BRIS-rapporten ungdom Samtal och mejl till BRIS år 2003



Relevanta dokument
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Kan man bli sjuk av ord?

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

B R I S - R A P P O R T E N

Tabeller och figurer

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv.

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

rapporten 2012 tabellbilaga

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Om barns och ungas rättigheter

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Delaktighet - på barns villkor?

Kan man bli sjuk av ord?

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

BRIS-rapporten Ungdom Samtal och mejl till BRIS år 2005

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Barnen, BRIS och it 2009

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.

BRIS. Sammanlagda stödjande barnkontakter 2004

Enkätundersökning i samarbete med MSN

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

BRIS-rapporten Samtal och mejl till BRIS år 2003

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Demokrati & delaktighet

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

Du är klok som en bok, Lina!

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Samtal med Hussein en lärare berättar:

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Sex på internet. Kristian Daneback.

Lenas mamma får en depression

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL?

Om barns och ungas rättigheter

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

BRIS-RAPPORTEN Tabellbilaga

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex

Inför föreställningen

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Bra att veta om sexuella övergrepp

Säg bara hej så tar vi det därifrån.

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Intervjusvar Bilaga 2

Till dig som bor i familjehem

Ett enda samtal kan förändra liv.

Ungdomsenkät Om mig 1

om läxor, betyg och stress

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Vi har en plan på Ektorpsringen för att alla ska behandlas lika bra! 2015/2016

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande genren

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

om brott, stöd och hjälp

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Reda ut-häfte om våld

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Likabehandling och trygghet 2015

Frågeformulär till vårdnadshavare

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Pedagogiskt material till föreställningen

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

vad ska jag säga till mitt barn?

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät

Sune slutar första klass

Vi på Herrhagsskolan har en plan för att alla elever ska må bra och känna sig trygga i skolan.

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Ungdomsenkät Om mig 1

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Föräldratelefonen. Årsrapport 2012

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Transkript:

BRIS-rapporten ungdom Samtal och mejl till BRIS år 2003

Innehåll Innehåll BRIS-rapporten ungdom 1. Samtalen från barn och ungdomar...sid 03 2. BRIS.se och BRIS-mejlen...sid 06 3. Samtal från vuxna...sid 09 4. Tema i tiden...sid 10 5. Carolina Klüft...sid 11 Ansvarig utgivare: Kerstin Thuresson, ordförande Riksförbundet BRIS Texter: Gunnar Sandelin, presschef BRIS/Jenny Ingårda, informationsansvarig BRIS Research: Peter Irgens, utvecklingssekreterare BRIS Form och produktion: IK Stockholm Stockholm i maj 2004 2

samtalen från barn och ungdomar Samtalen från barn och ungdomar Under 2003 tog vi emot 16 008 samtal från barn och ungdomar som ville ha stöd och hjälp. Det var också många som ringde och pratade om funderingar kring kärlek, kamrater, föräldrar och framtiden. Förutom det så svarade vi på 60 000 samtal där barn och ungdomar ringde och testade vad BRIS är och vilka som svarar i telefonen. Medellängden på ett samtal är ungefär 12 minuter, men samtalen kan vara väldigt olika långa. De som ringer behöver inte säga vad de heter eller var de bor. Det syns inte heller på telefonräkningen att man har ringt till BRIS. Numret till Barnens Hjälptelefon är 0200-230 230, vilket betyder att det är gratis att ringa Killar och tjejer De allra flesta killarna och tjejerna som ringer går på högstadiet, men alla som är upp till 18 år är välkomna att ringa till BRIS. Tre av fyra samtal kom från tjejer. Räknar man även de kortare samtalen där man nyfiket kollar var BRIS är och gör, så är det sammanlagt flest pojkar som ringer. Pojkar och flickor pratar om sina problem och funderingar på olika sätt. Tjejer berättar ofta på en gång, medan killar testar BRIS innan de börjar prata. Vad pratar barn och ungdomar med BRIS om? Samtalen handlar mest om barn och ungdomars relationer till andra i samma ålder, sin egen utveckling eller tankar om sig själv. Det kan också handla om någonting som händer inom familjen men också om misshandel och bråk. Till BRIS kan man ringa och prata om allt. Det kan handla om att man är ledsen, glad, ensam, lycklig eller att man bara helt enkelt vill prata med någon. De 15 vanligaste samtalsområdena vid barnsamtal 18% 14% 13% 13% 7,7% 7,4% 6,9% 6,7% 5,1% 3,8% 3,5% 3,4% 3,3% 3,2% 2,9% Mobbning Familjekonflikter Kamratrelationer Kärleksrelationer Fysisk misshandel Ensamhet Sexualitet Sexuella övergepp/ofredanden Könsutveckling Missbruk i familjen Skolproblem Skilsmässoproblem Existentiella/livsfrågor Kropp utseende Självmord A OBS. Teman och samtal är en hopräkning av vad samtalet handlat om, både i första och andra hand. Därför blir summan mer än 100%. Barns relationer till andra i samma ålder När ungdomar ringer till BRIS och pratar om andra i samma ålder så handlar det mest om mobbning, kompisar, kärleksrelationer och sexualitet. Mobbning har sedan mitten av nittiotalet varit den vanligaste anledningen att ringa BRIS. Förra året svarade BRIS på ungefär 2 800 samtal som handlade om just det. Mobbningen sker nästan alltid i skolan. Det kan vara allt från utfrysning och sextrakasserier till ren fysisk misshandel. Det blir också vanligare med mobbning genom Internet och SMS. De som ringer om mobbning kan dels var de som blir utsatta men också de som mobbar och som vill ha hjälp att sluta med det. De flesta samtalen handlar om en grupp med killar som mobbar. Det blir dock mer vanligt att även tjejer, både ensamma och i grupp, mobbar andra. Oftast är barnen och ungdomarna som ringer ledsna, och ibland tänker de på självmord. Ofta har de varit mobbade under lång tid, och många gånger är BRIS den första som de vågar berätta för. Man pratar också mycket om kompisar och om kärlek. Det kan handla om att vara schysst, hitta kompisar eller någon att bli kär i, bli populär och vara omtyckt för den man är. Det handlar även om sexualitet, och om man är hetero/homo, snygg/ful, eller om man ska ha sex eller inte. Men det man undrar allra mest är: duger jag? Här är några exempel på vad uppringande barn och ungdomar berättade för BRIS om sig själva och sina kompisar: 3

samtalen från barn och ungdomar (OBS! För att den som ringde inte ska känna igen sig så har vi ändrat i exemplen). 1 13-årig flicka mobbas i skolan för att hon är tjock. Hon blir retad och slagen. De drar av henne kläderna och spolar huvudet i toaletten, jagar och trakasserar henne. Hon tycker att hon får skylla sig själv. Har inte berättat för någon annan vuxen. 2 Pojke som ringer och berättar att han blivit mobbad i många år men att han nu har blivit kompis med en kille i en annan klass. Han vill bara berätta att han mår mycket bättre och att han är glad. Han tycker att det är bra att det finns kamratstödjare på skolan, för de har hjälpt honom. 3 En 15-årig pojke ringer och berättar att han är orolig för att ha sex första gången med sin flickvän, som han har varit tillsammans med i 2,5 månad. Hon har gjort det tidigare. 4 Flicka, 14 år, som ringer och berättar att hon är ihop med den snyggaste och bästa killen i stan. Barn och ungdomars egna utveckling, problem och tankar både positiva och negativa. Detta är ett tema som handlar om allt från livet, ensamhet, glädje och sorg till stress, missbruk och självmord. Den egna könsutvecklingen och frågor om graviditet finns också, liksom frågor och funderingar om vad som känns bra och mindre bra med att bli vuxen. Många barn och ungdomar tar också upp egna tankar om sitt och livets värde. Det kan handla om att man känner sig värdelös men också om att man har haft det jobbigt men att man nu mår bättre. Här är några exempel på vad barn och ungdomar berättade om: (OBS! För att den som ringde inte ska känna igen sig så har vi ändrat i exemplen). 1 Flickan var trött på livet och mycket ensam. Jag spelar en roll, mitt leende är fejkat 2 Flicka som har haft anorexia i flera år. Hon funderar på att svälta sig helt för att få föräldrarnas uppmärksamhet. Vågar inte prata med föräldrarna. Många dödsfall runt henne! Har ingen att prata med. 3 Pojke, 17 år berättar att han under flera år använt droger men att han nu har bestämt sig för att sluta helt. Han vill veta var han kan få hjälp. Familjen Att ringa till BRIS och prata om sin familj är väldigt vanligt. Samtalen handlar om normala och sunda saker som att bråka med sina föräldrar och syskon, till mer allvarliga konflikter som misshandel och övergrepp. Annat som tas upp är skilsmässa och familjemedlemmarnas missbruk och hälsa. Här är några samtalsexempel som handlar om just familjen. (OBS! För att den som ringde inte ska känna igen sig så har vi ändrat i exemplen). 1 11-årig flicka bor tillsammans med sin mamma och låtsaspappa.förväntas att passa sin lillebror, 1 år, hemma. Hinner inte vara med sina kompisar. Blir bestraffad i form av utebliven mat om hon inte lyder. Skall berätta för biologiska pappan om hur hon har det hos mamma. Vill bo hos honom. 2 En 13-årig adopterad kille som berättar att mamma och pappa ofta blir irriterade på honom. De har hotat honom till livet en gång och flera gånger sagt att de skulle vilja skicka tillbaka honom till hemlandet. 3 En 12-årig flicka som ringer och berättar att hennes föräldrar skiljde sig för tre år sedan och hon var jätteledsen för det. Idag tycker hon bara att det är bra och både hon och mamma och pappa är lyckliga. Hon bor hos mamma varje jämn vecka och hos pappa varje ojämn vecka och det fungerar perfekt. 4 Flicka 16 år som inte har någon att prata med, bor i familjehem. Hon har sexkontakter via Internet för att få lite pengar och känna att någon bryr sig. Orkar inte gå till skolan. Önskar en familj att gå till. Misshandel och övergrepp Det här temat innehåller samtal om fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp/ofredanden. Under 2003 ringdes det ungefär 2 800 samtal till Barnens Hjälptelefon som handlade om just misshandel och övergrepp. I de flesta samtalen berättar 4

samtalen från barn och ungdomar barnen och ungdomarna att det är någon som de känner som har utsatt dem på olika sätt. Det kan vara en förälder, en släkting, en vän till familjer eller någon vuxen på skolan. Oftast är det män, men det finns även kvinnor som utsätter barn och ungdomar för övergrepp. I många fall sker övergreppen hemma vilket gör att ingen annan vet om det. Det är viktigt att veta att det aldrig är barnets/ungdomens fel vid misshandel eller sexuella övergrepp. Det är alltid den vuxna som har ansvaret för det som sker. Samtalen visar att det är mycket vanligt att barnet/ungdomen själv tar på sig skulden. Många tror att man kanske kan stoppa det som händer genom att ändra på sig. Misshandel och sexuella övergrepp går inte över av sig själv! Man behöver hjälp och skydd och genom att berätta för en vuxen kan man få det. Om det sker i familjen så behöver alla hjälp och stöd. Ofta kan det vara så att den som är utsatt har lovat att inte tala om det som händer. Det är viktigt att berätta för någon om en hemlighet inte känns bra, eller om någon far illa. Det är också viktigt att veta att man själv bestämmer över sin kropp och att man får säga nej om något inte känns bra. Det finns hjälp att få! Här är några exempel på de problem om misshandel och övergrepp som barn och ungdomar berättat om: (OBS! För att den som ringde inte ska känna igen sig så har vi ändrat i exemplen). 1 11-årig flicka som satt tillsammans med sin syster inne på toaletten. Pappan brukade slå dem och nu var han full och stod utanför och slog på dörren. Flickorna väntade på att mamman skulle komma hem. 2 Flicka, 13 år, som bor med mamma och styvfar. Han kommer ibland in till flickan på natten när mamma jobbar. Han brukar säga åt flickan att ta på sitt könsorgan och flickan vet inte vad hon ska göra för att få det att sluta. Hon gråter mycket. 3 Flicka, 15 år, som berättar att hon och hennes syskon har blivit slagna under många år men att pappa nu har fått hjälp. Hela familjen får träffa en psykolog som hjälper dem att må bättre. Hon vill att BRIS ska berätta för andra som har det som hon haft, att man måste prata med någon. För då kan man få hjälp och då kan det bli bättre. 4 Pojkvännen har slagit henne under 1 år. Har försökt göra slut, men han ger sig inte. Jätterädd. Gråter hela tiden. Ej berättat för någon, men kommer överens att hon ska berätta för fosterföräldrarna. Annat och övrigt Här är några exempel på samtal från barn och ungdomar som handlar om lite av varje: (OBS! För att den som ringde inte ska känna igen sig så har vi ändrat i exemplen). 1 Pojke som berättar om bråken mellan ett svenskt och ett invandrargäng på orten där han bor. Senaste gången hade en av invandrarna kniv och pojken som ringer är orolig för vad som kan hända. 2 Flicka som ringer och berättar att hon hade alla rätt på provet idag. Hon är jätteglad! 3 Flicka 11 år, som ringer och berättar att hon fått en lillebror. Hon önskade sig en lillasyster men har kommit fram till att det går lika bra med en bror. 4 I somras var familjen i hemlandet och flickan blev då tilldelad en fästman som hon ska gifta sig med då hon fyller 18 år. Hon har på alla sätt försökt att avstyra giftermålet men utan resultat. Nu försöker hon anpassa sig till situationen då hon vet att den är oundviklig. När barn och ungdomar behöver mer hjälp Ibland behöver barn och ungdomar mer hjälp från BRIS. Det kan bero på att ingen lyssnar, att man inte har någon att berätta för, eller att man inte vet vad man ska göra. Det kan då,för BRIS, handla om att ge stöd och motivation, så att barnet eller ungdomen vågar gå vidare och ta kontakt med personer som han/hon känner förtroende för. Det kan till exempel handla om att barnet/ungdomen kan prata med sina föräldrar, en lärare, skolkuratorn, en tränare eller en kompis förälder. I vissa fall kan även BRIS hjälpa till i kontakten med skola, socialtjänst eller polis. Men inga kontakter tas utan att barnet sagt att det är okej. Detta kallas uppdrag och under 2003 gav barn och ungdomar BRIS uppdrag vid 94 tillfällen. 5

bris.se och bris-mejlen BRIS.se och BRIS-mejlen Websajten BRIS.se startade i januari 2001. Tanken var främst att skapa ytterligare ett sätt att nå oss på. Det viktigaste på BRIS.se är att nå barn och ungdomar via BRIS-mejlen, men också genom Diskussionsforum. Alla kontakter på BRIS.se bygger på att den som skriver är anonym. De 15 vanligaste områdena i mejl från barn 23% 21% 16% 13% Familjekonflikter Övriga kamratrelationer Självmord/självmordstankar Kärleksrelationer B 2003 tog vi emot 8 350 mejl på BRIS-mejlen. Av dessa var 87 procent från tjejer och 13 procent från killar. Medelåldern var ungefär 14 år men alla som är upp till 18 år kan skriva till BRIS-mejlen eller diskutera på Diskussionsforum. På BRIS.se kan barn och ungdomar också klicka sig in på Stöd och Råd. Där man kan få tips om hur man ska göra i olika situationer som mobbning och problem hemma eller om man exempelvis har funderingar kring sexualitet. Man kan också få länktips, bli ungdomsmedlem, klottra eller hitta material till skolarbeten. OBS. Teman och mejlområden är räknade på de mejl som kom in under de tre sista månaderna under 2003. Uppgifter om exempelvis totala antal mejl, kön och ålder är beräknade på årsbasis. föräldrarna. Att bli en del i de vuxnas konflikter innebär ofta att barnen får ta på sig en vuxenroll alldeles för tidigt. + Hej BRIS! Jag är en tjej som snart ska fylla 16. Det verkar som om allt jag gör och säger bara blir fel och snart skiter jag i alltihop. Är jag hos pappa och hans nya tjej blir det bråk för hon bara gnäller och pappa tar alltid hennes parti. Varför fattar inte pappa att jag blir skitledsen???? Bor jag hos mamma skriker hon hela tiden Säg inte att jag ska prata med mina föräldrar för jag har försökt och det slutar alltid med världens bråk. [Flicka 16] 12% 11% 11% Psykisk ohälsa Mobbning Självdestruktivitet Olika teman på BRIS-mejlen Till BRIS-mejlen kan man skriva om allt! Det kan handla om tankar och situationer som känns både Självmord/självmordstankar Under 2003 tog vi emot ungefär tusen mejl som 11% Ensamhet bra och dåligt. Man kan skriva om glädje och sorg, handlade om självmordstankar. Det är nästan tre 9,6% 9,0% 6,2% 6,1% Existensiella/livsfrågor Identitetsfrågor Ätstörningar Fysisk misshandel och man kan skriva om stora och små funderingar. Vi har valt att skriva lite extra om några teman som varit vanliga under 2003. Att bråka med sina föräldrar eller syskon gånger så många som året innan. Det är inte bara tjejer som skriver om självmord. Under 2003 kom 13 % av dessa mejl från killar. Mejlen till oss är en mycket oroande utveckling när det gäller främst unga flickors som beskriver 5,9% Skolproblem Den vanligaste anledningen till att mejla BRIS är att de mår dåligt utan att få någon hjälp. Förra året 5,7% 5,1% Kropp/utseende Skilsmässoproblem [n=1 556] att man har frågor som handlar om familjen. Det handlar om både bra och dåliga saker som händer i familjen. Många av dom som skriver känner stor slog vi larm om de många mejl som handlade om flickor som skär sig. I år ser vi att utvecklingen är ännu mer skrämmande, säger BRIS generalsekre- lojalitet och oro, men också mycket ansvar för terare Göran Harnesk. OBS. Mejlen är baserade på en hopräkning av vad mejlet både i första och andra hand handlat om. Därför blir summan mer än 100%. 6

bris.se och bris-mejlen När man inte mår bra eller behöver hjälp av andra orsaker så är det viktigt att våga berätta för en vuxen. Någon som man litar på och har förtroende för. Alla vuxna vet tyvärr inte vad de ska göra när ett barn eller en tonåring berättar jobbiga saker. Men det betyder inte att ingen vuxen kan lyssna och förstå. Det betyder inte att barnet inte är värd att få hjälp och att allt är hopplöst. Det betyder att man måste ta sats en gång till och prata med någon annan. Det är viktigt att inte ge upp! Här är några exempel på mejl som handlar om självmordstankar: (OBS! För att den som skriver inte ska känna igen sig så har vi skrivit om breven). 1 Flickan har självmordstankar som hon bär på alldeles ensam. Hon skriver ner dem i dagbok, men talar inte med någon om dem. I skolan är hon en väldigt glad tjej. Hon är som två personer en glad och en ledsen och det är den ledsna som är mest på riktigt. Hon vill hoppa framför en bil eller sticka kniven i sig, men saknar modet. Samtidigt vill hon få hjälp med sina tankar, vill bli sedd. Mamma och hon har en bra relation, men flickan har svårt att prata med mamma om det här. [Flicka 15] 2 Pojke skriver och berättar att han i helgen skar sig i armarna. Mår dåligt. Har inte berättat för någon om detta. Mellan pappa och pojken är det många konflikter. Pappan förstår honom inte. Upplever att pappan blir arg på honom och anklagar honom när pojken mår dåligt och är ledsen. [Pojke, 16 år] 7

bris.se och bris-mejlen Kamrater Det är vanligt att kompisar mejlar för att de är oroliga för någon av sina kompisar. Att ha en kompis som mår dåligt kan vara jobbigt. Om man känner så, är det viktigt att berätta det för någon som kan hjälpa en. Som vän är det viktigt att inte lova kompisen att man inte ska berätta om jobbiga saker. Man måste prata med någon vuxen om detta! Som vän sviker man inte genom att göra det, utan man hjälper istället sin kompis så att han/hon får hjälp att må bra igen. Att vara en bra kompis som finns där för att lyssna är jättebra, men det är också viktigt att själv få det stöd och den hjälp som behövs. Har du en kompis som berättar om jobbiga saker är det viktigt att även du får prata om det som känns jobbigt. Många vuxna har bra erfarenhet och kunskap om detta och vet var man kan få rätt hjälp. 1 Mitt liv känns upp och ner. Jag har en bästis och vi har varit bästisar typ hela livet. Nu är vi 15. Mitt problem är att hon har blivit så lessen och funderar på att rymma och hon skär sig med rakblad. Hon har sagt att jag aldrig får säga något för då är vi inte kompisar längre. Jag vill hjälpa henne men vet inte hur. Jag tror att hon inte har något självförtroende och att det skulle hon behöva. Sviker jag min kompis om jag berättar för någon? Ibland på kvällarna tänker jag att jag ska berätta för min mamma men sen vågar jag inte. [Flicka 15] 2 Flicka 12 år som skriver att hennes kompis har börjat hänga med en annan tjej i klassen. Flickan är ledsen och undrar vem hon ska vara kompis med nu? Diskussionsforum För andra året i rad finns Diskussionsforum på webben. Här kan barn och ungdomar diskutera aktuella ämnen med varandra och under 2003 kom det cirka 4 000 inlägg. Alla som skriver är anonyma och några mejladresser går inte att spåra. Trafiken sker dessutom under koll av en vuxen från BRIS. Efter det att huvudinlägget är godkänt är det fritt för alla besökare att svara. Oftast handlar det om att man känner igen sig i problemet och vill dela med sig av sina egna erfarenheter. Det handlar också till stor del om att ge råd och stötta personen som har det besvärligt. Exempel på inlägg och svar från Diskussionsforum under temat Ordet är fritt och Syskon: + Spela falsk dygnet runt hmm går i första ring i gymnasiet. i hela 7- till nu har jag spelat falsk jag e inte riktig samma person som jag är ensam som jag är i hemmet eller i skolan. Jag måste spela tuff i skolan annars så ligger jag ute *jag blir tönt stämplad* hemma jag kan inte som alla andra snacka allt me sina föräldrar ibland e jag så trött jag orkar inte spela teater längre vill bara bort ingen jag kan snacka ut me dt e ingen jag litar på om man e lessen och ska gråta ut och behöver tröst så finns ingen. jag har lärt mig att inte gråta nu det måste jag lära mig + Svar: Spela falsk dygnet runt ja känner precis som du fast ja går då i sjuan men jag tror att alla spelar teater i skolan de e säkert helt andra personer hemma elr me vissa andra de kan va skönt att prata ut me nån bra kompis som lyssnar elr någon annan som tros går o bär på nånting de tror ja att vissa gör fast man inte ser de på utsidan men de kanske går o bär på nånting inombords försök att prata allvar me någon ni kommer säkert att ha mycket att prata om Vilka arbetar med Barnens Hjälptelefon och BRIS-mejlen? + BRIS finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Umeå + Det finns cirka 400 frivilliga jourare som svarar i Barnens Hjälptelefon och på BRISmejlen. + För att få svara krävs det att man har en personlig lämplighet. Det är också krav på att man är över 25 år, att man arbetar eller har arbetat med barn och ungdomar samt att man har viss utbildning när det gäller att samtala med barn och ungdomar. + Varje dag så svarar åtta jourare på telefonerna och fyra jourare på mejl + Ungefär 75 % av dem som svarar är kvinnor och 25% är män + På BRIS arbetar 16 BRIS-ombud som finns till för barn och ungdomar. 8

samtal från vuxna Samtal från vuxna att diskutera svåra ärenden. Numret till BRIS De 10 vanligaste samtalsområdena vid vuxensamtal C Vuxentelefon om barn, är 077-150 50 50. Under 2003 kom det 2 239 samtal från vuxna. 4 Farmor som ringer och är orolig för sitt barnbarn. Hon misstänker att barnet blir slaget 34% Skilsmässokonflikter 19% Problem runt umgänge Samtalens innehåll Samtalen från vuxna handlade främst om skilsmäs- hemma och hon vet inte vad hon ska göra eller vem hon ska prata med. 13% Vårdnadskonflikter sor och barnets boende vid skilsmässa. Övriga saker 21% 20% 16% 14% Familjekonflikter Problem i föräldrarollen Barnets psykiska hälsa Övriga problem relaterade till barnet man tog upp var oro för något i familjen och funderingar kring sitt eget eller andras barn. Det handlade också om svårigheter med att vara förälder. Många samtal tar också upp misshandel eller övergrepp. Samtalen var i genomsnitt 20 minuter långa. 14% Myndighetsproblem Här är några exempel på vad vuxna ringde till BRIS 11% 9,9% Fysisk misshandel Sexuella övergr/ofred om: (OBS! För att den som ringer inte ska känna igen sig så har vi skrivit om texten). 9,0% 7,0% Vanvård Psykisk misshandel Vuxna som ringer [n=2 239] OBS. Samtalen är en hopräkning av vad de i både första och andra hand handlat om. Därför blir summan mer än 100%. Liksom tidigare år är det framförallt barnets föräldrar och övriga släktingar som ringer därför att de oroar sig över sitt eget eller någon annans barn. Till BRIS Vuxentelefon om barn, ringer också personer som jobbar med barn och ungdomar för 1 Pappan har en ny kvinna som har flyttat in i huset med sina barn. Nu känner sig barnen bortstötta och ovälkomna hos pappan. Pappan är inte villig att komma till samarbetssamtal. 2 Pappa till 7-årig son ringer. Pojken har sedan förskoleklass blivit mobbad och utsatt i skolan. Rektor och lärare blundar bara för det som försiggår. Pappan undrar över hur pojken ska bli hjälpt. 3 Mamma som ringer för att prata om oron för sin 16-åriga dotter som skär sig och mår dåligt. Hela familjen mår dåligt. 9

tema i tiden Tema i tiden Att känna sig ensam Många av de barn och ungdomar som hör av sig till BRIS tar upp tankar kring ensamhet. Det kan vara tankar om att ensamhet är jobbigt men också om att det känns bra och att man valt att vara ensam och trivs med det. Att känna sig ensam är något som alla gör under olika perioder i livet. Det betyder inte att man ska acceptera det eller tycka att det är ok, om man inte har valt det själv. Det kan vara både jobbigt och tungt och också svårt att veta vad man ska göra för att det ska bli bättre. Ensamhet kan handla om en känsla som finns i en, fast man har kompisar. Det kan också handla om att det inte finns vuxna att få stöd av, om sökande efter kontakter på Internet och om att ha blivit sviken av en bästis eller pojk/flickvän. Det kan även handla om att bevara en hemlighet som handlar om utsatthet, mobbning, misshandel eller övergrepp. Det är viktigt att ta hjälp om man känner sig ledsen och mår dåligt av det. På nästa sida kan du läsa vad Carolina Klüft säger om kamrater och ensamhet. 10

carolina klüft Carolina Klüft Hur gammal var du när du började med friidrott? Jag var 12 år. Varför började du just med friidrott? Det var egentligen min lillasyster som drog med mig, jag tyckte att det var kul så jag fortsatte. Då tränade jag bara en gång i veckan och nu tränar jag ca 11 12 gånger i veckan. Är det lättare att få kompisar när man är så berömd? Nej, mina kompisar har jag haft sen jag var liten. Hinner du umgås mycket med dina kompisar? Ja, men vi måste planera långt i förväg, alla mina kompisar håller på med idrott så det är inte bara jag som är upptagen. Vad är den viktigaste egenskapen hos en bra kompis tycker du? Att man visar varandra respekt och kan ha roligt tillsammans. Jag har läst på BRIS idolkort att du blev retad när du var liten, kan du berätta hur det var? Ja det var under en period i sexan som jag bytte skola och då blev jag retad. Det var killarna som retade tjejerna, dom kunde hitta på vad som helst att reta någon för. Hur tror du att man skulle kunna stoppa mobbingen i skolan? Jag tror att det är viktigt att man tidigt i livet få veta att alla är lika värda och att man ska vara snälla mot varann. Och att alla förebilder inser att barnen ser upp till dom. Del av artikel tidigare publicerad i Struten nr 6/2003. Skriven av Aksel Eilard. Många av dom som blir mobbade blir osäkra och kommer fel i livet. Vad tycker du om det? Problemet är faktiskt dom vuxna. Dom måste vara bra förebilder! Du duger som du är, även om kompisen dricker så våga säga nej. Det är häftigt att vara en tönt! Vad gör du på fritiden? Jag försöker vara så mycket som möjligt med min familj och mina kompisar. Det är det viktigaste för mig. Hur länge kommer du hålla på med friidrott? Så länge jag tycker det är roligt. BRIS Idolkort 2003 Retad CAROLINA KLÜFT, 11 ÅR 11

Riksförbundet BRIS Karlavägen 121 115 26 Stockholm Tel: 08-598 888 00 Fax: 08-598 888 01 info@bris.se BRIS region Mitt Karlavägen 121 115 26 Stockholm Tel: 08-598 888 10 Fax: 08-598 888 11 bris.mitt@bris.se BRIS region Nord Kungsgatan 36, 2 tr 903 25 Umeå Tel: 090-203 65 10 Fax: 090-203 65 11 bris.nord@bris.se BRIS region Syd Östra Rönneholmsv. 7 211 47 Malmö Tel: 040-690 80 70 Fax: 040-690 80 71 bris.syd@bris.se BRIS region Väst Hvitfeldtsgatan 14 411 20 Göteborg Tel: 031-750 11 30 Fax: 031-750 11 31 bris.vast@bris.se BRIS region Öst Knäppingborgsgatan 7 602 26 Norrköping Tel: 011-440 05 50 Fax: 011-440 05 51 bris.ost@bris.se BRIS BRIS Barnens Rätt I Samhället bildades 1971 och är en ideell, partipolitiskt obunden organisation som bistår barn som far illa samt är ett komplement till myndigheter och en länk mellan barn, vuxna och samhälle. BRIS arbetar också för att påverka den allmänna opinionen att öka vuxnas respekt för barn som individer samt beslutsfattare att verka för ett barnvänligare samhälle med FN:s konvention om Barnets rättigheter som riktmärke. BRIS är ett riksförbund som arbetar inom fem regioner som på sina kanslier har stödtelefoner, anställd personal, samt ideella medarbetare. Barnens Hjälptelefon Barnens Hjälptelefon hos BRIS når barn och ungdomar upp till 18 år under öppettiderna: måndag till torsdag 15.00 19.00, fredag 14.00 18.00 samt lördag och söndag 14.00 17.00. Samtalen kopplas automatiskt till ett öppet regionkansli och BRIS betalar barnens samtal, även det ökande antal samtal som rings från mobiltelefon. Samtal till Barnens Hjälptelefon syns inte på den uppringandes räkning och BRIS ser eller spårar aldrig uppringarens telefonnummer. Under 2003 mottog Barnens hjälptelefon drygt 76 000 samtal, varav 16 000 behandlades statistiskt. BRIS.se På webbplatsen BRIS.se finns bl. a. möjligheter för barn och ungdomar att under säkra former mejla till BRIS. Många föredrar att skriva i stället för att ringa och BRIS-mejlen är idag BRIS mest expansiva verksamhet med cirka 8 000 inkommande mejl under 2003. BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn, tar emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med kring problem som rör barn. Samtalen tas emot på olika kanslier och är till skillnad från Barnens Hjälptelefon inte helt kostnadsfria utan kostar som vanliga telefonsamtal. Vuxentelefonen hålls öppen varje vardag mellan 11.00 13.00. Under 2003 inkom drygt 2 200 vuxensamtal. Barnens Hjälptelefon: 0200-230 230 BRIS-mejlen: www.bris.se BRIS Vuxentelefon om barn: 077-150 50 50 Medlemskap och gåva: Pg 901504-1 www.bris.se IK STHLM BRIS 0165 0406 Foto: Lars Trangius [utom Carolina Klüft] Retusch: JOJ Grafik