LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTANFÖRSKAP TILL ENTREPRENÖR PÅ 80 MINUTER

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTANFÖRSKAP TILL ENTREPRENÖR PÅ 80 MINUTER

2 Om materialet Den här lärarhandledningen är framtagen av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Syftet med materialet är att inspirera och ge förslag till hur teaterföreställningen Från utanförskap till entreprenör på 80 minuter kan användas i undervisningen. Syftet med föreställningen är att öppna upp för diskussioner kring en rad ämnesområden. Den väcker frågor om moral, etik, om att välja riktning i sitt liv, om status och om ansvar men leder även in på frågor om svensk säkerhets- och utrikespolitik, historia och vapenexport. Målsättningen med lärarhandledningen är att skapa möjlighet för eleverna att bearbeta känslor och tankar efter föreställningen. Diskussionerna kan lätt knytas till aktuella händelser i omvärlden och till elevernas egna erfarenheter och upplevelser. På kan du hitta mer information, länkar och material. Där kan du också läsa mer om Svenska Freds. I den här lärarhandledningen finns tips på övningar kopplade till olika ämnesområden. Det finns också hänvisningar till läroplanerna för högstadiet 7-9 (lgr 11) och gymnasiet (GY11) för ämnena svenska, samhällskunskap och religionskunskap. Mål som berörs för respektive ämne kan du läsa mer om i bilagan till lärarhandledningen. Övningarna kan även kopplas till kunskapsmålen i andra ämnen, som geografi, historia, bild och drama. Om känslorna blir för starka under föreställningen Målet med föreställningen är att väcka känslor. Det har hänt att elever lämnat rummet i protest då de trott att det varit en riktig föreläsning. Utse en lärare som ansvarar för att gå efter eleven, berätta att det är en föreställning och be den komma tillbaka och se fortsättningen om det händer (så klart utan att avslöja hemligheten för de andra). DIREKT EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Bearbetning genom kortskrivning (40-60 minuter) Föreställningen väcker i regel en hel del känslor hos eleverna. Det finns en poäng i att låta de skriva av sig och sortera sina tankar. Eleverna skriver enskilt ned sina intryck från föreställningen. Dessa kan sedan diskuteras i mindre grupper för att sedan ventlieras i helklass. 1. Beskriv i tio meningar vad föreställningen handlade om. Tänk på att beskriva så att en person som inte var där skulle förstå. 2. Vilka var Patriks (entreprenörens) budskap och huvudargument? 3. Vilka var Ellinors (aktivistens) budskap och huvudargument? 4. Vad kände du när du såg föreläsningen? 5. Hur kändes det när du förstod att föreläsningen egentligen var en teater? 6. Resonera kring citatet: Om inte jag tar kakan så gör någon annan det. Uppmana de elever som använder Facebook att gå med i facebookgruppen Futep80m för att diskutera föreställningen med lärare och elever från andra skolor. Läs mer om gruppen i slutet på lärarhandledningen.

3 FÖRDJUPNING Följande förslag på fördjupningsuppgifter kan göras enskilt eller sättas ihop till en temadag eller ett längre projektarbete utifrån olika ämnesområden. Skriv ett brev Eleverna skriver var sitt brev till en aktör i vapenexportdebatten. De uppmanas formulera sina känslor, åsikter och frågor efter att ha sett föreställningen. Uppmana till perspektivbyten och pro/kontraresonemang. De kan själva välja om de vill skicka breven. Breven kan till exempel riktas och skickas till: 1. Någon av de ministrar som är ansvariga för vapenexporten i Sverige. Handelsminister Ewa Björling Utrikesdepartementet Gustav Adolfs torg Stockholm 2. VD:n för några av de största vapenföretagen i Sverige Saab AB Håkan Buskhe P.O. Box Stockholm Utrikesminister Carl Bildt Utrikesdepartementet Gustav Adolfs torg Stockholm BAE Systems AB Lena Gillström BAE Systems AB Karlskoga 3. En fredsaktivist som suttit i fängelse för att ha genomfört civila olydnadsaktioner mot svenska vapenfabriker. -Martin Smedjeback -Annika Spalde Aktivisterna tillhör nätverket Avrusta: 4. Svenska Freds, en fredsorganisation som arbetar politiskt mot vapenexporten. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Att. Linda Åkerström Polhemsgatan Stockholm Breven till Martin och Annika skickas till Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen som skickar dem vidare. Märk kuverten tydligt Till Martin Smedjeback eller Till Annika Spalde. DRAMA Etiska diskussioner med inslag av forumteater Eleverna delas in i mindre grupper och får en av nedanstående frågeställningar att arbeta med. Diskussiongrupper. Gruppen skriver ned hur diskussionen gick och vilka argument och åsikter som kom upp. Grupperna redovisar sina arbeten för varandra samt öppnar upp för diskussion och frågor. Forumteater. Varje grupp diskuterar sin frågeställning och använder diskussionen som underlag för en kort teaterscen/sketch. Scenen ska mynna ut i en öppen fråga som sedan diskuteras med de övriga grupperna i klassen. 1. Entreprenören Patrik upplever att han kommer från ett utanförskap och nu har nått framgång. Hur ställer ni er till hans val? 2. Mycket av det vi gör får konsekvenser för andra, ibland långt ifrån oss eller långt fram i tiden. Är det möjligt att hela tiden ta ansvar för konsekvenserna av sina val i samhället? Vilka frågor är vi som individer ansvariga för och vilka beslut ska staten ta? Fundera till exempel kring användningen av tobak, kaffe och flygresor samt individens delaktighet och ansvar för vapenexporten. 3. I glesbygden kan det vara svårt att få jobb, speciellt där det främst finns en stor arbetsgivare. Hur ska man tänka om det enda jobb som finns att få är på ett ställe som man själv tycker är omoraliskt, till exempel en vapenfabrik? 4. I vilken utsträckning ska man ta hänsyn till etik och moral när man väljer jobb? Var går din gräns?

4 Ta reda på mer om Sveriges vapenexport Arbeta med vapenexporten som utgångspunkt för att studera svensk debatt och politik. 1. Börja med en enkel undersökning. Låt eleverna göra en liten undersökning bland allmänheten om Sveriges vapenexport. Det kan vara en bra ingång i arbetet med att ta reda på mer om vapenexporten. Arbeta i par eller mindre grupper och låt eleverna gå ut och fråga fem till tio personer på gatan om vad de känner till om och anser om svensk vapenexport. Förslag på frågor: Säljer Sverige vapen till andra länder? JA/NEJ Kan du ge exempel på något land som Sveirge säljer vapen till? Känner du till något vapen som Sverige säljer till andra länder? Anser du att det är ok att Sverige exporterar vapen till andra länder? JA/NEJ Sammanställ gruppernas resultat och diskutera de slutsater som kan dras av undersökningen. Var det många som kände till Sveriges vapenexport? 2. Sök information från flera olika källor. Ta reda på hur Sveriges vapenexport ser ut och vem som beslutar om vapenexporten. Välj att arbeta med en eller flera av nedanstående uppslag: Vad tycker de svenska riksdagspartierna om vapenexporten? Är vapenexporten en viktig fråga? Använd internet och sök på partiernas hemsidor. Enligt svenska riktlinjer som finns för vapenexport bör krigsmaterielexport inte godkännas till: -stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, -stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt, -stat som har inre väpnade oroligheter, eller till -stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Mänskliga rättigheter ska vara ett centralt villkor när tillstånd till vapenexport ges står det. EU-riktlinjer säger också att Sverige ska ta hänsyn till om exporten påverkar utvecklingen i mottagarlandet negativt genom att ta resurser till militära investeringar som behövs till annat. Ändå sålde Sverige 2013 krigsmateriel till exempel till Saudiarabien, Pakistan, Indien, Förenade Arabemiraten och Singapore. Går det att finna något svar på varför? Sök på regeringen hemsida. Kontakta politiker. Googla vapenexport, krigsmaterielexport och försvarsmaterielexport. Skiljer sig resultaten? Hur? Vilka källor dyker upp för respektive begrepp? Vad skiljer dem åt och varför tror du att vissa väljer att använda försvarsmaterielexport istället för krigsmaterielexport eller vapenexport? Hur värderar du källorna som du får upp i din sökning? Gör en källkritisk granskning. Läs och recensera serieboken En hjälpande hand av Fredrik Quistbergh, Fabian Göranson och Lars Krantz. På sidan under fliken länkar finns länkar till en rad olika debattartiklar om svensk vapenexport, skrivna av debattörer, organisationer, företagsföreträdare, generaldirektörer och ministrar. Läs två eller fler av artiklarna och jämför språkbruk och argumentation. Hur försöker debattörerna övertyga om att de har rätt? Är de trovärdiga? Är de faktauppgifter de använder trovärdiga? BILD Powerpoint-galleri (grupparbete) Gör ett bildspel med minst fem och max tio bildrutor med text till. Texten kan vara faktauppgifter, kommentarer eller någonting annat som ni vill säga om bilderna. Bilderna ska berätta en historia med en början, mitten och slut där budskapet klart framgår. Arbeta med svartvita foton som tas med era mobiltelefoner. Utgå från ett nyckelord/känsla, till exempel rädsla, framgång, vanmakt, förlust, styrka, makt, besvikelse, avund, solidaritet, rättvisa. Berätta sedan en historia med utgångspunkt från de två karaktärerna Patriks och Ellinors berättelser och ert nyckelord/känsla. Arbetsgång: 1. Diskutera och välj nyckelord/känsla i er grupp. 2. Vad i föreställningen förknippar ni känslan eller ordet med? 3. Skissa på bildlösningar och textförslag på bildmanuspapper. Sök reda på fakta som ni behöver. 4. Visa ert bildmanus och er planering av arbetet. 5. Fotografera er bildserie. 6. Lägg in era bilder i Powerpoint och lägg till text. Ni kan även lägga till musik om ni vill.

5 BILD Collage Gör ett collage med foto, kolteckning och faktaruta. Faktarutan ska knytas till en aktuell konflikt där det förekommer svenska vapen. På finns ett urval av de länder där svenska vapen finns. Kompletterande källor kan vara till exempel Säkerhetspolitik.se: och Uppsala Conflict Database (engelska): Arbetsgång: 1. Välj en känsla/nyckelord exempelvis förtvivlan, makt, hat, rädsla, gemenskap, rikedom, rättvisa, splittring, historia, familj. 2. Arrangera och gestalta en scen som beskriver ditt nyckelord/känsla. 3. Fotografera din gestaltning med exempelvis mobiltelefon. 4. Gör en kolteckning som förstärker/konkretiserar känslan/nyckelorden i en väpnad konflikt/krig. 5. Gör en forskningsruta där du skriver om en konflikt som existerar i välden idag och där det finns svenska vapen. Citatlådan Här nedan presenteras ett antal citat från personer i vapenindustrin, aktivister och andra. Skriv av eller klipp ut citaten och lägg dem i en låda. Dra sedan citatlappar som läses upp. Klassen skriver kort på följande frågeställningar: -vad känner du när du hör det här citatet? -vem tror du skulle kunna säga så här? -vad tror du personen menar? Låt sedan eleverna diskutera sina svar parvis. Avsluta med att låta olika par redovisa vad som har kommit upp i diskussionen. I fall där systemet har stor betydelse för det svenska försvaret såsom JAS 39 Gripen, ubåtar och radarsystem väger de försvarspolitiska skälen särskilt tunga. (Andreas Ekman Duse, Inspektionen för strategiska produkter) Det är klart de kan komma till användning. Världen är sådan. Det förekommer väpnade konflikter. Jag har förståelse för fredsrörelsen. Det vore bättre om det inte fanns krig. Men historien är sådan (Saabs dåvarande VD Åke Svensson) Många svenskar lever i tanken att Sverige alltid har varit ett fredligt land och är det. Men det är vi inte. Vi beväpnar krig. Någon gång måste politikerna ta sig en funderare ifall det här verkligen är det Sverige ska vara bäst på i världen. (Svenska Freds ordförande Anna Ek) Effekterna var förödande. Det fanns ingen anledning att söka efter överlevande. Det kan inte ha varit mer än bitar kvar på det avståndet. Fyra missiler, döda Det är en köttkvarn. (Den amerikanske soldaten Alexander D. King om att använda flechetteammunition tillverkad av Saab Bofors Dynamics i kriget i Afghanistan) Sverige måste kunna ha kapaciteten att försvara sitt territorium och försvara de demokratiska värden som vi står för. Och då är det fel om vi skulle förvägra andra samma möjlighet. (Tomas Samuelsson, Affärsenhetschef för Saab Bofors Dynamics) Vi har ett regelverk i Sverige och det följer vi (Tomas Samuelsson, Affärsenhetschef för Saab Bofors Dynamics) Du kan inte kontrollera alla, allt du kan oroa dig över är ditt samvete. Om du kan stå för att ditt jobb orsakar död, lidande och förstörelse, må det vara så. Men om du inte kan bära det, gör det inte (Paul Anderson, Irakveteran som dödat fem personer med ett svensktillverkat vapen och som ångrar sig). Jag har varit med och testskjutit Carl Gustaf, det blir inte mycket kvar, det kan jag säga dig. Och vi har haft folk här från US Army och från bland annat Indien, som det är mycket försäljning till. Jag behöver inte säga vilka andra länder. Amerikanarna sa att Carl Gustaf är»very good, very good«att använda i exempelvis Afghanistan. (Bo Semmelhack, f.d. fabriksarbetare på Bofors) Det är inte så att världen saknar pansarvärnsrobotar. Hade läget för mänskliga rättigheter varit bättre för att de köpte franska i stället? (Utrikesminister Carl Bildt) Försvarsindustrin skulle kunna ersättas av andra högteknologiska industrier, som medicin, om staten gick in som stark uppköpare (Gunnar Eliasson, professor emeritus vid Kungliga tekniska högskolan) På under fliken länkar finns källhänvisningar till citaten.

6 GEOGRAFI Världskartan Eleverna gör eller använder en befintlig världskarta och märker ut med nålar och snöre var i världen Sverige har exporterat vapen och krigsmateriel. Eleverna skriver korta texter om dessa platser samt redovisar för varandra. Till exempel skulle eleverna kunna göra en fallstudie på år En lista på de länder dit Sverige exporterade år 2012 finns i regeringens skrivelse för strategisk exportkontroll som du hittar här i tabell 7 på sidan 39 (högerkolumnen faktisk export ): Facebook-grupp I gruppen kan elever och lärare diskutera med andra som sett föreställningen. För att inte avslöja upplägget för andra som kan komma att se föreställningen är gruppen stängd och medlemmar behöver godkännas av en administratör. För att gå med i gruppen och börja diskutera med andra, gå in på och be om att få bli medlem. Svenska Freds Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som verkar för stabil fred mellan grupper och länder i världen. Svenska Freds ser som sin uppgift att utveckla och sprida kunskap om orsaker till krig och rustningar och om en alternativ freds- och säkerhetspolitik. Vi tror att hållbar fred bäst kan åstadkommas utan användning av väpnat våld och utgår från att människor kan och vill leva i fred och deras levnadsomständigheter främjar det. Svenska Freds bildar opinion, påverkar politiker och stödjer och samarbetar med fredsorganisationer i Afghanistan, Burma och Tjetjenien. Svenska Freds har ca 8000 medlemmar och organisationens intäkter kommer framför allt från fem håll: medlemsintäkter, gåvor, statligt verksamhetsstöd, olika projektbidrag samt räntor och utdelningar från finansiella tillgångar. Detta teaterprojekt genomförs med stöd från Forum Syd: www. forumsyd.se. Om föreställningen Manus och regi: Stina Oscarson, fritt efter serieboken Enhjälpande hand av Fredrik Quistbergh, Fabian Göranson och Lars Krantz.