Välkomna till. en seminariedag om. Översvämningar

Välkomna till en seminariedag om Översvämningar 1

Miljösamverkan Västra Götaland 49 gånger bättre tillsyn www.miljosamverkan.se Projektledare: Lasse Lind, lasse.lind@cirka.se Cecilia Lunder, cecilia.lunder@lansstyrelsen.se 2

Översvämningar När, Var, Hur Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västra Götaland 031 605945 johan.kling@lansstyrelsen.se

Vad är en översvämning?

Översvämning: när mark som normalt inte står under vatten tillfälligt täcks med vatten; detta ska inbegripa översvämningar som härrör från floder, bergsforsar, och översvämningar från havet i kustområden; översvämningar från avloppsvattensystem kan uteslutas Ref: Översvämningsdirektivet

Var uppstår översvämningar?

Svämplan = Översvämningsplan

Flodplan = Översvämningsplan Översiktlig översvämningskartering MSB

Dokumenterade översvämning fram t.o.m 2005 SMHI SVAR MSB

Faktorer som påvkerar var översvämningar uppstår FLÖDET! Fårans form Fårans friktionsmotstånd Fårans lutning Fårans kapacitet till breddflöde Kanaliseringar, rätningar m.m. uppströms Bestämmande sektioner vid höga flöden Brott i naturliga eller artificiella levéer, invallningar Isbildning Skred och ras Vindskjuvning

Är översvämningar negativt eller positivt?

Vad påverkar skadans storlek vid översvämningar Vattendjup Översvämningens varaktighet Flödeshastigheten Sedimentkoncentrationen Kornstorlek Våg och vindhastighet Miljögiftsbelastning Hastigheten på vattennivåns höjning när översvämningen börjar

Översvämningar i EU perspektiv Senaste åren har EU drabbats av 100 stora översvämningar Sedan 1998 har över 700 person avlidit på grund av översvämningar inom EU Kostnad 1998 2010: 250 miljarder kronor Över 500 000 personer har tvingats flytta Om åtgärder inter kommer igång kan kostnaderna för översvämningar stiga 10 20 ggr till över 1 miljard kr per år i framtiden (Ass. of British Insurers) Rumänien augusti 2010: 26 döda, Kostnad: 8,6 miljarder SEK Ref: UNEP

Traditionell översvämningshantering Fokus på de negativa effekterna Fokus på att reducera översvämningens storlek och reducera samhällets känslighet för skada Åtgärder fokuseras på lokala förutsättningar och genomförs direkt i anslutning till stora översvämningar Risk uttrycks enbart som återkomstperiod Åtgärderna fokuseras på att förändra återkomstperioden på den aktuella platsen Ref: WMO Ass. Programme on Flood Management

Integrerad översvämningshantering Integrerad översvämnings strategi Kust förvaltning Vatten förvaltning Risk och Skydd hantering Översvämningar har många positiva effekter som också måste ingå analysen Åtgärder för att minska översvämningsrisk kan förvärra risken för skador i samband med torka. En strategi måste innehålla alla typer av översvämningar, inte bara de extrema situationerna Markanvändningen och verksamheter som påverkar hydrologin bör ingå i strategin Måste integrera arbetet med Ramdirektivet för vatten Bör innebära en strategi på avrinnings områdesnivå som bygger på solidaritets principen Markanvändning

Åtgärder vid översvämningsrisk Strukturella åtgärder Diffusa åtgärder Omforma landskapet Erosionsskydd Åtgärder för att dämpa avrinningen Öka infiltrationen Åtgärder i stadsmiljöer Lokala åtgärder Invallning Utjämningsmagasin, dammar Avledningar Rensningar Ökad dränering Anpassningsåtgärder Regleringar Zonering Översiktsplanering Beredskapsåtgärder Förvarningssystem Varningssystem Beredskapsåtgärder Evakuering Omförflyttning Försäkringar Statliga Privata Efter: Petry 2002

Åtgärder vid översvämningsrisk Strukturella åtgärder Diffusa åtgärder Åtgärder på landskapsnivå Erosionsskydd Åtgärder för att dämpa avrinningen Öka infiltrationen Åtgärder i stadsmiljöer Lokala åtgärder Invallning Utjämningsmagasin, dammar Avledningar Rensningar Ökad dränering Anpassningsåtgärder Regleringar Zonering Översiktsplanering Beredskapsåtgärder Förvarningssystem Varningssystem Beredskapsåtgärder Evakuering Omförflyttning Försäkringar Statliga Privata Efter: Petry 2002

Hur kan man arbeta i praktiken med översvämningsproblematik? Analysera vad som har hänt uppströms översvämningsområdet avseende hydrologin, geomorfologin, markanvändning m.m. Förstå systemet och dynamiken i vattendraget, sjön eller kusten Undersök vad som har hänt med fåran inom översvämningsområdet lokal hydraulik Ta fram kurva för Skada vs. Återkomstperiod Förbered informationsinsamlingen inför nästa översvämning Ta fram strategi enligt integrerad översvämningsmetodik Sätt alltid in åtgärder i ett avrinningsområdesperspektiv Utgå från bästa möjliga teknik Samverkan!

Exempel Smedjeån, Laholm Smedjeån juli 2007 Aquarius projektet

Var skedde översvämningen? Flöde ca 25 m3/s = 30 40 års flöde

Direkta åtgärder och slutsatser 2007 Högt vattenstånd i havet och dämningseffekt från Lagan stor betydelse Smedjeån var dåligt rensad både avseende död ved och sediment Trånga passager vid broar Reglering av uppströms sjöar och kraftverk delvis orsak. Viktigt att skapa magasin uppströms Kraftig nederbörd var huvudsakliga orsaken

Resultat från hydromorfologiska undersökningar 2009 Närmare hälften av årsnederbörden föll under 2 veckor Området som översvämmades utgjorde till största del tidigare våtmarksområde, Ränneslövs ängar som dikades ut på 1930 talet. Delar av området har tagits i bruk för jordbruk. Omfattande marksänkningar (ca 1,2 meter) Det finns naturliga trånga sektioner i ån som bidrar till att förstärka översvämningsrisken Flödet vid översvämningen 2007 var ca 24 m 3 /s medan fårans kapacitet i översvämningsområdet är ca 11 m 3 /S Rensningar av ån har marginell betydelse för extrema flöden Lagan hade obetydlig effekt på översvämningsområdet. Torka är ett minst lika stort problem i området. Åtgärder som rensningar, rätningar förstärker problem med torka. Dammar och reglerad sjö kan enbart reducera flödet i begränsad omfattning men kan vara viktiga för torka.

Hydrotekniska fallet

Vattenytan vid MQ och vid översvämningen 2007

Kapaciteten i fåran

Översvämningar ur ett försäkringsperspektiv Försäkrade händelser Försäkrad egendom Självrisker Erfarenheter

Försäkrade händelser Skyfall (1mm/minut eller 50 mm/dygn) Stigande sjö eller vattendrag Snösmältning Miljöansvar

Typ av skada Ersättning om vatten strömmar in direkt från markytan eller kommer upp ur avloppsbrunn Ingen ersättning om vatten tränger in genom golv eller vägg

Försäkrad egendom Byggnad (dock ej växthus, båthus mm) Egendom i byggnad ( - -) Motorfordon, vagnskada

Byggnad Skador i källare, ofta inredd bostadsdel Skador på pannor, tvättmaskiner etc Skador på företagsfastighet Avbrott i verksamhet

Egendom i byggnad Lösegendom för privatperson Varulager för företagare Maskinerier för företagare Arkiv etc i offentlig miljö Avbrott i verksamheten

motorfordon Skador på bilar mopeder etc Skador på avmonterade delar

Självrisker Företag minst ½ basbelopp Privat byggnad minst 10 000 kr Privat lösegendom normal självrisk Vagnskada normal självrisk

Ansvarsfrågor Grundförsäkringen ersätter i första hand Återkrav kan riktas mot kommun

Vad kan inte försäkras? Egendom utomhus Växthus, simbassäng, båthus Växande gröda Skog

Vad kan komma att ändras? Vissa objekt kan inte försäkras Förhöjda självrisker Förhöjda premier för alla Förhöjda premier för riskobjekt Andra försäkringslösningar

Miljösamverkan Västra Götaland 9 mars 2011 Klimatanpassning Översvämningsförordningen Förebyggande arbete Charlotta Källerfelt

Klimatanpassning Åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Klimatanpassning är inte det samma som åtgärder för att minska klimatpåverkan.

Framtida klimat SMHI gör klimatanalyser utifrån olika klimatscenarier. Stora osäkerheter. Ökad temperatur: Ökad nederbörd: 3-5 C (2100), mest på vintern Mer regn på vintern (40-80%), ev t.o.m mindre på sommaren än nu. Havsnivåhöjning: upp till 1m (2100)

Konsekvenser av ett varmare klimat Exempel Minskat värmebehov, Ökad kylbehov Värmeböljor Ökad avkastning inom jordbruket Fukt och mögelskador Sämre vattenkvalité Vegetationsperioden förlängs Fler skadedjur och djur- och växtsjukdomar Ökad turism

Konsekvenser av havsnivåhöjning Exempel Översvämningar Saltvatteninträngning Erosion

Konsekvenser av ändrad nederbörd Exempel Översvämningar Ökad avrinning Ökad erosion Ras och skred Urlakning av näringsämnen Spridning av föroreningar Bräddning av avloppsvatten Belastning på dagvattensystem Torka sommartid

Länsstyrelsens roll Samordna anpassningsarbetet hos statliga aktörer Tolka underlag om klimatförändringar och lokal anpassning av meteorologiska uppgifter och varningar i länet Ta fram en regional analys som underlag för planering och åtgärder Samordna mellankommunal planering Stödja kommuner och andra aktörer Bidra till kunskapsförsörjning hos länets aktörer Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)

Länsstyrelsen för det hållbara samhället Klimatanpassning Energi och klimatpåverkan Vatten Socialt hållbar samhällsutveckling Miljömål

Vad gör vi i Västra Götalands län? Gemensamt antagande om klimatets utveckling och effekter Klimatanalys beställs av SMHI Konsekvensanalys Klart sep 2011 Intern och extern kunskapsförsörjning Planeringsunderlag Stigande vatten Klimatanpassning i Viskans avrinningsområde

Översvämningsförordningen Förordningen (2009:956) om översvämningsrisker Syfte med direktivet är att minska ogynnsamma följder av översvämningar för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet

ARBETE MED ÖVERSVÄMNINGSDIREKTIVET 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Lst ska ta fram underlag till preliminär bedömning av översvämningsrisker MSB bearbetar och gör preliminär bedömning Lst ska utarbeta kartor för vattendistriktet med områden och ogynnsamma följder. Lst ska ta fram riskhanteringsplan för att minska ogynnsamma följder på människors hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet.

Preliminär bedömningen Inträffade översvämningar med allvarlig ogynnsam påverkan på människors hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. Övriga där liknande händelser kan förutses ge betydelsefulla ogynnsam följder Bedömning av framtida översvämningars ogynnsamma följder. Foto: Martin Fransson

Inträffade översvämningar i Västra Götaland med betydande konsekvenser Vänern och Göta Älv (2000/2001) Upperudsälven 2000 Mölndalsån 2006 Säveån 2006 Skee 2000 Orust 2002 (skyfall) Göteborg 2005 och 2008 Uddevalla 2008 www.aftonbladet.se Foto: Thomas Johansson

Inrapporterade historiska översvämningar till MSB Uppgifter från 20 länsstyrelser Från år 1901-2010 Ca 180 översvämningar inrapporterade Ogynnsamma konsekvenser på människors hälsa, miljön, ekonomisk/samhällelig verksamhet, kulturarv, följdeffekter

Inrapporterade översvämningars påverkan JA NEJ Uppgift saknas Kulturarv 17% 18% 65% Miljö 31% 18% 51% Ekonomisk/sam hällig verksamhet 81% 26% 46% Hälsa 28% 26% 46%

Vad händer nu? MSB kommer att peka ut översvämningshotade området i år MSB jobbar nu med Kriterier för översvämningstyper Kriterier för vad som är av betydande risk Kriterier för inträffade översvämningar, omfattning och skador, el annat VM ta fram kartor över områdena som visar Befolkningsdata Ekonomiska verksamheter Miljöfarliga verksamheter

Riskhanteringsplaner Områden med betydande översvämningsrisker Mål för hantering av översvämningsrisken, minska risken för människors hälsa, miljö, kulturarv, ekonomisk verksamhet Särskilt vikt vid förebyggande, skydd och säkerhet Åtgärder och prioritering Genomförande av planen och kontakt med allmänhet Klara 2015. Klimatförändringar 2021

Förebyggande arbete inom Skyddsoch säkerhet Älvsamordningsgrupper Gemensam samverkansinstruktion i Sydvästra Sveriges Vattendrag Beställer underlag, ex Vänerutredning Tillsyn av kommunal räddningstjänst Stödjer kommunerna i Risk- och sårbarhetsanalysarbetet Fysisk planering 3 Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION KILLER BUGS IN THE FLOOD EXCLUSIVE: HUNDREDS COULD DIE, SAYS SCIENTIST HUNDREDS of flood victims could be killed by a brew of terrifying bugs lurking in the murky water. The Mirror 26/07/2007 2011-03-21

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Översvämning: vad är problemet (problemen)? Höga flöden i vattendrag, smältvatten, skyfall Föroreningar Ras Läckor Elavbrott Vattenbrist Tillgänglighet Verksamheter Industrier, lantbruk, sällskapsdjur mm Uthållighet 2011-03-21

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Pumpstation Örnsköldsvik Aug. 2008 Foto LG Olsson 2011-03-21

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Foto: Anders Pålsson 2011-03-21

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION WATER HOGS : COPS CALLED AS CROOKS DRAIN BOWSERS FIGHTS broke out and police were called in yesterday as flood victims battled for clean drinking water. There were ugly scenes as selfish scavengers drained bowsers in Gloucestershire and crooks cashed in by selling on their supplies. Police stood guard over stacks of bottled water in Gloucester, Cheltenham and Tewkesbury to make sure everyone got their fair share. The Mirror 26/07/2007 2011-03-21

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION 2011-03-21

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Bakgrund l Dricksvattenförsörjning är samhällsviktig verksamhet och en nationell angelägenhet l Enskilda kommuner har inte ekonomi att bygga expertstöd, resurser eller krisberedskap för stora och ovanliga kriser

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION VAKA bildas 2004. 2011-03-21

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION I akut kris ge kollegialt stöd med gruppens;» Expertkunskaper» Expertnätverk» Nödvattenförsörjningsutrustning För att ge uppdragsgivaren handlingsalternativ och mental avlastning 2011-03-21

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Medlemmar VAKA medlemmar Geografisk spridning, alla storstadsproducenterna ingår Särskilda kompetenser och särskild kriserfarenhet, personligt urval Kommer från; Dricksvattenproducent, Miljö- och hälsa, Räddningstjänst Kompetenser och erfarenheter Kompetenser; Mikrobiologer, kemister, ingenjörer, geohydrologer, brandingenjörer, laboratoriechefer, informatörer Erfarenheter; allvarliga föroreningar i vattentäkter, översvämningar, bristsituationer, skred, elavbrott, läckor, förorenade ledningsnät, nödvattenförsörjning, informationshantering etc.

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Vem kan söka stöd från VAKA? Dricksvattenproducenter Miljökontor Räddningstjänst Krisledningsnämnder Regionala och centrala myndigheter Krav; stöd av chefen för att ringa VAKA - SOS Larmnummer 020 30 20 30

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Nödvatten Foto: Per-Anders Bergman 2011-03-21

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION England 2007: 140 000 hushåll ca 350 000 personer, 11 sjukhus och 1 fängelse utan vatten i > två veckor, 30 000 hemlösa, 40 000 utan el. 1400 vattentankar (1-2,5 m 3 ), påfyllning 3 ggr/d? 5 milj liter vatten fördes in /dygn, varav 3 milj liter flaskvatten (praktiskt: 80 tankbilar, >20 timmar mellan fyllning) Kokrekommendationer på tankvattnet pga risk för sabotage och omöjligheten i ständig bevakning 2011-03-21

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION 27 Containers på lastväxlarflak 1008 combo cisterners 6 platser 2011-03-21

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION EWK - Nödvattentankar på 6 platser Eslöv 6 containers (vol. 248 m3) Ringsjöverket, Sydvatten Ljung MSBs depå 6 Containers Visby 1 container (vol. 43 m3) Vattenverket, Gotlands kommun Stockholm 6 Containers Norsborgs vattenverk, Stockholm Vatten Sundsvall 4 containers (vol. 139 m3) Sidsjöns vattenverk, MittSverige Vatten Luleå 4 containers Vattenverket, Luleå kommun 2011-03-21

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION EWK Emergency Water Kit När? Vid akuta kriser inte vardagshändelser! Hur? Ring VAKA-gruppen via larmnumret VAKA har tel nr till transportörer VAKA förmedlar kontakt med lagerplatsen Alla platser har dygnetruntbemanning Kostar? Kommunen betalar transporterna och återställande av materielen 2011-03-21

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION 53 larm; juli 2004 t o m 2010 (41 sedan 2008) Vilka har larmat? 32 Dricksvattenproducenter 11 Miljökontor 4 Räddningstjänst 1 Beredsk.samordn. 3 Länsstyrelser 1 Myndighet 1 Departement (DK) Ex på händelser; Smitta Farligt Gods olyckor Förorening av (risk för) vattentäkt Läckor Översvämningar Hot, inbrott, brand Ledningsnät korskoppl. och föroren. 10 händelser har VAKA varit på plats 10-04-15

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Typ av Händelser 17 Vattentäkt 3 Vattenverk 25 Ledningsnät 6 Konsumenter 5 Lab. 2 Annat Ytvatten Grundvatten Geologi Geohydrologi Meterologi Processteknik Krisledning Intern info Felsökning Orsaksutredning Klorering Felsökning Information Nödvatten Tankar Kemi Mikrobiologi Analyser Provtagning Stöd Coach. Expertnät m.m. VAKAs kompetenser

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Faktiska efterfrågade insatser och stöd inom 16 15 Vattentäkt Geohydrologi Meteorologi Riskvärdering Orsaksutredning Provtagning Föroren.risker Mikrobiologi Försäkr,frågor Räddningstjänst 5 Vattenverk Processteknik Krisledning Intern info Felsökning Desinf.metoder 29 Ledningsnät Orsaksutredning Klorering Felsökning Saneringsmetoder Provtagning 29 Konsumenter Information Media Nödvatten 20 Lab. Kemi Mikrobiologi Analyser Provtagning Prov trsp Analystolkning Krislednings stöd Ledningstöd Prioritering Riskvärd. Kommunikation/Info Gemensam lägesbild Stöd i olika expertomr. Provtagning Smittskydd

NATIONAL FOOD ADMINISTRATION

Vatten inte alltid idylliskt Catarina Bernau, Bitr. Miljöchef

ARVIKA SVERIGES INNERSTA HAMN 2

Lätt att minnas! 4

JORDBRUKSMARK SOM DRABBADES 9

RENINGSVERKET -BEHANDLAR NORMALT 7 000 M³/DYGN -FICK NU TA EMOT >40 000 M³/DYGN 10

AVLOPPSPROBLEM 11

MÅNGA DRABBADE ANLÄGGNINGAR 15

VAD GJORDE VI? PROVTAGNINGSPLANER FÖR DRICKSVATTEN INVENTERADE VILKA LIVSMEDELSLOKALER SOM HADE KÄLLARUTRYMMEN FÖRBJÖD I VISSA FALL LIVSMEDELSHANTERING INFORMERADE LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR I UTSATTA LÄGEN 19

MEDVERKADE VID UPPLYSNINGSCENTRALEN VAR MED I KOMMUNENS LEDNINGSGRUPP SKRIFTLIG INFORMATION TILL DEM SOM ARBETADE VID FÖRDÄMNINGARNA (SAMARBETE MED TEKNISKA) VATTENPROV ÄVEN VID SMÅ KOMMUNALA VATTENTÄKTER PROVTAGNING PÅ DET INVALLADE VATTNET PRESSMEDDELANDEN 20

PROBLEM AVLOPP, SMITTSKYDD, LIVSMEDELSHYGIEN RYKTESSPRIDNING ALLMÄNHETEN HAR SVÅRT ATT TÄNKA SMITTSKYDD 21

LÄRDOMAR BILDA ER EN UPPFATTNING OM DET TOTALA LÄGET VAR MINST ETT STEG FÖRE I TANKEN SAMARBETA. HJÄLP TILL DÄR DU KAN OCH BE ANDRA OM HJÄLP LITA PÅ VARANDRA INFORMERA MYCKET OCH ÄRLIGT MEN POSITIVT TA TILLVARA FRIVILLIGA INSATSER SKÄMTA INOM ORGANISATIONEN OM ELÄNDET 22

EFTERARBETE INFORMATION AVSEENDE SKRIDSKOIS INFORMATION OM SANERINGSARBETE INOMHUS RÅD VID ÅTERSTÄLLNINGSARBETE UTOMHUS INFORMATION OCH HJÄLP MED KLORERING AV ENSKILDA VATTENTÄKTER 23

Tack! 24

Räddningstjänst 2000-11-08 kl. 18:45 2001-01-04 i Bengtsfors Kommun

Strömfåran vid 20:e Slussen

Upperudsälven med Dalslands kanal

Samverkan

Stabsmöte

Presskonferens

Gustavsfors

Karl i Lyse,Brookupant

Gabionbyggare

Gamla Strömbron, Bengtsfors

EKA, Bengtsfors

Hål i botten?

Samverkan vid 18:e slussen

Salamanderdiket Salamanderriket

17:e slussen

Energidödare

Laxsjöns utlopp, Långbron

Långeds övre sluss

Skredrisk

Sjönära boende!

Båthus, endast för kanoter

I väntan på vattnet

Avveckling, - sammanställning