Social- och omsorgskontoret Daglig verksamhet plan för utveckling av Daglig verksamhet År 2012-2014 Reviderad 2011-04-04
Introduktion...3 Mål och budget 2011-2013...3 Vad är daglig verksamhet och vem har rätt till det...4 Organisationen...4 Daglig verksamhet i Södertälje kommun...4 Volymförändringar...4 Nya målgrupper...5 Prognos för behovet av platser inom daglig verksamhet...6 Ekonomi - kommunens kostnader per plats i daglig verksamhet...7 Innehåll i verksamheterna 2012-2014...8 Nya verksamheter...8 Utveckling av befintlig verksamhet...9 Bilaga A Beskrivning av verksamheterna...11 2
Introduktion Sedan år 2001 har Social- och omsorgsnämnden en plan för utökning av daglig verksamhet enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Planen innehåller en prognos över antal platser som daglig verksamhet behöver utökas med de tre närmaste åren. Det kan ske antingen genom att kommunen utökar sina platser eller genom köp via de ramavtal som kommunen har med privata utförare. Planen innehåller också en beskrivning av nya verksamheter och av befintliga verksamheter som behöver utvecklas. Kommunen är skyldig att verkställa beslut så snart som möjligt till dem som har beviljats insatsen och verksamheten behöver därför utökas i motsvarande omfattning. Budgetmedel måste avsättas i de ekonomiska ramarna för att detta ska vara möjligt. Planen följs upp och revideras i samband med det årliga mål- och budgetarbetet. Mål och budget 2011-2013 Inriktning 2011-2013 Nya former av stödinsatser och arbetsmetoder för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder ska utvecklas med mål att de ska få sysselsättning eller arbete på den vanliga arbetsmarknaden. I daglig verksamhet ska fokus läggas på arbetsplatser som kan ta emot individuella placeringar. Samverkan ska ske med privata och offentliga arbetsgivare och med föreningar för att skapa nya arbetsplatser och nya arbetsuppgifter för daglig verksamhet. Kommunfullmäktiges långsiktiga mål Antalet arbetsplatser för funktionsnedsatta ska öka Omsorgsnämndens mål 2011 Öka/anpassa utbildningsinsatser för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i syfte att underlätta anställning på den reguljära ordinarie arbetsmarknaden Öka antalet daglig verksamhetsplatser integrerade på ordinarie arbetsplatser i arbetslivet Öka antalet brukare som får arbete på den reguljära arbetsmarknaden Nämndens målindikatorer Antal 2008 Antal 2009 Antal 2010 Styrtal 2011 Antal brukare som genomgått anpassade utbildningsinsatser 0 1 1 8 Antal integrerade arbetsplatser 71 66,5 88 95 Antal brukare som fått arbete på den reguljära arbetsmarknaden 0 0 4 5 Förändringsåtgärder/Aktiviteter Samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, arbetsgivare och utbildningsanordnare. Aktivt söka praktikplatser som kan leda till reguljär anställning. 3
Vad är daglig verksamhet och vem har rätt till det Vuxna som har ett förståndshandikapp, autism, Asperger eller förvärvade hjärnskador och som inte arbetar eller studerar, har rätt till arbete eller sysselsättning i form av daglig verksamhet. I Södertälje utför deltagarna en mängd olika arbetsuppgifter inom ramen för daglig verksamhet. Cafeterior, trädgårdsgrupper, butiker och legoarbete är några exempel. Den dagliga verksamheten utformas utifrån de enskilda deltagarnas behov och förmåga. Det finns verksamhet med särskilt anpassade lokaler för personer med omfattande funktionsnedsättning. Genom Firmasupporten finns möjlighet att få individuella arbetsuppgifter på en arbetsplats och det finns grupper som verkar för att slussa ut arbetstagare till arbetsplatser. Kommunen köper många platser från privata aktörer vilket gör att utbudet av daglig verksamhet i Södertälje är brett. Exempel på verksamheter som kommunen köper är trädgårdsodling, djurskötsel, vävstuga, snickeri och paketering. Organisationen Daglig verksamhet är en rörlig verksamhet och ambitionen är att anpassa verksamheten efter de behov som finns. Utifrån arbetstagarens behov finns det möjlighet att prova olika arbetsuppgifter och det finns även möjlighet att ha olika arbetsplatser. Möjligheter för brukare att ha mer flexibla arbetstider är något som ska utvecklas. Daglig verksamhet arbetar också aktivt med att slussa ut arbetstagare på integrerade arbetsplatser och ordinarie arbetsplatser. Kommunen tillhandahåller lokaler till ungefär hälften av personerna som har daglig verksamhet och hälften är integrerade på andra arbetsplatser. I Social- och omsorgskontorets regi fanns i snitt 273 platser i daglig verksamhet under 2010. Verksamheten består av 3 spår upplevelse, produktion, arbete/utbildning. Sammanlagt finns det cirka 20 grupper med varierande innehåll och storlek. En beskrivning av verksamheterna finns i bilaga 1. Kommunens verksamheter strävar efter att erbjuda alla en daglig verksamhet efter behov och önskemål. Ibland är det inte möjligt att ta emot alla nytillkommande personer och då kan myndigheten för personer med funktionsnedsättning, genom avtal med externa utförare, erbjuda daglig verksamhet i enskild regi. Kommunen köper cirka 230 platser i enskild regi och många av verksamheterna drivs med socialterapeutisk inriktning. Daglig verksamhet i Södertälje kommun Volymförändringar Under senare år har det skett en volymökning inom daglig verksamhet. Större delen av ökningen av arbetstagare har skett i egen regi. Figur 1 visar volymökningarna de senaste sex åren. En stor ökning av arbetstagare i extern regi skedde mellan åren 2005 och 2006. Detta berodde på övertagande av ansvar för personer enligt LSS-utjämningssystem. Personerna har funnits i verksamheterna tidigare men är överförda till Södertälje kommun då avtal med andra kommuner upphört. 4
Figur 1 Antal personer med daglig verksamhet 2004-2010 300 250 200 150 Internt Externt 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 En ökning av antalet platser och personer har skett under 2010. Antalet heltidsplatser internt var i december 233 stycken och antalet personer var 281. Den externa verksamheten har ökat mindre. Antalet personer externt var 232 stycken år 2009 och 238 stycken under 2010 (externa platser är alltid heltidsplatser). Den totala ökningen av arbetstagare mellan åren 2009 och 2010 var 42 stycken. Nya målgrupper Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar De senaste åren har en stor grupp som inkommit med nya ansökningar om daglig verksamhet varit personer som inte varit aktuella inom funktionshinderområdet tidigare. Hos allt fler personer med svårigheter i skolan och i arbetslivet har det efter utredning visat sig att det finns någon form av funktionsnedsättning, t.ex. Aspergers syndrom eller lindrigare begåvningshandikapp. Efter en längre tids arbetslöshet, i kombination med andra svårigheter, är det vanligt att läkare eller psykolog kopplas in för medicinska och psykologiska tester och utredningar som leder till en diagnos. En del av dem blir senare aktuella för daglig verksamhet. Det kan vara personer som tidigare haft stöd från andra myndigheter och som hänvisas till kommunens verksamhet för att ansöka om daglig verksamhet enligt LSS. Kommunen är därför i behov av att bygga upp särskilt anpassad verksamhet som riktar sig till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Verksamheten ska inte vara lokalmässigt kopplad till övrig daglig verksamhet eftersom målgruppen har andra behov och önskemål. Idag finns det runt 60 personer med neuropsykiatrisk diagnos inom daglig verksamhet i Södertälje, de flesta finns i arbete och utbildningsspåret. 5
Fler personer har diagnoser med sammansatta behov. En grupp som ökar inom daglig verksamhet är personer med sammansatta behov som också har psykiska funktionsnedsättningar och missbruksproblematik. Verksamheten för personer med funktionsnedsättning behöver därför samarbete med Vuxenenheten/missbruk/psykiatri för att se över om det finns behov att bygga upp verksamhet i samverkan mellan enheterna. Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) En relativt ny målgrupp inom daglig verksamhet är personer som vårdas utifrån lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). En person som döms till rättspsykiatrisk vård ges inte ett tidsbestämt straff att avtjäna utan vårdtiden kan förlängas med högst 6 månader i taget. En del personer som vårdas utifrån LRV har funktionsnedsättningar som ger personen rätt till insatser enligt LSS. Verksamheten för personer med funktionsnedsättning behöver utöka kompetensen kring målgruppen och utveckla samverkan tillsammans med frivården. De senaste 2 åren har antalet brukare med LRV varierat mellan 2-5 personer Prognos för behovet av platser inom daglig verksamhet Vad ingår i prognosen? Genom utbildningskontoret får kontoret information om antalet elever som slutar gymnasiesärskolan de närmsta åren. De som inte kan fortsätta till annan utbildning eller få arbete på arbetsmarknaden ansöker om daglig verksamhet. Ungdomar med Aspergers syndrom går oftast inte i gymnasiesärskola utan i olika gymnasieprogram eller i andra skolformer och ingår därför i gruppen övriga nyansökningar i prognosen. Det tillkommer alltid personer som tidigare inte varit aktuella inom funktionshinderområdet. Det kan till exempel vara personer med neuropsykiatrisk diagnos som fått den senare i livet. Några ansökningar per år gäller även vuxna personer som på grund av olyckor eller sjukdomar har drabbats av hjärnskador som ger bestående begåvningsnedsättning. Till gruppen övriga nyansökningar räknas också personer som söker förhandsbesked enligt LSS och övriga som är nyinflyttade i kommunen. Till exempel är det flera andra kommuner som har elever placerade i den antroposofiska verksamheten i Järna och efter skolgång är det naturligt att en del ungdomar vill fortsätta bo i Södertälje. Det finns också några personer med SoL-beslut inom daglig verksamhet (5 stycken i januari 2011). Det är personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd eller liknande. Det finns flera faktorer som påverkar inflödet till daglig verksamhet, bland annat påverkas ärendemängden av hur samhället ser ut i övrigt, om det är många som utreds och diagnosticeras, hur arbetsmarknaden ser ut och så vidare. Prognos för åren 2012 2014 Prognosen för daglig verksamhet är att volymen fortsatt kommer att öka. I tabellen redovisas alla personer som idag går i gymnasiesärskolan, elever som går i fristående särskolor medräknade, och övriga nyansökningar. Prognosen på antalet avslutade ärenden redovisas också. Denna prognos ger ett totalt behov av 96 nya platser under kommande treårsperiod. 6
Prognos 2012 2013 2014 Från gymnasiesärskolan 21 23 22 Övriga nyansökningar 20 20 20 Avslutade ärenden 10 10 10 Totalt 31 33 32 Ekonomi - kommunens kostnader per plats i daglig verksamhet Beräkningen nedan visar kommunens kostnader per plats i daglig verksamhet. Kostnaden grundar sig på kommunens egen resursfördelningsmodell enligt LSS. Nya beslut om daglig verksamhet verkställs kontinuerligt under året och därför räknas ekonomisk halvårseffekt första året och helårseffekt nästkommande år. Förutom driftskostnader ska resurserna som överförs till nämnden enligt modellen också täcka behov av att investera i nya hjälpmedel och inventarier. En förutsättning för att klara de kommande årens utökning är att nya lokaler kan anskaffas och att investeringsmedel med cirka 100 tkr/år avsätts för inventarier och hjälpmedel. Preliminär beräkning av kommunens kostnader för plats i daglig verksamhet 2012 2014 Kostnad 2011 194 576 Kostnad/ plats 2012 (ej uppräknat) 194 576 Kostnad/ plats 2013 (ej uppräknat) 194 576 Kostnad/ plats 2014 (ej uppräknat 194 576 2012 Prognos antal insatser 31 Halvårseffekt 15,5 Kostnad 2012 halvårseffekt 3 015 928 2013 Prognos antal insatser 33 Halvårseffekt 16,5 Kostnad 2013 halvårseffekt 3 210 504 Kostnad 2012 helårseffekt 6 031 856 2014 Prognos antal insatser 32 Halvårseffekt 16 Kostnad 2014 halvårseffekt 3 113 216 Kostnad 2013 helårseffekt 6 421 008 Kostnad 2012 helårseffekt 6 031 856 Kostnad totalt 2012-2014 15 566 080 7
Innehåll i verksamheterna 2012-2014 Nya verksamheter Estetisk verksamhet Det finns behov inom daglig verksamhet att starta en verksamhet för personer som vill arbeta med estetisk verksamhet. Planen är att skapa ett estetiskt center där det finns möjlighet för sång, drama, syateljé och konst. Gymnasiesärskolan har länge uttryckt en önskan att de personer som går estetisk linje skall kunna fortsätta med den inriktningen i daglig verksamhet. Behovet av estetisk verksamhet har uppmärksammats i de fyra senaste planerna. Utförarenheten kommer att undersöka möjligheten att erbjuda studiecirklar med estetisk inriktning inom upplevelsespåret. Verksamheten kommer sedan att utvärderas för att se om det finns underlag för att starta en estetisk verksamhet i större skala. Utöka och utveckla It- och mediaverksamhet Datagruppen är en verksamhet i kommunen som är populär och dit det oftast är kö. Det pågår en planering att eventuellt starta ett internetcafé och annan mediaverksamhet samt att utveckla arbetsuppgifterna för brukare i datagruppen. Möjlighet att nyttja datorer på kvällar och helger för brukare som får stöd av Mobila teamet ska utvecklas. Samarbete med företag och föreningar för att kunna erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter inom IT för målgruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar pågår och kommer att öka. Samverkan med arbetsmarknadsenheten (AME) och företaget Arkivdata finns idag kring mer avancerade arbetsuppgifter inom IT för personer med högfungerande autism till exempel asperger. Hantverk Textilhusets verksamhet behöver utvecklas och moderniseras. Andra textila hantverk bör kunna erbjudas samt samarbete med designers och textilkonstnärer ska utvecklas. Vid start av en estetisk verksamhet med inriktning på teater ges möjligheter till samverkan omkring kostym- och dekorsömnad. Annan hantverksverksamhet som till exempel snickeri ska kunna erbjudas. Lantbruk/djurhållning Det finns en efterfrågan på daglig verksamhet i anslutning till lantgård med djurhållning. Möjligheter att göra individuella placeringar alternativt att ha en DV-grupp med arbetshandledare ska utredas. För personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar pågår arbete med att starta ett hunddagis. Arbete med fordon Bland gruppen yngre med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns intresse för motorer och fordon och arbete på bilverkstad. Idag erbjuds Bilvårdsgruppen vilket inte är adekvat utifrån denna målgrupp. Ny verksamhet behöver utvecklas. Träfflokal efter ordinarie arbetstid inom Daglig verksamhet Det finns ett antal brukare, boende i föräldrahemmet, som är i behov av stöd/tillsyn efter ordinarie arbetstid och innan föräldrarna kommit hem. Idag har dessa beslut i form av personligt utformat stöd, hemtjänst eller annan lösning. Ett mer utvecklande och stimulerande stöd skulle vara att dessa personer erbjuds att vistas i träfflokal med daglig verksamhetspersonal och aktiviteter som är 8
mer av fritidskaraktär till exempel filmvisning, spel, café, datorer, skapande verksamhet med mera. Detta ska undersökas tillsammans med Myndigheten för personer med funktionsnedsättning bland annat om vilken insats som ska beviljas samt kostnader för transport. Utveckling av befintlig verksamhet Verksamhet för äldre Idag finns verksamhet för äldre i Täljeträffens lokaler på Kringelvägen med plats för 10 personer. Målgruppen ökar och i de övriga verksamheterna finns 10-15 personer med begynnande ålderstecken som är i behov av en sysselsättning mer anpassad till funktionshindret i kombination med åldrande. För att kunna erbjuda detta behövs andra lokaler som kan erbjuda meningsfull tillvaro i långsammare tempo och mindre grupperingar. Bedömningen är att antalet platser behöver fördubblas under 2012 och att behovet kommer att öka ytterligare under 2013-2014. Kartläggning av personer som befinner sig på Täljeträffen Täljeträffen är en daglig verksamhet som fungerar som inslussning till övrig verksamhet för de personer som exempelvis är osäkra på vad de vill och klarar av att arbeta med. För att minimera risken för att personer hamnar fel i daglig verksamhet och förbättra processen med genomförandeplaner arbetar en arbetsterapeut med att kartlägga de enskildas behov. I samband med detta ska en prova-på-verksamhet utvecklas. Utöka Reaktiva Reaktiva är en verksamhet för personer med förvärvade hjärnskador. Verksamheten ska även kunna ta emot personer med andra diagnoser men med liknande behov. Verksamheten har 16 personer (apr -10) och i snitt tillkommer 2 personer varje år och är idag helt fullbelagd. Det finns önskemål från några av brukarna att utöka sina timmar och kunna gå längre dagar på Reaktiva. Lokalerna är trånga och behöver utvidgas så att platsantalet kan utökas till cirka 20. Utvecklad dialog med skolan och intresseorganisationer Daglig verksamhet ska arbeta för att marknadsföra kommunens verksamhet genom tätare dialog med presumtiva arbetstagare. Detta görs genom besök på skolor och intresseorganisationer. Kvalitetsutvecklare ska arbeta med att utveckla hemsidan för kommunens verksamheter. Daglig verksamhet ska utveckla arbetssätt och program för att erbjuda särgymnasieelever meningsfull praktik och som ska ge en inblick i den breda verksamhet som finns. Öka brukarinflytandet Inom daglig verksamhet har alla verksamheter APT (arbetsplatsträff). APT utformas olika utifrån de enskildas förmåga. Frågor som diskuteras är bemötande, arbetsmiljö och aktiviteter. För att utveckla brukarinflytandet ytterligare ska utförarenheten undersöka intresset av att starta en utvecklingsgrupp/brukarråd med arbetstagare och cheferna för daglig verksamhet. Utbildning Daglig verksamhet ska utöka samarbetet med särvux och andra utbildningsanordnare. Möjligheten att koppla ihop verksamheter och företagsplatser med utbildning på vuxenutbildningen ska undersökas. Samverkan med kostenheten finns för arbete inom produktionskök, utbildning till cafébiträde är därför en utbildning som kan vara aktuell. 9
Friskvård Daglig verksamhet ska i flera avseenden spegla arbetslivet i form av meningsfulla arbetsuppgifter, arbetstider, ledigheter med mera. Friskvård är en vanligt förekommande möjlighet hos arbetsgivare och detta behöver också utvecklas inom daglig verksamhet. Syftet är dels att främja hälsa, dels att stärka gruppsamhörigheten och gemenskapen på arbetsplatsen. Friskvårdsaktiviteter ska även kunna inspirera brukare till liknande aktiviteter på fritiden. Marknadsföring Daglig verksamhet som arbetsplats för personer med funktionsnedsättning är relativt osynlig i samhället. För att uppmärksamma och öka kunskapen om funktionshinder ska den marknadsföras genom olika aktiviteter, till exempel mässor, uppmärksamma goda exempel i lokalpressen och information till allmänheten och intresseorganisationer. För brukare ska anpassat material utvecklas både i pappersform och på Södertälje kommuns hemsida. Flexibla arbetstider I takt med att många arbetsgivare erbjuder sina anställda flexibla lösningar till arbetstidsförläggning bör också Daglig verksamhet göra det. Möjligheten till att delvis anpassa arbetstiden efter den enskildes behov och önskemål skulle öka livskvaliteten avsevärt. I flera fall kommer det dock att bli kompromisslösningar utifrån verksamhetens behov, till exempel öppettider på café, och brukarens behov. 10
Bilaga A Beskrivning av verksamheterna Daglig verksamhet har två resultatenhetschefer och 4 gruppchefer som ansvarar för de 3 spåren. Klockarvägen Gymnastikvägen Reaktiva Ekensberg Täljeträffen Upplevelsespåret För personer med autism, i verksamheten arbetar de med musik och bilder som metod att kommunicera. Inriktningen är friskvård och verksamheten har tillgång till gymnastikhall. I verksamheten ingår taktil stimulans, sinnesupplevelser, promenader etc. Reaktiva är daglig verksamhet för personer med förvärvade hjärnskador. För personer med grava funktionsnedsättningar. Sinnesträning och olika former att sinnesupplevelser, musik, rörelse mm är huvudingredienserna i denna verksamhet. För personer som behöver en ordnad verksamhet med lättare aktiviteter, utan krav på produktion. Det kan vara personer som har haft annan daglig verksamhet men som av åldrande, psykiska eller fysiska skäl inte längre klarar den typen av arbete. Täljeträffen fungerar också som inslussning till övrig daglig verksamhet, till exempel för dom som är osäkra på vad de vill och klarar av att arbeta med. Ridhuset Häst- och stallskötsel på Södertälje Ridklubb. Textilhuset Tvättlinan Bilvårdsgruppen Legogruppen Café Monsunen Cafévagnar Café Blå Poliscafé FK café Produktionsspåret Väver mattor, löpare och trycker på textiler. Produkterna säljs i butiken på Torekällberget eller i den egna butiken i Lina samt vid 2 marknadsdagar/år. Tvättar sängkläder och handdukar på Heijkensköldska gården, vård- och omsorgsboende för äldre i Lina. Tvättar även kommunens flaggor. Tvättar och utför visst underhåll på kommunens tjänstebilar. Förpacknings- och monteringsarbete Café på Mariekällgården som serverar kaffe, lunch och har även catering. Cafévagnarna som finns på Artursbergs korttidsboende och Tallhöjdens vård- och omsorgsboende för äldre. Man bedriver även caféverksamhet på Heijkensköldska. Caféverksamhet på stadsbiblioteket Caféverksamhet i polisens personalutrymmen Caféverksamhet i försäkringskassans personalutrymme 11
Individuella företagsplaceringar (Firmasupporten) Integrerade arbetsplatser Arbete och utbildningsspåret Arbetar med personer som kan ha individuella placeringar hos olika arbetsgivare. Integrerade arbetsplatser är där personer förbereds för att senare kunna arbeta på en reguljär arbetsplats hos någon arbetsgivare. Arbetsplatserna är: Hantverksbutiken på Torekällberget Utegruppen på Torekällberget TB-gruppen, fastighetsskötsel i samarbete med Telge Bostäder AXA Sportcenter, inre och yttre skötsel Ljungbackens lunchservering Datagruppen, tillverkning av kommunikationshjälpmedel, almanackor med mera. Bastmora arbetskooperativ Daglig verksamhet i form av ideell förening med brukarna som medlemmar, skötsel av Bastmora friluftsgård åt kultur- och fritidskontoret. 12