Kanonforskning. Militär forskning och utveckling i Sverige

ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1 Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta K + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (L,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1 Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dy k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 E(Mt, Xt) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - y yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) co ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) ) ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt»(1-a)(n+g+d) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))l t-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-m n(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1- )(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + I t 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1 t-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) t* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - n(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1 t-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt n(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) t* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) y a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg X θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l) lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1- )(n+g+d) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»( )(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + l t = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) yt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d)»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC C, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) t* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a)) t-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta K t + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-m n(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1- ))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) C + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx m (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + t l»(1-a)(n+g+d) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, K, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1- )(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + M C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1- d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M θg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a ))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt) 1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct mt l»(1-a)(n+g+d) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + ( t-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + i t l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln (1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta K t + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) t* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))l n(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta t + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG X + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = t + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) t* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) t* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/( 1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt y t = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) ) ln(n+g+d) + gt (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) θg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt- 1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = ( ))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1 -d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1 -a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Y (Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, K, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - n(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) ) Dyt = k + (1-l)(yt* 1) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1 -a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1- l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) y (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt- 1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + g Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)( yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) ov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* ) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) C + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx m (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - n(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k 1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1) 0 yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-m n(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) ) Dyt = k L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d)»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct + It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) ) Dyt = k + (1-l)(yt* - yt-1) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt It + Mt 1 = ct + it + mt l»(1-a)(n+g+d) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt yt = k + (1-l)yt* + lyt-1 Yt = E(Mt, Xt) L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) Y(t) = C + V(B)X(T) + N(T) cov(y2, ε1 t* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt Kt = It + (1-d) Kt-1 L = LC + LG + LX + LM C = C (LC, KC, G, X, M) = Gθg Xθx M θm (LC,KC) yt* = (a/(1-a))ln(1-ct-mt) - ln(n+g+d) + gt l»(1-a)(n+g+d) Yt = (AtLt)1-a Kta Kt = It + (1-d) Kt-1 Yt = Ct Kanonforskning Militär forskning och utveckling i Sverige

Kanonforskning Militär forskning och utveckling i Sverige Rolf Lindahl Utgiven av PAX Förlag Sverige, Stockholm, maj 2006 Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Box 4134, 102 63 Stockholm Tel: 08-702 18 30, Fax: 08-702 18 46, E-post: info@svenskafreds.se www.svenskafreds.se www.inff.org ISBN 91-85678-74-0

4

Innehåll Inledning och sammanfattning 7 Del 1 Militär forskning och utveckling 11 Vapenproduktion och vapenexport 13 Expert på vapenutveckling 14 20 miljarder till vapen 15 Vapenexport har blivit ett mål 16 Dramatiskt ökad vapenexport 17 Vapenexport till krig 18 Vapenexport till diktaturer 18 Vapenexport till människorättskränkare 19 Svensk vapenindustri 19 Vapenutveckling 21 500 000 forskar om krig 22 Sverige i topp 22 Forskningens aktörer 23 Statliga subventioner 25 Ökade satsningar 26 Vapenutvecklingen får mest 27 Internationella allianser genom forskningssamarbete 28 Ökad vapenexport nödvändig för forskningen 29 Ömsesidigt förtroende med USA 29 Forskningssamarbete med diktaturer 31 FOI får forska fritt 32 EU satsar på militär FoU 33 Universitet och högskolor och deras roll 37 Samverkan stärker vapenindustrin 38 Statliga bidrag till försvarsforskning 40 Samverkansformer 40 FOI och högskolorna 41 Vapenindustrin och högskolorna 43 Från Luleå i norr till Lund i söder 43 Saab och högskolorna 44 5

Del 2 Alternativ till vapenutveckling 47 Etik, forskning och vapenutveckling 49 Vapenutveckling och etik 50 Civilingenjörsförbundets hederskodex 51 Uppsalakodexen 52 Forskningsförsäkran 54 Engagemang mot vapenutveckling 57 Spansk kampanj mot vapenforskning 58 Ingenjörer och naturvetare för fred 61 Slutsatser och rekommendationer 63 Slutsatser 64 Rekommendationer 65 Referenser och vidare läsning 67 6

Inledning och sammanfattning Världen spenderar mer än 1000 miljarder dollar varje år på militär verksamhet. Samtidigt dör miljoner människor årligen av sjukdomar relaterade till brist på näring, hälsovård, vatten och sanitet. För varje krona som läggs på bistånd i världen läggs ytterligare 13 kronor på militära rustningar. Enligt FN:s millennieprojekt och rapporten Investing in development behövs 195 miljarder dollar årligen till 2015 för att halvera fattigdomen. Det skulle alltså räcka med en femtedel av världens militärbudgetar för att uppnå detta mål. Utöver denna enorma snedfördelning av världens resurser innebär de militära satsningarna en värld i krig och väpnade konflikter. Enligt the Atlas of War and Peace dödas 300 000 människor årligen av vapen i väpnade konflikter. En förutsättning för detta förhållande är att det finns företag som producerar krigsmateriel. Krigsmateriel som sedan säljs på världsmarknaden och som självklart kommer till användning i väpnade konflikter eller som medel för att förtrycka en befolkning. Dessa företag är i sin tur beroende av att det finns ingenjörer och naturvetare som utvecklar deras produkter. Forskare som mestadels befinner sig mycket långt ifrån krigen och misären som följer i vapnens spår. Men som ändå utgör en mycket viktig kugge i en lång kedja av mekanismer som upprätthåller världens militära rustningar. Denna rapport handlar om denna forskning, om hur situationen ser ut i Sverige och internationellt, om hur samarbetet ser ut mellan civila och militära aktörer, inte minst högskolor och universitet i relation till vapenindustrin och militära myndigheter. 7

Några av resultaten från rapporten är följande: - Svensk vapenproduktion och vapenexport har ökat väsentligt de senaste åren. 2005 var ett rekordår och Sverige exporterade krigsmateriel för 8,6 miljarder kronor till över 50 länder i världen, varav flera diktaturer och länder i krig. - Svensk vapenindustri har ökat sitt internationella engagemang och militär forskning och utveckling är en väsentlig del av detta samarbete. - Samverkan mellan högskolor och universitet å ena sidan och vapenindustri och militära myndigheter å andra sidan har intensifierats på senare år. - Sverige bedriver en omfattande militär forskning och utveckling. Över 4 miljarder, omkring en femtedel av statens totala forskningsanslag, går till så kallad försvarsforskning. I rapportens avslutande del görs en genomgång av alternativen till den militära forskningen, med förslag på konkreta åtgärder för hur man själv kan agera för att inte vara en del av militär produktion. Ett antal rekommendationer ges: Universitet, högskolor och andra forskningsinstitut bör - anta en policy som tar ställning till huruvida militär forskning och utveckling är förenligt med den forskningsetik man bedriver och om samverkan med vapenindustrier eller militära myndigheter ska tillåtas, - göra en separat och fullständig redovisning av all forskning och utveckling som idag bedrivs och som har en militär användning eller finansiering samt - stödja forskare som inte vill medverka i militär forskning och utveckling. Regeringen bör - genomföra en kraftig omfördelning av resurser från militär forskning och utveckling till civil sådan, och - öppna upp för en demokratisk diskussion om behovet av specifik militär forskning och utveckling i ett tidigt skede, innan ett projekt redan huggits i sten. 8

Viktigast av allt är emellertid att varje enskild individ, varje forskare och ingenjör, ställer sig frågan om man själv vill delta i den militära utvecklingen och agerar utifrån sin egen övertygelse. Det är vår förhoppning att denna rapport kan underlätta ett sådant ställningstagande och bidra till en fördjupad diskussion om forskning och utveckling, dess roll för den militära produktionen och de etiska frågor som detta väcker. Ingenjörer och naturvetare för fred, som har tagit initiativ till denna rapport, är ett partipolitiskt och religiöst obundet nätverk av ingenjörer, naturvetare och närliggande akademiska grupper, som verkar för att eliminera eller begränsa vapenproduktionen och krigsmaterielutvecklingen i Sverige. Denna ståndpunkt grundar sig i tanken att naturvetenskaplig kompetens behövs bättre inom andra områden och att resurserna som används inom krigsindustrin kan göra bättre nytta på annat håll. 9

10

Del 1 Militär forskning och utveckling Konstruktörerna sitter böjda över sina ritningar. En felaktig siffra, och fiendens städer förblir oförstörda. Bertolt Brecht 11

12

Vapenproduktion och vapenexport Sverige är en betydelsefull aktör på den internationella vapenmarknaden. Internationellt samarbete och vapenexport ses numera av statsmakterna som något positivt i sig och man stödjer aktivt och strukturerat vapenindustrins exportansträngningar. Men vapenproduktionen och den tillhörande vapenexporten har en mörk baksida; exporten bidrar till krig, den stärker diktaturer och den bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. 13

Expert på vapenutveckling Sverige tillhör en liten och exklusiv skara länder som klarar av att utveckla hela batteriet av tung och avancerad krigsmateriel, som stridsflygplan, krigsfartyg, stridsfordon, tungt artilleri och avancerade radarsystem. Bakgrunden till detta är den svenska försvars- och säkerhetspolitiken, som lett till att vi byggt upp ett omfattande försvar för att kunna hävda vårt oberoende. En egen inhemsk produktion har ansetts nödvändig för att kunna stå utanför militärallianser och inte behöva förlita oss på materiel från andra länder i händelse av en internationell konflikt. På senare tid har detta synsätt emellertid förändrats i grunden. Idag strävar man tvärtom efter att utveckla samarbetet med och beroendet av så kallade strategiska samarbetspartners inom detta område, det vill säga stora försvarsindustriländer inom EU och med USA. Denna förändring har successivt grundlagts genom en lång rad försvarspropositioner från mitten av 1990-talet och framåt. Det är inte ekonomiskt eller tekniskt möjligt, och inte heller önskvärt, att försöka skapa ett nationellt oberoende inom försvarsmaterielområdet. Regeringens bedömning är att Sverige i stället bör inrikta ansträngningarna på att skapa ett ömsesidigt internationellt beroende, för att därigenom ta tillvara de fördelar och minimera de risker som är förknippade med det internationella beroendet. (Regeringens proposition 1996) Utöver de säkerhets- och försvarspolitiska argumenten för internationellt materielsamarbete anses den förda politiken enligt regeringen underlätta bevarandet av en svensk försvarsindustriell kompetens inom väsentliga områden samt skapa gynnsamma förutsättningar för konkurrenskraftiga anbud, det vill säga att det även av ekonomiska skäl är nödvändigt med materielsamarbete. I rapporten Materiel för miljarder sammanfattar Riksrevisionen dessa tre huvudargument för internationellt materielsamarbete: 14

Det politiska argumentet för att delta i internationellt samarbete är att det skapar ömsesidiga beroenden mellan deltagarländer och industrier. Dessa beroenden anses gynna leveranssäkerheten, inte bara under normala förhållanden, utan också vid kris eller krig. [ ] Det ekonomiska argumentet utgår från att kostnaden att ensidigt vidmakthålla en hög och bred teknisk kompetens är mycket hög, inte minst avseende utveckling av högteknologisk försvarsmateriel. Internationellt samarbete via delade utvecklingskostnader har därför blivit en ekonomisk nödvändighet. Det tekniska argumentet är att tidigt deltagande i samarbete ger försvarsindustrin möjlighet att bevaka speciella industriella och teknologiska kompetenser som bör bevaras eller utvecklas i enlighet med svenska ambitioner. (Riksrevisionen 2004) 20 miljarder till vapen I en internationell jämförelse satsar Sverige stora summor på krigsmateriel av den totala försvarsbudgeten. Av svenska statens militärutgifter på dryga 40 miljarder årligen går närmare hälften till det så kallade materielanslaget. I detta ingår nyanskaffning, utveckling och underhåll av vapensystem. Köp av nya vapen står ensamt för ungefär en tredjedel av det totala försvarsanslaget. Materielanslaget, som alltså uppgår till knappt 20 miljarder årligen, är enligt Riksrevisionens rapport statens enskilt största investeringsverksamhet. (Riksrevisionen 2004) I debatten hävdas ofta att Sverige har genomfört en kraftig nedrustning. Sedan 1990-talet har flera regementen lagts ner och antalet brigader har minskats. Men de besparingar som gjorts på dessa områden har istället i stor utsträckning bekostat nya vapensystem. Medan Västeuropa i snitt sänkt sina militärutgifter med 10 procent under perioden 1992-2001 har Sverige istället ökat sina militärutgifter med runt 8 procent (Svenska Freds 2003). Tack vare stora beställningar för det svenska försvarets räkning har den inhemska industrin kunnat utvecklas på både djup och bredd 15

under en mycket lång tid och lyckats etablera en internationellt erkänd och stor kompetens i militära kretsar. För att kunna bibehålla ett omfattande militärt försvar och en avancerad industriell inhemsk vapenutveckling har vapenexport ansetts nödvändig. Följaktligen har Sverige under många år varit en mycket betydelsefull leverantör på den internationella vapenmarknaden. Vapenexport har blivit ett mål En konsekvens av förändringen i synen på den svenska försvarsoch säkerhetspolitiken där internationella samarbeten betonas, är att vapenexporten getts en allt mer framträdande roll och till och med ses som en förutsättning för den svenska försvarspolitiken. Ur försvarspolitisk synvinkel har exporten en stor betydelse. Förutom att exportförsäljning medför en minskad belastning av försvarsanslagen, innebär volymökningen också att företagens överlevnadsmöjligheter stärks, vilket bidrar till att säkerställa den kompetens som behövs för vidmakthållande och livstidsförlängning av system anskaffade från svensk försvarsindustri. Exporten ökar också möjligheterna för företagen att investera egna medel i utveckling, vilket bidrar till en långsiktig teknologiförsörjning. (Regeringens proposition 1995) Vapenexport får enligt regeringen den positiva effekten att andra länder under lång tid blir beroende av Sverige för att kunna driva och utveckla sina egna system. I regeringens proposition Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (2001) slår man också fast att fortsatt gynnsamma förutsättningar bör eftersträvas för inhemsk industris deltagande i internationella samarbetsprojekt. Regeringen anser även att export av väsentliga och större svenska materielsystem har fortsatt stor försvarspolitisk betydelse för Sverige och konstaterar vidare att vapenexporten bidrar till att upprätthålla och utveckla inhemsk kompetens och kapacitet samt medför att försvarsindustrin i Sverige uppfattas som en intressant partner i internationella samarbeten. 16

Vapenexport som tidigare setts som något nödvändigt ont, något vi bör vara särskilt restriktiva med, har med andra ord övergått till att bli ett mål i sig. Ett resultat av detta är att regeringen också på ett konkret sätt har börjat backa upp och aktivt stötta svensk vapenexport. För att de svenska företagens exportpotential skall kunna utnyttjas är det viktigt att regeringen och svenska myndigheter på ett aktivt och strukturerat sätt stöttar försvarsindustrins exportansträngningar av större materielprojekt. (Regeringens proposition 1985) Att exportstödet ger resultat konstaterar regeringen i propositionen Förändrad omvärld - omdanat försvar (1999) där man skriver att ett aktivt, samordnat och strukturerat exportstöd från Regeringskansliet och myndigheter har bidragit till att exportframgångar kunnat uppnås. Dramatiskt ökad vapenexport Dessa förändrade förutsättningar för svensk vapenproduktion, internationellt samarbete och vapenexport har medfört att Sverige kunnat förstärka sin position som en viktig aktör inom krigsmaterielområdet. Detta får naturligtvis konsekvenser. Sverige har i relation till sin storlek en mycket stor krigsmaterielexport. Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, sammanställer varje år en förteckning över världens största exportörer av större vapensystem. De senaste åren har Sverige klättrat rejält och 2004 placerade sig Sverige på nionde plats över världens största vapenexportörer. Detta är en mycket hög placering för ett litet land som Sverige. Räknat per person placerar sig Sverige oftast bland de allra största. 2001 var Sverige världens största vapenexportör per capita. Regeringens skrivelse över vapenexporten 2005 som offentliggjordes i mars 2006 visar att den svenska vapenexporten ökar dramatiskt. Av skrivelsen framgår att: 17

Vapenexporten uppgick till 8,6 miljarder kronor under 2005, vilket är den högsta siffran i modern tid. Vapenexporten har ökat fyra år i rad. Vapenexporten har mer än fördubblats på tre år. Vapenexporten är sammanlagt för åren 2000-2005 större än under hela 1990-talet sammantaget. Sverige exporterar krigsmateriel till över 50 länder i världen. Trots regler och riktlinjer som ska begränsa export till krigförande länder eller till länder där de mänskliga rättigheterna kränks så förekommer export till just sådana stater. Vapenexport till krig Under perioden 2000 till 2003 har Sverige exporterar krigsmateriel till flera länder som enligt Sipri samtidigt befann sig i krig, nämligen Indien, Indonesien, Pakistan, Peru, Ryssland, Turkiet och USA. Trots lagar och riktlinjer för vapenexport exporterade Sverige krigsmateriel till samtliga av de mest involverade allierade staterna i Irakkriget. Exporten till USA uppgick ensam till över 2,1 miljarder kronor under åren 2003 till 2005. Ett land som har liknande regler och säkerhetspolitiska tradition som Sverige, Schweiz, gjorde emellertid en annan bedömning och stoppade exporten. Enligt Schweiz handlade kriget om en konflikt mellan länder där det saknades FN-mandat och man kunde därför inte, enligt lagen, fortsätta med exporten. (Swissinfo 2003) Vapenexport till diktaturer Svensk praxis har även möjliggjort att vapenexport tillåtits till flera icke-demokratier. Värdet av krigsmaterielexporten till diktaturer översteg 2004 för första gången under 2000-talet 100 miljoner kronor och gick till länderna Förenade Arabemiraten, Kazakstan, Oman, Pakistan, Saudiarabien och Tunisien. (Svenska Freds 2005) 18

Vapenexport till människorättskränkare I april 2004 gjorde Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen tillsammans med bland andra Amnesty en granskning av vapenexport i förhållande till situationen för de mänskliga rättigheterna i mottagarlandet. Man kom fram till att under 2000-talets fyra första år exporterades krigsmateriel för mycket stora summor till nio länder där grova och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Summan uppgår till nära 3 miljarder under perioden och avser länder som Bahrain, Malaysia, Thailand och Venezuela. Svensk vapenindustri Nedan följer en sammanställning över de största producenterna och exportörerna av krigsmateriel i Sverige under 2005 med en överiktlig beskrivning av deras produktion. Saab Krigsmaterielproduktion: 7371 miljoner kronor Varav export: 3895 miljoner kronor Exempel på materiel: Jas, pansarvärnsvapen, missiler, robotar, militära elektroniksystem Exempel på export: Jas 39 Gripen till Sydafrika, försöker sälja Jas till bland annat Indien. Hägglunds Krigsmaterielproduktion: 1849 miljoner kronor Varav export: 1798 miljoner kronor Exempel på materiel: stridsfordon Exempel på export: Bandvagn Bv206 har sålts i 11 000 exemplar till 37 länder i världen. Ericsson Microwave Systems Krigsmaterielproduktion: 1719 miljoner kronor Varav export: 1088 miljoner kronor Exempel på materiel: radarsystem, eldledningssystem 19

forts. svensk vapenindustri Exempel på export: Förhandlar tillsammans med Saab om en exportaffär av radarsystem till Pakistan. Kockums Krigsmaterielproduktion: 682 miljoner kronor Varav export: 130 miljoner kronor Exempel på materiel: krigsfartyg Exempel på export: Kockums har sålt ubåtar till bland annat Singapore. BAE Systems Bofors Krigsmaterielproduktion: 590 miljoner kronor Varav export: 337 miljoner kronor Exempel på materiel: artilleri, granater Exempel på export: Sålde 1986 över 400 kanoner till Indien. Förhandlar nu om en ny kanonaffär med Indien. Volvo Aero Krigsmaterielproduktion: 505 miljoner kronor Varav export: 143 miljoner kronor Exempel på materiel: militära motorer Exempel på export: Motordelar till det amerikanska stridsflygplanet, Super Hornet, som använts i Irakkriget. Nammo Krigsmaterielproduktion: 308 miljoner kronor Varav export: 137 miljoner kronor Exempel på materiel: ammunition Exempel på export: Nammos moderbolag, Nammo AS, har skrivit exportkontrakt av ammunition till stridsfordon i Malaysia. Källa: Summorna baseras på en sammanställning av Försvarsindustriföreningen, www.defind.se 20

Vapenutveckling Världen lägger ner stora resurser på militär forskning och utveckling och Sverige är ett av de länder som spenderar mest. En femtedel av statens forskningsanslag går till försvarsforskning. Militär forskning och utveckling ses som en central komponent i våra strävanden att bygga upp strategiska allianser med till exempel länder som USA. Även EU har på senare tid ökat takten för att utveckla det militära samarbetet, där forskningen utgör ett av de prioriterade områdena. 21

500 000 forskar om krig Världens militärutgifter ökar. Den radikala nedgång som skedde efter kalla krigets slut har nu vänt till en tydlig och successiv ökning. Världens militärutgifter har ökat varje år sedan 1998 och uppgick enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut till 1035 miljarder dollar under 2004. USA står ensamt för nära hälften av världens totala militärutgifter. 1998 spenderade världen uppskattningsvis 60 miljarder dollar på militär forskning och utveckling, FoU. Av samtliga anslag till forskning och utveckling 1998 satsade världens regeringar 37 procent på militär sådan (Sipri 2001). Idag är mer än en halv miljon forskare i världen involverade i militär forskning och utveckling, enligt den spanska organisationen Fundació per la Pau. Ett litet antal länder står för den absoluta majoriteten av statlig militär FoU. USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Tyskland står tillsammans för 84 procent av forskningen. USA är det land som spenderar den ojämförligt största andelen resurser på militär forskning och utveckling och står ensamma för nära två tredjedelar av den samlade militära forskningen i världen (Sipri 2001). Sverige i topp Sverige hör till de länder som satsar mest pengar på forskning och utveckling, både civil och militär. Det privata näringslivet är både den största utföraren och den största finansiären av FoU i Sverige. De totala utgifterna för FoU i Sverige, statligt som privat, uppgick enligt Statistiska centralbyrån, SCB, till 97 miljarder år 2003 vilket motsvarar närmare 4 procent av BNP. Räknat per invånare placerar sig Sverige i topp, tätt följt av Finland och Israel (SCB 2005b). Av den totala statsbudgeten fördelades knappt 25 miljarder till FoU-verksamhet under 2006. Det område som erhåller mest FoUmedel från statsanslagen är utbildning och universitetsforskning. Därefter följer området försvarsforskning. 22

När det gäller militär forskning och utveckling har Sverige länge legat i täten i Västeuropa. Sett över hela perioden 1981 till 1998 minskade denna region sina statliga anslag till militär forskning och utveckling med 19 procent (Sipri 2001). Två länder skilde sig från de övriga: Spanien och Sverige. Den svenska regeringens militära FoU var under större delen av 1990-talet så hög som 10 procent av de sammanlagda militärutgifterna. En nivå som bibehållits än idag. Enligt Statistiska centralbyrån satsar Sverige en betydligt större andel på försvarsforskning än våra nordiska grannar och placerar sig över genomsnittet i de ursprungliga 15 EU-länderna. (SCB 2006) Under den senaste femårsperioden har i genomsnitt knappt 20 procent av statsbudgeten för forskning och utveckling fördelats på försvarsforskning. Alltså en knapp femtedel av all statsfinansierad forskning har en tydlig militär koppling. Mellan 2001 och 2006 har kostnaderna för försvarsforskningen enligt statsbudgeten uppgått till mellan 3,9 och 5 miljarder kronor årligen. I genomsnitt för perioden har 4,4 miljarder budgeterats (SCB 2006). Enligt SCB uppgår de totala anslagen för försvarsforskning under 2006 till 4,2 miljarder kronor. Detta kan jämföras med den spottstyver på 150 miljoner som man lägger på området nedrustning och säkerhetspolitik. Denna fredsforskning får drygt en halv procent av de totala forskningsanslagen, att jämföra med de 17 procent som under 2006 går till militär forskning. Forskningens aktörer Forskning och utveckling inbegriper hela kedjan av aktiviteter, från grundläggande kunskapsbildning till utveckling av väl specificerade produkter. Forskningsandelen utgör totalt sett en relativt blygsam del av det som normalt betecknas som FoU och detta gäller särskilt inom industrisektorn. 23