Inför kunskapsprov i farmakologi för receptarielegitimation Målbeskrivning och förslag på litteratur



Relevanta dokument
Inför kunskapsprov i farmakologi för apotekarlegitimation Målbeskrivning och förslag på litteratur

för erhållande av Apotekarlegitimation 11 december 2013

för erhållande av Receptarielegitimation 11 december 2013

för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl

för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

3. Skriv tydligt och läsvänligt. Otydlig handstil kan innebära att poängbedömning inte sker.

Kl

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del % av totala poängen

Namn:

Institutionen för hälsovetenskaper

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3)

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Grundnivå/First Cycle. Ges endast inom apotekarprogrammet, termin 5 och fortsättning i termin 6

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi. Kursansvarig: Maria Fernström

Rest-tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

2. (1p) Vissa opioidanalgetika, exempelvis petidin, kan framkalla dysfori snarare än eufori. Varför?

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

Sahlgrenska akademin. Kursplan. FSL 561, Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, 37.5 högskolepoäng Grundnivå

Tentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

1. Beskriv vad som karakteriserar elimineringen av ett läkemedel vid 1:a ordningens kinetik. (Rita gärna) (2 p)

Smärtfarmaka och akupunktur

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling)

TENTAMENSSKRIVNING 2 (omtentamen 1)

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

TENTAMEN. 18 januari APEX och BVLP, ht 05

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Farmakologi under Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp

Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Karenslista Läkemedel

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel. Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1. Kurskod: MC2014. Kursansvarig: Mikael Ivarsson.

D E L S K R I V N I N G 2

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Introduktion. Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner

Tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

Farmaka vid akut smärta

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Steroidhormoner: Derivat av. Peptider och proteiner: ex Insulin och. Jonas Melke.

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi 15 högskolepoäng

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Apotekarprogrammet (APEX - MAPTY / F2 APO), T5-6. Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi FSL 561, HT 2008

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka

Skrivtid: 4 timmar. Väl godkänd: 85 % av totala poängen

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

Institutionen för hälsovetenskaper

Respirationsfarmakologi

Toxikologi under Biomedicinsk vetenskap II

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

G p l lp 7p Sp 14.Sp Sp

Farmakologi. Biverkning. Biverkningar till följd av läkemedelsbruk

Totalt antal poäng på tentamen: 57 p För att få respektive betyg krävs: För godkänt (G) krävs 70% av totalpoängen medan VG kräver 85%.

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar län

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

DELKURS 3A: OM112A Tentamen

Examination. Specifik farmakologi (2 hp, provkod 0200)

Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561. Delkurs 2: Centrala och Autonoma Nervsystemen, HT 2013 NAMN (TEXTA LÄSLIGT!

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

T E N T A M E N S S K R I V N I N G 2 ( O M T E N T A M E N I )

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402.

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

Antidiabetika- Insulin Av: Maria Persson. Antidiabetika - Insulin. Av: Maria Persson. Bakgrund

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Tentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Kod-ID: Tentamen


1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

Läromedelsförteckning

S O M M A R P E R I O D S S K R I V N I N G ( o m t e n t a m e n I I I, H T )

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN. Moxalole pulver till oral lösning 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Perifera nervsystemet. Nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Adrenalin/Binjuremärg. Sympatiska nervsystemet

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

EXAMENSARBETE. Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat. Sara Lehtonen Marielle Lundholm

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet

Hjärtstimulerande medel. Antiarytmika. Kap 21

Transkript:

Inför kunskapsprov i farmakologi för receptarielegitimation Målbeskrivning och förslag på litteratur Krav för receptarie är att kunna: allmän farmakologi redogöra för verkningsmekanismer för läkemedel beskriva farmakologiska effekter och toxiska effekter av läkemedel förklara uppkomst av huvudsakliga bieffekter kort redogöra för farmakologiska behandlingsstrategier och förstahandsmedel vid specifika sjukdomar Nedan anges de avsnitt som är viktiga att repetera inför provet. Allmän farmakologi Redogöra för vanliga farmakologiska termer/begrepp såsom distributionsvolym, enterohepatisk cirkulation, första-passage-effekt, biotillgänglighet, halveringstid, tolerans, desensitisering, sensitisering, pro-drug, bioaktivering, affinitet, kompetitiv antagonism, mm Redogöra för absorption, distribution, metabolism och elimination av läkemedel, fr.a. o olika administreringssätt o fas 1 och 2 metabolism o enzyminduktion, enzymhämning o plasmaproteinbindning o olika elimineringsvägar Beskriva målprotein för läkemedel och hur läkemedel kan påverka dessa o olika receptortyper; kortfattat beskriva lokalisation, tid för biologisk effekt, funktion o enzymer o jonkanaler o transportprotein Redogöra för dos-effekt samband, inkl. rita dos-effektkurvor för agonist, partiell agonist samt antagonist + agonist Kort beskriva olika typer av interaktioner och dess konsekvenser Perifera nervsystemets farmakologi Redogöra för olika angreppspunkter för läkemedel i det perifera nervsystemet; receptorer samt syntes, frisättning, inaktivering, återupptag av transmittorer Kolinerg transmission o parasympatisk samt neuromuskulär transmission; olika typer av kolinerga receptorer, deras lokalisation samt vilka effekter som medieras av dem på olika målorgan o läkemedelsgrupper som påverkar kolinerg transmission; verkningsmekanism, farmakologiska effekter samt klinisk användning Monoaminerg transmission o olika typer av adrenerga receptorer, deras lokalisation samt vilka effekter som medieras av dem på olika målorgan o serotonin (5-hydroxytryptamin)- och dopaminreceptorer 1

o läkemedelsgrupper som påverkar monoaminerg transmission; verkningsmekanism, farmakologiska effekter samt klinisk användning Centrala nervsystemets farmakologi Viktiga målsystem för läkemedel är noradrenalin, dopamin, serotonin, acetylkolin, glutamat och GABA. Antidepressiva läkemedel Verkningsmekanism och farmakologiska effekter för olika antidepressiva medel o återupptagshämmare o MAO-hämmare o övriga antidepressiva medel Neurodegenerativa sjukdomar Läkemedel vid Alzheimers sjukdom; verkningsmekanismer och farmakologiska effekter Olika läkemedelsgrupper vid Parkinsons sjukdom; verkningsmekanismer och farmakologiska effekter o antikolinergika o dopaminerga medel o MAO-hämmare Antipsykotiska medel (neuroleptika) Kort beskriva klassificering av neuroleptika Olika grupper av antipsykotiska läkemedel: verkningsmekanismer och farmakologiska effekter Anxiolytika och Hypnotika Olika läkemedelsgrupper vid ångest och sömnproblem; verkningsmekanismer och farmakologiska effekter Antiepileptika Olika läkemedelsgrupper vid epilepsi; verkningsmekanismer och farmakologiska effekter o Läkemedel relaterade till GABA-transmission o Läkemedel relaterade till jonkanalsfunktion Centralt verkande analgetika (opioider) Verkningsmekanism och effekter för morfin samt veta hur övriga opioider skiljer sig från morfin Klinisk användning av opioider (även övriga indikationer) Förgiftningssymptom och behandling med antidot vid överdosering av opioider Drogberoende Olika läkemedelsgrupper vid drogberoende (främst alkohol-, nikotin-, och opioidberoende); verkningsmekanismer och effekter Kort redogöra för substitutionsbehandling respektive aversionsbehandling 2

Lokalanestetika Kort beskriva administrationssätt, verkningsmekanism och farmakologiska effekter för vanliga lokalanestetika Kardiovaskulär farmakologi Kunna förklara följande termer/begrepp: o hjärtminutvolym och perifer resistans o renin-angiotensin-aldosteronsystemet o glomerulär filtrering, tubulär sekretion, juxtaglomerulära apparaten o reflexogen tackykardi o hjärtats retledningssystem o AV (atrio-ventrikulär) -block Antihypertensiva medel inkl. diuretika Verkningsmekanism och farmakologiska effekter för fr.a. följande läkemedelsgrupper: o kalciumkanalsblockerande medel o perifert verkande sympatikushämmande medel o centralt verkande sympatikushämmande medel o ACE-hämmare o angiotensinreceptorblockare (ARB) o loop-diuretika, thiaziddiuretika och kaliumsparande diuretika Antiarytmika Klassificering av antiarytmika Verkningsmekanismen och farmakologiska effekter för följande läkemedelsgrupper: o natriumkanalsblockerande substanser o β-receptorantagonister o kalciumkanalsblockerande substanser Varför digoxin används vid arytmier Medel vid hjärtinsufficiens Verkningsmekanismen och farmakologiska effekter vid insufficiens för: o ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockare (ARB) o β-receptorantagonister o diuretika o digoxin Förklara varför adrenerga agonister används vid akut hjärtinsufficiens Medel vid ischemisk hjärtsjukdom Verkningsmekanismen och farmakologiska effekter vid ischemisk sjukdom för: o organiska nitrater: nitroglycerin o β-receptorantagonister o kalciumkanalsblockerare trombolytika och trombocytaggregationshämmande medel, se nedan. Medel vid hyperlipemi 3

Verkningsmekanismen och farmakologiska effekter för olika läkemedelsgrupper vid hyperlipidemi, fr.a. kolesterolsynteshämmare (statiner) Medel vid ökad trombosbenägenhet Verkningsmekanismen och farmakologiska effekter för: o antikoagulantia (heparingruppen, antivitamin K medel (AVK), trombinhämmare) o trombocytaggregationshämmande medel (acetylsalicylsyra, GPIIb/IIIareceptorantagonister, ADP-receptorantagonister) o trombolytiska medel (enzymer: t-pa-analoger, streptokinas) Hormoner Hypofys, sexualhormoner, antikonceptionsmedel och abortmedel Kort beskriva reglering av hypofyshormoner via hypothalamus och negativ feed-back Effekter och klinisk användning av vasopressin (antidiuretiskt hormon), oxytocin, tillväxthormon och somatostatin, anabola androgena steroider, antiandrogener och - östrogener Verkningsmekanism samt administreringsformer av olika medel för antikonception samt abortframkallande medel GnRH analoger; verkningsmekanism, effekter och klinisk användning Läkemedel vid diabetes mellitus Beskriva skillnader mellan typ I och typ II diabetes Veta skillnad mellan insulinkänningar och diabeteskoma Principer för insulinbehandling (fr.a. durationsaspekter av olika beredningar) Verkningsmekanism för olika typer av perorala antidiabetika Läkemedel vid tyreoideasjukdomar Verkningsmekanism för läkemedel vid hypo- respektive hypertyreos (tyreotoxikos) Kortikosteroider Klinisk användning av kortikosteroider Verkningsmekanism och farmakologiska effekter för glukokortikoider Bieffekter vid höga doser och vid långtidsterapi av glukokortikoider Risker vid utsättning av glukokortikoider Analgetika, antiinflammatoriska medel, immunosuppressiva medel Opioidanalgetika se ovan Kort redogöra för behandling av migrän och huvudvärk NSAID; verkningsmekanismer, farmakologiska effekter och klinisk användning Paracetamol; verkningsmekanism, farmakologiska effekter och klinisk användning Långsamt verkande läkemedlen mot reumatoid artrit, s.k. DMARD; verkningsmekanism och effekter Verkningsmekanism och farmakologiska effekter av olika läkemedel vid gikt 4

Läkemedel vid allergi, astma och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) Beskriva den principiella skillnaden mellan tidig och sen fas av en astmaattack Terapistegen för den farmakologiska behandlingen av astma Olika läkemedelsgrupper vid astma och KOL; verkningsmekanismer och farmakologiska effekter, fr.a. o β-receptorstimulerande medel o xantiner o antikolinergika o kortikosteroider Antihistaminer; verkningsmekanism, farmakologiska effekter och klinisk användning Läkemedel vid mag-tarmsjukdomar Farmakologisk behandlingsstrategi och livsstilsråd vid gastroesofagal reflux, förstoppning respektive diarré Principer för farmakologisk behandling av helicobacter pylori infektion och magsår Verkningsmekanism och farmakologiska effekter för o Läkemedel som reglerar surhetsgrad eller magsaftsekretion o Protektiva läkemedel o Laxermedel samt andra medel som påverkar motilitet o Antiemetika Läkemedel vid obesitas Verkningsmekanism och farmakologiska effekter för befintliga läkemedel Cytostatika Kortfattat redogöra för principer för kombinationsbehandling vid tumörsjukdomar Kortfattat beskriva verkningsmekanismer för huvudsakliga läkemedelsgrupper vid tumörsjukdomar, fr.a. o alkyleringsmedel o antimetaboliter o cytotoxiska antibiotika o vinca alkaloider och taxaner o hormonterapi o antikroppsterapi Antibakteriell terapi, antiviral terapi Kortfattat redogöra för behandlingsprinciper vid antibiotikaterapi Kortfattat beskriva verkningsmekanismer för huvudsakliga läkemedelsgrupper vid bakterieinfektioner Ge exempel och ange verkningsmekanism för läkemedel vid tuberkulos Verkningsmekanismer för läkemedel vid profylax och behandling av malaria 5

Förslag på litteratur: Farmakologi Norlén & Lindström Liber AB, senaste upplagan Kommentar: den bästa svenska boken. Kursbok på receptarieprogrammet vid Uppsala universitet. Rang & Dale s Pharmacology Rang, Dale, Ritter, Flower, Henderson Elsevier, Churchill Livingstone, senaste upplagan Kommentar: en heltäckande lärobok i farmakologi. Innehåller även relevant fysiologi. Kursbok i farmakologi på apotekarprogrammet vid Uppsala universitet. Pharmacology condensed Dale & Haylett Churchill Livingstone, senaste upplagan Kommentar: en kortversion av Rang & Dale s Pharmacology Illustrerad farmakologi, del 1 och 2 Simonsen, Aarbakke & Hasselström Natur och Kultur, senaste upplagan Del 1. Principer och tillämpningar Del 2. Sjukdomar och behandling Andra böcker med information om läkemedel i Sverige samt svensk terapitradition: FASS (Farmaceutiska specialiteter i Sverige) Läkemedelsboken OBSERVERA! Detta är endast förslag på litteratur som kan läsas som förberedelse inför kunskapsprovet. Naturligtvis kan Du läsa annan farmakologisk litteratur som täcker ovanstående områden. 6