SOFF EXPORTDAGAR. 8 mars Christer Ahlström Generaldirektör.

Transkript

1 SOFF EXPORTDAGAR 8 mars 2016 Christer Ahlström Generaldirektör

2 Statistiken för år 2015 Utmaningar för framtiden inom exportkontrollens område

3 Den svenska exporten av krigsmateriel 2015 Den svenska exporten av krigsmateriel uppgick till 7,6 mdkr 2015 Detta är en minskning med 4 % jämfört med föregående år (8 mdkr) Leveranser av större system påverkar statistiken i en betydande omfattning var leveranserna av antalet större system få.

4 Exportens geografiska fördelning (mnkr) Geografiskt område Värde Procent EU+ (EU, Island, Norge och Schweiz) (61 %) Viktiga samarbetsländer utanför EU (Australien, Japan, Kanada, Sydkorea, Singapore, Sydafrika, USA) Övriga världen (Varav Indien och Thailand är de största mottagarna) (20 %) (19 %) Totalt 7 603

5 10 största exportdestinationerna (mnkr) Thailand USA Norge USA Norge USA Norge 962 Thailand 532 Finland Saudiarabien 750 Storbritannien 527 Indien Indien 709 Indien 468 Tyskland Storbritannien 605 Frankrike 453 Storbritannien Tyskland 533 Tyskland 402 Frankrike Frankrike 492 Australien 350 Sydkorea Australien 473 Kanada 347 Kanada Finland 395 Saudiarabien 338 Italien 252

6 10 största exportörerna (mnkr) Företag Värde 1. BAE Systems Hägglunds AB Saab AB Saab Dynamics AB BAE Systems Bofors AB FFV Ordnance AB Norma Precision AB SSAB EMEA AB EURENCO Bofors AB Nammo Vanäsverken AB Saab Underwater Systems AB 103 Totalt 7 034

7 Exportutveckling (mnkr) Total export Fördelat på: KS (42 %) (38 %) (47 %) (59 %) (47 %) ÖK (58 %) (62 %) (53 %) (41 %) (53 %)

8 Civila skjutvapen samt delar och ammunition (EU förordning 258/2012) Värde av beviljad export (mnkr Huvudkategori av faktiska leveranser Värde av faktisk export (mnkr) Land Antal tillstånd Huvudkategori Beviljad export Andorra* 2 3,8 0,3 3,8 0,3 Australien 4 1, Botswana* 1 3 0,1 3 0,1 Chile 1 3 0,4 3 0,4 Förenade Antal tillstånd hagelvapen Värde av beviljad export hagelvapen Arabemiraten Grönland 2 1 0, ,03 Island 5 1,3 0,4 3 0,6 Japan ,7 Kanada 2 1, ,6 2 0,1 Kazakstan* 3 1,3 3 1,3 3 Namibia* 1 3 0,08 3 0,08 Norge 158 1,3, , Nya 1 3 0,4 3 0,4 Kaledonien* Nya Zeeland 14 1, ,8 3 0,01 Sydkorea 2 3 0,09 3 0,09 Schweiz 16 1,3,8 3 3, ,03 Sydafrika 12 1,3 17 1,3 9 Tanzania 1 3 0,3 3 0,3 Uruguay 1 3 0,1 3 0,1 USA 50 1,3, , ,1 Total 280 1,3, ,3, * Endast jakt- och sportskytteammunition har exporterats till dessa länder

9 Total export (mnkr) Övriga världen Samarbetsländer EU+

10 Exportfördelning Procentuell fördelning 100% 80% 60% 40% 20% Övriga världen Samarbetsländer EU+ 0%

11 Andel export av totalt fakturerad Fakturerad krigsmateriel Löpande priser Fakturerad krigsmateriel Procentuell andel % 90% % 70% Inom landet Export 60% 50% 40% Inom landet Export 30% % 10% %

12 Fakturerad krigsmateriel Total fakturerad mnkr inom och utom landet Totalt fakturerad export mnkr

13 Exportvärde per produktkategori ML 2 ML3 ML4 ML5 ML6 ML 8 ML 9 ML 10 ML 13 ML 21 ML 22 Övr ML ML 2 Vapen > 20 mm ML 3 Ammunition ML 4 Missiler m.m. ML 5 Sensorer ML 6 Markfordon ML 8 Sprängämnen ML 9 Fartyg / Ubåtar ML 10 Flygsystem ML 13 Skyddsmateriel ML 21 Programvara ML 22 Teknik Övriga ML med export ML 1 Vapen < 20 mm ML 7 CBRN ML 11 Elektronisk utrustning ML 14 Övnings materiel ML 15 Bildutrustning ML 16 Smidesstycken ML 17 Övrig utrustning ML 18 Produktionsutrustning Ingen export ML 12 Höghastighetsvapen ML 19 Laservapen ML 20 Kryogen utrustning

14 Större affärer påverkar statistiken (mnkr) Erieye Grekland Pakistan Thailand F. Arabem Saudiarabien JAS 39 Gripen Sydafrika Thailand Övrigt System Stridsfordon 90 Nederländerna Danmark Norge 2013

15 Export över tid (mnkr) Enligt 2013 års prisläge

16 Export av små vapen* Kategori enligt FN:s vapenregister Revolvrar och automatpistoler Gevär och karbiner Kulsprutepistoler Automatkarbiner Lätta kulsprutor Övrigt Export Ingen export Ingen export Ingen export Ingen export Ingen export Finkalibrig ammunition har exporterats till Australien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien, Sydafrika, Tjeckien, Tyskland, USA och Österrike. Tillverkningsutrustning för ammunition har exporterats till Finland och USA. * Denna rapportering redovisar inte export av jakt- och sportskyttevapen och ammunition till dessa samt samlarvapen.

17 Export av lätta vapen Kategori enligt FN:s vapenregister Tunga kulsprutor (12,7 mm) Granattillsats för montering på vapen (40 mm) Bärbara pansarvärnspjäser Rekylfria vapen (granatgevärssystem) Bärbara pansarvapen Granatkastare med kaliber mindre än 75 mm Övrigt Export Ammunition till Norge Komponenter till Tyskland Ingen export Granatgevär har exporterats till Australien, Slovakien och Tunisien. Reservdelar, övningsmateriel, komponenter och ammunition har exporterats till Australien, Brasilien, Chile, Danmark, Estland, Indien, Japan, Litauen, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Slovakien, Trinidad och Tobago, Tjeckien, Tunisien, USA och Österrike. Pansarvapen har exporterats till Finland och USA. Reservdelar, övningsvapen och komponenter har exporterats till Brasilien, Finland och Österrike. Ingen export Ingen export

18 Leveranser rapporterade till FN-registret BR: Brasilien - DE: Tyskland - FI: Finland - FR: Frankrike IE: Irland - LT: Litauen - NO: Norge - SG: Singapore - TH: Thailand H: Uppgiften om antal är hemlig Kategori I. Stridsvagn Stridsvagn Leopard 2 (Strv 121) DE: 50 DE: 92 II. Pansarfordon Stridsfordon 90 NO: 4 NO: 35 Bandvagn S 10 FR: 6 FI: 19 III. Artilleri 12 cm granatkastare FI: 9 FI: 6 IV. Stridsflyg JAS 39 Gripen TH: 6 V. Attackhelikopter VI. Stridsfartyg VII: Missiler Robot 70 SG: H BR: H BR: H IE: H, LT: H

19 Utmaningar inom svensk exportkontroll Pooling and Sharing Av kostnads- och logistikskäl ökar behovet av leverans mellan länder som antingen var för sig eller gemensamt brukar viss krigsmateriel och som har ett gemensamt system för utbyte av reservdelar och support, s.k. Pooling and Sharing. Reservdelarna kan t.ex. finnas på plats i ett tredje land och behövs för ett krigsmaterielsystem i ett annat tredje land medan förmedlingen i sig genomförs av ett svenskt företag eller av Försvarets materielverk (FMV). Det finns redan i dag upparbetade leveranssystem av det nämnda slaget mellan olika länder, t.ex. när det gäller vissa av de länder som använder JAS 39 Gripen och Stridsfordon 90. Lagen om krigsmateriel är inte fullt ut anpassad efter ett system med Pooling and Sharing. 5 den nämnda lagen uppställer nämligen ett tillståndskrav för varje enskilt tillhandahållande (t.ex. förmedling). Enligt ISP:s bedömning behövs därför ett andra stycke införas i 5 som ger en möjlighet att bevilja globala tillstånd när det gäller tillhandahållande enligt 5 första stycket. Lagerhållning utomlands Av kostnads- och logistikskäl önskar fler företag än tidigare använda sig av ett system med lagerhållning av viss krigsmateriel, främst stapelvaror, utomlands. Materielen förvaras i ett lager i ett tredje land och överförs därifrån till ett annat tredje land genom förmedling från det aktuella företaget i Sverige. Även här kan ett globalt tillstånd enligt 5 utnyttjas vad avser ländervalet.

20 Utmaningar inom svensk exportkontroll Leasing av krigsmateriel Leasing av krigsmateriel blir ett allt viktigare komplement till försäljning av krigsmateriel. För närvarande leasar Sverige JAS 39 Gripen till Tjeckien och Ungern. Det finns skäl att anta att leasingaffärer kommer att bli allt vanligare framöver, särskilt när det gäller de större krigsmaterielsystemen. I syfte att tillförsäkra att krigsmaterielstatistiken ger tillräckligt mycket information om leasing bör 21 förordningen (1992:1303) om krigsmateriel förtydligas på så sätt att deklarationerna även bör innehålla uppgifter om det fakturerade värdet av den krigsmateriel som under det föregående kalenderåret har leasats utomlands. Tekniköverföring Länder utanför kretsen av etablerade mottagarländer efterfrågar i allt högre grad överföring av avancerad teknologi från svensk försvarsindustri, t.ex. i samband med att landet i fråga kräver kompensationsåtaganden (offset) som ett villkor för att köpa krigsmateriel från det svenska företaget.

21 Utmaningar inom svensk exportkontroll Materielspecifikt synsätt Såväl EU:s gemensamma ståndpunkt som FN:s vapenhandelsfördrag (ATT) har sin utgångspunkt i en prövning av om just den krigsmateriel som ansökan gäller kan användas för att t.ex. kränka mänskliga rättigheter, ett s.k. materielspecifikt synsätt. De svenska riktlinjerna är mer generella och har sin utgångspunkt i en prövning av om ett kriterium i riktlinjerna är uppfyllt, t.ex. om det föreligger omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter i landet i fråga, oavsett om den krigsmateriel som ansökan gäller kan användas för att kränka mänskliga rättigheter. ISP har i sitt remissvar över SOU 2015:72 (Skärpt exportkontroll av krigsmateriel) uttalat att en särskild utredare bör tillsättas för att utreda om det t.ex. går att samla de tre olika riktlinjedokumenten i ett och samma dokument och hur detta i så fall lämpligast bör ske.

22 Krigsmaterielexportutredningen -- KEX Regeringen har aviserat en proposition våren/sommaren 2017 utgående från krigsmaterielexportöversynskommitténs betänkande samt remissvaren. Ett resultat för ISP kan vara utökade uppgifter och ökade krav på bl.a. transparens samt nya kriterier för tillståndsgivning. För myndigheten innebär detta krav på en fortsatt utveckling av organisation samt arbetssätt.

23 RRV:s granskning av KM-export RRV beslutade i november 2015 att inleda en s.k. huvudstudie om exportkontrollen av krigsmateriel. Syftet med granskningen är att granska om exportkontrollen av km sker på ett effektivt sätt och fungerar som avsett. Granskningen omfattar ISP, regeringen och Regeringskansliet. Beräknas bli klar i oktober 2016.

24 ISP:s webbplats