City polismästardistrikt Verksamhetsplan med åtaganden 2010

AA-191-65007-2009 City polismästardistrikt Verksamhetsplan med åtaganden 2010

Innehåll Förord 3 Distriktets inriktning 4 Den lokala problembilden 5 och strategier för kärnverksamheten Brottsförebyggande verksamhet och synlighet... Våld i offentlig miljö... Tillgrepp genom inbrott i bostad... Tillgrepp genom fickstölder och snatteri... Trafiksäkerhet... Narkotika... Skadegörelse... Redovisade ärenden till åklagare och ärendebalanser... Brott i nära relation... Service... Gränskontroll och övrig utlänningskontroll... 10 12 14 15 16 16 18 18 19 20 21 och strategier för gemensam verksamhet Sjukfrånvaro... Miljöledning... Yrkeshandledning... 22 22 22 Ekonomi 23 Ordlista 24 VERKSAMHETSPLAN 2010 2

Förord Polisnämnden beslutar genom detta dokument om City polismästardistrikts verksamhetsplan för 2010. I polisnämnden ingår, utöver polisledningen, företrädare för samtliga riksdagspartier. Åklagarmyndigheten och arbetstagarorganisationerna är också representerade. Tillskottet av nya poliser fortsätter även under verksamhetsåret 2010. Det gör att vi blir allt fler som kan bidra till en bra verksamhet med medborgarfokus. Det innebär också en föryngring av organisationen. Högre krav kommer därför ställas på en metodisk kompetensöverföring från erfaren personal. I distriktet pågår ständigt en dialog om hur vi ska fullgöra vårt uppdrag på bästa sätt. Genom engagemang, effektivitet och tillgänglighet, som är de viktiga ledorden i Polisens värdegrund, ska medarbetare och chefer bidra till förbättrade resultat och ett ökat förtroende för polisen. Genom en metodisk utveckling, planering och uppföljning av verksamheten på alla nivåer ska vi förbättra vår verksamhet. Några särskilt angelägna områden för verksamhetsåret är: Synlighet och konkret samverkan med andra i samhället för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Brottsförebyggande åtgärder för att minska antalet våldsbrott i samband med alkoholkonsumtion i offentlig miljö. Förebyggande verksamhet i samverkan med andra som skolor, frivilligorganisationer och socialtjänst för att motverka och förebygga ungdomsbrottslighet. Mängdbrott, vilka är integritetskränkande och kan innebära upprepad utsatthet. Brottsofferarbete, för att stödja och vägleda den som utsatts för brott. Utvecklad utredningsverksamhet som leder till att fler brott klaras upp. Familjevåldsverksamhet, för utredning av brott i nära relationer i samverkan med åklagare och socialtjänst. Innehållet i verksamhetsplanen för 2010 bygger på vad enskilda medarbetare har arbetat fram i tvärgrupper inom tre områden brottsförebyggande verksamhet, utredning och lagföring samt service. Polisnämnden har fått ta del av de förslag som har kommit fram och fått en genomgång med de ansvariga cheferna för respektive område. Polisnämndens synpunkter har beaktats och arbetats in. Det ekonomiska tillskottet innebär att nya poliser kommer att anställas enligt den fördelning som sker av myndigheten. Det är alltjämt viktigt att prioritera verksamheten och hålla tillbaka kostnaderna. Om alla i distriktet vet vad som ska göras, ökar förutsättningarna för att lyckas med uppdraget. Medarbetarna är den största tillgången i arbetet med att göra verklighet av orden i den här verksamhetsplanen. Mats G Nilsson Harald Ullman Ulf Johansson Ordförande Vice ordförande Polismästare VERKSAMHETSPLAN 2010 3

Distriktets inriktning Distriktets långsiktiga arbete för minskad brottslighet och ökad trygghet Det brottsförebyggande arbetet ska präglas av ett tydligt medborgarfokus. Samverkan med övriga samhällsaktörer ska i allt högre grad ske inom ramen för myndighetens långsiktiga arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Distriktet ska verka för ökad polisiär synlighet, tillgänglighet och närvaro på brottsaktiva tider och platser. Distriktet ska de kommande åren fortsätta den lokala utvecklingen av den nationella underrättelsemodellen, PUM. Modellen innebär att kunskap och underrättelser styr vilka planerade åtgärder som vidtas i det brottsförebyggande arbetet. Distriktets brottsförebyggande ungdomsarbete ska särskilt inriktas mot att tidigt upptäcka och identifiera ungdomar som riskerar att fastna i en kriminell livsstil. I detta sammanhang är områden som våld i offentlig miljö, skadegörelsebrott och narkotikabrott att betrakta som strategiskt särskilt viktiga. Ett angeläget utvecklingsområde är underrättelseverksamhet som avser ungdomar som befinner sig i riskzonen. Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet ska minska risken för återfall i brottslighet och risken för allvarlig kriminalitet. För att förhindra upprepad utsatthet vid brott i nära relation ska personsäkerhetsgruppen och brottsoffersamordnarens framgångsrika arbete med utökat stöd till brottsoffer i samband med beslutade besöksförbud vidareutvecklas. I enlighet med den framtagna nationella strategin (2006) ska alla poliser i yttre tjänst aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet. Vaneförbrytares trafik- och drogrelaterade brottslighet ska särskilt uppmärksammas enligt INVIT-konceptet. Distriktets långsiktiga arbete för ökad lagföring City polismästardistrikt har de senaste åren haft en positiv utveckling i antalet redovisade ärenden till åklagare. Under 2010 ska ytterligare fokus läggas på kvaliteten i de ärenden vi redovisar till åklagarna. Genom sina engagerade medarbetare ska distriktet fortsätta sitt ständiga utvecklingsoch förbättringsarbete med bl.a. LEAN-spel som metodstöd. Distriktet ska sträva efter att vara ledande, inte bara i länet utan i landet, beträffande metodutveckling och kvalitetsarbete inom området utredning och lagföring. Den avsatta utredningsresursen är begränsad. Oavsett hur mycket resurser som tillsätts kommer Polisen inte att kunna leda alla anmälda brott i bevis. Det är därför av yttersta vikt att utredningsresursen fokuserar på de brott, som inte bara kan styrkas, utan som även leder till påföljd. Visionen är att utredningsprocessen enbart ska arbeta med färska ärenden. 4 VERKSAMHETSPLAN 2010

Den lokala problembilden Inledning I City polismästardistrikt, som består av de centrala delarna av Stockholms stad samt Lidingö stad, kännetecknas den lokala problembilden av framförallt följande faktorer: Stora resandevolymer präglar gatulivet i distriktet, vilket leder till att antalet möjliga brottsoffer/ gärningsmän ökar. Det gör också att distriktet är en attraktiv plats för att begå fickstölder och ägna sig åt dobbleri. Brottsligheten drabbar inte enbart boende i distriktet utan såväl dagpendlande som turister utsätts för olika typer av brottslighet. Storstadens anonymitet och jämförelsevis svaga sociala kontroll samt att en stor andel av både brottsoffer och gärningsmän inte är bosatta i distriktet, försvårar polisens arbete. Riksdagen och regeringen, centrala myndigheter organisationer, ambassader samt media är några exempel på institutioner av nationellt intresse som finns i distriktet. Ofta behövs polis för bevakning av säkerheten kring institutionerna, vid politiska möten och statsbesök. Distriktet rymmer det som kan beskrivas som regionens kultur- och nöjeslivscentra. Förutom krog- och nöjeslivet, finns en rad evenemang som förutsätter polisiär närvaro. Några av de händelser som kan nämnas är studentfirandet, Stockholm Marathon, övriga idrottsevenemang, fotbollsmatcher, Pride-festivalen, UNG08, andra festivaler och konserter samt Nobelprisutdelningen. Befolkningen i City polismästardistrikt uppgick den 1 november 2009 till knappt 330 000 invånare. Antalet anmälda brott förväntas vara drygt 90 000 brott 2010. Anmälda brott i City pmd, 2009 Anmälda brott i City polismästardistrikt Under 2009 anmäldes ungefär 90 000 brott i City polismästardistrikt. Stölder 47% Våld exkl. misshandel 5% Misshandel 7% Narkotika 7% Skadegörelse 14% Diagrammet visar en prognos över hela 2009 Bedrägerier 7% Övriga brott, exkl. bedrägeri 13% VERKSAMHETSPLAN 2010 5

DEN LOKALA PROBLEMBILDEN Stöld/inbrott Under de senaste åren har antalet stöldbrott stadigt minskat, från över 50 000 brott under 1990- talet till dagens dryga 40 000. Under 2009 anmäldes cirka 43 000 stöldbrott. Till de mest integritetskränkande stöldbrotten hör bostadsinbrott, en brottstyp som distriktet varit tämligen förskonad ifrån under senare år, med en halvering av brotten jämfört med under 1990-talet. Under 2009 har vi emellertid sett en ökning för första gången på många år med 600 anmälda brott, både försök och fullbordade. Inbrotten sker oftast dagtid. Det är främst genom att bryta upp dörrar som gärningsmännen tar sig in, men att utnyttja fönster som står på glänt är också vanligt. Det som stjäls är framförallt sådant som är lätt att bära med sig och som snabbt kan ge pengar i utbyte. Det finns ett brett spektrum av gärningsmän; ungdomar, missbrukare, vaneförbrytare och tillresta stöldligor. Antalet fickstölder har minskat kontinuerligt sedan 2004 då 10 000 brott anmäldes. 2010 pekar resultaten på att antalet brott kommer att uppgå till drygt 8 000. Skadegörelse genom klotter Specialsatsningar från Stockholms stad och lokaltrafiken vid sidan av förändrade anmälningsrutiner påverkar antalet anmälningar och jämfört med 1990-talet har antalet anmälda brott mer än fördubblats. Klottret sker företrädesvis på kvällar och nätter och de flesta brotten anmäls i efterhand. För en klottrare är det betydelsefullt att platsen är bristfälligt övervakad och att många personer kan se klottret i dagsljus. Misshandel och andra brott mot person Att använda alkohol och/eller droger ökar risken för att utsättas för brott och för att själv begå brott. Ungefär en fjärdedel av distriktets misshandelsbrott utomhus sker kring Stureplan och Medborgarplatsen. De flesta våldsbrott inträffar under helgnätter i samband med att krogar och restauranger stänger. En betydande andel av våldsbrotten inträffar på eller omkring Centralstationen och Slussen och har ofta samband med trängsel och väntetider som uppstår när många personer samtidigt vill resa hem med kollektiva färdmedel eller äta på snabbmatsrestauranger i samband med att nöjeskvällen avslutas. Nöjeslivet är inte enbart förknippat med våld utan också med stöld. Cirka 30 procent av distriktets fickstölder och en betydande andel kontokortsbedrägerier har också samband med krog- och nöjeslivet. De personer som föddes rekordåren 1988-1994 är nu på väg in i kroglivet, något som gör att vi kan förvänta oss en ökning av det krogrelaterade våldet. Det sker i regel en ökning av våldsbrotten under senvåren och försommaren vilket har att göra med att fler människor rör sig ute på stan och konsumerar alkohol. När semesterperioden inträder, minskar också det offentliga våldet Stockholms turister orsakar inte och faller sällan offer för några våldsbrott. Däremot finns ett samband mellan turistsäsong och fickstöld. Brott i nära relationer Antalet anmälda våldtäkter har minskat och de brottskoder som kan förknippas med våld mot kvinna i nära relation visar också på minskningar. Antalet anmälningar, vad avser våld mot barn, är i stort sett oförändrad. 6 VERKSAMHETSPLAN 2010

DEN LOKALA PROBLEMBILDEN Utredningar om brott i nära relation är i distriktet koncentrerade till en familjevåldsgrupp, i nära samarbete med socialtjänst och åklagare. Arbetet sker i Barncentrum Stockholms lokal på Kungsholmen. Lokalen är anpassad efter barnets behov av att i en och samma lokal möta de myndighetsföreträdare som ger barnet stöd och hjälp och som strävar efter att öka möjligheterna att klara upp brottet. Den bild av psykiskt och fysiskt våld som bekräftas av Brottsförebyggande rådets nationella forskning, beskriver att det våld i nära relation som polisanmäls oftast sker på helgnätter i en gemensam bostad. Våldet består vanligen av slag med knuten näve och struptag som leder till blåmärken och svullnader. I undersökningen var hälften av de misstänkta alkoholpåverkade och våldet bevittnades av andra familjemedlemmar i en tredjedel av fallen. Majoriteten av kvinnorna uppgav att de tidigare hade utsatts för våld av den misstänkte. En tredjedel av kvinnorna ville inte medverka i den efterföljande utredningen. Två tredjedelar av kvinnorna har övervägt att återta polisanmälan. Lagföring i det enskilda fallet är i praktiken beroende av ett antal kvalitativa faktorer: vittnen som kan ge stöd för brottsoffrets berättelse, att brottsoffret och den misstänkte medverkar i utredningen, att skador dokumenteras tidigt och professionellt samt att polisens bemötande och attityder är respektfulla. Det finns ett mörkertal för brott i nära relation genom att det vanligtvis bara är det upprepade eller grövsta våldet som anmäls. Hot och mindre grova brott kommer till polisens kännedom endast i begränsad utsträckning. Narkotikabrott Försäljningspriserna på gatunivå bedöms som stabilt låga. Trots att beslagen av narkotika ökar bedöms tillgången därför vara god. Moderna kommunikationer underlättar narkotikahanteringen. Enligt Stockholmsenkäten ökar användandet av narkotika i vissa ungdomsgrupper. Att mer och mer av narkotikahanteringen sker över Internet har fått till följd att de s.k. öppna drogscenerna, som t.ex. Sergels torg, minskar något i betydelse. Missbrukarna där är till största delen personer som mer eller mindre vanemässigt begår brott för att bekosta sitt missbruk. I distriktet missbrukas och överlåts narkotika även i krog- och nöjeslivet, i samband med olika evenemang, konserter, enskilda fester samt i anslutning till fotbolls- och ishockeymatcher. Missbrukarna är i vissa fall kända av polisen sedan tidigare och i andra fall helt okända. En av målgrupperna för narkotikahanteringen är ungdomar. Ungdomar Enligt Södersjukhuset är det vanligaste brottsoffret på akutmottagningen en ungdom mellan 15 och 24 år som befinner sig utomhus på offentlig plats natten mot lördag och natten mot söndag mellan klockan 23.00-04.00, (Storstadsvåld 2. Undersökningar vid Södersjukhusets akutklinik, Södersjukhuset, Stockholm 2008). Risken för att bli utsatt för misshandel är störst i 19-årsåldern. Endast 20 procent av de unga gärningsmän som begår brott i distriktet bor här. I övriga delar av Stockholms län är motsvarande siffra ungefär 80 procent. Samma mönster gäller för andelen brottsoffer. VERKSAMHETSPLAN 2010 7

DEN LOKALA PROBLEMBILDENEN Majoriteten av gymnasieskolorna i länet har studentfester i lokaler i distriktet. En del av våldsökningen i maj och juni månad kan därför hänföras till studentfester. Stockholms stad har i Stockholmsenkäten redovisat en större undersökning av ungdomars alkohol- och narkotikavanor och relationen till brottslighet. Enligt undersökningen skaffar ungdomar alkohol från föräldrar, syskon, kamrater eller kamraters syskon. Framförallt är det flickor i årskurs 9 som ökar sin årskonsumtion av alkohol. Även narkotikaanvändningen ökar. Brottsoffer Under 2009 har RPS genomfört en nationell brottsofferundersökning för att ta reda på hur personer som anmält brott upplever sina kontakter med polisen. Resultaten kommer att presenteras under våren 2010. Därefter kommer polismyndigheterna att få i uppdrag att upprätta åtgärdsplaner utifrån de lokala resultaten i syfte att öka andelen nöjda brottsoffer. Arbetet med brottsofferfrågorna bör organiseras utifrån ett medborgar- och helhetsperspektiv. Ambitionerna för distriktet för 2010 är att arbeta strukturerat och offensivt med att se till att de som drabbats av brott får relevant, begriplig och, vid behov, fortlöpande information i det egna ärendet. Det kan uppnås genom effektiv förundersökningsledning. Distriktet ska också genomföra kontinuerliga och strukturerade hot- och riskbedömningar för att risken för upprepad utsatthet ska minska. Detta är särskilt viktigt för dem som drabbas av brott i en nära relation, brott med hedersrelaterade inslag eller s.k. stalkning. Även de som drabbas av integritetskränkande brott bör uppmärksammas genom hot- och riskbedömningar. Vidare ska distriktet verka för god samverkan mellan polismyndigheten, andra myndigheter och ideella organisationer för att tillsammans hjälpa, skydda och stödja personer som drabbats av brott. Äldre brottsoffer Det vanligaste brottet som äldre drabbas av är fickstöld. Ett par anledningar till äldres större utsatthet är att gärningsmännen räknar med att äldre bär med sig mer kontanter än yngre personer och att äldre förväntas vara mindre uppmärksamma och därmed lättare att distrahera i folktäta, stresssiga miljöer. Frågan är om inte äldre också kan förväntas vara mera hjälpsamma när gärningsmän använder sig av metoder som att fråga efter vägen, visa på karta, fråga om sortiment i matbutik eller liknande. Efter fickstöld är bedrägeri det vanligaste brottet. Här är det inte alls säkert att åldern har samma stora betydelse; massutskick av falska fakturor kan ha andra urvalskriterier än ålder. Dilemmat är främst om äldre personer lättare låter sig luras och kanske också blir mera skrämda om de får påstridiga krav för varor eller tjänster de inte har beställt. Stöld utan inbrott i bostad är den tredje vanligaste brottstypen mot äldre brottsoffer. Den mest uppmärksammade är när personer utger sig för att ha ärende i huset, komma från hemtjänsten, vara gäst i huset som behöver låna papper och penna eller nyinflyttad som vill ta mått osv. Ett problem med dessa brott är att de företrädesvis sker dagtid, när övriga boende i flerfamiljshus är på jobbet eller i skolan och det därför saknas vittnen eller grannar som kan hjälpa till att avstyra brottet. 8 VERKSAMHETSPLAN 2010

DEN LOKALA PROBLEMBILDEN Ett betydligt mera svårfångat brottsupplägg är när hemtjänstpersonal eller personal på äldreboenden begår brott. Det kan vara svårt för brottsoffret att bli trodd om hon eller han antingen är lite förvirrad eller bedöms vara det av personal eller anhöriga. Det är också ett problem att tidpunkten för brottet inte med lätthet kan avgränsas. Det finns förmodligen ett stort mörkertal för dessa brott. I flera anmälningar framgår det att det först är vid en bouppteckning som anhöriga reagerar på att föremål saknas. I vissa fall kan det förstås röra sig om saker som av naturliga skäl har förkommit, men det kan inte heller uteslutas att de kan ha stulits. Flera stölder passerar sannolikt utan upptäckt. Grov organiserad och systemhotande brottslighet Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället, särskilt när den tar sig uttryck i systemhotande brottslighet. Otillåten påverkan på vittnen, ordningsvakter och personal inom rättsväsendet, förekommer i hela landet och även i distriktet. Flera kriminella grupperingar har under det senaste året försökt att etablera en mer synlig närvaro i distriktets krog- och nöjesliv. Grupptillhörigheten och livsstilen i krogmiljön attraherar vissa ungdomar och utgör en grogrund för nyrekrytering. Ett stort antal samverkansformer bedrivs med krögare och kroganställda och arbete sker med att metodutveckla och samordna den verksamheten för att nå framgång i arbetet mot den grovt organiserade och systemhotande brottsligheten i krogmiljön. Distriktet kommer att fortsätta arbetet mot transnationell människohandel genom kommissionen mot handel med människor för sexuellt ändamål. Genom naturliga kontaktytor, som t.ex. kontaktpoliser i skolmiljö, arbetar distriktet med att försvåra för nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk. Människohandel för sexuella ändamål De senaste åren har stora insatser gjorts mot utländska ligor som i organiserad form ägnat sig åt människohandelsbrott och grova koppleribrott. Arbetet bedrivs av kommissionen mot människohandel som är en länsgemensam satsning lokaliserad vid distriktets spaningsrotel. Det goda resultatet har möjligen gjort att Stockholmsområdet blivit mindre attraktivt för vissa ligor. En effekt av det aktiva arbetet mot dessa grupper kan vara att vi nu istället ser en ökning av svenska intressenter inom brottsområdet och att även svenskar kan utsättas för brottstyperna. Under det gångna året har kommissionen arbetat mycket med svenska ärenden. Kommissionen mot människohandel har även ansvaret för utredningar av sexköp i Stockholms city. En ökning bland gatuprostituerade har noterats under 2009. Klara närpolisområde har avsatt två personer som enbart arbetar med att bekämpa gatuprostitutionen. Det sker i projektform och ska pågå till mars 2010. Insatsen innebär ett samarbete mellan kommissionen, brottsspaningssektionen och närpolisen. VERKSAMHETSPLAN 2010 9

och strategier för kärnverksamheten Polismästaren ansvarar för att distriktets verksamheter bedrivs effektivt och arbetar aktivt för att förbättra ledningen och styrningen. En annan viktig del för att kunna utveckla och effektivisera polisverksamheten är att bli bättre på att utvärdera verksamheten och arbetsmetoderna. Därför bör distriktet i större utsträckning än i dag arbeta med utvärderingar. Därutöver behöver såväl den interna självutvärderingen som den externa kontrollen lyftas fram. Brottsförebyggande verksamhet och synlighet Polisen ska uppträda synligt i högre utsträckning och vara tillgänglig för allmänheten. De poliser som nu tillförs verksamheten ska till stor del användas i yttre tjänst för att öka polisens synlighet. Närvarande och uniformerade poliser förbättrar den brottsutredande verksamheten samtidigt som de skapar trygghet och förebygger brott. Det brottsförebyggande arbetet ska inriktas mot synliga och relevanta åtgärder. Fungerande arbetsmetoder ska dokumenteras och spridas mellan polismyndigheterna. City polismästardistrikt ska vidta åtgärder som bidrar till en ökad synlighet av polispersonal och till en ökad förtroendeskapande kontakt med allmänheten. ansvarig: chefen för operativa samordningsenheten Strategi Myndighetens program med åtgärder för ökad synlighet och förtroendeskapande kontakt med allmänheten fortsätter att omsättas i distriktet Andelen synliga uniformerade poliser ökar Mobila poliskontorens verksamhet utvidgas även till andra tider och platser Främst närpolisområdena och ingripandeverksamheten ska verka för ökad planlagd fotpatrullering Särskilda fotpatrulleringsinsatser görs med kontaktskapande verksamhet i citykärnan Arbetstidsförläggningen utvecklas mot kvälls-, nattetid och helger Distriktets kriminalunderrättelsetjänst, KUT, föreslår relevanta tjänstgöringstider i förhållande till aktuellt problem Uppföljning genomförs kontinuerligt i samband med att en insats avslutas Utökad möjlighet för polispersonal som idag inte arbetar i yttre tjänst att göra det Polispersonal från joursektionerna ska i högre utsträckning än idag vidta de första åtgärderna på en brottsplats och därigenom frigöra tid för personal vid ingripandesektionerna att fotpatrullera och bedriva kontaktskapande verksamhet Avrapporteringstider innebär att polisen blir mindre synlig. Distriktet ska aktivt delta i RPS utvecklingsarbete med nytt avrapporteringssystem PUST. Pilotdrift sker i Polismyndigheten i Östergötland 2010. Driftsättning i distriktet sker under 2011. 10 VERKSAMHETSPLAN 2010

MÅL OCH STRATEGIER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN Joursektionernas chefer ges i uppdrag att ta fram lokala rutiner för en effektivare rapportskrivning. Rutinerna ska vara framtagna och kommunicerade med personalen på arbetsplatsträffar under tredje tertialet. Polisens värdegrund ska vara ledande i kommunikationen och genomsyra uppdraget. Samverkan inom ramen för det långsiktiga brottsförebyggande området STAD-samarbetet genom exempelvis krogar mot knark och arbetet kring studentfirandet. Polismästarens chefssamråd och ungdomsråd. Volontärer. Kontaktpoliser ska finnas utpekade till alla skolor. Närpolischeferna ansvarar för koordinering och samordning med rektorer och elever. Stödcentrum för unga brottsoffer och gärningsmän samt deras föräldrar. Ordningsvakter. Krögare och restauranger. Tvärgruppernas externa samverkanspartners. Trygghetsskapande åtgärder Närpolischeferna tar i lokala brottsförebyggande råd initiativ till trygghetsvandringar i samarbete med Stockholms stad. Nattknappen volontärer finns tillgängliga på telefon för personer som vistas utomhus under dygnets mörka timmar. Medborgarmöten. Metodutveckling avseende planlagd brottsförebyggande verksamhet och styrning av utryckningsverksamheten mellan uppdrag Tvärgrupper med ständigt förbättringsarbete inom varje brottsområde. Återkommande uppföljning med målansvariga för varje brottsområde. Effektiv feedback. Utveckling av hur den brottsförebyggande verksamheten är organiserad i yttre tjänst. Presentera goda exempel och marknadsföra det brottsförebyggande arbetet Utredning och lagföring et för verksamheten är att med högt ställda krav på rättssäkerhet ha nöjda uppdragsgivare och nöjda medarbetare. Utredningsprocessen i distriktet ska präglas av engagemang, effektivt resursutnyttjande och skyndsam handläggning. ansvarig: chefen för kriminalenheten Strategi De initiala utredningsåtgärderna ska utföras med fokus på kvalitet och relevans Förundersökningsledarkapet ska bedrivas aktivt och offensivt Utredningsresursen ska fokuseras på de ärenden som kan leda till påföljd Användandet av förenklad brottsutredning (RB 23:22) ska öka Antalet registertopsningar (RB 28:12 a) ska öka ytterligare Samarbetet med City åklagarkammare ska utvecklas och fördjupas VERKSAMHETSPLAN 2010 11

Våld i offentlig miljö Som medborgare ska man kunna känna sig trygg, kunna röra sig fritt och inte riskera att bli utsatt för brott. Medborgarnas känsla av trygghet i vardagen ska öka och våldsbrottsligheten ska minska i den offentliga miljön och i miljöer där ungdomar vistas. Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus ska uppgå till högst 3 650 vid utgången av 2010 Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande Misshandel utomhus exkl. ärenden där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska uppgå till minst 520 ärenden vid utgången av 2010 ansvarig: chefen för operativa samordningsenheten Strategi Brottsförebyggande verksamhet Underrättelsestyrt arbete Distriktets kriminalunderrättelsetjänst, KUT, svarar för kvalitativa helgunderrättelseuppslag rörande misshandelsbrott och överfallsvåldtäkter. All personal ska ta del av underrättelserna. Yttre arbetsledare styr arbetet mot brottsfrekventa platser, dvs. platser där ordningsstörningar sker, vid tidpunkter då otryggheten upplevs som störst. Tidiga, förebyggande ingripanden görs mot potentiella gärningsmän och brottsoffer. Riktade insatser genomförs mot brottsaktiva ungdomar samt de ungdomar som är i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Underrättelser av allmänintresse ges till medborgarna via media. Synlighet Mobila poliskontor används där synlighet och närvaro är särskilt prioriterad, till exempel vid Valborgsmässofirandet, ungdomsfestivaler och skolavslutningsfester. Fotpatrullering på platser där brott- och ordningsstörningar sker. Kontroller av kollektivtrafiken genomförs. Tillsyn Kontroller genomförs av alkoholserveringsställen med syfte att minska våld och andra negativa konsekvenser från oseriös serveringsverksamhet. Kronobergsmodellen Modellen innebär åtgärder mot olaglig försäljning och langning av alkohol och insatser som minskar tillgängligheten för ungdomar. Intern samverkan Insatser i Cityhelg. Brottsförebyggande insatser vid skollov, Valborgsmässofirande, studentfester, skolavslutning och UNG08. Insatser med tunnelbanepolisen för kontroller av kollektivtrafiken. Samarbete med polisrytteriet för patrullering och ordningshållning i krogtäta områden. 12 VERKSAMHETSPLAN 2010

VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ Extern samverkan Insatser görs med STAD. Insatser görs med andra myndigheter och organisationer med fokus på ekonomisk brottslighet, illegal arbetskraft och servering av alkohol till unga. Insatser med Kronofogdemyndigheten görs med inriktning mot livsstilskriminellas ekonomiska resurser i samband med frihetsberövande för våldsbrott. Insatser görs med nattvandrande frivilligorganisationer, t.ex. Farsor och morsor på stan. Insatser med socialtjänstens ungdomsuppsökare görs. Återkopplingssamtal hålls med krögare som har sena öppettider, för att medvetandegöra effekterna av olika förhållningssätt och/eller efter behov, påvisat av KUT. Gemensamma utsättningar hålls med ordningsvakter, volontärer och socialtjänst. Polisens telefonstöd, desken, fortsätter för ordningsvakter och frivilliga under helgtid. Polisens volontärer Nattknappen, en telefonkontakt för den som känner otrygghet på väg hem under helgnätterna. Utredning och lagföring De initiala utredningsåtgärderna ska utföras med fokus på kvalitet och relevans Vid förhör med inblandade parter ska det särskilt beaktas att det slutgiltiga syftet med att bedriva förundersökning är att utreda om det finns tillräckliga skäl för åtal. Det är därför av yttersta vikt att bl.a. frågor om uppsåt och objektiva ansvarfrihetsgrunder, t.ex. nödvärn, berörs redan i de första förhören med vittnen och målsägande. De förslag BRÅ lämnat, Rapport 2009:1, avseende initiala utredningsåtgärder, ska vara en naturlig del av metodutvecklingen när det gäller utredningar av våld i offentlig miljö. Tvärgruppens förslag om att ha personal med särskilt utredningsansvar i anslutning till Cityhelgskommenderingarna ska genomföras på försök. Förundersökningsledarskapet ska bedrivas aktivt och offensivt De förslag BRÅ lämnat, Rapport 2009:1, avseende förundersökningsledning ska vara en naturlig del av metodutvecklingen när det gäller utredningar av våld i offentlig miljö. Antalet registertopsningar, RB 28:12 a, ska öka ytterligare Möjligheterna till registertopsning utnyttjas i stor utsträckning när personer grips och förs in till distriktets jourer. Möjligheterna till registertopsning ska även uppmärksammas i de situationer när personer kallats till förhör och när de friges av personal i yttre tjänst efter rapportering eller förhör. Utfall 2009 Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus uppgick till 3 587 ärenden. VERKSAMHETSPLAN 2010 13

Tillgrepp genom inbrott i bostad Inbrott i bostad ska förebyggas genom planlagd linjeverksamhet och genom fortlöpande kartläggning och analys av anmälda brott och kriminalunderrättelser. Det i sin tur ska leda till operativa insatser och förundersökningar som gör att åtal kan väckas. Antalet inbrottsstölder i bostad ska uppgå till högst 420 brott Andelen redovisade ärenden till åklagare, av inkomna ärenden beträffande Tillgrepp genom inbrott, ska uppgå till lägst 300 ärenden vid utgången av 2010 Brottsplatsundersökning ska ske vid samtliga inbrott i bostad inom 24 timmar ansvarig: chefen sidooperativa enheten Norrmalm Strategi Brottsförebyggande insatser Fokusområde ungdomar Särskild uppmärksamhet ska riktas mot ungdomar och brottsligheten kring dem. Särskild vikt ska läggas vid tillgreppsbrott. De särskilda satsningarna; chefssamrådet med sitt samverkansavtal, kontaktpolis för skolor och ungdomsråd, stödcentrum för unga brottsoffer, ska användas, liksom Kronobergsmodellen. Kartläggning och analys genomförs av distriktets kriminalunderrättelsetjänst som grund för den planerade linjeverksamheten och operativa insatser Operativa insatser beslutas av främst operativa ledningsgruppen Gemensamt arbete i tillfälligt sammansatta personalkategorier som närpoliser, poliser från spaningsgrupper, rörliga kontrollgrupper hos gränspolisen, godsspaningsgruppen, lokala brottsplatsundersökare, joursektioner med flera Ett offensivt synsätt och användande av kroppsbesiktning genom salivprov, s.k. topsning, fingeravtryck och annan signalementsupptagning, s.k. daktning. Aktivt arbete med t.ex. fastighetsägare, hyresgästföreningar och/eller bostadsrättsföreningar, de lokala brottsförebyggande råden, polisens volontärer och stadsdelsförvaltningarna Godsspaning mot häleri och hälericentraler KUT utvecklar arbetet och informationen om gärningspersonerna Lokala brottsplatsundersökare, LOKUS LOKUS har brottsförebyggande uppdrag i samband med att de genomför en brottsplatsundersökning och har fortsatt kontakt med den som har utsatts för inbrottet och närpolisen. LOKUS ska utveckla arbetet med information om inbrotten till ingripandeverksamheten och närpolispersonal. Informationsinsatser vid behov. Utfall 2009 Antalet anmälda inbrottsstölder i permanentbostad uppgick till 614. Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden uppgick till 3,4 procent. 14 VERKSAMHETSPLAN 2010

TILLGREPP GENOM INBROTT I BOSTAD Utredning och lagföring Förundersökningsledarskapet ska bedrivas aktivt och offensivt Vid inbrott i permanentbostad ska LOKUS genomföra en brottsplatsundersökning inom 24 timmar. De initiala utredningsåtgärderna ska utföras med fokus på kvalitet och relevans All avrapportering ska ha ett tydligt utredningsperspektiv där alla möjligheter till relevant bevissäkring övervägs. Vid inbrott i permanentbostad ska den yttre personalen aktivt söka vittnen bland grannar och andra personer i området. Antalet registertopsningar, RB 28:12 a, ska öka ytterligare För att de eventuella DNA-spår som säkras i samband med brottsplatsundersökningar ska få någon betydelse måste en person knytas till spåret. Detta kan bl.a. ske genom att registertopsningar gjorts i andra förundersökningar. Möjligheterna till registertopsning ska särskilt uppmärksammas i de situationer personer kallats till förhör och när de friges av personal i yttre tjänst efter rapportering eller förhör. Tillgrepp genom fickstölder och snatteri För den allmänna trygghetskänslan är det angeläget att stöldbrotten, som är en stor del av mängdbrotten, minskar. Mängdbrotten är ofta en inkörsport till grövre ungdomskriminalitet. Antalet anmälda fickstölder ska minska ansvarig: chefen sidooperativa enheten Norrmalm Strategi Fokusområde ungdomar Särskild uppmärksamhet ska riktas mot ungdomar och brottsligheten kring dem. Särskild vikt ska läggas vid snatterier. De särskilda satsningarna; chefssamrådet med sitt samverkansavtal, kontaktpolis för skolor, ungdomsråd, stödcentrum för unga brottsoffer och gärningsmän och deras föräldrar, ska användas. Insatser med inriktning mot främst äldre och turister som brottsoffer Extern samverkan med hotell, restauranger, turistarrangörer, ordningsvakter, väktare, stadsdelsförvaltningarna, kyrkan, parkeringsbolagen och de lokala brottsförebyggande råden Turismen som ökar med många fler kryssningsresenärer ska informeras sommartid av bl.a. feriearbetande ungdomar inom Citypolisen Kartläggning och analyser av brottstyperna ska utvecklas. Utsatta platser som allmänna kommunikationsmedel, parkeringsgarage/parkeringar, restauranger samt områden kring banker, som drabbats vid upprepade tillfällen, ska särskilt uppmärksammas Samverkan ökar med restauranger eftersom fickstölderna ökat, inventering av de mest drabbade nattöppna krogarna och råd och stöd via informa- tionsmaterial Användningen av övervakningskameror ska utvecklas i dialog med tillståndshavarna Information ska ges till berörda så att möjligheten ökar att de själva eller i samverkan med andra kan undvika fickstölder/tillgrepp Utfall 2009 8 401 anmälda fickstölder, en ökning med 27 procent. 6 075 anmälda snatterier, en minskning med 9 procent. VERKSAMHETSPLAN 2010 15

Trafiksäkerhet Arbetet mot trafiksäkerhet inom distriktet och planläggningen i arbetet ska ske enligt Polisens underrättelsemodell, PUM, och utgå från strategiska och operativa analyser. Trafikstrategin innebär att förhindra trafikbrott genom förebyggande åtgärder samt att öka efterlevnaden av trafikregler genom kontroller och rapportering. Antalet dödade och skadade i trafiken ska minska Distriktet ska under 2010 genomföra minst 47 450 alkoholutandningsprov Minst 1 100 alkoholpåverkade ska rapporteras Minst 250 drogpåverkade ska rapporteras Minst 2 300 hastighetsöverträdelser ska rapporteras ansvarig: chefen för trafiksektionen Strategi Fokusområde ungdomar Samverkan mellan trafiksektionen och Lidingö närpolis och deras samverkanspartner. Samverkan med Stockholms stad och Stockholms skolor. Planerade kontroller av hastighet och nykterhet på tider och platser där sannolikheten bedöms som störst för att upptäcka dessa brott. Underrättelseinformation ska inhämtas från KUT Genomföra trafikkontroller för att även uppmärksamma annan brottslighet Särskild inriktning mot fordonsförare vid terminalerna för färjetrafiken, i syfte att upptäcka rattfylleri Utbyte bl.a. av underrättelser mellan tull och polis i avresehamnarna Utvecklad samverkan mellan trafiksektionen, övriga enheter och myndighetens trafikansvariga enhet bl.a. genom utbildning och större gemensamma insatser Genom att arbeta med insatser mot vaneförbrytare i trafiken lagföra och uppdaga rattfylleri, drograttfylleri, olovlig körning samt övriga trafikbrott Alla omhändertagna gärningsmän som misstänks för rattfylleri ska motiveras i syfte att söka beroendevård Narkotika Utfall 2009 Den uppdagade narkotikabrottsligheten ska uppgå till 5 900 anmälda brott Antalet anmälda överlåtelsebrott ska uppgå till lägst 550 ansvarig: chefen för kriminalenheten 5 dödade i trafiken och 885 skadade 103 050 alkoholutandningsprov har genomförts. 1 108 rapporterade alkoholpåverkade. 298 drogpåverkade har rapporterats. 2 144 hastighetsöverträdelser har rapporterats. Narkotikabrottsligheten i distriktet ska minska genom att arbeta med att lagföra gärningsmän som gjort sig skyldiga till narkotikabrott, försöka minska rekryteringen till missbruk och att förmå etablerade missbrukare av narkotika att upphöra med missbruket. Lagföring av överlåtelsebrott och en minskad nyrekrytering av missbrukare ska prioriteras. 16 VERKSAMHETSPLAN 2010

Strategi Verksamhet i ungdomsmiljöer Underrättelsestyrt arbete ska bedrivas i miljöer där ungdomar vistas. Detta i syfte att uppdaga, förebygga och minska nyrekryteringen till missbruk av narkotika. Arbetet ska bedrivas av både uniformerade och civila poliser i samverkan mellan olika enheter. Underrättelsestyrt arbete ska genomföras för att störa och lagföra narkotikahantering vid större idrottsevenemang och konserter där ungdomar vistas. Ungdomar under 21 år som påträffas narkotikapåverkade ska i samband med polisens ingripande erbjudas vård inom MUMIN, ett samarbete mellan länskriminalpolisen och Maria Ungdom. Verksamhet i krogmiljöer Krogsektionen ska arbeta underrättelsestyrt för att uppdaga narkotika- och dopingbrott i krogmiljö. Samverkan inom STAD genom utbildning för restauranganställda och ordningsvakter om narkotika i krogmiljö. Aktivt arbete ska bedrivas mot individuella personer i syfte att få dessa att upphöra med kriminell verksamhet, eller för lagföring, s.k. targeting, låg toleransnivå och uppmärksamheten riktad mot livsstilskriminella som bedriver narkotikabrottslighet i krogmiljö. En ökad medvetenhet avseende dopingbrott ska riktas mot personal i krogmiljö samt vid ingripande vid våldsbrott i krogmiljö. Krogsektionen ska ha en aktiv roll i Krogar mot knark arrangerat av STAD. Verksamhet i gatumiljöer Distriktet ska bedriva ett långsiktigt arbete genom linjeorganisationens närvaro och ingripanden i narkotikabelastade miljöer. Offensiva kortare insatser i samverkan mellan spaningsroteln och andra enheter ska genomföras. Övriga arbetsmetoder Grov och organiserad brottslighet Samverkan ska bedrivas med den nationella polisverksamheten mot grov organiserad brottslighet och den länsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet, NOVA. Distriktet ska arbeta för att begränsa den organiserade brottslighetens ekonomiska resurser. Samverkan med Kronofogdemyndigheten och Skatteverket ska ske rutinmässigt. Personer som är på väg att nyrekryteras till kriminella nätverk för organiserad och systemhotande brottslighet ska genom spaning identifieras och lagföras. I arbetet mot narkotikahanteringen i grossistledet ska samverkan ske med Rikskriminalpolisen, länskriminalpolisen och Tullverket. Vård för missbrukare Samtliga poliser ska informera de missbrukare av narkotika som de kommer i kontakt med om LOTS, ett projekt där missbrukare söks upp och erbjuds vårdplats och om MUMIN, ett samarbete mellan länskriminalpolisen och Maria Ungdom. Samtliga poliser i distriktet ska genom ett aktivt handlande underlätta för narkotikamissbrukare att få långsiktig vård för sitt missbruk. Internet En övergripande bevakning av narkotika- och dopingrelaterade underrättelser som sprids via Internet ska kontinuerligt bedrivas. Utfall 2009 En teknisk kunskap ska upprätthållas för att vid konstaterade brott kunna genomföra en webbbaserad riktad spaning. NARKOTIKA Anmälda brott 6 117. Anmälda överlåtelsebrott 606. VERKSAMHETSPLAN 2010 17

Skadegörelse City polismästardistrikt har under 2009 fortsatt utveckla arbetet mot skadegörelse. Arbetet har bedrivits i nära samverkan internt och externt där personalen på olika enheter jobbat över organisatoriska gränser tillsammans med externa aktörer. Brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet har setts som en helhet där arbetet utgått från KUT-analyser. Under året har en ständig kvalitets- och metodutveckling bedrivits. Personalens motivation och engagemang har varit en motor i arbetet och utgjort den absoluta framgångsfaktorn. Arbetet bedrivs långsiktigt och verksamheten 2010 ska vara en vidareutveckling av framgångsfaktorerna från 2009. Antalet redovisade skadegörelseärenden till åklagare ska uppgå till lägst 650 st år 2010 ansvarig: chefen sidooperativa enheten Södermalm Utfall 2009 Strategi Arbetet mot skadegörelse riktar sig särskilt mot ungdomar. 769 redovisade ärenden. Arbetet mot skadegörelse ska alltmer vävas in i linjeverksamheten och utvecklas. Planlagda gemensamma brottsförebyggande och utredningsinsatser ska genomföras under året. Arbetsmetoden med fokus på äldre och yngre vaneförbrytare i kombination med offensiva brottsförebyggande åtgärder med förverkande av klotterutrustning ska fortsätta att utvecklas. Samverkan med polismästardistrikten i länet ska utvecklas liksom samverkan med externa aktörer som socialtjänsten, landstinget och bevakningsföretag. Klottrare ska aktivt beredas stöd och hjälp för att ta sig ur sitt beteende. På så sätt ska distriktet bidra till att samhället försvårar genomförandet av skadegörelse genom klotter. Nyrekryteringen av aktiva klottrare ska försvåras och möjligheterna till att avbryta en brottslig karriär ska ökas. Redovisade ärenden till åklagare och ärendebalans Under 2009 har distriktet som helhet haft en mycket positiv utveckling vad avser antalet redovisade ärenden till åklagare. Trots ett ökat inflöde av ärenden, har ärendebalansen minskat markant. Under 2010 ska distriktet särskilt fokusera på kvalitet och relevans i utredningsarbetet. Antalet redovisade ärenden till åklagare inom brottsområde 1 (våldsbrott och övriga brott mot person, skadegörelsebrott samt tillgreppsbrott exkl. tillgrepp i butik) ska uppgå till minst 3 670 ärenden Andelen öppna kriminalärenden, äldre än 6 månader ska under 2010 uppgå till högst 5 procent av de inkomna ärendena under de senaste 12 månaderna. ansvarig: chefen för kriminalenheten Strategi De initiala utredningsåtgärderna ska utföras med fokus på kvalitet och relevans All avrapportering ska ha ett tydligt utredningsperspektiv. Alla möjligheter till relevant bevissäkring ska övervägas. Med ökad kvalitet och relevans i de initiala utredningsåtgärderna ges förundersökningsledarna i den s.k. andra linjen ett bättre beslutsunderlag för ärendets fortsatta hantering. Beslut om nedläggande eller redovisning till åklagare kan då fattas snabbare. Som ett led i det ständiga förbättringsarbetet ska förundersöknings- 18 VERKSAMHETSPLAN 2010

Brott i nära relationer REDOVISADE ÄRENDEN TILL ÅKLAGARE OCH ÄRENDEBALANS ledare och utredare anstränga sig för att ge relevant återkoppling till den personal som utfört de initiala utredningsåtgärderna. Användandet av förenklad brottsutredning, RB 23:22, ska öka. Förenklade brottsutredningar frigör resurser på de utredande joursektionerna som kan användas till andra, mer komplicerade ärenden. Bestämmelserna om förenklad brottsutredning ska särskilt uppmärksammas i ärenden som avser snatteri och brott mot knivlagen. Förundersökningsledarskapet ska bedrivas aktivt, offensivt och förutsättningslöst Förundersökningsledarna ska med periodicitet genomföra individuella ärendeuppföljningar med den utredande personalen. Genom kontinuerlig ärendeuppföljning kan förundersökningsledaren, tillsammans med den utredande personalen, prioritera och fatta erforderliga beslut. Distriktets förundersökningsledare ska själva skapa utrymme för att kvalitetssäkra förundersökningsprotokollen innan dessa redovisas till åklagare. För att förkorta handläggningstiderna ska muntlig slutunderrättelse, RB 23:18/Fuk 12 a, används i största möjliga utsträckning. Utredningsresursen ska fokuseras på de ärenden som leder till påföljd Samordningsfunktionens roll, uppdrag och mandat ska tydliggöras. Beslut om nedläggande av förundersökning ska fattas så tidigt som möjligt. Förundersökningsledarna ska utveckla sin förmåga att - i tal eller skrift på ett pedagogiskt sätt förklara sina beslut om nedläggande för dem som utsatts för brott. Åklagarnas möjligheter att fatta beslut om förundersökningsbegränsning ska särskilt uppmärksammas under hela utredningsprocessen. Utfall 2009 3 939 redovisade ärenden inom brottsområde 1. Andelen öppna kriminalärenden var 1,7 procent. De som drabbas av brott i nära relationer är i en särskilt utsatt position. I få ärenden har utredningskompetens och bemötande en så avgörande betydelse för ärendets fortsatta hantering och resultat, som vid brott i nära relation. Under 2010 ska distriktets arbete med dessa brott ytterligare förbättras. Antalet redovisade ärenden till åklagare rörande brott i nära relation ska uppgå till lägst 195 ärenden vid utgången av 2010 ansvarig: chefen för kriminalenheten Utfall 2009 Strategi Förundersökningsledarskapet ska bedrivas aktivt och 180 redovisade ärenden. offensivt Det framgångsrika arbetet med individuell ärendeuppföljning vid bl.a. utredningsrotelns familjevåldsgrupp ska fortsätta. Familjevåldsgruppen ska även i fortsättningen ha renodlade förundersökningsledare. Familjevåldsgruppens samarbete med personsäkerhetsgruppen och hatbrottsjouren ska fortsätta utvecklas. Familjevåldsgruppen har ett särskilt ansvar för kvalitetsarbete och erfarenhetsutbyte i distriktet gällande utredningar av brott i nära relation. VERKSAMHETSPLAN 2010 19

Samarbetet med City åklagarkammare ska utvecklas och fördjupas Familjevåldsgruppens särskilda samarbete med City åklagarkammare ska utvecklas vidare. De initiala utredningsåtgärderna ska utföras med fokus på kvalitet och relevans De förslag BRÅ lämnat, Rapport 2008:25, avseende initiala utredningsåtgärder ska vara en naturlig del av metodutvecklingen när det gäller utredningar av brott i nära relation. Service Distriktet arbetar kontinuerligt med att utveckla servicen och tillgängligheten för medborgarna. Att erbjuda medborgarna en god service som tillvaratar behov och efterfrågan är ett arbete som prioriteras högt. Senast vid utgången av 2010 ska minst 85 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid Genomsnittlig väntetid för att ansöka om pass vid distriktets expedition ska uppgå till högst 20 minuter ansvarig: chefen för tillståndsenheten Strategi Mätningar av servicegraden görs på receptionerna Norrmalm, Södermalm och tillståndsenheten Den genomsnittliga svarstiden för telefonsamtal som kommer in ska inte överstiga tre minuter. Den genomsnittliga väntetiden ska uppgå till högst sju minuter. Rikspolisstyrelsens arbete med nationella mål för handläggningstider följs. Arbetet för ett bättre IT-stöd i polismyndighetsärenden drivs på. Tillståndsenheten samverkar i denna fråga med polismyndigheterna i Västra Götaland och Skåne. Inriktningen med multihandläggare utvecklas. Multihandläggare är utbildade för att kunna användas flexibelt utifrån säsongsvariationer, till exempel avseende vapen-, ordningslags-, pass- samt beslags- och hittegodsärenden. Bemötande Automatiska svarsmeddelanden på samtliga servicetelefonnummer. Kvalitetsmätningar av bemötande och svarstider med konsultstöd. TV-skärmar med relevant information om distriktet i väntrummet på passexpeditionen. Tillgänglighet Införa ett tidsbokningssystem för pass, ett projekt inom Polismyndigheten i Stockholms län 2009-2010. Samlokalisering av verksamheter, fysiskt eller genom tekniska lösningar t.ex. telefonväxel. Fler telefonsvarlinjer för inkommande samtal. Ökat antal volontärer i passexpeditionen. Ökad tillgänglighet genom anpassade lokaler för t.ex. funktionshindrade. Uppdatering av lokal informaton på Polisens webbplats. Undersöka förutsättningarna för ett förbättrat IT-stöd t.ex. RAR-tillgång och Internetdatorer i receptioner. Utfall 2009 Väntetiden var 23,18 minuter. 20 VERKSAMHETSPLAN 2010

Gränskontroll och övrig utlänningsverksamhet Inre utlänningskontroller ska löpande genomföras i linjeverksamheten. Kontrollen syftar dels till att hitta utländska medborgare som vistas eller arbetar i landet utan att ha pass eller erforderliga tillstånd, dels till att efterspana utländska medborgare för vilka det föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas. Distriktet ska genomföra minst 520 inre utlänningskontroller ansvarig: chefen för sidooperativa enheten Södermalm Strategi Kontrollerna ska ske inom ramen för linjeverksamheten Kunskapen om hur kontrollerna genomförs ska öka Kontrollerna ska vara en naturlig del i tillsynsarbetet mot krogar och restauranger Utfall 2009 441 genomförda kontroller. VERKSAMHETSPLAN 2010 21

och strategier för gemensam verksamhet Sjukfrånvaro Den totala totala sjukfrånvaron ska ska inte inte överstiga fem 5 procent ansvarig: chefen för administrativa enheten Strategi Särskilt fokus på kvinnliga anställdas arbetsrelaterade ohälsa Statistik för varje månad tas fram Aktiva rehabiliteringsgrupper Utfall 2009 Utveckling av det förebyggande arbetet. Friskvård ingår Uppgick till 3,2 procent. som en naturlig del i det. Miljöledning Elförbrukningen ska minska Utsläppen av fossil koldioxid ska minska ansvarig: chefen för administrativa enheten Yrkeshandledning Distriktet ska vid utgången av 2010 ha påbörjat yrkeshandledningsgrupper för minst 30 medarbetare ansvarig: chefen för administrativa enheten 22 VERKSAMHETSPLAN 2010