Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk



Relevanta dokument
Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Sida 2 av

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012

Att börja. -med dikor

Suggorna har potential utnyttja den!

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Anett Seeman

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Hantering av avelstjurar i dikobesättningar

Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

1 Bevisets utskriftsdatum.

VÄLJ RÄTT AVELSTJUR. Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!?

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

KONS FERTILITET KOSTNADER OCH ÅTGÄRDER

Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Se pengarna i din friska besättning

Baggen är halva besättningen. besättningen. på ett noggrant och systematiskt sätt för att ge underlag för utlåtandet

Handbok rekryteringsdjur. Gris Av Maria Malmström

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Djurvård för naturvård. skötselråd för dikobesättningar

Transitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige

Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2011/2012

Hullbedömning av får

Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Herd Navigator och fruktsamhet

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Insamling från skjutna/döda älgar jakten 2011/2012:

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

Produktionsrapport - förklaringar

Boosta Mjölkföretaget

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

låt kalvjakten styra!

låt kalvjakten styra!

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Drömmen om Stortjuren

Nötköttsproduktion i Frankrike

Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får

Room Service för en ko

Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Älgförvaltning ger hög kvalité på. Älgstammen. Älgkvalité? Inventering utförs hösten 2012 av frivilliga Jägare inom 8 Älgskötselområden

Statistik från Danmark Källa: Dansk Kodkvaeg

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Analyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.

Arbetsrutiner och brunstkontroll på stora mjölkgårdar

Kalvningsintervallets betydelse för laktationen hos mjölkkor

När nötköttsföretaget växer 9. Management Sida 1 av 11

Välkommen till informationsmöte med Vedby-Oderljunga Älgskötselområde. copyright Vedby Oderljunga Älgskötselområde

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Expertgrupp fertilitet

Menstruationscykeln kan delas in i fyra övergripande faser: 1. Menstruation 2. Follikelfasen 3. Ovulering 4. Lutealfasen

Djurhållning 5.2 Nötkreatur

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail.

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Produktionskostnadskalkyl. December 2014

Nyckeltal Enhet Formel och Koder Indata från

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

BASINSAMLING , Växjö. Grundinfo (NA=info saknas) Kön (M=tjur F=ko/kviga) Ålder enl M1 (orange=svår läst) Födelse år Taggantal Slaktvikt (kg)

Andrologisk undersökning av unga individprövade köttrastjurar - med särskilt fokus på pungomkrets

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Korrekt inmatning för Uniform- Agri Mjölk > CDB

ENDOFYTER & REPRODUKTIONSPROBLEM. Kerstin Darenius

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från Bakom denna flik finns information om och plats för:

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Älgskötselplan område , Period

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Artificiell insemination i dikobesättningar

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig

Lönsam mjölkproduktion

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar

Studie med amsuggor i svenska besättningar

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Furudal

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Kalvningsintervall hos svenska köttkor finns det genetisk variation som kan användas i avelsarbetet?

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Att lyckas med parningen.

För kalvens fulla potential. Fakta och råd om kalvuppfödning

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)

Djuren skall vara leukos och BVD fria. Detta får du hjälp att upprätthålla om du

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

Tips för dig som vill börja med HEREFORD. Ditt bästa val idag och för framtiden

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Transkript:

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen

Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans inkalvningsålder är ca 2 år Kalvningsintervallet är ca 12 månader

Fruktsamhetsfaktorer Betäckningssäsong - strategi Post partum periodens längd - skötsel Näringsförsörjning - utfodring Tjuren - fruktsamheten AI - brunstkontrollen

Betäckningssäsongen Ska vara så kort som möjligt - ca 8 veckor - med start i början av juni Detta ger en kalvningssäsong på drygt två månader följande vår. Denna strategi ger: tyngre kalvar vid försäljning tillräcklig betäckningsålder hos rekryteringskvigan nästa vår förutsättningar för 12 mån. kalvn.intervall

Kvigan - besättningens framtida resurs Ge kvigorna god omvårdnad under hela uppväxten! 14-15 månader gammal vid betäckning Kvigor som når 65% av vuxenvikten innan betäckningssäsongen har största chansen att bli dräktiga Betessläpp en till två månader före betäckning Betäck kvigorna tre veckor före korna Använd semin eller kvigtjur (låg födselvikt till kvigor)

Kalvningsmönster Genom att studera kalvningsmönstret kan man se vad som kan förbättras. Minst 60% av djuren bli dräktiga inom 21 dagar och mindre än 10% ska vara tomma (vänster). I exemplet till höger är alltför få dräktiga efter första brunst och alltför många tomma vid betäckningsperiodens slut.

Post-partum perioden P4 Ägglossning 1 Kalvning Ägglossning 2 Ägglossning 3 Ägglossning 4 Brunst Brunst Brunst Post-partum perioden är den period då livmoder och äggstockar ska förberedas för ny dräktighet. Den åskådliggörs ovan i form av en progesteronkurva.

Involution av uterus Under post partum perioden ska livmodern rena sig och minska i vikt från ca 10 kg till ca 8 hg. Svår kalvning och kvarbliven efterbörd fördröjer denna process.

Äggstockarnas återgång till cyklisk aktivitet Påverkas av: Näringsförsörjning Digivning Men också av: Säsong - ljus Ålder - kalvningsnummer Tjurnärvaro

Den hormonella regleringen Ljus - + Energibalans + Hypotalamus GnRH Hypofys - + Digivnin g LH FSH Progesteron - Inhibin Östrogen + Aktivin CL Äggstock

Förhållandet mellan hull vid betäckning och kalvningsintervall hos biffkor Om korna tappar i hull för mycket efter kalvningen försenas den första brunsten Korna bör kalva med en hullpoäng på 2,5-3 och behålla detta hull till betäckning

Andra effekter av energibrist Lägre födselvikter Högre kalvdödlighet Lägre mjölkproduktion Lägre avvänjningsvikt Lägre dräktighetsprocent

Håll koll på hullet genom hullbedömning 1: utskotten känns mycket skarpa 2: utskotten känns lätt avrundade 3: individuella utskott kan endast kännas genom tryck 4: utskotten kan ej kännas 5: utskotten täckta av ett tjockt fettlager

Tänk på mineraltillskott Tänkbara effekter på fruktsamhet av mineralbrist Jod Koppar Zink Magnesium Svag brunst X X X Anöstrus X Sänkt dr.resultat X X X Embryonal död X X Abort X Kalvn.problem X X Ret. Sec. X Svaga kalvar X Sen pubertet X

Digivning påverkar äggstockarna När kalven diar stimuleras nerver i juvret som via ryggmärgen påverkar hypotalamus och hypofys. Ett frekvent diande blockerar äggstockarnas cyklicitet och försenar första brunst.

Digivning påverkar äggstockarna När diandet minskar på grund av att kalven äter annan föda, startar äggstockarnas aktivitet och första brunst inträder Äggstocksaktiviteten kan stimuleras genom att: ta bort kalven helt under 2-3 dygn. endast låta kalven dia 1-2 gånger per dag Bör ske först efter 35 dagar

Tjuren påverkar äggstocksaktiviteten Försök har visat att närvaro av vasektomerad tjur gynnar äggstockarnas funktion - djuren visar första brunst upp till 20 dagar tidigare.

Effekten av närvaro av vasektomerad tjur på PP-intervall Tjurnärvaro N PP-intervall Dag K - 60 18 46,5 Dag K - 30 17 50,9 Dag 31-60 16 51,0 Ingen 18 64,7

Tjuren är halva besättningen Kontrollera bl.a.: Hull Klövar och ben Syn Libido (könsdrift) Könsorganen Sperman

Undersök: Testiklarnas storlek, symmetri, konsistens och förskjutbarhet i pungen. Inspektera penis och preputium. Foto: Ylva Persson

Könsorganen Det finns ett positivt samband mellan pungens omkrets och tjurens spermieproducerande förmåga. Kvigor efter tjurar med stor testikelomkrets har tidigare könsmognad Tjurar äldre än 12 månader ska ha en pungomkrets av minst 32 cm

Antal hondjur per tjur Ungtjur (minst 15 månader): 10-15 st Två år gammal tjur: 20-25 st Äldre tjur: ca 40 st

Säkerställ att tjuren är fruktsam! Spermaprov kan tas för undersökning. Fältmetoder är på gång (prostatamassage) Kontrollera omlöpen är de rimliga. Observera att detta kräver frekvent övervakning. Lätt att missa upphoppen! Dräktighetsundersök så fort som möjligt alla eller ett urval. Varje år drabbas besättningar av ofruktsamma tjurar

Semin i köttrasbesättningar PLUS Kontrollerade tjurar Ökad flexibilitet Bättre smittskydd Riskspridning MINUS Merarbete Brunstpassning

Brunstens faser

Brunstkontroll För noteringar - brunstkalender Brunstkontrollera 3-4 gånger per dag Använd hjälpmedel - brunstdetektor (KAMAR) eller probertjur. Tänk på att under en brunst på ca 12 timmar görs bar ca 10 upphopp - hur upptäcker du dom?

Brunstdetektor av skraplottsmodell.

Kalvningsförloppet Svåra kalvningar orsakar stort lidande och ekonomiska förluster Selektera mödrar och fäder för låg frekvens svåra kalvningar Övervaka kalvningarna Se till att djuren inte är för feta vid kalvningen

Kalvarna Kvigkalvar: första brunst 5-11 månader gamla (Extremfall: 4 månader!) Tjurkalvar könsmogna: 12-13 månader gamla (Extremfall: 8 månader!) Ta bort tjuren från flocken innan kvigkalvarna blir könsmogna! Ev. abortinduktion måste göras före d 150

Sammanfattning Koncentrerad betäckningssäsong =>koncentrerad kalvning Sköt rekryteringskvigorna väl Säkerställ att tjuren är fruktsam eller använd AI Dräktighetsundersök Övervaka kalvningarna