betesmarkshistorik

Rätten till land och vatten på Nordkalotten

Ett renskötselanpassat skogsbruk. Foto: Inger Hellman

Aktuellt från Regeringskansliet

Transkript:

Sami dutkan Samiska studier Sami Studies 2 Skriftserie om sam ernås språk, kultur och samhälle utgiven av Sami dutkan Samiska studier vid Umeå universitet Åsa Nordin Relationer i ett samiskt samhälle En studie av skötesrensystemet i Gällivare socken under första hälften av 1 900-talet Sami dutkan Samiska studier Umeå universitet Umeå 2002

Relationer i ett samiskt samhälle Innehåll FÖRORD 9 1 INLEDNING, 13 SKÖTESRENSYSTEMET 14 SYFTE OCH ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR 15 GEOGRAFISKT RUM OCH TIDSRAMAR 16 DISPOSITION 17 2 TEORETISK OCH METODISK RAM 18 TIDIGARE FORSKNING 18 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 23 Reciprocitet 23 Relationer 26 INTERVJUN SOM FORSKNINGSREDSKAP 29 Metod '. 31 FORSKNINGENS PERSPEKTIV 34 KÄLLMATERIALETS REPRESENTATIVITET 36 3 KOLONISATION, INDUSTRIALISERING OCH RENSKÖTSEL - EKOLOGISKA OCH EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I GÄLLIVAREOMRÅDET 39 ÖDEMARKENS SEKLER 39 LAPPMARKSPLAKATENS ERA 42 Kolonisationens fortsatta förlopp 46 GÄLLIVARE OCH MALMBERGET 48 RENSKÖTSEL 50 RENSKÖTSELN - EN URGAMMAL NÄRINGSFORM 51 Intensiv kontra extensiv renskötsel 54 Fjällsamisk respektive skogssamisk renskötsel : 59 ATT ODLA EN KARG JORD 61 SKOGSINDUSTRIN 63 Isvägar och renspillning : 65 Fallande träd och betande renar 66 5

Åsa Nordin NATIONALPARKER 68 VATTENKRAFTSETABLERINGEN 70 GRUVNÄRINGEN 73 KOLONISERINGENS OCH INDUSTRIALISERINGENS EFFEKTER 75 4 LAGSTIFTNINGEN OCH SKÖTESRENSYSTEMET 79 ÖVERSIKT ÖVER UTREDNINGAR OCH LAGAR 79 KULTURHIERARKISKA TANKEBANOR 82 FAS 1: SKÖTESRENSYSTEMET I SAMBAND MED ANDRA RENBETESLAGEN 1898 85 KURSÄNDRING (RENBETESLAGSTIFTNINGEN 1898) 87 FAS 2: PROBLEMET SKÖTESRENAR I NORRBOTTEN 1912-1918 89 PROBLEMET UTREDS: NYA FÖRSLAG 91 Samebyarnas reaktioner 93 På efterkälken: samernas landsmöte 1918 97 Bofastas inställning 98 Böndernas egen renskötsel 702 Fattigvårdsstyrelsens inställning 104 Riksdagens behandling och åtgärder 106 FAS 3: UNDER LAPPFOGDENS KONTROLL 109 Lagstiftningen kring sköteslegan 109 Varuutbyte och individuella överenskommelser 110 Ett fixerat belopp under lappfogdens kontroll 110 NY RENBETESLAGSTIFTNING 1928 112 Försvar av de bofastas intressen i skötesrensystemet 113 En lokalfrågas betydelse för eventuella lagförändringar 115 5 FÖRÄNDRINGAR I RENÄGARSTRUKTURER OCH RENANTAL 120 RENÄGARSTRUKTURER i BÖRJAN AV 1900-TALET 120 RENANTAL I SAMBAND MED LAGREVISIONEN 1917 124 Bofastas renantal 1916-1923 126 Samers skötesrenantal 1916-1923 129 RENANTALET UNDER 1930-TALET 130 6 Utvecklingen inom fjällrenskötseln 132 Bofastas skötesrenar 135 Samers skötesrenar 136 Skogssamer och antalet skötesrenar 139 Skötesrenägarna och antalet skötesrenar 141

Relationer i ett samiskt samhälle Lappfogdens makt över kvinnors etniska grupptillhörighet 143 NORDSAMISK TVÅNGSFÖRFLYTTNING 148 RENSKÖTSELFORMERNAS INVERKAN 149 6 SOCIOEKONOMISKA RELATIONER 152 VERDDEFÖRHÅLLANDET 152 SKÖTESRENSYSTEMETS SOCIALA BETYDELSE 155 Bofasta med eller utan skötesrenar 157 Missbruk av systemet 161 FATTIGA RENSKÖTARE OCH UNDERSTÖD 162 SKÖTESLEGAN 164 Sköteslegans betydelse 165 SOCIAL STATUS 168 BYTESHANDEL 173 ETT BEROENDEFÖRHÅLLANDE 175 EPILOG 178 7 SAMMANFATTNING: FRÅN BEROENDE TILL OBEROENDE 179 SKÖTESRENSYSTEMETS UTVECKLING 179 FAKTORER SOM STYRDE UTVECKLINGEN AV SKÖTESRENSYSTEMET 181 Industrialiseringen 181 Lagstiftningen 183 Inre samiska förändringar 185 OLIKA GRUPPERS INSTÄLLNING TILL SKÖTESRENSYSTEMET 187 Renskötarnas inställning 757 Bofastas inställning 188 Riksdagsledamöternas inställning 188 SKÖTESRENSYSTEMETS SOCIOEKONOMISKA BETYDELSE 190 COAHKKÅIGEASSU 193 SUMMARY 197 KALL-OCH LITTERATURFÖRTECKNING 201 BILAGOR 214

4sa Nordin Diagramförteckning Diagram 1. Befolkningsutveckling i Gällivare socken 1571-1865 48 Diagram 2. Befolkningsutveckling i tätorterna Gällivare och Malmberget 1890-1930 49 Diagram 3. Fjällrenskötarnas renantal 1916-1923 i Gällivare socken 125 Diagram 4. Skötesrenar i fjällsamisk vård 1916-1923 126 Diagram 5. Fjällrenskötarnas renantal 1931-1940 134 Diagram 6. Skötesrenar i fjällsamebyarna 1931-1940 135 Diagram 7. Fördelning av skötesrenar i Norrkaitum 1931-1940 138 Diagram 8. Utveckling av renhjordarna i Gällivare skogssameby 1928-1940 139 Diagram 9. Antalet skötesrenar i Gällivare skogssameby 1928-1940 140 Diagram 10. Antal bofasta skötesrenägare 1931-1940 142 Diagram 11. Renhjordarnas storlek 1933 irenskötande hushåll 170 Diagram 12. Fördelning av bofastas skötesrenar per renskötande hushåll 1933 171 Figurföreckning Figur 1. Relationers utseende mellan skilda befolkningsgrupper 28 Tabellförteckning Tabell 1. Renägandet inom Gällivare socken 1911 99 Tabell 2. Fördelning av renantalet i fjällsamebyarna i Gällivare socken 1906 120 Tabell 3. Totala renantalet för Gällivare och Jokkmokk socknar 1910-11 121 Tabell 4.Totala renantalet för fjällsamebyarna i Gällivare och Jokkmokk socken 1910-11 122 Tabell 5. Totala renantalet för skogssamebyarna i Gällivare och Jokkmokk socken 1910-11 122 Tabell 6. Renar som inte tillhör samerna 1910-11 123 Tabell 7. Lappfogdens administrering av Ottilia och Hilda Jakobsson i Gällivare skogssameby 144" Tabell 8. Lappfogdens administrering av Maria Mickelsson, Josefina Persson och Ida-Maria Israelsson i Gällivare skogssameby 145 Tabell 9. Lappfogdens administrering av Susanna Eriksson, Susanna Mikkelsson och Amanda Johansson i Norrkaitum 146