Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 11 april 2011

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 11 april 2011 Inledning Uppgifterna delas i 6 grupper enligt de 6 planerade passen. Det finns vanliga frågor, och frågor till självstudier. Skiss till svar kommer att läggas ut på hemsidan efter varje övningsgenomgång. Närvaro vid genomgångarna är frivillig. Tänk på att övningsfrågorna är högst relevanta för tentan. Övning är nyckelordet. Försök att lösa problemen innan genomgången, och öva sedan på liknande uppgifter efteråt. Övningspass 1 Det cirkulära flödet, pengar, och konjunktur Du ska kunna rita och förklara det cirkulära flödet av pengar och varor i ekonomin i sin enklaste form. Du ska kunna jämföra BNP-nivåer över tiden fast det har skett inflation. [NB: Vi tittar närmare på inflation senare!] Du ska kunna den klassiska modellen i sin enklaste form. 1.1. Året är 1400. Antag en ekonomi med 20 identiska producenter/konsumenter, och en vara, mjölk. Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras 40 liter mjölk per dag. Mjölken kostar 5 kronor per liter. Det finns en fast mängd pengar SEK 200 i form av 1 kronors mynt. Det finns inget sparande eller investering: varje kväll får arbetarna betalt, och på morgonen köper de frukost för pengarna. (a) Visa det cirkulära flödet av pengar och varor/insatser i en bild. (b) Vad är landets BNP mätt i liter mjölk per dag? (c) Vad är landets BNP mätt i 1400-kronor per dag? År 1401 delar riksbanken ut pengar till var och en så att det finns SEK300 totalt. Alla marknader anpassar sig direkt. (d) Vad är landets BNP mätt i liter mjölk per dag? (e) Vad är landets BNP mätt i år-1400-kronor per dag? 1

(f) Vad är landets BNP mätt i år-1401-kronor per dag? (g) Förklara genom att använda den klassiska modellen (M V = P Y ). 1.2. Om BNP-tillväxten i ett land är 3% per år, omloppshastigheten är konstant, och Riksbanken vill uppnå en inflation på 2% måste penningmängden öka med 5% per år. Förklara! Du ska kunna lägga till sparande och investering i det cirkulära flödet, samt förstår skillnaden mellan realt och finansiellt sparande. 1.3. I en ekonomi finns det fyrahundra personer, trehundra som jobbar och hundra som har gått i pension. De som jobbar tjänar 100 kronor om dagen, varav de sparar 30. De som har gått i pension spenderar 40 kronor om dagen från sin förmögenhet. De finansiella transaktionerna skötas av en bank som lånar ut pengar som blir över till företagen som vill investera i sitt kapital. (a) Illustrera det cirkulära flödet. (b) Vad är BNP i ekonomin? (c) Vad är nivån på nationens reala sparande? (d) Vad är nivån på nationens finansiella sparande? 1.4. (a) Förklara skillnaden mellan finansiellt och realt sparande genom att använda begreppet investering. (b) Du tar ett banklån och köper en bostadsrätt. Har du sparat något: finansiellt? realt? Har någon annan gjort det (samhällsnivå)? (c) Du tar ett banklån och bygger ett hus. Har du sparat något: finansiellt? realt? Har någon annan gjort det (samhällsnivå)? (d) Du slutar gå på puben och spara ihop50.000 kronor vilka du använder för att köpa en gammal verkstad för att börja en affärsverksamhet. Har du sparat något: finansiellt? realt? Har någon annan gjort det (samhällsnivå)? 1.5. I en sluten ekonomi går staten med underskott och statsskulden ökar. Axel menar att detta är fel eftersom det blir en börda för framtida generationer, medan Bert menar att Axel har fel eftersom staten lånar inte från framtida generationer utan snarare från dagens medborgare. Vem har rätt? Förklara! Du ska kunna förklara i samband med figurer hur mängden pengar kan påverka konjunkturen i mycket enkla ekonomier. 1.6. Året är 1400. Antag en ekonomi med 100 identiska producenter/konsumenter, och en vara, mjölk. Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras 100 liter mjölk per dag (varje person producerar 1 liter konstant skalavkastning). Mjölken kostar 10 kronor per liter. Det finns en fast mängd pengar SEK 1000 i form av 1 kronors mynt. Det finns inget sparande eller investering: varje kväll får arbetarna betalt, och på morgonen köper de frukost för pengarna. En kväll drar tio stycken ut på en utflykt och tappar bort sina pengar, och kan inte köpa någon mjölk på morgonen. (a) Förklara hur, ifall alla marknader fungerar perfekt, ändringar i priser och löner skulle kunna leda till en ny jämvikt med full sysselsättning. Vad är priset på mjölk? Vad är lönenivån? Vad är BNP mätt i år-1400-kronor? (b) Vad händer ifall priser och löner är istället fasta och inte kan ändras alls? Vad är den nya BNP-nivån? Arbetslöshet? (c) Riksbanken myntar 100 nya kronor och regeringen beslutar att ge dessa till de arbetslösa på julafton så att de kan i alla fall få köpa mjölk denna dag. Förklara intuitivt vad som händer. 2

(d) Använd ekvationen M V = P Y för att förklara vad som händer. 1.7. Året är 1400. Antag en ekonomi med 100 identiska producenter/konsumenter, och en vara, mjölk. Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras 100 liter mjölk per dag (varje person producerar 1 liter konstant skalavkastning). Mjölken kostar 10 kronor per liter. Det finns en fast mängd pengar SEK 1000 i form av 1 kronors mynt. Det finns inget sparande eller investering: varje kväll får arbetarna betalt 10 kronor, och på morgonen köper de frukost för pengarna. Arbetsgivaren bestämmer sig att det är för bökigt att betala arbetarna varje kväll, och bestämmer sig för att betala veckovis istället (på kvällen var femte arbetsdag). Det finns inget finansiellt system eller möjlighet att låna pengar. (a) Antag att priser och löner är fasta. Hur många har arbetsgivaren råd att anställa givit penningmängden i ekonomin? Vad är BNP i kronor/dag? En snille som heter Banken får en ny idé. Hon erbjuder sig att ta emot arbetsgivarens kontanter i början på veckan och bokföra dem som en deposition i arbetsgivarens konto. Dessutom skapar hon konton för var och en av arbetstagarna, och ger dem möjlighet att låna pengar så länge de kan visa attde har ett jobb. Sedan varje morgon för hon över pengar från arbetstagarnas konton till arbetsgivarens, på uppdrag av arbetstagarna när de köper mjölk. På fredag kväll för hon över lön från arbetsgivaren till arbetstagarna. (b) Antag full sysselsättning. Visa Bankens balansräkning mitt på dagen på var och en av de fem arbetsdagarna, samt på fredag kväll efter arbetstagarna har fått betalt. (c) Vad är penningmängden i ekonomin? Du ska kunna förklara vad låg- och högkonjunktur är i förhållande till vanlig konjunktur, eller jämvikt. 1.8. BNP ett visst år har uppmätts till 1500 miljarder kronor och BNP-trend har uppskattats till 1550 miljarder kronor. (a) Vad är BNP-cyklisk? (b) Vad är BNP-gapet? (c) Råder det hög- eller lågkonjunktur i landet? Den Keynesianska modellen Du ska kunna förklara i termer av det cirkulära flödet den Keynesianska modellen i förenklade fall. 1.9. Antag en sluten ekonomi där den enda insatsen till produktion är arbetskraft, och det finns ingen offentlig sektor. Det finns två typer av ekonomisk agent; arbetare och pensionärer. (Den tredje typen av agent, ungdomar, utbildas tack vare att arbetarna lägger en del av sina inkomster på detta. Detta kan vi bortse ifrån i den här frågan.) (a) Rita en figur över det cirkulära flödet av pengar i denna ekonomi. Visa konsumtion, sparande/investering, samt företagens utgifter (lön). Förklara vad BNP är i ekonomin. (b) Finns det realt kapital i denna ekonomi? Finns det real investering? (c) En agent-typ har positivt sparande, den andra typen har negativt sparande. Vilken typ är vilken? 3

(d) Vad händer med företagens lagerinvestering ifall ena gruppens sparande överstiger den andras negativa sparande? (e) Vad kan konsekvensen av detta vara? (f) Föreslå mekanismer genom vilka denna obalans skulle kunna jämnas ut. 1.10. Året är 1400. Antag en ekonomi med 10 identiska producenter/konsumenter, och en vara, mjölk. Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras 10 liter mjölk per dag. Mjölken kostar10 kronor per liter. Det finns en i princip obegränsad mängd pengar (genom kreditsystemet). Varje kväll får arbetarna betalt, och sedan köper de mjölk för pengarna. Företaget har ett mjölklager; det är inte nödvändigtvis dagens mjölkproduktion som konsumeras. En viss måndag kväll bestämmer sig en person att spara sina pengar istället för att konsumera mjölk. (a) Visa det cirkulära flödet av pengar; visa i samma figur flödet av varor och tjänster. (Ledtråd: Företaget fick en lagerökning på 1 liter mjölk.) (b) Visa bankens balansräkning på tisdag morgon givit att det ser ut som nedan på måndag morgon. Tillgångar (kr) Skulder (kr) Måndag Reserver 100 Depositioner (f) 100 Lån 0 Summa 100 Summa 100 Företaget bestämmer sig, på tisdag, att minska produktion (och arbetskraften) i enlighet med den lägre efterfrågan. De som inte får betalt får inte heller låna pengar; de måste sluta konsumera. (c) Visa det nya cirkulära flödet av pengar. (d) Hur ser det ut på onsdag, och vidare? (e) På sin födelsedag bestämmer sig den som har sparat pengar att ta ut pengarna och köpa en till liter. Vad händer? Övningspass 2 Du ska kunna förklara i termer av det cirkulära flödet den Keynesianska modellen i fullständiga fall. 2.1. Året är 1500. Antag en ekonomi med 30 personer, varav 20 jobbar och 10 har gått i pension. Det finns en vara, mjölk. Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras 40 liter mjölk per dag. Mjölken kostar 5 kronor per liter. Det finns en i princip obegränsad mängd pengar (genom kreditsystemet). Lönenivån är 10 kr/dag. Varje dag, under dagen, drar pensionärerna ut 6 kronor per dag från sin förmögenhet, och köper mjölk. De som jobbar får betalt 10 kronor; de sparar 3 av dessa, och köper mjölk för resten. För enkelhetens skull antar vi att räntan är noll. (a) Visa det cirkulära flödet av pengar, samt varor/tjänster. Vad är BNP (kr/dag)? (b) Balansräkningen för banken ser ut som nedan på måndag morgon. Hur ser det ut på tisdag morgon (alla transaktioner sker elektroniskt)? Tillgångar (kr) Skulder (kr) Reserver 1000 Depositioner (p) 10.000 Lån (f) 19.000 Depositioner (a) 10.000 Summa 20.000 Summa 20.000 4

På tisdag bestämmer sig alla som jobbar att spara4 kronor istället för3. Företaget producerar som vanligt. (c) Visa det cirkulära flödet av pengar, samt varor/tjänster, denna dag. Vad är BNP (kr/dag)? Företaget fick en lagerökning på 4 liter mjölk. Företaget bestämmer sig, på onsdag, att minska produktion (och arbetskraften) i enlighet med den lägre efterfrågan. De som jobbar återgår till att spara30 procent av sin inkomst. De arbetslösa spenderar/sparar inget. (d) Visa det nya cirkulära flödet av pengar. Vad är BNP (kr/dag)? (e) Hur ser det ut på torsdag? Vad är BNP (kr/dag)? (f) Vad är den totala effekten av sparbeslutet på BNP sammanlagt, i kronor? (g) Vad är multiplikatorn? (h) På sin födelsedag (mycket senare) bestämmer sig den som har sparat pengar att ta ut pengarna och köpa en till liter. Vad händer? Du ska kunna förklara det Keynesianska krysset, samt räkna på det, inklusive i fall med offentlig konsumtion, skatter och transfereringar. Vad är multiplikatorn? Vad är automastiska stabilisatorer? 2.2. Enligt den Keynesianska modellen är konsumtionen, C, en funktion av BNP, Y. (a) Illustrera sambandet mellan C och Y grafiskt. (b) Om de inkomstoberoende transfereringarna ökar kommer interceptet, konsumtionsnivån då Y = 0, att skifta uppåt (liksom hela kurvan som beskriver sambandet mellan C och Y ). Visa detta i din figur och förklara varför skiftet blir mindre än ökningen i transfereringarna. 2.3. I landet Cesien har man uppskattat att BNP-potentiell Y P = 10500. Dessutom gäller följande: Autonom konsumtion C 0 = 2000 kr/år Marg. kons. benäg. MPC = 0,75 Skattesats t = 0,2 Transfereringar T r = 1000 kr/år Investering I = 450 kr/år Offentliga utg. G = 800 kr/år Använd den keynesianska modellen och antag att den offentliga sektorn enbart består av staten i din nedanstående analys. (a) Vad ar BNP-jämviktY J? (b) Myndigheterna konstaterar att landet befinner sig i en lågkonjunktur. För att avhjälpa detta föreslås det att man sänker barnbidragen och andra inkomstoberoende transfereringar med 900 samtidigt som man satsar 900 på offentlig konsumtion. Detta innebär att statens utgifter är oförändrade vilket får många att kritisera förslaget eftersom det inte rimligen kan ge någon effekt eftersom det egentligen inte är någon offensiv satsning. Vad blir effekten på BNP av förändringen? Förklara! (c) Visa att statens saldo, innan förändringen, är +200. Vad är saldot efter förändringen? Hur kan budgetsaldot kan förbättras trots att statens utgifter är oförändrade? (d) Vad är allmänhetens saldo innan förändringen? Efter? Förklara! 2.4. (a) Förklara innebörden av automatiska stabilisatorer samt hur dessa fungerar. 5

(b) Antag att nedanstående gäller för de slutna ekonomier, Asien och Besien. Besien har en högre skattesats samt högre transfereringar. Beräkna jämviktsinkomsten respektive multiplikatorn för respektive land. Båda Asien Besien C 0 = 400 tkr/år t = 0,25 t = 0,5 MPC = 0,8 Tr = 625 tkr/år Tr = 1250 tkr/år I = 100 tkr/år G = 0 tkr/år (c) Antag att båda länderna initialt har en BNP-nivå som är lika med BNPpotentiell och att de sedan påverkas av en störning i aggregerad efterfrågan sådan attc 0 minskar tillfälligt med 50 tkr/år. Beräkna BNP samma årför respektive land (antag att effekten av den tillfälliga störningen verkar ut fullt under året). Förklara med hänvisning till del (a)! Du ska kunna förklara och diskutera effekterna av finanspolitik och penningpolitik i den Keynesianska modellen, och diskutera den Keynesianska modellen i förhållande till den klassiska modellen. 2.5. Den monetäristiska drömmen kan beskrivas så här. Givet MV = PY, är det statens roll att se till att MV växer i lagom takt, kanske 5 procent per år. OmV antas konstant då gäller det att M växer i denna takt. Givet denna tillväxttakt får marknaden bestämma räntan. (a) Om MV växer med 5 procent per år, och real BNP växer med 3 procent per år, vad blir inflationstakten i ekonomin? (b) Antag att det går att kontrollera tillväxten i MV. Antag vidare att vi har en sluten ekonomi med sparande arbetare och pensionärer som lever på sina förmögenheter. Förklara hur penningmarknaden bör reagera på att arbetarnas sparbenägenhet ökar. Blir det lågkonjunktur om alla marknader fungerar perfekt? (c) Förklara kortfattat varför det inte går att kontrollera tillväxten i MV i en modern ekonomi. (d) Förklara vilket alternativ man väljer i moderna ekonomier såsom Sverige, EU (EMU-området), Storbritannien, USA, m.fl. 2.6. I en ekonomi finns det tvåtusen personer, tusen som jobbar och tusen som har gått i pension. De som jobbar tjänar 80 kronor om dagen i lön, samt får 10 kronor om dagen i ränta och vinst på sina tillgångar, och spenderar 60 på konsumtion. De som har gått i pension spenderar 30 kronor om dagen på konsumtion, varav 10 kommer från ränta och vinst från sina tillgångar. De finansiella transaktionerna skötas av en bank som lånar ut pengar som blir över till företagen som vill investera i sitt kapital. Räntenivån är 5%. (a) Illustrera det cirkulära flödet; vad är BNP? Spar-benägenheten hos de som jobbar ökar. (b) Förklara vad som händer i början med företagens lagerinvesteringarna. Hur reagerar företagen på dessa förändringar? (c) Förklara vad som händer ifall staten reagera genom att låna pengar från de finansiella marknader, och spenderar dessa på offentlig konsumtion. Centralbanken emellertid håller räntenivån konstant (d) Förklara vad som händer ifall centralbanken sänker räntenivån genom att sälja repor vid en lägre ränta. 6

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och arbetslöshet Du ska förstå hur inflationstakten mätas, och räkna på det i enkla fall. 2.7. Under ett år, 1998 1999, har priserna och kvantiteterna på tre varor förändras enligt följande Potatis Tennisraketar Chokladbitar Pris, kr/kg Kvantitet, kg Pris, kr/st. Kvantitet, st. Pris, kr/st. Kvantitet, st. 1998 10 1000 200 10 5 200 1999 10 1000 300 10 10 200 (a) Vilka är de procentuella prisförändringarna på de olika varorna? (b) Vilken är den genomsnittliga prisförändringen mätt som KPI? (c) Har prisförändringen på tennisracket varit relativt högre eller lägre än den på chokladbitar? Har välfärden för några konsumenter ökat eller minskat relativt andra konsumenter? Varför? (d) Om ovanstående tabell visar hela produktionen i landet, hur hög var BNP för respektive år? Uttryck BNP såväl i löpande priser som i 1998 års prisnivå. (e) Beräkna BNP-deflatorn för respektive år (med 1998 som basår) och beräkna utifrån detta inflationen. (f) Förklara varför det blir svårare att mäta inflation när mängden inköpta varor ändras p.g.a. prisförändringarna. Övningspass 3 Du ska kunna räkna på nuvärdeskalkyler, inklusive effekten av inflation. 3.1. Antag att du har möjlighet att investera 10.000 kronor idag och att du om 15 år får en real intäkt motsvarande 20.000 kronor i dagens penningvärde. För att finansiera investeringen funderar du på att ta ett banklån. (a) Om banken erbjuder dig lån till6% (nominell) ränta och du förväntar dig att inflationen de kommande 15 åren blir2% per år, bör du då låna pengarna och göra investeringen? (b) Om du istället förväntar dig en inflation på1% per år, bör du då genomföra investeringen? (c) Hur påverkar förväntad inflation marknaden för lånemedel? 3.2. (a) En låntagare och långivare kommer överens om ett lån till en viss nominell ränta och att det därefter visar sig att inflationen blir högre än båda förväntat. Är reala räntan på lånet högre eller lägre än förväntat? Vem vinner respektive förlorar på den oförväntat höga inflationen, långivaren eller låntagaren? (b) Inflationen under 1970 talet var betydligt högre än de flesta förväntade sig. Hur påverkade det husägare med lån och fast ränta? Hur påverkades långivarna? 3.3. Du vill låna pengar till husköp. Banken erbjuder en rörlig ränta på 4 procent eller en ränta bunden i 5 år på 6 procent. (a) Du har en kristalkula och är säker på att den rörliga räntan kommer att snitta under 6 procent de närmaste 5 åren. Väljer du rörlig eller bunden? 7

(b) Du vet att du klarar precis av att betala vid 6 procents ränta, och gör inget som helst anspråk på att kunna förutspå framtiden bättre än banken kan. Väljer du rörlig eller bunden? Förklara! (c) Du är riskneutral, och gör inget som helst anspråk på att kunna förutspå framtiden bättre än banken kan. Vilket alternativ (rörlig eller bunden) väljer du alla gånger? Varför? Du ska kunna förklara AD AS-modellen och Phillipskurvan i enkla fall utan att blanda i förväntningar. 3.4. Antag ett land med en sluten ekonomi, vars regering försöker skruva upp konjunkturen till högkonjunktur, sådan att BNP blir högre än potentiell BNP, genom att hålla den reala räntan vid en låg nivå. (a) Förklara hur högkonjunktur övergår till inflation. (b) Konjunkturen klingar av. Vad händer med arbetslöshet? Med inflation? Förklara! Du ska kunna förklara AD AS-modellen och Phillipskurvan i svårare, mer realistiska fall där man också räknar med förväntningar. 3.5. Antag att ett lands ekonomi kännetecknas av en hög inflation men landets centralbank har bestämt sig för att bryta trenden och satsa på att etablera en låg och stabil inflationsnivå. (a) Visa, med hjälp av kortsiktiga Phillipskurvor, att vägen till låg inflation sannolikt går via en period av hög arbetslöshet. (b) Förklara vad inflationsförväntningarna har för betydelse för anpassningsprocessen. (c) Hur påverkar regeringens agerande centralbankens möjligheter att lyckas med att få ner inflationen? 3.6. Om (eller när) det blir brist på olja i världen kommer detta sannolikt få effekter på världsekonomin. Analysera effekten på en sluten ekonomi av att en viktig råvara håller på att ta slut. AnvändAD AS-modellen. Diskutera såväl kort- som långsiktiga effekter. 3.7. (a) En ekonomi, A, har länge haft stabil inflation vid 5 procent per år. Plötsligt kör regeringen med en mer expansiv politik som ger en kraftig ökning i AD. Förklara effekten på inflation, BNP och arbetslöshet på kort och medelfristig sikt. (b) En annan ekonomi, B, har länge haft hög och instabil inflation, som är dock för tillfället 5 procent per år. Plötsligt kör regeringen med en mer expansiv politik som ger en kraftig ökning i AD. Jämför effekterna med dessa i ekonomi A. Förklara! Du ska kunna diskutera stabiliseringspolitiken generellt. OBS! SJÄLVSTUDIER. S1. Expansiv finanspolitik funkar genom att öka på AD direkt. Genom expansiv penningpolitik ökar man på AD indirekt. Förklara! S2. Tänk dig en liten sluten ekonomi. Landet befinner sig i en högkonjunktur och staten vill stabilisera ekonomin genom att minska den offentliga konsumtionen. Analysera och förklara effekterna av åtgärden. 8

S3. Riksbanken styr räntan i Sverige genom repor. (a) Vad är en repa? Vad är reporäntan? (b) Hur styr Riksbanken över reporäntan? (c) Vilken nivå har reporäntan i Sverige för närvarande? (d) Om Riksbankens prognoser pekar på att Sverige är på väg in i en högkonjunktur, hur kan man förvänta sig att de ändrar reporäntan? S4. En förändring i räntan kan påverka nettoinkomsten på individnivå, men i en sluten ekonomin är nettoeffekten för hela ekonomin noll. Vad får en ränteförändring för effekt i så fall? S5. Hur bör stabiliseringspolitiken utformas i en sluten ekonomi? Diskutera följande: (a) Diskretion gentemot fasta regler; (b) Penningtillväxtregel gentemot inflationsregel; (c) Regler angående statens budgetbalans. (d) Problem med prognoser och fördröjningseffekter vad gäller åtgärder. S6. Vad menas med den politiska konjunkturcykeln? Finns det bevis för att den finns i Sverige? Har det, under de senaste 20 åren, blivit lättare eller svårare för politiker i Sverige att driva konjunkturen för egna ändamål? S7. Varför kan regeringen uppnå sina mål bättre (antag att dessa är låg inflation och låg arbetslöshet på sikt) genom att ge bort ansvaret för penningpolitik till Riksbanken, och själv sedan lagstadga att den (regeringen) inte får lägga sig i? S8. Flera ekonomier, i början på 80-talet, annonserade och sedan genomförde en stram finans- och penningpolitik för att få ner inflationstakten på sikt. Detta ledde till långa och djupa lågkonjunktur i dessa ekonomier (t.ex. USA och UK). Diskutera med hänvisning till teorier om förväntningar. S9. Antag att staten bestämmer sig att få fart på konjunkturen genom att köpa en massa tjänster hos företagen i ekonomin. (a) Förklara varför detta kan leda till utträngning, crowding out, fast konsumenterna har ingen som helst aning om de offentliga finanserna. (b) Förklara varför vissa ekonomer menar att det spelar ingen roll ifall ökningen i G finansieras genom skatteökningar, eller ifall den finansieras genom en ökning av den offentliga skulden; Ricardian equivalence. S10. Enligt den keynesianska analysen har konjunkturcykeln karaktären av en självuppfyllande profetia. Förklara! S11. Riksbanken publicerar penningpolitiska rapporter med jämna mellanrum. Ladda ned och jämför rapporterna 2008:2 och 2009:1. 1 (a) Jämför prognoserna för framtida inflation m.m. i 2008:2 med de i 2009:1. Beskriv hur (på vilket sätt) prognoserna har slagit fel. (b) Diskutera vad som kan ha lett till utfallet vi ser idag. Varför förstod man inte att det var på gång? (c) Hur säkra tror du att nuvarande prognoserna är? Jämför riksbankens egen bedömning av osäkerheten genom att kolla bredden på marginalerna i de två rapporterna, på två års sikt. 1 Sök på google på t.ex.<penningpolitiska rapport 2008:2>. 9

Övningspass 4 Du ska förstå hur räntenivån påverkar makroekonomiska variabler via individers beslut, samt värdet av tillgångar. 4.1. Hur påverkas priset på en obligation (på andrahandsmarknaden ) om räntan stiger? Illustrera ditt svar med hjälp av följande exempel. En 10-årig obligation på1000 kronor såldes 1998 med en ränta på5%. Detta innebär att innehavaren av obligationen varje år, till och med år 2008, får5% avkastning (alltså 50 kronor) samt att 1000 kronor återbetalas 2008. Antag nu att marknadsräntan år 2003 är 6%. Vilket pris betingar obligationen på andrahandsmarknaden i början på 2003, (i) ifall man vet att räntan stannar kvar vid den nivån, samt (ii) om marknaden tror att räntan kommer att sjunka under tiden. 4.2. Antag en ekonomi med fyra individer i olika åldrar, som jobbar i 30 år och är sedan pensionärer i 30 år. Vid år 2009 är de 0, 15, 30, respektive 45 år gamla. När man är ung köper man hus och börjar jobba. När man går i pension har man hunnit betala av sitt hus och kanske sparat en del finansiellt. Man säljer huset och flyttar till någonting enklare då, och lever sedan på sinaihopsparade tillgångar. Vid en viss tidpunkt är läget som följer. Den nyfödda arbetaren har inga finansiella tillgångar, men har just köpt ett hus för SEK 5000. Den 15-årige arbetare har ett likadant hus, samt ett kvarvarande lån på 1250 SEK. Den 30-årige pensionären har just köpt en lägenhet för 2500 SEK, medan hon har finansiella tillgångar på 5000 SEK. Den 45-årige pensionären bor i en liknande lägenhet, och har 1250 SEK kvar av sina sparpengar (finansiella tillgångar). Det finns en bank som tar emot depositioner och lånar ut. (a) Visa bankens balansräkning. (b) Antag att räntan i ekonomin faller. Innebär det att individerna har mer pengar i plånboken? Förklara! (c) Vad händer med värdet av individernas tillgångar p.g.a. räntefallet? Hur förväntas det påverka deras köpiver? (d) Folk tappar tron på framtiden, och detta leder till att husprisen rasar. Hur förväntas det påverka individernas köpiver? 4.3. Antag att du äger en hundradel av ett företag, och marknaden tror att företaget om det är välskött kommer att leverera vinster på totalt 100.000 SEK årligen i all framtid till sina ägare. Du tänker sälja din andel när du blir pensionär, och leva på det. (a) Vilket är värdet av din andel av företaget ifall räntan är fast vid 5 procent per år i all framtid? (b) Vilket är värdet ifall räntan stiger till 10 procent? (c) Hur påverkar en sådan ränteökning din prioritering mellan att konsumera din nuvarande inkomst, eller spara för att ha mer att leva på när du går i pension? Förklara! 4.4. Bankerna i en ekonomi har (i) tillgångar i form av företagens skulder till banken, samt (ii) skulder till personerna som har satt in pengar på banken samt till sina ägare (värdet av själva banken). Räntenivån är 5 procent både på depositioner och lån. (a) Hur stora måste bankens tillgångar och skulder vara i förhållande till varandra? 10

(b) Antag att man plötsligt kommer på att, för en del av företagen, värdet av deras reala tillgångar är mindre än deras skulder till banken. Beskriv de direkta konsekvenserna av detta i en mening var, (i) för bankens balansräkning och (ii) för den reala ekonomin. (c) Antag att bankerna kommer på att de inte vill låna till en del av företagen framöver för att de tvivlar på att det lönar sig (t.ex. är de rädda för att företagen kommer att gå i konkurs). Beskriv konsekvenserna av detta i en mening var, (i) för bankens balansräkning och (ii) för den reala ekonomin. 4.5. Antag att den spanska staten vill få in pengar genom att sälja statspapper. Den som köper ett sådant papper erhållere1000 om exakt ett år. (a) Hur mycket får spanska staten per papper ifall den riskfria 1års-räntan räntan i euroområdet är 5 procent per år, och marknaden bedömer att det är säkert att Spanien kommer att kunna betala tillbaka? (b) Hur mycket (mer eller mindre än svaret ovan) får staten ifall marknaden bedömer att det finns en 5-procents sannolikhet att Spanien inte betalar tillbaka? Lång sikt: arbetslöshet och tillväxt Du ska förstå vad arbetslöshet är och hur det kan beskrivas och analyseras genom matchningsmodellen. 4.6. Enligt matchningsmodellen kan vi tänka på de arbetslösa som om de vore i ett väntrum. Antalet i väntrummet är i jämvikt när flödet ut är lika med flödet in. Antag att ett land har en arbetskraft på4 miljoner personer, varav 10.000 går i pension varje månad (antag att alla dessa har jobb) och 10.000 nya ansluter sig (ingen av dessa har jobb från borjan). Dessutom förlorar 20.000 anställda sina jobb varje månad. (a) Hur stor är flödet in i väntrummet? (b) Antag att 20% av arbetslösa hittar jobb under en månad, varje månad. Ge ett uttryck för flödet ut från väntrummet, i termer av jämviktsarbetslösheten A. (c) Vad är arbetslösheten i ekonomin, i absolut antal samt som procent av arbetskraften? 4.7. (a) Använd matchningsmodellen för att förklara varför hög arbetslöshetsersättning (t.ex. genom generösa försäkringar) kan leda till högre arbetslöshet. (b) Finns något empiriskt belägg för att generös a-kassa leder till högre arbetslöshet? (c) Är en generös a-kassa nödvändigtvis dåligt för BNP-utvecklingen på sikt ifall det leder till högre arbetslöshet? Du ska kunna förklara olika modell för hur arbetslöshet kan uppstå tack vare marknadsmisslyckanden. 4.8. Vad tror du om lönenivån och arbetslöshet i följande ekonomier? (i) YSA, där det inte finns några fackföreningar. (ii) Strobritten, där hälften av arbetskraften är med i diverse fackföreningar som dessutom konkurrerar med varandra för medlemmar. (iii) Swedige, där alla arbetare är med i en och samma fackförening. Förklara! 11

4.9. (a) Visa, med hjälp av en figur med reallön på den vertikala axeln och sysselsättning på den horisontella, hur en utdragen lågkonjunktur (skift i AD mot vänster) kan skapa fler outsiders i en ekonomi, alltså individer utanför lönerörelsen/fackföreningarna. (b) Antag att aggregerad efterfrågan återhämtar sig. Visa vad kan hända med lönenivån/sysselsättning. (c) Kan detta vara relevant för Sverige? Finns det något bevis för det? S12. Varför kan det tänkas att arbetsgivare frivilligt betalar mer än vad de måste betala för att få tag på ett visst slags arbetskraft? Leder dessa effektivitetslöner till problem? Övningspass 5 Du ska kunna förklara innebörden av BNP, och tillväxt i BNP. Vad är HDI? 5.1. Antag att vi har två länder med olika hög BNP och olika hög tillväxttakt. BNP år 0 (kronor/år) Tillväxttakt Land A 10 2% Land B 100 1% (a) Hur mycket större är produktionen i land B än i land A? Uttryck skillnaden i såväl absoluta som relativa (procentuella) termer. (b) Hur hög kommer BNP att vara i respektive land år 1? Du ska kunna förklara vad som driver tillväxtprocessen, med hänvisning till Solowmodellen (den neoklassiska modellen) samt teorin om endogen tillväxt. 5.2. Antag en värld utan teknologisk förändring. (a) Förklara varför det inte går att uppnå uthållig tilväxt i produktion genom att öka mängden kapital. (b) Ett land förlorar hälften av sitt kapital genom en naturkatastrof. Vad händer med BNP? (c) I del (b) ovan, förklara vad det spelar för roll ifall landets ekonomi är öppen för omvärlden eller inte. 5.3. Antag en värld med teknologisk förändring i produktion, men där produkterna är oförändrade och produceras i fasta proportioner. (a) Går det att uppnå uthållig tillväxt i produktion i denna värld? i. På 50-års-sikt. ii. På 200-års-sikt. (b) Antag att det går att öka produktionen på det viset. Finns det efterfrågan för grejorna? Vad händer? 5.4. Den nya tillväxtteorin kallas också för Endogenous Growth Theory för att teknologisk förändring är en endogen variabel i modellerna. (a) Vad menas med endogen (till skillnad från exogen)? (b) På vilket sätt är det en brist hos neoklassisk tillväxtteori att teknologisk förändring är exogen? 12

(c) Hur förklarar man tillväxt genom de nya teorierna? 5.5. (a) Varför kan det tänkas att ett företags investeringar ger företaget mindre i avkastning än vad samhällets avkastning är på investeringen? (b) Varför kan detta uppfattas som ett problem för samhället och då för statens ekonomisk policy? Hur kan problemet lösas? Du ska kunna diskutera arbetsmarknadspolitik och tillväxt med utgångspunkt från definitionerna och teorierna ovan. S13. På hemsidan för UNDP presenteras bland annat en ranking av världens länder utifrån HDI. Denna ranking jämförs också med en ranking utifrån BNP/kapita. Rankingen finns tillgänglig på http://hdr.undp.org/en/statistics/. (a) Vad är innebörden av HDI? Är HDI ett bra välfärdsmått? Är det ett bättre mått än BNP/kapita? Vilka viktiga dimensioner av välfärd indikeras inte av HDI? Diskutera! (b) Sverige rankas som 7:a enligt HDI och som 18:e land enligt en ranking utifrån BNP/kapita. Kommentera! (c) Qatar rankas som 34:e land enligt HDI. Vilken är rankingen enligt BNP/ kapita? Kommentera! S14. Den genomsnittliga (mätt som ett snitt över fem år) årliga reala tillväxten var i Sverige negativ under första halvan av 1990-talet. Detta kan exempelvis jämföras med en genomsnittlig (mätt som ett snitt över fem år) årlig tillväxt på över5% under första halvan av 1960-talet. Hade den genomsnittlige svensken det bättre i början på 1960-talet än i början på 1990-talet? Diskutera! S15. Svensk BNP är fyra gånger högre än på 50-talet. Det innebär att vi konsumerar fyra gånger mer nu än då. Diskutera! S16. Antag en värld där nya produkter, och nya sätt att producera, utvecklas kontinuerligt. Det finns en fast mängd materia och ett konstant inflöde av energi från solen. (a) Går det att uppnå uthållig tillväxt i BNP i denna värld? (b) Vilka typer av företeelser kan sätta käppar i hjulet för sådan uthållig tillväxt? S17. (a) Diskutera Sveriges ekonomiska utveckling från mitten av 1800-talet och tills idag. Vilka faser har Sverige genomgått? Vad karaktäriserar dessa? Vilka faktorer förklarar skillnaderna mellan faserna? Relatera till tillväxtteori. (b) Hur ser framtiden ut för Sveriges ekonomiska tillväxt? S18. Den faktiska arbetslösheten kan delas upp i två delkomponenter: strukturell arbetslöshet och konjunkturell arbeslöshet. (a) Förklara innebörden av strukturell respektive konjunkturell arbeslöshet. (b) Hur hög har den strukturella arbetslösheten i Sverige varit historiskt (fram till 1990)? (c) Hur kan man veta hur stor den strukturella arbetslösheten är? Det går ju inte direkt att mäta om någon blivit arbetslös på grund av konjunkturella eller strukturella orsaker. 13

S19. I Sverige har den så kallade Rehn-Meidner-modellen länge varit vägledande för den ekonomiska politiken. Redogör för huvuddragen i modellen. Hur påverkar en ekonomisk politik enligt denna modell arbetlösheten och den långsiktiga tillväxten? S20. Om den tekniska utvecklingen innebär att arbetsproduktiviteten i ett land stiger så kommer den medelfristiga aggregerade utbudskurvan, MAS, att skifta åt höger. Förklara! S21. Vi har hög arbetslöshet i Sverige för att vi skapar för få jobb! Diskutera! (Granska uttalandet genom att redogöra för nationalekonomiska modeller av arbetslöshetens orsaker, samt empiriska observationer. Hur stora är flöden in i och ut från arbetslösheten?) S22. Frågan handlar om utvecklingen av BNP per capita i USA, Sverige, och övrig Europa sedan 1950. (a) Det påstås ofta att USA, tack vare sin liberal politik, har högre ekonomisk tillväxt än europeiska länder. Stämmer det om man tittar på utvecklingen sedan 1950? (b) Sverige tappade placeringsmässigt mellan 1970 och 2005, men hur förändrades BNP under dessa 35 år? Välj mellan: ±0, +10%, +20%, +40%, +80%. (c) Sammanfatta Sverige:s BNP-utveckling sedan 1950 relativt andra europeiska länder såsom Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien. (d) Sammanfatta dessa länders utveckling under samma period jämfört med USA. S23. Regeringens rätta roll är att skapa stabila förhållanden för marknaden! Diskutera med hänvisning till följande: konjunkturcykeln; strukturell arbetslöshet; ekonomisk tillväxt. Öppna ekonomier Du ska kunna räkna på växelkurser och PPP, och kunna kombinera med uppgifter om inflation eller penningmängden. 5.6. Den 27 april 2002 presenterade The Economist förra årets Big Mac index och konstaterade att US-dollarn var övervärderad. Bland annat presenterades följande siffror: Land Pris Pris Implicerad Faktiskt växelkurs Under-/övervärdering (lokal valuta) ($) PPP-kurs 2002-04-23 gentemot dollar, % USA 2,49 $ 2,49 Euro-området 2,67 e 2,37 0,93 $/e 0,89 $/e -5 Sverige 26 Skr 2,52 10,3 Skr/$ +1 (a) Vilken PPP-växelkurs mellan krona och dollar implicerar priserna? (b) Vilken var växelkursen mellan svenska kronor och euro? (c) Var den svenska kronan, utifrån detta, över- eller undervärderad gentemot euron? Med hur mycket? 5.7. Året är 1980. Souveniråsne-industrin i Spanien går på knäna. Du kommer på en plan att importera åsnor omgjorda till Dalahästar. Du köper åsnorna med pesetas och säljer de i Sverige för kronor. (a) Hur påverkas din vinst av nedanstående förändringar? 14

i. Den nominella växelkursen är oförändrad, men priserna stiger snabbare i Sverige än i Spanien. ii. Den nominella växelkursen är oförändrad, men priserna stiger långsammare i Sverige än i Spanien. iii. Den nominella växelkursen deprecierar (fler kronor per peseta), och priserna är oförändrade såväl i Sverige som i Spanien. (b) När utländska varor blir billigare, och importverksamhet gynnas, heter det en real appreciering eller depreciering? 5.8. Antag PPP. Om Sverige under ett antal år har haft en genomsnittlig inflation på2% och kronan under samma period, i snitt, har deprecierat med 1% per år gentemot dollarn, hur hög har då inflationen i USA varit? Förklara! Övningspass 6 Du ska kunna illustrera handel mellan länder i det cirkulära flödet, och förstå förhållanden mellan storheter somnx,i b (bytesbalansen), BNP, BNI, m.fl. 6.1. (a) Vad är kopplingen mellan (i) det statliga budgetunderskottet, (ii) privat finansiellt sparande, netto, samt (iii) bytesbalansen? (b) Om staten har ett budgetunderskott samtidigt som det privata finansiella sparandet, netto, är noll, vad kan man säga om bytesbalansen? (c) USA har en negativ bytesbalans medan Kina har en positiv balans, samt stor nettoexport till USA. Förklara i termer av nationernas finansiellt sparande, netto, och det cirkulära flödet. 6.2. (a) Illustera med en figur på det cirkulära flödet hur en negativ bytesbalans med omvärlden måste innebära att utländska konsumenter köper inhemska tillgångar. (b) Varför kan det vara naturligt för ett land som bygger upp sitt kapital från en låg nivå (en upphämtningsfas) att köra med negativ bytesbalans? Du ska kunna förklara effekten av öppenhet för konjunkturen i den Keynesianska modellen. 6.3. Antag en öppen ekonomi som håller på att åka in i en l agkonjunktur orsakad av en kraftig minskning i företagens reala investeringar. Staten reagerar genom att låna pengar och transfererar dessa till konsumenterna. (a) Förklara effekten på nettoexport. (b) Är multiplikatorn högre eller lägre än ifall ekonomin hade varit sluten? 6.4. Antag en öppen ekonomi som håller på att åka in i en l agkonjunktur orsakad av en kraftig minskning i företagens reala investeringar. Staten reagerar genom att sänka den kortsiktiga räntan i ekonomin, samt signallera att räntan kommer att vara låg en längre tid framöver. (a) Förklara effekten på valutakursen enligt enkel teori. (b) Förklara effekten på nettoexport i så fall. (c) Är effekten av ränteförändringen större eller mindre än det hade varit ifall ekonomin hade varit sluten? (d) Blir det alltid som din teori förutsäger? Du ska kunna analysera faktorer som påverkar växelkursen på kort och lång sikt. 15

6.5. En valuta såsom dollarn är en vara som svenskar använder sig av direkt (till exempel för att köpa amerikanska varor), och samtidigt en tillgång som man kan jämföra med till exempel aktier. Detta gör att dess utbud och efterfrågan bestäms av flera faktorer. Dessutom lägger sig centralbankerna i marknaden också! Antag att Riksbanken garanterar en fast växelkurs, och att svenska priser stiger relativt amerikanska (hög inflation i Sverige). (a) Vad händer med svensk nettoexport till USA? (b) Hur betalas importen? (c) Ange två möjliga sätt för importörerna att få tag på dollars. (d) Vad kan hända med växelkursen på lång sikt? Förklara! 6.6. Fokusera nu på valutan som investeringsvara. Antag att växelkursen är rörlig. (a) Vilka två storheter bestämmer avkastningen på ett svenskt värdepapper för en amerikan (som bryr sig om dollarvärdet och utdelningen mätt i dollar)? (b) Om en amerikan ska vara likgiltig mellan att köpa sina egna värdepapper eller svenska värdepapper, hur måste dessa storheter förhåller sig till den amerikanska räntani? (Bortse från risk.) (c) Vad händer med priset på svenska värdepapper ifall den svenska räntan sjunker oväntat, och förväntas ligga kvar på den lägre nivån under en period? (d) Vad gör internationella investerare? Vad händer då med växelkursen med en gång? (e) Vad händer med växelkursen sedan? (f) Vad händer istället ifall marknaden tror att Riksbanken har bedömt läget fel och kommer att vara tvungen att höja räntan rejält (över sin ursprungliga nivå) inom kort? Du ska kunna jämföra olika valutasystem, deras fördelar och nackdelar. 6.7. (a) Varför kan det tänkas att ett land som Sverige skulle lova marknaden att hålla en fast växelkurs för sin valuta gentemot en större handelspartner? Ange minst två anledningar! (b) Varför har de flesta små länderna nu övergett policyn att lova en fast kurs gentemot en större partner? Vilken policy väljer man istället vad gäller växelkursen? Hur försöker man övertyga marknaden om sin dygd? (c) Antag ett land med stabil inflation på 10 procent per år. Landets handelspartner har 3 procentig inflation. Hur stora problem ställer inflationen till med ifall man har lovat att hålla en fast växelkurs? Ifall man har rörlig växelkurs? 6.8. Antag att Sverige byter ut kronan mot euron. (a) Har vi kvar någon penningpolitisk självständighet? Förklara! (b) Hur är det då med finanspolitiken? Påverkar expansiv svensk finanspolitik den svenska ekonomin? Har man fria händer att bedriva sådan politik? Förklara! Antag att vi har kvar kronan, man att vi istället, på ett trovärdigt sätt, förbinder oss att hålla en fast kurs gentemot euron. (c) Ändras några av slutsatserna ovan? Förklara! 6.9. (a) Antag två länder som har kommit överens om en fast växelkurs (eller som har guldmyntfot). Dock bedriver det ena landet en mycket expansiv politik som leder till hög inflation. Vad händer? 16

(b) Förklara hur löftet om att hålla fasta växelkurser kan tänkas lösa förtroendeproblemet för en regering som vill bedriva stram politik. Är det säkert att det funkar? (c) Vilken lösning satsar många små länder på idag, bland annat Sverige? Du ska kunna koppla ihop teorierna ovan med verkliga fall och ekonomisk utveckling i sin helhet. S24. I den här frågan ska du analysera tänkbara effekter på följande ekonomiska variabler: BNP-nivån; Tillväxttakt; Arbetslöshet; Inflation; Stabilitet. (a) Vilka fördelar finns av att överge kronan och anta euron? Förklara! (b) Vilka nackdelar finns? Förklara! (c) Bör vi gå med i en Nordisk monetär union istället? (d) Bör vi göra tvärtom; bör Norrland ha sin egen valuta? S25. (a) Ge en översikt på den svenska stabiliseringspolitiken från 1939 fram till idag. (b) Ge lite mer detaljer och förklaringar kring krisåren i början på 90-talet. Vad hände innan krisen? Vad utlöste krisen? Vad hände under krisen? Vad gjorde att den tog slut? (c) Är alla problem lösta nu? (Behöver vi drabbas av nya lågkonjunktur, finansiella kriser, m.m.?) 17