REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1

REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1

REN FAKTA 2

Förord Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och regioner och den verksamhet som de ansvarar för. Det är som det ska vara. Vår gemensamma välfärd är allas vår angelägenhet. Vi både röstar fram den och betalar för den. På så sätt är vi alla beställare av det välfärdssystem vi har. Många gånger är uppfattningarna korrekta och relevanta och bidrar till att förbättra våra välfärdstjänster. Andra gånger baseras de på bristfällig fakta, onyanserade resonemang och oproportionerliga slutsatser. Orsaker och verkan, resultat och resursfördelning det är inte alltid det låter sig förklaras i korta, slagkraftiga rubriker. Ibland saknas den andra bilden, den som visar att svensk välfärd är bland de bästa i världen: att vi i Sverige satsar mycket resurser, använder dem effektivt och har mycket nöjda medborgare. Diskussionen om vårt gemensamma är viktig och välkommen. Men den behöver baseras på korrekta antaganden och fakta. I den här skriften har SKL samlat fakta om kommuner, landsting och regioner i ett försök att för en gångs skull ge hela bilden eller i alla fall visa den bild som vi i vår sektor tycker visas alldeles för sällan. Stockholm i februari 2015 Anders Knape Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting REN FAKTA 3

Innehåll Inledning... 7 Ekonomin... 8 Skatten är den största inkomstkällan... 8 Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar... 8 Finansieringsprincipen... 10 Vart tar pengarna vägen?... 10 Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2013 (546 miljarder kronor).... 11 Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2013 (280 miljarder kronor).... 11 Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2013 (565 miljarder kronor).... 12 Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2013 (288 miljarder kronor).... 12 Allt mer pengar satsas på välfärden... 13 Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav... 14 Det dagsaktuella ekonomiska läget... 14 De har Sveriges Viktigaste Jobb... 16 Framtidsbransch... 16 Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet inom hälso- och sjukvården.... 17 Tabell 3. Det framtida rekryteringsbehovet inom skola och förskola.... 17 Lön... 19 Tabell 4. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2013 i kr/mån.... 19 Tabell 5. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor 2013.... 20 Karriär... 20 Arbetsmiljö... 21 Diagram 5. Andel månadsavlönade hel- och deltidsanställda i kommuner.... 21 Diagram 6. Andel månadsavlönade hel- och deltidsanställda i landsting och regioner.... 22 Nio arbetsgivarstrategier... 22 Verksamheten... 24 Hälso- och sjukvård... 24 Medicinska resultat... 24 Diagram 7. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet per 100 000 invånare, 2007 eller senast tillgängliga år. Åldersstandardiserade värden.... 25 Tabell 6. Urval av medicinska kvalitetsmått från OECD, Sveriges position och land med bästa resultat.... 26 Attityder och kundnöjdhet... 27 Tillgänglighet... 27 Överbeläggningar... 27 Patientsäkerheten... 28 REN FAKTA 4

Äldreomsorgen... 28 Attityder och kundnöjdhet... 29 Diagram 8... 30 Förskolan... 30 Barngruppernas storlek... 31 Diagram 9. Antal inskrivna barn, personaltäthet och barngruppsstorlek i förskolan.... 31 Skolan... 32 OECD-analys förespråkar decentralisering... 32 Diagram 10. Skillnader i resultat som andel av den totala resultatskillnaden.. 33 Reformiver bakom resultatspridning... 33 Kundnöjdheten... 33 Ökade resurser... 34 Klasstorleken har inte ökat... 34 Elevhälsa... 35 Resultat grundskolan... 35 Resultat gymnasieskolan... 35 Diagram 11. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i matematik.... 36 Diagram 12. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i svenska.... 36 Socialtjänst och ekonomiskt bistånd... 37 Asylmottagande, flyktingmottagande och integration... 38 De flesta kommuner tar emot flyktingar... 38 En investering för framtiden... 38 Samhällsbyggnad... 39 Boende och byggande... 39 Tabell 7. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus per tusen invånare 2013.. 40 Miljö/energi... 40 Gator, vägar och kollektivtrafik... 41 Övrig kommunalteknik... 41 Räddningstjänst... 42 Företagande och arbetsmarknad... 43 Övriga arbetsmarknadsinsatser... 43 Kultur och fritid... 44 Så funkar det... 45 Kommuner... 45 Landsting och regioner... 45 Lång tradition av självstyrelse... 47 Kommunerna... 47 Landstingen... 48 Så fungerar den kommunala självstyrelsen... 48 Möjlighet till påverkan... 49 REN FAKTA 5

Bättre överblick och helhetssyn... 49 Lokala förutsättningar får styra... 49 Man kan lära av varandra... 50 Politiken och politikerna... 50 Fullmäktige styr och beslutar... 50 Kontroll och tillsyn... 51 Att överklaga beslut... 51 Kommunikation med medborgarna... 51 Källhänvisningar... 52 REN FAKTA 6

Inledning Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den vardagsnära service som vi medborgare behöver vården, skolan, omsorgen. Stadsplaneringen, lokaltrafiken och renhållningen. Bland annat. Sammantaget är sektorn dessutom den största arbetsgivaren i Sverige. Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesarbetande i Sverige, totalt ungefär en miljon människor. Det innebär att alla svenskar på något sätt kommer i kontakt med kommunsektorn varje dag och därmed självklart är både intresserade av och har synpunkter på vår gemensamma välfärdssektor. Intresset har olika perspektiv: Det ekonomiska: vi vill att våra gemensamma skattepengar ska gå till rätt saker. Det verksamhetsrelaterade: vi vill att våra välfärdstjänster ska fungera väl. Det demokratiska: vi vill att våra valda politiker ska sköta sig bra. I den här rapporten har SKL samlat fakta och statistik för att ge en helhetsbild av det arbete som pågår i våra kommuner, landsting och regioner. På så sätt hoppas vi kunna komplettera den mer fragmentariska bild som vi annars ofta tar del av i samhällsdebatten. REN FAKTA 7

Ekonomin Totalt utgör de offentliga utgifterna ungefär en 25 procent av svensk BNP. Eftersom kommuner, landsting och regioner står för större delen av välfärdstjänsterna, står de också för merparten av dessa utgifter 20 procent. Det är högre än i något annat land. Skatten är den största inkomstkällan Kommunalskatten och landstingsskatten står för ungefär 70 procent av kommunernas och landstingens/regionernas respektive inkomster. Staten bestämmer vad man får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun och landsting/region själv hur stor skatten ska vara lokalt och hur pengarna ska fördelas. Kommunerna, landstingen och regionerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Kommunerna, landstingen och regionerna tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg och sjukhusbesök. Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar För att skapa förutsättningar för alla kommuner och landsting/regioner att kunna erbjuda sina invånare likvärdig service finns ett skatteutjämningssystem i Sverige. De lokala skillnaderna i effektivitet, service- och avgiftsnivå ska vara kopplade till den skattenivå man valt att ha lokalt, och inte till strukturella förhållanden som skillnader i kommuninvånarnas förvärvsinkomster, andel förvärvsarbetande eller åldersstruktur. Utjämningssystemet har setts över och reviderats många gånger. Det nuvarande skatteutjämningssystemet gäller från och med 2014. 1 Utjämningssystemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting/regioner. De vars skattekraft överstiger en viss nivå betalar till dem med en skattekraft som är lägre än den fastställda nivån. Staten skjuter också till statsbidrag i inkomstutjämningen så att alla kommuner ska komma upp till minst 115 procent av rikets skattekraft. 1 SKL samt Statskontorets skrift Det kommunala Utjämningssystemet en beskrivning av systemet från 2014. REN FAKTA 8

I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. De kan bero på olika behov eller på olika kostnader. Kostnadsutjämningen består av tio delmodeller beroende på verksamhet, där exempelvis äldreomsorg är en delmodell. De kommuner som har gynnsam struktur inom ett område får betala i kostnadsutjämningssystemet och de kommuner som har ogynnsam struktur får ersättning från systemet. Behovet av kommunal verksamhet kan skilja sig åt beroende på den demografiska sammansättningen fler äldre innebär till exempel mer äldreomsorg. Även kostnaden för att producera service varierar över landet. En skola i en glesbygdskommun är ofta relativt dyr i drift, eftersom klasserna är mindre och eleverna oftare behöver skolskjuts. Sedan 2008 räknas även lönenivåer in i de strukturella kostnadsskillnaderna. Det så kallade strukturbidraget är till för att mildra omställningseffekterna av att vissa delmodeller i det tidigare kostnadsutjämningssystemet togs bort. Det särskilda införandebidraget bidrar till att fördela intäktsbortfallet på grund av det nya systemet, över flera år. Inom ramen för utjämningssystemet finns också ett statligt regleringsbidrag och en regleringsavgift för att underlätta statens kontroll över systemet. Dessa används även för andra ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, som till exempel finansieringsprincipen (se nedan). FAKTA Kommunen med högst skattekraft i Sverige ligger på 176 procent av medelskattekraften i landet. Det motsvarar 71 310 kronor per invånare och år. Kommunen med lägst skattekraft ligger på 74 procent medelskattekraften, vilket motsvarar 29 933 kronor per invånare och år. Utan utjämningssystem skulle det för kommunen med högst skattekraft räcka med 12 procent i kommunalskatt för att nå den genomsnittliga kommunala skatteintäkten. De invånare som bor i kommunen med lägst skattekraft skulle tvingas betala 28 procent av sina inkomster för att nå upp till samma nivå. Lägger man till landstingsskatten, skulle skillnaden i skatteuttag hamna på 35 000 kronor per år för en medelinkomsttagare. Källa: SKL REN FAKTA 9

FAKTA I Knivsta är 118 av 1 000 invånare över 65 år och i Pajala är 307 av 1 000 invånare över 65 år. Utan skatteutjämningen skulle vissa kommuner ha svårt att erbjuda äldreomsorg utan att ta ut en mycket hög kommunalskatt. Källa: SKL Finansieringsprincipen Finansieringsprincipen är en central princip i kommunernas och landstingens/regionernas ekonomi. Principen omfattar statligt beslutade obligatoriska åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet. Innebörden är att kommuner, landsting och regioner inte ska behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Finansieringsprincipen är grundläggande för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn, och gäller i båda riktningarna. Finansieringsprincipen är ingen lag men är godkänd av riksdagen och tillämpas sedan 1993. Sedan den 1 augusti 2014 gäller också att statliga myndigheter måste ha regeringens godkännande för att besluta om föreskrifter som kan få kännbara ekonomiska effekter för kommuner, landsting och regioner. Vart tar pengarna vägen? Kommunernas, landstingens och regionernas kärnuppgifter vård, skola och omsorg utgör en betydande del av den totala kostnaden, 80 procent för kommunerna och 88 procent för landstingen. Åldersstrukturen påverkar kostnaderna, särskilt för kommunerna. Möjligheter att minska kostnaderna när skatteunderlaget viker är dessutom små, eftersom mycket av verksamheten regleras genom lag. Det enskilt största kostnadsslaget är personalkostnader, som utgör 54 respektive 45 procent. 2 På följande sidor redovisas fördelningen av kommunernas och landstingens/regionernas intäkter respektive kostnader för 2013. 2 SKL, 2014 REN FAKTA 10

Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2013 (546 miljarder kronor). Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2013 (280 miljarder kronor). REN FAKTA 11

Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2013 (565 miljarder kronor). Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2013 (288 miljarder kronor). Källa: SKL REN FAKTA 12

Allt mer pengar satsas på välfärden Det är en spridd uppfattning att det satsas mindre resurser på välfärden i dag än tidigare. Sanningen är den motsatta. Det har aldrig lagts så mycket resurser på vård, skola och omsorg som idag. När man frågar allmänheten är det bara en av tio som gissar rätt. De allra flesta tror att höjdpunkten ligger en bit tillbaka i tiden och många tror att de största satsningarna gjordes för flera decennier sedan. Mellan 1980 och 2012 har kommunsektorns kostnader ökat med bortemot 60 procent i reala termer. Det motsvarar en tillväxt på i genomsnitt 1,5 procent per år. Detta beror både på ökad ambitionsnivå och dyrare service när det gäller såväl barn och unga som äldre och människor med funktionshinder. Kommunsektorns kostnader inte bara växer över tiden. De växer också snabbare än vad utvecklingen kräver till följd av förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning, framför allt ökningen av antalet barn och äldre. I genomsnitt och på en övergripande nivå växer kostnaderna årligen ungefär en procentenhet snabbare än vad de demografiska förändringarna kräver. Antalet utförda välfärdstjänster riktade till barn och unga har mellan 1980 och 2012 sammantaget ökat med 48 procent. Samma iakttagelse kan göras när det gäller reformerna för funktionshindrade. När det gäller äldreomsorgen är förhållandena mer oklara. Här har kostnaderna ökat utan att någon motsvarande ökning skett i antal utförda tjänster, i form av till exempel hemtjänsttimmar och boendedygn inom äldreomsorgen. 3 Kommunsektorns kostnader har inte bara ökat snabbare än befolkningstillväxten. De har också ökat snabbare än skattebasen. Detta har hittills varit möjligt genom höjda skatter och ökat statligt stöd. Statens bidrag har dock ofta varit kopplat till motprestationer, vilket i sin tur lett till att kommunsektorns kostnader över tid vuxit ännu mer. Övergången till en allmän treårig gymnasieskola, rätten till förskola och förskoleklass, LSS (lagen om stöd och service till våra funktionshindrade) och LASS (lagen om assistansersättning) är alla statliga reformer som rest ökade krav på kommunsektorn och därmed varaktigt höjt kostnaderna. På nästa sida redovisas sektorns kostnader i relation till de demografiska kraven. 3 SKL, Välfärdstjänsternas utveckling 1980 2012 ökande resurser och växande behov, 2013. REN FAKTA 13

Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav. Årlig procentuell förändring 1980-2005 2005-2012 Förskoleverksamhet/skolbarnsomsorg 2,1 0,9 Grundskola 0,4 1,1 Gymnasieskola 1,2 0,9 Särskola 3,0 1,1 Kommunal vuxenutbildning 0,5 3,3 Övrig utbildning 1,5 2,9 Individ- och familjeomsorg 4,1 2,7 Insatser för funktionshindrade 4,6 3,5 Äldreomsorg 0,1 0,3 Färdtjänst 2,2 0,1 Hälso- och sjukvård 1,0 1,1 Tandvård 0,4 1,0 Övrig verksamhet 0,3 0,9 Totalt 1,0 1,0 Exklusive äldreomsorg 1,1 1,3 Det dagsaktuella ekonomiska läget Källa: SKL Enligt bokslutet för 2013 blev det sammanlagda resultatet för Sveriges kommuner och landsting 13,5 miljarder kronor. För kommunernas del landar överskottet på 15,3 miljarder, medan landstingen och regionerna går med ett underskott på 1,8 miljarder. En bidragande orsak till det sammanlagda positiva resultatet är en engångsintäkt i form av en återbetalning från AFA Försäkring, eftersom sjukskrivningarna varit lägre än beräknat. Samtidigt innebär sänkningen av kalkylräntan för pensionsskuldsberäkningen (RIPS) att pensionsskulden ökar, vilket dämpar den positiva effekten av den tillfälliga utbetalningen från AFA. Bedömningen är att resultatet för 2014 kommer att falla till 9miljarder kronor. Trots den höga resultatnivån 2013 står många kommuner och landsting inför en besvärlig situation de kommande åren. Investeringsbehoven och de demografiska behoven i kommuner och landsting ökar kraftigt, vilket ställer stora krav på att hålla igen på kostnaderna och anpassa verksamheten. Trots lågkonjunkturen har tillväxten i skatteunderlaget varit relativt god under senare år och bedöms även kommande år växa starkt. Skatteintäkterna räcker ändå inte till för att kunna utveckla välfärden de kommande åren i samma takt REN FAKTA 14

som hittills. Kostnadsutvecklingen följer bland annat av den medicintekniska utvecklingen, fler barn i skolverksamheterna och allt fler äldre. Enligt ekonomernas beräkningar kommer det att krävas såväl statliga tillskott utöver de redan beslutade, som effektiviseringar och skattehöjningar framöver. Annars blir det svårt att behålla ett resultat motsvarande 1 procent av skatter och statsbidrag 2018, vilket är halva nivån för målet om god ekonomisk hushållning. Om inte det generella statsbidraget räknas upp blir det svårt för kommuner, landsting och regioner att höja ambitionen eller öka investeringarna de närmaste åren. REN FAKTA 15

De har Sveriges Viktigaste Jobb Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesverksamma i Sverige, ungefär en miljon personer. Det gör sektorn till den största arbetsgivaren i Sverige. Det finns cirka 400 olika yrken i sektorn. De största yrkesgrupperna är undersköterskor, sjuksköterskor samt lärare och förskollärare. Medarbetare i kommuner och landsting/regioner är de mest engagerade och motiverade på arbetsmarknaden. De anser sig ha meningsfulla arbeten och ser fram emot att gå till jobbet. Trots detta anser de anställda att deras arbetsgivare har ett rykte om sig att vara sämre än exempelvis privata sektorn. 4 Sektorn är kvinnodominerad, 80 procent av de anställda är kvinnor och majoriteten är högskoleutbildade. Andel anställda med högskoleutbildning är 52 procent i kommunerna och 70 procent i landstingen. I landet som helhet är det 40 procent av arbetstagarna som är högskoleutbildade. Framtidsbransch De närmaste tio åren behöver kommuner, landsting och regioner anställa närmare en halv miljon nya medarbetare. Pensionsavgångar, den demografiska utvecklingen och ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör kommunsektorn till en framtidsbransch. 5 Förskollärare, undersköterskor och tekniker är några yrkesgrupper med särskilt goda framtidsutsikter. 4 Svenskt Kvalitetsindex, 2011. 5 SKL, rapporterna Här finns Sveriges Viktigaste Jobb, 2012, Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen 2014, Så löser vi rekryteringsutmaningarna en rapport om rekryteringsbehoven i skola och förskola, 2014. REN FAKTA 16

Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet inom hälso- och sjukvården. Rekryteringsbehov vård och omsorg 2013-2022 oavsett huvudman Anställda 2013 Anställda 2022 Pensioneringar 2013-2022 Rekryteringsbehov 2013-2022 Totalt 493 000 581 000 136 000 224 000 Kommuner 295 000 358 000 81 000 144 000 Landsting 198 000 223 000 55 000 80 000 Källa: SKL, 2014 Tabell 3. Det framtida rekryteringsbehovet inom skola och förskola. Rekryteringsbehov skola/förskola oavsett huvudman Anställda 2013 Anställda 2022 Pensioneringar 2013-2022 Totalt 309 000 370 000 92 000 149 000 Förskollärare 69 000 82 000 18 000 30 000 Barnskötare 52 000 61 000 13 000 22 000 Grundskollärare 75 000 91 000 20 000 36 000 Gymnasielärare 35 000 40 000 13 000 18 000 Fritidspedagoger 16 000 19 000 4 000 7 000 Övrigt 35 000 42 000 15 000 22 000 lärararbete 6 Rekryteringsbehov 2013-2022 Källa: SKL, 2014 I den rekryteringsrapport som SKL publicerade 2011 konstaterades också att socialtjänsten behöver rekrytera många nya medarbetare framöver: 106 000 mellan 2010 och 2019. Detsamma gäller tandvården (10 000), kultur och fritid (7 000), teknik och samhällsbyggnad (11 000) samt övrig service (37 000). 7 Intresset för välfärdsjobben är också stort. En undersökning som Ungdomsbarometern gjort på uppdrag av SKL visar att unga tycker att jobben i välfärdssektorn är meningsfulla och att de gör skillnad. Man tycker att jobben verkar roliga och spännande med goda framtidsutsikter och schyssta arbetsvillkor. Här 6 Specialpedagoger, speciallärare, lärare i praktiska och estetiska ämnen, SFIlärare, hemspråkslärare. 7 Rapporten Här finns Sveriges viktigaste jobb en rekryteringsprognos för välfärdssektorn, SKL, 2011. REN FAKTA 17

verkar det, tycker de unga, också finnas trevliga kollegor och möjlighet att träffa mycket människor. 8 Undersökningen visar att det finns ett stort intresse hos unga för att jobba i välfärdssektorn. Intresset täcker väl det beräknade framtida behovet av arbetskraft om sektorn förmår att fånga upp ungdomarnas intresse. Närmare hälften av de tillfrågade ungdomarna kan tänka sig att arbeta som lärare eller förskollärare och en tredjedel som sjuksköterska. Läraryrkena anses vara de absolut roligaste och mest utvecklande, medan jobben inom vården anses vara viktigast. Totalt är det 60 procent av de tillfrågade som vill ha eller kan tänka sig en framtid i välfärdssektorn. Ungdomarnas bild av sektorn är dock också att det saknas karriärmöjligheter, god arbetsmiljö och bra lön. I nästa avsnitt tittar vi lite närmare på dessa tre parametrar. FAKTA Unga förknippar sektorn med: Möjlighet att få göra skillnad och hjälpa andra. Möjlighet att få träffa mycket människor i arbetet. Trevliga kollegor och bra stämning på arbetsplatsen. Trygg och säker anställning. Jämställdhet och mångfald. Schyssta arbetsvillkor och andra förmåner. Balans mellan arbete och fritid/familj. Unga förknippar INTE sektorn med: Arbetsgivare som har hög status. Flexibla arbetstider/möjlighet att arbeta hemifrån. Möjlighet att känna sig stolt över sin arbetsgivare. Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter. Bra chefer och ledarskap. Möjligheter till internutbildning/kompetensutveckling. Hög lön. Källa: SKL FAKTA Hälften av alla unga mellan 15 och 24 år kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. De ser lärarjobbet som det mest utvecklande av alla yrken inom kommuner och landsting. Ännu fler tycker jobben är viktiga. Lärararyrkena är till och med det yrke som enligt ungdomarna verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting. Antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan 2012. Källa: SKL 8 SKL, Jobb som gör skillnad vad tycker unga om välfärdens yrken?, 2013. REN FAKTA 18

Lön Bilden av lönerna i kommuner och landsting/regioner stämmer inte alltid överrens med verkligheten. Flera undersökningar visar att många tror att de anställda tjänar mindre än de faktiskt gör. Den genomsnittliga grundlönen i Sverige ligger på 29 400 kronor i månaden (2013). Genomsnittslönen i kommuner och landsting/regioner är 25 500 respektive 31 300 kronor. Då har ingen hänsyn tagits till åldersstruktur, befattning eller extra tillägg. Jobben i kommuner och landsting har ofta oregelbundna arbets-tider varför grundlönen ofta kompletteras med extra tillägg. I de stora grupperna i kommuner, landsting och regioner finns ofta många yngre, vilket påverkar lönestrukturen. 9 Tabell 4. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2013 i kr/mån. Alla sektorer 29 400 Offentlig sektor 27 900 Kommun 25 500 Landsting 31 300 Stat 32 900 Privat sektor 30 100 Arbetare privat sektor 23 800 Tjänstemän privat sektor 35 600 Källa: SCB, 2013 En mer rättvis jämförelse är kanske att jämföra samma yrkesgrupper som jobbar i kommun/landsting med dem som jobbar privat. Man ska då komma ihåg att AT-läkare, det vill säga de yngre nyutbildade, främst finns i landstingen (eftersom AT:n är en del av utbildningen) medan äldre erfarna läkare i större utsträckning jobbar privat. Kommuner och landsting/regioner har de mest moderna kollektivavtalen på arbetsmarknaden med uttalad ambition med individuella och differentierade löner. Ändå är det ett problem att lönerna i många verksamheter fortfarande är allt för hoppressade, vilket kan påverka möjligheterna till individuell löneutveckling och lön efter måluppfyllelse och prestation. Lönerna i kommunsektorn är de mest jämställda på svensk arbetsmarknad. Med hänsyn tagen till yrke, sektor, utbildning, arbetstid och ålder är kvinnors löner i kommunerna 99,4 procent av männens. I landstingen och regionerna tjänar kvinnorna 95,6 procent av vad männen tjänar. Det är en högre andel än i både statlig och privat sektor. 10 9 SKL Jobbet och lönen hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, 2013. 10 Medlingsinstitutet, 2013 REN FAKTA 19

Tabell 5. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor 2013. Yrke Kommun Landsting Privat Ekonomichefer och administrativa chefer Arkitekter och stadsplanerare 52 800 62 400 60 400 35 600 40 400 38 300 Läkare 60 400 55 700 69 900 Distriktssjuksköterska 31 000 31 100 31 800 Gymnasielärare allmänna ämnen Gymnasielärare yrkesämnen Förskollärare och fritidspedagoger 30 800 29 900 29 000 30 900 31 000 29 900 25 900 27 500 26 000 Kockar och kokerskor 23 200 23 300 23 200 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden 22 500 22 800 22 600 Vaktmästare 22 300 22 600 20 700 Karriär Källa: SCB, lönestrukturstatistiken, hela arbetsmarknaden, 2013. Kommuner, landsting och regioner är stora men ändå relativt platta organisationer. Det finns fördelar med platta organisationer, de anställda har ett kortare avstånd till chefen. Problemet kan dock vara att personalgrupperna blir alltför stora. Just detta jobbar kommuner och landsting/regioner en hel del med just nu. Framöver kommer det att finnas stora möjligheter att göra traditionell karriär, att klättra uppåt i hierarkin, i sektorn eftersom många chefer går i pension de närmsta tio åren. Men att göra karriär behöver inte alltid betyda att man ska bli chef. Att gå vidare i karriären kan betyda flera saker. Man kan till exempel fördjupa sig och bli expert, vidga kompetensen och bredda sig genom att byta yrkesområde eller byta arbetsuppgifter helt för att prova på något helt nytt. Att skapa alternativa karriärvägar är ett bra sätt att utveckla karriärmöjligheterna i kommuner och landsting, och även här pågår mycket arbete 11. Bland annat införs just nu två nya karriärsteg i skolan, förstelärare och lektor, som förutom mer ansvar också innebär ett extra lönepåslag. Staten har avsatt 880 miljoner kronor för reformen, och inför läsåret 2014/2015 sökte 281 av 290 kommuner statsbidrag för att inrätta karriärtjänster i skolan. 11 SKL, Jobbet och karriären Hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, 2013. REN FAKTA 20

Arbetsmiljö Anställda i kommuner och landsting/regioner ligger i topp när det gäller att se fram emot att gå till jobbet och känna betydelsen av det man gör. Samtidigt känner sig offentliganställda ofta mer stressade på jobbet och tycker att det är svårare att hinna med sitt jobb under arbetstid. Det som många anser vara fördelen med att jobba i kommuner och landsting att jobba med människor kan också vara det som ibland gör arbetet stressigt och tungt. Det är krävande att ha ansvar för andra människors välmående. Därför krävs ett systematiskt och kontinuerligt arbetsmiljöarbete i kommuner och landsting. Enligt de kollektivavtal som finns i sektorn har detta också hög prioritet och det finns en uttalad ordning för hur arbetsmiljöproblem ska hanteras och prioriteras. 12 En sak som ofta tas upp som ett exempel på dålig arbetsmiljö i kommuner och landsting/regioner är deltidsarbete och delade turer. Kritikerna vill att alla ska få jobba heltid och slippa håltimmar mellan arbetspassen. Det vill arbetsgivarna också. Men de två faktorerna kan ibland vara svåra att förena. De behov som finns i verksamheterna, stämmer kanske inte alltid överrens med den anställdes behov av sammanhängande arbetstid. Vården, omsorgen och kollektivtrafiken är ofta särskilt belastade under vissa tider på dygnet, och arbetsgivaren måste i första hand ta hänsyn till brukarna och att det finns hjälp när de behöver den. För att en person ska kunna erbjudas heltid, kan arbetsgivaren därför tvingas att fördela arbetspassen där de behövs och inte i första hand när den anställde helst vill jobba. Det finns cirka en miljon anställda i kommuner och landsting/regioner. Av dessa är 720 000 heltidsanställda. Ungefär 220 000 är deltidsanställda. Sju av tio deltidsanställda är anställda på 75 procent eller mer. Sedan år 2000 har antalet heltider i kommuner och landsting ökat med 81 000. 13 Diagram 5. Andel månadsavlönade hel- och deltidsanställda i kommuner. 27 % 73 % Källa: Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen, SKL, 2014 12 SKL, rapporten Jobbet och arbetsmiljön hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, 2013. 13 SKL, SCB 2014 REN FAKTA 21

Diagram 6. Andel månadsavlönade hel- och deltidsanställda i landsting och regioner. 17 % 83 % Källa: Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen, SKL, 2014 Nio arbetsgivarstrategier För att möta de framtida rekryteringsbehoven måste kommuner, landsting och regioner jobba bredare än bara med rekrytering. SKL har tagit fram nio olika arbetsgivarstrategier för att möta utmaningarna. Det handlar inte om att välja en av strategierna, utan kommuner, landsting och regioner behöver använda en palett av åtgärder, förhållningssätt och nytänkande som tillsammans påverkar rekryteringsbehoven och utvecklar välfärden. 1. Använda kompetensen rätt Vem ska göra vad och på vilket sätt? Det gäller att ta tillvara och utveckla den kompetens som finns på bästa sätt alla ska inte göra samma sak. När verksamheten utvecklas måste yrkesrollerna hänga med. Nya eller breddade välfärdsjobb skapas. 2. Bredda rekryteringen Såväl män som kvinnor, inrikes som utrikes födda, måste få bidra inom välfärden. I dag är 80 procent av de anställda i välfärdssektorn kvinnor. Genom breddad rekryteringsbas kan fler bidra till en väl fungerande välfärd. 3. Låt fler jobba mer Inom välfärden varierar andelen heltidsanställda stort mellan olika verksamheter. Det är viktigt att de som vill ska kunna jobba heltid och att de som frivilligt jobbar deltid uppmuntras att gå upp i tid. 4. Förläng arbetslivet Tiden i arbetslivet behöver bli längre. I dag är etableringsåldern på arbetsmarknaden 26 år och medellivslängden 82 år. Vi lever i genomsnitt 25 år längre än för hundra år sedan. Med fler år i yrkeslivet kan vi lättare klara välfärdens uppdrag. REN FAKTA 22

5. Visa på karriärmöjligheter Går det att göra karriär inom välfärden? Självklart och då inte bara genom chefskap. En bredare syn på karriär och fler typer av karriärtjänster ger medarbetare chansen att utveckla både sig själva och verksamheten, vilket gör yrkena mer attraktiva. 6. Skapa engagemang Engagerade medarbetare som får ta ansvar på jobbet kommer bättre till sin rätt och bidrar mer på arbetsplatsen. De blir också bättre ambassadörer för sitt jobb. Ju större engagemang och inflytande, desto större är chansen att medarbetare vill stanna och utvecklas på sin arbetsplats. Detta kan i förlängningen påverka både rekryteringsbehovet och möjligheten att rekrytera. 7. Utnyttja tekniken Tänk nytt, tekniksmart och digitalt. Med nya metoder kan digitaliseringen bidra till utvecklingen av hela välfärden skolan, vården och omsorgen. Spännande tekniska och digitala lösningar kan också bidra till att göra välfärdens arbetsplatser ännu mer attraktiva. 8. Marknadsför jobben Tala väl om välfärden! Visa hur intressant, utvecklande och betydelsefullt arbetet med människor är. Ge unga chansen att prova på jobben. Goda erfarenheter av praktik och feriejobb lockar fler unga att vilja jobba i välfärdens verksamheter. 9. Underlätta lönekarriär Med en tydlig koppling mellan resultatförbättringar och löneutveckling uppmuntras de skickliga till att utveckla verksamheten. Lönerna ska sättas lokalt och individuellt. REN FAKTA 23

Verksamheten Överlag ligger kommuners, landstings och regioners verksamheter bra till hos sina kunder, brukarna, patienterna, eleverna. Jämfört med många andra servicebranscher får vården, skolan och omsorgen högt betyg. Det gäller även de tekniska delarna av kommunernas ansvar. Kommuner och landsting/regioner ligger i snitt på 69,1 i det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitetsindex, använder. Det kan jämföras med statliga myndigheter som ligger på i genomsnitt 63,2. Arbetsförmedlingen får bottenbetyg på 43,4 och Försäkringskassans index ligger på 58,5 i den senaste undersökningen. 14 Brukarundersökningar görs regelbundet i alla verksamheter. Avsändarna kan variera, förutom Svenskt Kvalitetsindex och den enskilda kommunen, landstinget eller regionen, kan det även vara Socialstyrelsen, Skolverket, Nationella patientenkäten eller Sveriges Kommuner och Landsting som vill veta hur det ligger till med servicen till våra medborgare. Generellt finns det en diskrepans mellan nöjdheten hos dem som använder sig av tjänsterna i kommuner och landsting och dem som har en allmän bild av hur tjänsterna fungerar. Till exempel är föräldrar vars barn går i skolan mycket nöjdare med skolan än de som inte har barn där. Detsamma gäller sjukvården och äldreomsorgen. Sannolikt handlar det mycket om vad som är fokus i den allmänna debatten. Nedan återfinns en sammanställning av alla de undersökningar och studier som gjorts inom respektive område. Hälso- och sjukvård I den allmänna debatten får vi ibland bilden av att svensk sjukvård är på väg utför. Men det stämmer inte. Svensk sjukvård är bland den bästa i världen på många områden. Medicinska resultat Vid internationella jämförelser av vårdens resultat används ofta mått som baseras på dödlighet. Ett sådant mycket grovt mått är den så kallade åtgärdbara dödligheten, som anger dödsrisker i diagnoser och i åldersgrupper där hög dödlighet bedöms vara tecken på brister i sjukvården. En sammanfattande slutsats är att vad gäller medicinska resultat ligger svensk sjukvård bland de tio bästa av de 34 OECD-länderna och för många indikatorer bland de fem bästa, medan 14 SKI, november 2014. REN FAKTA 24

kostnaderna ligger längre ned i rangordningen. 15 Detta kan försiktigtvis tolkas som en förhållandevis hög effektivitet, vi får mycket för pengarna. Diagram 7. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet per 100 000 invånare, 2007 eller senast tillgängliga år. Åldersstandardiserade värden. Frankrike Island Italien Japan Sverige Holland Australien Österrike Norge Spanien Kanada Luxemburg Finland Grekland Israel Tyskland Irland Nya Zeeland Storbritannien Sydkorea Danmark Slovenien OECD Chile USA Portugal Tjeckien Mexico Polen Slovakien Ungern Estland 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 Källa: OECD Health Working Paper 55. Åtgärdbar dödlighet enligt Nolte och McKee. En omfattande studie av mer än 400 000 patienter publicerades i januari 2014 i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Studien visar att möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. I ett pressmeddelande från The Lancet säger en av författarna till studien att ny teknik och nya behandlingsmetoder mycket snabbare tas i rutinmässigt kliniskt bruk i Sverige. Studien visar att över 11 000 liv kunde ha räddats om patienterna fått samma vård i Storbritannien som de skulle ha fått i Sverige. 16 Den svenska cancervården har bland de bästa överlevnadsresultaten i världen. Femårsöverlevnaden i bröstcancer har ökat 5 procent under 2000-talet och är nu nära 90 procent. Andelen män med prostatacancer mellan-högsrisktyp som behandlas i botande syfte har ökat från 30 till 58 procent mellan 2000 och 2012. Också femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer har ökat med mer än 10 procent sedan 90-talet. 17 15 OECD, 2013. 16 Tidskriften The Lancet 2014-01-23. 17 SKL, Öppna jämförelser hälso- och sjukvård, 2014. REN FAKTA 25

Tabell 6. Urval av medicinska kvalitetsmått från OECD, Sveriges position och land med bästa resultat. Kvalitetsmått Sveriges position Bäst resultat Femårsöverlevnad vid bröstcancer, 2006-2011 6 USA Femårsöverlevnad vid kolorektal cancer, 2006-2011 10 Sydkore a Femårsöverlevnad vid livmoderhalscancer, 2006-2011 6 Sydkore a Dödlighet inom 30 dagar efter hjärtinfarkt, 2011 18 3 Norge Dödlighet inom 30 dagar efter stroke, 2011Fel! okmärket är inte definierat. 4 Sydkore a Källa: Health at a Glance, OECD 2013. Även medellivslängden, som är ett vanligt mått på god folkhälsa, är hög i Sverige. Svenska män lever längst av alla efter Island, Schweiz, Japan och Australien. Svenska kvinnor har också lång medellivslängd, men här ligger några länder i Sydeuropa före Sverige. För svenskar födda år 2009 2013 är medellivslängden beräknad till 83,6 för kvinnor och 79,7 år för män. 19 De skillnader som finns i medicinska resultat mellan olika landsting redovisas löpande i SKL:s Öppna jämförelser. Det är ett sätt att tydligt redovisa hur olika huvudmän hanterar vården och ett sätt att underlätta förbättringar. Enligt den senaste rapporten 20 har resultaten för de största sjukdomsgrupperna förbättrats över tid på övergripande nationell nivå. Det finns dock variationer mellan landsting och mellan sjukhus, som tyder på förbättringsmöjligheter för de flesta indikatorer. En annan generell iakttagelse är att kostnaderna för hälso- och sjukvården varierar mellan landstingen. FAKTA Dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har minskat med 11 procent sedan 2008 och med över 35 procent under hela 2000-talet. Femårsöverlevnaden i bröstcancer har förbättrats med 5 procent under 2000-talet, och cirka 90 procent av kvinnorna som drabbas av bröstcancer lever minst 5 år efter att ha fått sin cancerdiagnos. Dödlighet efter förstagångsstroke minskar. Antibiotikabehandlingen utvecklas åt rätt håll (minskar). Ökad medvetenhet om olämpliga läkemedel. 20 000 färre äldre personer använder olämpliga läkemedel idag, en minskning med 23 procent från 2012. Källa: SKL:s Öppna jämförelser hälso- och sjukvård, Folkhälsa, Läkemedel 2014. 18 Inklusive dödsfall som sker efter utskrivning från sjukhus. 19 SKL, Öppna jämförelser Folkhälsa, 2014. 20 SKL, Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, 2014. REN FAKTA 26

Attityder och kundnöjdhet Undersökningar visar också att svenskarna har ett stort förtroende för sjukvården. Enligt den senaste Vårdbarometern 21 som mäter svenska folkets attityder till vården, anser 78 procent att de har den tillgång till vård som de behöver. Andelen som har svarat att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för vården på vårdcentral är 62 procent. Förtroendet för vården på sjukhus ligger på 70 procent, men skillnaderna är stora mellan olika landsting. Det är personer med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd som har lägst förtroende för vårdcentralerna. Skälen som uppges är dålig kompetens hos läkare, att det är olika läkare varje gång samt att man inte får den hjälp man behöver. Överlag får dock primärvården gott betyg av dem som gjort ett läkarbesök på en vårdcentral eller motsvarande, enligt en nationell mätning hösten 2013. 22 Andra undersökningar visar till exempel att patienters förtroende för de läkare och sjuksköterskor som de har mött på landets specialistmottagningar och avdelningar är stort, och majoriteten anser att de fått ett gott bemötande. 23 Tillgänglighet Tillgängligheten är också något som brukar diskuteras i vårdsammanhang. Målen om tillgänglighet brukar beskrivas med sifferserien 0-7-90-90, den maximala väntetiden enligt vårdgarantin. När det gäller målet om läkarbesök, som ska ske inom 7 dagar, så uppfylldes det till 93 procent vid senaste mättillfället. Målet om att planerat besök i specialiserad vård ska ske inom 90 dagar, uppnåddes för 91 procent av alla patienter. Målet om planerad operation i specialiserad vård inom 90 dagar uppnåddes för 89 procent av patienterna. 24 Överbeläggningar Ett annat aktuellt område inom sjukvården är diskussionen om överbeläggningar, ofta följt av krav på fler vårdplatser. Färre sängplatser i vården betyder dock inte automatiskt att det förekommer fler överbeläggningar. Att sjukhusplatserna blivit färre handlar främst om ny teknik och bättre behandlingsmetoder. Färre behöver stanna kvar på sjukhuset. Antalet vårdplatser har minskat från 25 862 år 2008 till 24 927 år 2012, det vill säga en minskning med 935 platser i hela riket på fyra år (från 2,8 platser per 1 000 invånare till 2,6 platser) 25. Mätningar visar att det sällan finns en koppling mellan antalet överbeläggningar och de tidpunkter då antalet vårdplatser är som minst. Snarare tvärtom, när sjukvården som helhet har minst antal disponibla vårdplatser har sjukhusen ofta färre överbeläggningar. Enligt SKL:s nationella mätningar 26 klarar sjukhusen 21 Vårdbarometern, 2014. 22 Källa: Nationell Patientenkät 2013, primärvård 23 Källa: Nationell Patientenkät 2014, somatisk öppen- och slutenvård 24 Väntetider i vården: http://www.vantetider.se/sv/veta-mer/vardgaranti/ 25 SKL, Nationella resultat från mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser, 2014. 26 SKL, Nationella mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser, 2014. REN FAKTA 27

väl av att anpassa vårdplatserna efter helger och ledigheter utan att antalet överbeläggningar ökar. Man räknar med tre normalnivåer av disponibla vårdplatser under året: Vardagar under terminer Helger Sommar- och julledigheter Under helgerna är platserna 7 8 procent färre än under vardagar och under långa ledigheter är de upp till 25 procent färre. Julafton är den dag på året då det finns allra minst antal disponibla vårdplatser. Men det är också den dag på året då antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter, det vill säga inskrivna patienter som vårdas på annan vårdenhet än den som har medicinskt ansvar för patienten, är som allra minst. Det här pekar på att problemet med överbeläggningar inte enbart handlar om vårdens prioriteringar. Det återspeglar också i vilka lägen som människor söker sig till vården. Det finns regelbundna svängningar även för överbeläggningarna. Topparna återfinns generellt i mitten av veckorna. Patientsäkerheten Sedan 2008 pågår ett särskilt arbete för att öka patientsäkerheten i vården. Det har inneburit att landstingen förbättrat sitt långsiktiga och systematiska patientsäkerhetsarbete. Resultatet är bland annat minskad antibiotikaförskrivning. Sexton landsting har också minskat andelen trycksår, och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har ökat i tolv landsting. 27 I den allmänna debatten görs ofta kopplingen mellan patientsäkerhet och brist på personal. Brist på personal finns inom vissa specialiteter och inom vissa geografiska områden, men Sverige tillhör de länder som har flest antal sjuksköterskor och läkare per 1 000 invånare. I Sverige finns det 11,1 sjuksköterskor per 1 000 invånare jämfört med OECD där snittet är 8,7. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen sjuksköterskor i Sverige med 15 procent. Sverige har 3,9 läkare per 1000 invånare jämfört med 3,2 för OECD. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen läkare med 33 procent. Mellan 2005 och 2010 ökade andelen med ytterligare 10 procent. Samtidigt har Sverige minst antal läkarbesök per capita och år (3,0 i Sverige jämfört med 6,6 för OECD). Antalet patientmöten per läkare har konstant sjunkit under perioden 2006-2010. Kostnaden för bemanningsföretag 2013 var 2,7 miljarder (90 procent läkare) totalt 2,2 procent av landstingens samlade lönekostnader. Äldreomsorgen Sedan 2011 har mycket hänt. Läkemedelsbehandlingen har blivit klart förbättrad. Bättre koll på trycksår, undernäring och fall har lett till färre allvarliga trycksår. Undernäring minskar och fallen förebyggs i allt högre grad. 27 SKL, rapporten Bedömning landstingens och regionernas systematiska patientsäkerhetsarbete, 2014. REN FAKTA 28

Omvårdnad ersätter sömnmedel. Vård i livets slut förbättras hela tiden. Fler personer med demenssjukdom tidig och korrekt diagnos och god omvårdnad ersätter tung medicinering. Fysisk aktivitet på dagtid och ett näringsrikt kvällsmål gör att färre sömnmedel skrivs ut. Smärtskattningar i livets slut ökar möjligheten att få smärtbehandling och ett värdigt avslut på livet. 28 Enligt en OECD-rapport 29 som presenterades i december 2013 står sig svensk vård och omsorg mycket väl i jämförelse med övriga OECD-länders. OECD:s slutsats är att Sveriges generösa hälso- och sjukvård samt äldreomsorg presterar väl inom de flesta kvalitetsindikatorer och framstår som förebild för de flesta andra OECD-länder. Man konstaterar dock att vi, liksom övriga OECD-länder, står inför stora utmaningar på grund av ändrad demografi. Det mest angelägna för Sverige är att förbättra koordinationen mellan primärvård, sjukhusvård och kommunal vård. Attityder och kundnöjdhet Den absoluta majoriteten av dem som tar del av svensk äldreomsorg är mycket nöjd med den service de får. 30 89 procent av de äldre med hemtjänst är nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst. 83 procent av de svarande på särskilda boenden är nöjda eller mycket nöjda. Även om majoriteten är nöjda, visar dock siffrorna också att: En femtedel äldre med hemtjänst eller som bor på särskilda boenden tycker inte att de kan påverka när de ska få hjälp. Av dem som bor på särskilda boenden har dock andelen som upplever att de kan påverka när de får hjälp, ökat något sedan i fjol. Tre av fyra som bor i särskilt boende tycker att maten smakar bra och att måltiderna på äldreboendet är en trevlig stund på dagen. Många äldre känner sig ensamma och två av tre på särskilda boenden svarar att de då och då besväras av ensamhet, 18 procent känner sig ofta ensamma. Bland äldre med hemtjänst uppgav 14 procent att de ofta besväras av ensamhet. Fler än hälften gör det då och då. Den senaste Öppna jämförelse-rapporten om äldreomsorgen från januari 2015, visar i stort sett samma sak. Merparten av de äldre är nöjda både med hemtjänsten och med sitt särskilda boende, och generellt sett är omdömen om äldreomsorgen lika bra som året innan. Samma gäller möjligheten att komma ut, och upplevelsen av utomhusmiljön i särskilda boenden. Generellt har dock de förebyggande åtgärderna för att minska fall, undernäring och trycksår förbättrats. Resultatet i Öppna Jämförelser visar på stora skillnader i kommunernas resultat, något som behöver analyseras närmare utifrån lokal och regional kunskap om verksamheten. Det finns dock inga stora skillnader i upplevd kvalitet mellan 28 SKL, Bättre liv för sjuka äldre stora förbättringar på kort tid, 2015. 29 OECD, Health Care Quality Review of Sweden, 2013. 30 Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, 2014. REN FAKTA 29

offentliga och enskilda utförare inom äldreomsorgen. Utförarna har överlag blivit bättre på att informera i förväg om förändringar och att ge äldre möjlighet att påverka tiderna när hjälpen ska utföras. Även vården i livets slutskede har förbättrats jämfört med tidigare år, bland annat genom mer effektiv smärtlindring och delaktighet i planeringen av vården. Diagram 8. Resurser som läggs på äldreomsorgen i respektive land Källa: OECD Förskolan Den svenska förskolan är världsledande. Den kommunala förskolan har stor andel utbildad personal, personaltätheten är hög och det pedagogiska arbetet med barnen är av hög kvalitet. När andra länder vill utveckla sina förskolor har de ofta Sverige som förebild. Denna bild bekräftas av de enkätsvar som Skolverket fått av 227 000 föräldrar. Här några resultat: Fler än nio av tio föräldrar är nöjda med förskolan och nästan lika många är nöjda med fritidshemmen. Personalen och verksamheten får mycket högt betyg. Nästan 90 procent tycker att personalen på förskolan gör ett bra jobb, att barnen är trygga och att pedagogiken är bra. Nöjdheten över barngruppernas storlek är större i fristående förskolor där grupperna är något mindre. 31 Samtidigt har personalen på de kommunala förskolorna högre utbildning. Andelen av personalen med förskollärar-utbildning uppgår till 56 procent i de kommunala mot cirka 41 procent i de fristående. 31 Skolverket, rapporten Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem, 2013. REN FAKTA 30

Barngruppernas storlek I den allmänna debatten diskuteras ofta barngruppernas ökande storlek och bilden är att grupperna har blivit större. Men det stämmer inte. Trots att antalet inskrivna barn ökat med 138 000 de tio senaste åren har den genomsnittliga barngruppens storlek varit konstant. På vissa håll har det blivit fler större grupper men det är ändå vanligare med allt fler grupper med färre barn. Även personaltätheten per barn är i stort oförändrad. Snittgruppen har 16,8 barn, och det går 5,3 barn per personal. Några andra fakta 32 : Den allra vanligaste barngruppen har färre än 15 barn, nästan 40 procent av alla barn går i en sådan grupp. Småbarnsavdelningarna (barn 1-3 år) är generellt mindre, upp till 10 barn, och personaltätheten är högre än genomsnittet i förskolan som helhet. Andelen småbarnsgrupper ökar. 83 procent av alla förskolebarn går i en grupp med max 20 barn. 3,5 procent av förskolebarnen går i grupper med 26 barn eller fler, 3 procent i kommunala förskolor och 5 procent i fristående verksamhet. Det är vanligt att personal och barn på en avdelning delar upp sig i mindre grupper under dagen. Diagram 9. Antal inskrivna barn, personaltäthet och barngruppsstorlek i förskolan. Källa: Skolverket Det finns det ingen optimal gruppstorlek som passar alla barngrupper. Gruppstorleken kan variera utifrån barnens behov och verksamhetens förutsättningar. Det finns en rad faktorer att ta hänsyn till, som bland annat personalens kompetens, personaltäthet, lokalernas storlek, miljöns utformning samt barnens bakgrund och ålder. 32 Skolverkets statistik för 2013, presenterad 2014. REN FAKTA 31

Skolan Skolan är ständigt i fokus för en het debatt. Resultaten från den senaste PISAundersökningen 33, där 25 av 34 OECD-länder presterar bättre än Sverige i matematik och i naturvetenskap och 19 länder är bättre än Sverige i läsförståelse, har legat till grund för såväl olika tolkningar som reformer. Skolans resultat har även gett bränsle åt diskussionen om vem som ska vara huvudman för skolan staten eller kommunerna. Det finns dock inget belägg för att ett statligt huvudmannaskap automatiskt skulle leda till bättre resultat. En kommunal och lokal skola har dessutom fördelar som statligt huvudmannaskap inte har. Dels är medborgarna närmare sina makthavare, vilket gör det lättare att påverka beslut som rör skolan. Dels finns kunskap lokalt om elevernas och skolornas behov, vilket är avgörande för bra beslut och prioriteringar. OECD-analys förespråkar decentralisering Förespråkare av statlig skola preciserar sällan vad ett förstatligande skulle innebära. Det gör att diskussionen blir förvirrad och inte särskilt konstruktiv. Ett vanligt argument för statlig skola är försämringar av elevers resultat i den kommunala skolan. Kritikerna hävdar att likvärdigheten minskar med det kommunala skolsystemet. Men även om skillnaderna i resultat till viss del har ökat mellan kommunerna, så ökar skillnaderna främst mellan olika skolor och mellan olika klassrum. Det visar tydligt att det är undervisningen snarare än huvudmannaskapet som bör diskuteras för att vi ska kunna höja resultaten i skolan. 34 Samma slutsats hittas i en aktuell analys från OECD. Där ses det decentraliserade ansvaret och svenska skolors jämförelsevis stora självbestämmande som en styrka. OECD menar att det vi behöver fokusera på är förbättringar inom ramen för nuvarande system, framför allt det som händer i klassrummet. 35 Svenska Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) drar liknande slutsatser i sin studie av hur 1990-talets stora skolreformer kommunalisering, fritt skolval och fristående skolor har påverkat elevers resultat och likvärdigheten i skolan. Resultatnedgången i den svenska skolan kan enligt studien inte förklaras av kommunaliseringen av skolan. 36 33 PISA 2012, OECD. 34 SKL, rapporten Myter om skolan hindrar utveckling, 2013. 35 OECD:s preliminära slutsatser presenterades i början på december, http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/10/31/682388fb.pdf Slutrapport väntas i april. 36 IFAU rapport 2014:25, Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola", REN FAKTA 32