BRIS-rapporten Samtal och mejl till BRIS år 2003

Transkript

1 BRIS-rapporten Samtal och mejl till BRIS år 2003

2

3 innehåll 2003 Innehåll BRIS-rapporten 1. Sammanfattning Samtalen från barn och ungdomar BRIS.se BRIS-ombud och jourare Barn i tal och skrift Vuxensamtalen Teman i tiden...31 Ansvarig utgivare: Kerstin Thuresson, ordförande Riksförbundet BRIS Texter: Gunnar Sandelin, presschef BRIS Research: Peter Irgens, utvecklingssekreterare BRIS Form och produktion: IK Stockholm Stockholm i februari

4 brisrapporten

5 sammanfattning Sammanfattning Samtal och mejl Basen i BRIS stödverksamhet är Barnens Hjälptelefon och BRIS-mejlen. Under 2003 inkom cirka statistikförda samtal av stödjande karaktär samt kortare så kallade testsamtal. Cirka mejl fick ett stödjande svar. Det innebär att Barnens Hjälptelefon fortfarande är det mest använda medlet för barn och ungdomar att få stöd från BRIS. Men mejlen är på frammarsch. De ökade ungefär lika mycket i antal som de statistikförda samtalskontakterna minskade under Jämfört med året innan ökade mejlskörden med 25 procent medan de stödjande barnsamtalen minskade med 13 procent. Flickorna är mest hjälpsökande: nästan nio av tio mejl samt tre av fyra stödjande samtal handlar om flickor. Medelåldern på mejl samt barnsamtal är 14 respektive 13 år. Mejlen innehåller avsevärt mer om barnets egna problem än samtalen som handlar mer om relationer. Utsatthet av mobbning är sedan många år den främsta anledningen att ringa BRIS och berörs i cirka 18 procent av samtalen, men är betydligt mindre representerad i mejlen. Familjekonflikter är dock ett problemområde som ligger i topp i både tal och skrift. Unga flickor och självmord Det mest slående i BRIS stödverksamhet 2003 var den exceptionella ökningen av mejl från unga flickor med självmordsproblematik. Under 2002 varnade vi för de starkt ökande antalet mejl om flickors självdestruktivitet och svåra psykiska ohälsa. Under 2003 inkom en nära nog tredubbling av mejl som direkt berör självmord jämfört med året innan. Uppskattningsvis handlar det om cirka mejl. Utvecklingen som vi får ta del av har blivit ännu mer skrämmande. Fler flickor tycks uppleva att livet inte är värt att leva. Därför måste regeringen göra en storsatsning på förebyggande åtgärder, säger BRIS generalsekreterare Göran Harnesk. Många flickor har haft självmordstankar under lång tid, några har också flera självmordsförsök bakom sig. Vanligt är att de inte vill prata med någon vuxen, mycket beroende på tidigare negativa erfarenheter av professionella som inte kunnat hjälpa. Förövarbild När det gäller fysisk misshandel och sexuella övergrepp är hemmet den vanligaste brottsplatsen. Enligt barnsamtalen sker nära nio av tio barnmisshandelsfall och sex av tio sexuella övergrepp i hemmet. Kränkningen utförs genomgående av en närstående, i regel en förälder. Förövaren är mestadels en man, offret i de allra flesta fall en flicka. Vuxna som ringer Under 2003 inkom drygt statistikförda vuxensamtal, en ökning med 14 procent jämfört med i fjol. Liksom tidigare år är det i första hand barnets föräldrar och övriga släktingar som hör av sig till BRIS Vuxentelefon om barn. I tre fjärdedelar av fallen är den vuxna uppringaren en kvinna, vanligen en mor. Drygt hälften av samtalen handlade i första hand om flickor. Genomsnittsåldern är lägre än på barntelefonen: 10,5 år. Sju av tio samtal handlar om något i familjen; det vanligaste samtalsområdet är skilsmässokonflikter som berör umgänge och vårdnad. Familjekonflikter samt problem i föräldrarollen är också vanliga orsaker för vuxna att ringa BRIS. Utvecklingen som vi får ta del av har blivit ännu mer skrämmande. Fler flickor tycks uppleva att livet inte är värt att leva. Därför måste regeringen göra en storsatsning på förebyggande åtgärder. 5

6 brisrapporten

7 samtalen från barn och ungdomar Samtalen från barn och ungdomar Antal statistikförda barnsamtal Under 2003 inkom statistikförda samtal från barn och ungdomar. A Dessa upptar två tredjedelar av samtalstiden på Barnens Hjälptelefon med en genomsnittlig samtalstid på drygt 12 minuter. Samtalen är nästan en minut längre i snitt jämfört med året innan, men minskade i antal med 13 procent jämfört med Som jämförelse kan nämnas att 1991 statistikfördes barnsamtal. [Se figur A.] Därutöver var samtal så kallade testsamtal, där den som ringer på olika sätt utforskar om BRIS håller för ett förtroende. Dessa samtal upptog sammantaget knappt en tredjedel av den totala samtalstiden och innehöll inte tillräckligt med information för att kunna behandlas i vår statistik. Totalt tog BRIS ideella medarbetare under 2003 alltså emot samtal, vilket är en marginell minskning på något tusental eller 1,5 procent färre samtal än i fjol. Från de statistikförda samtalen finns däremot uppgifter om kön, ålder, boende, samtalsområde med mera. Barnet är anonymt, vilket medför att antalet samtal inte är lika med antalet uppringande barn. Tidigare kartläggningar visar att cirka 10 procent av de statistiskt behandlade samtalen kommer från återuppringande barn. Särskilt sedan 1990-talets början har de statistikförda samtalen mångdubblats; på senare år till stor del på grund av lättframkomligheten med mobiler. Under 2003 kom 83 procent av samtalen från mobiltelefoner, vilket innebär nästan hela kostnaden av den telefonräkning som BRIS betalade sin teleoperatör Telenor. Men många fler vill fram. Fortfarande visar våra mätningar av tillgänglighet att bara vart fjärde försök kan besvaras direkt. Mer pengar till fler telefonlinjer och anställda som ska kunna utbilda ännu fler ideella medarbetare är vad BRIS behöver. Pojkar, flickor och deras familjer I tre av fyra fall handlade det statistikförda samtalet om en flicka. Medelåldern var drygt 13 år. Vi noterar att från att ha närmat sig en tredjedel av samtalsmängden har pojkarnas andel de senaste två åren sjunkit till en fjärdedel. Generellt har BRIS fått tydliga signaler på att flickors psykiska ohälsa tycks öka [se vidare BRIS.se och BRIS-mejlen]. Men samtidigt uttrycker pojkar många gånger sina problem mer oartikulerat än flickor. Räknar man in testsamtalen visar det sig att en majoritet av samtalen till BRIS handlar om pojkar. Trots att flickor och pojkar i stort ringer om likartade problem finns det en tyngdpunkt i flicksamtalen vad gäller egna eller familjerelaterade ämnen. Flickor ringer förhållandevis mer ofta än pojkar om problemområden som familjekonflikter, kärleks- och kamratrelationer, ätstörningar, sexuella övergrepp och självdestruktivitet. Pojkar är däremot överrepresenterade inom områden som mobbning, fysisk misshandel, eget missbruk samt könsutveckling. Grovt sett så ökar samtal som berör den egna personens utveckling och kärleksproblem med stigande ålder, liksom problem relaterade till självdestruktivitet och annan psykisk ohälsa. Istället avtar kamratproblem, mobbning och skilsmässorelaterade samtal för tonåringar. Samtalen om barnmisshandel minskar i tonåren. Vad gäller sexuella övergrepp/ofredanden så ringer 7

8 brisrapporten 2003 de yngsta barnen minst om detta. Det är däremot ingen självklar slutsats att de i motsvarande grad skulle skonas från övergrepp eftersom det är svårare för yngre barn att våga berätta. Vad gäller genomsnittsåldern på drygt 13 år kan man se att den vanligaste gruppen som ringer BRIS är högstadiebarn. 43 procent av barnsamtalen kommer från åringar. Välrepresenterade är också mellanstadiebarnen som står för en tredjedel [33 procent] medan ungdomar i gymnasiet [16 18 år] endast utgör 17 procent. De som är yngre än tio år ligger på 5,4 procent. Den vanligaste familjebilden är biologisk kärnfamilj, där 61 procent av barnen som ringer bor, vilket är en underrepresentation jämfört med normalpopulationen. 15 procent lever med en ensamstående mor, medan de som bor i styvfamilj, med ensamstående far, delat boende eller är placerade förekommer i mindre utsträckning. Barn som bor i styvfamilj eller ömsom hos båda föräldrarna ringer mer om familjekonflikter och fysisk misshandel. Mer än vart tredje samtal handlar om misshandel eller sexuella övergrepp om barnet bor med en ensamstående far. Teman och samtalsområden Samtalsområdena ryms inom några teman som i stora drag sammanfattar vad trafiken på Barnens Hjälptelefon handlar om. Vartannat samtal handlar på något sätt om relationer till jämnåriga, drygt vart tredje om barnets egen utveckling eller egna problem, vart fjärde samtal berör någonting som händer inom familjen. Vart sjätte samtal vidrör misshandel och övergrepp, vilket också gäller för de ämnen som ryms under samlingsrubriken övrigt. Teman Barnsamtal 49% Jämnårigrelationer 36% Barnets problem/utveckling 26% Familjen 16% Misshandel/övergrepp 16% Övrigt De 15 vanligaste samtalsområdena vid barnsamtal C 18% Mobbning 14% Familjekonflikter 13% Kamratrelationer 13% Kärleksrelationer 7,7% Fysisk misshandel 7,4% Ensamhet 6,9% Sexualitet 6,7% Sexuella övergepp/ofredanden 5,1% Könsutveckling 3,8% Missbruk i familjen 3,5% Skolproblem 3,4% Skilsmässoproblem 3,3% Existentiella/livsfrågor 3,2% Kropp utseende 2,9% Självmord B [n=16 007] OBS. I tidigare BRIS-rapporter har vi endast redogjort för vad samtalet i första hand berört. För att ge en bättre helhetsbild är det nytt för i år att vi räknar ihop vad samtalet både primärt och sekundärt handlat om. Detta medför att den sammantagna procentsatsen överstiger 100 eftersom mer än ett tema/samtalsområde kan avhandlas i ett och samma samtal. [n=16 007] 8

9 samtalen från barn och ungdomar Tema: Barns relationer till jämnåriga Här inkluderas samtalsområdena mobbning, kamrat- och kärleksrelationer samt sexualitet. Utsatthet av mobbning har sedan nittiotalets mitt varit den vanligaste anledningen att ringa BRIS. Nästan vart femte [18 procent] av alla samtal handlar i första eller i andra hand om mobbning, vilket innebär sammanlagt drygt mobbningssamtal. Oftast är barnen som ringer uppgivna och här finns självdestruktiva tankar där suicidplaner kan förekomma. Vanligen har de varit offer under en längre tid och många gånger är BRIS den första som de vågar berätta för. Påtagligt ofta uppger de att skolan har känt till, men varit oförmögen till problemlösning, vilket bland annat kan relateras till nedskärningarna inom skolhälsovården. Särskilt inför skolstarten får BRIS ett ökat inflöde av samtal från barn som inte vill gå tillbaks till skolan för att ånyo tvingas plågas. Mobbningen sker nästan alltid i skolan och består i allt från utfrysning, sexualiserad förföljelse i ord och handling till ren fysisk misshandel. Nya former av förföljelse speglas i de alltfler samtalsexempel som handlar om den mobbning som sker via Internet och sms. Att flickorna delvis tar över pojkarnas mönster kan man ana av årets förövarbild där BRIS för sjunde året i rad från mobbningssamtalen kartlägger vilka som mobbar: I nio av tio fall utförs mobbningen av en grupp, men för 2003 pekar uppgifterna på färre fall av enbart pojkar som förövare och på fler könsblandade grupper. Nästan hälften [46 procent] av mobbningsfallen har förövare av båda könen, en tredjedel [35 procent] enbart pojkar, och vart femte [19 procent] enbart flickor. BRIS expert i mobbningsfrågor AnnCha Lagerman utbildar sedan många år skolpersonal, lärare och elever runt om i landet i antimobbningsarbete med kamratstödjare, mobbningsteam och mentorsamtal. Under 2003 har hon nått cirka AnnCha Lagerman 500 skolor med sitt program. Det verkar som om mobbningen i skolan är ett problem som inte minskar generellt. Skolmiljön upplevs också av både elever och skolpersonal som hårdare och råare. Skolornas ofta dåliga ekonomiska situation har bidragit till att det inte satsas på utbildning i lika hög grad som tidigare. Men de skolor som medvetet och konsekvent arbetar med rätt metoder kan hålla mobbningen på en mycket låg nivå genom att upptäcka varje enskilt fall tidigt, sammanfattar hon. Högt på listan av samtalsområden ligger också kamrat- och kärleksrelationer. Det är vitala områden som berörs i en fjärdedel [24 procent] av alla barnsamtal. Att vara juste, hitta kompisar eller en partner, bli populär och vara omtyckt för den man är, är ett outtömligt område. Vad gäller frågor om sexualitet finns både en nyfikenhet och vånda i många samtal som berör hetero/homo, snygg/ful, ligga med/eller inte. Och framför allt; det ständigt återkommande: duger jag? Några exempel från jourpassens anteckningar på vad uppringande barn kan berätta om relationer till jämnåriga för BRIS: OBS. För att barnets integritet ska skyddas är samtalsanteckningar i BRIS-rapporten vid behov något omgjorda årig flicka mobbas i skolan för att hon är tjock. Hon blir retad verbalt och slagen. De drar av henne kläderna och spolar huvudet i toaletten, jagar och trakasserar henne. Hon tycker att hon får skylla sig själv. Har inte berättat för någon annan vuxen. 2 Killarna har fotograferat flickan när hon bytte om i gympan. Bilderna har sedan kopierats och satts upp i skolans lokaler och lagts ut på nätet. 3 Pojke som blir retad för att han är invandrare. Säger att de vuxna på skolan inte gör nåt för de är själva rasister. Har pratat med rektor och lärare och kurator men inget har hjälpt. 4 Svårt mobbad av skolkamrater. De slår o sparkar och skriker fitta o hora till henne. En gång fick hon uppsöka skolsköterska då de slagit hennes huvud i bänken så hon fick hål i pannan. Det har pågått i tre år. Har kontaktat rektorn o kuratorn men det händer inget. 5 Pojken var mobbare som imorgon skulle ställa allting tillrätta. Hade tagit ledigt från skolan för att be om ursäkt. Han var nervös inför morgondagen. 9

10 brisrapporten

11 samtalen från barn och ungdomar 6 16-årig flicka som via Internet träffat sin pojkvän som är betydligt äldre. Han har ofta haft sex med henne mot hennes vilja, binder henne. Hon vill inte göra slut men ej heller att han ska fortsätta våldta och slå henne. Lösningen är att ta livet av sig. 7 En 14-årig tjej är kär i sin 35-åriga nya lärare. Han är så snäll. Hon har berättat för honom att hon är kär i honom. Men hon tror själv att de inte kommer att bli ihop. 8 En 15-årig pojke som är orolig för att ha sex första gången med sin flickvän, som han har varit tillsammans med i 2,5 månad. Hon har gjort det tidigare 9 En 13-årig tjej ringde och undrade: Vad är det för skillnad på en puss och en kyss? Är det OK enligt lagen att hångla vid 13 års ålder?! Flicka [12] som tror att hon är lesbisk, vet inte hur hon skall ta reda på hur det ligger till. Frågar om det är något fel på henne. Skall fråga chans på en tjej hon är kär i. Tema: Barns egen utveckling/egna problem Det här är en uppsamlingsterm för många samtalsområden som till stor del berör den ökade psykiska ohälsan bland barn och ungdomar. Det handlar om allt från existentiella livsfrågor, ensamhet och sorg till stress, missbruk och självmord. Här finns alltså de tyngsta samtalen vad gäller barn och ungdomars egna tankar om sitt eget och livets värde. Ensamhet är ett tema som löper som en röd tråd genom de flesta barnsamtal och detta är särskilt synbart vid samtal som berör barns egna problem, men också i kamrat- och kärleksrelationer. Den egna könsutvecklingen och frågor om graviditet inryms också under detta tak, där barnet på olika sätt tar upp frågor som har att göra med ett vuxenblivande. Exempel på barnens egna problem från våra jourares samtalsanteckningar: 1 För ett halvår sedan försökte hon begå självmord. Titta på allt som händer i världen; krig svält och arbetslöshet osv. Det är ingen mening att bli vuxen. Äter tabletter mot depression och det känns inte längre som hon vet vad som är hon själv och vad som är tabletterna. 2 Pojke [12] som i en mån. tid funderat mycket på om han kanske är homosexuell/ bisexuell. Det hela startade med ett underhållningsprogram i teve där mycket fokus var på homosexualitet. Tankarna kommer då han är ensam och han känner stark olust, oro, ångest. 3 Flickan 17 år är gravid i 2:a veckan. Pappan betydligt äldre, hemlig pojkvän. Flickan ska vara oskuld och giftas bort i hemlandet. Borde hon göra abort? Operera dit en hinna? Eller ska hon behålla barnet och kanske bli misshandlad/skjuten av släktingar? Ska ringa ungdomsmottagningen. 4 Flickan var trött på livet och mycket ensam. Jag spelar en roll, mitt leende är fejkat 5 16 årig pojke som knarkar, injicerar heroin. Har varit omhändertagen 1 år. Har börjat knarka igen och vill sluta men vill inte dra in någon myndighet. 6 Flicka vars bästa vän nyligen tog livet av sig. Flickan känner stor sorg och skuld. Vännen hade förgäves sökt hennes stöd. Flickan är övertygad om att det är hennes fel. 7 Anorexiaproblem flera år. Funderar på att svälta sig helt för att få föräldrarnas uppmärksamhet. Vågar inte prata med föräldrarna. Många dödsfall runt henne! Har ingen att prata med. 8 Jag gjorde så att en tjej tog livet av sig för ett par månader sedan. Hade trakasserat en flicka via sms och en hemsida. Polis och kurator inkopplade. Mår mycket dåligt över det inträffade. 9 Pojken är rädd för sig själv då det ibland väller upp ett stort jävla hat. Vill skada andra. Är rädd för sig själv och mår mycket dåligt. Vill ha hjälp!! Flickan har tagit 30 Alvedon för 2 timmar sedan. Hjälper henne till sjukhuset i X-stad. Ambulans hämtar hon kom fram. 11

12 brisrapporten 2003 Tema: Familjen Familjekonflikter är ett centralt problemområde som placerar sig på andra plats bland alla orsaker att ringa till BRIS. Familjekonflikter kan inrymma allt från normala frigörelseprocesser till konflikter som gränsar mot misshandel och övergrepp, där kulturkrockar ofta förekommer. I sammanlagt tre fjärdedelar handlar dessa samtal om konflikter mellan barnet och någon vuxen. Flickor bråkar mer med sina mödrar eller båda föräldrarna medan pojkar i större utsträckning bråkar med sin far. De betydligt mindre frekventa samtalen om skilsmässoproblem hör också till tema familjen, liksom frågor om familjemedlemmarnas missbruk och hälsa. Nästan uteslutande handlar dessa samtal om föräldrarna; vid missbruk i första hand faderns [40 procent], därefter moderns [33 procent] eller båda föräldrarnas missbruk [20 procent]. Detta är exempel på barnsamtal med familjen som tema: 1 11-årig flicka bor tillsammans med sin mamma och låtsaspappa.förväntas att passa sin lillebror, 1 år, hemma. Hinner inte vara med sina kompisar. Blir bestraffad i form av uteliven mat om hon inte lyder. Skall berätta för biologiska pappan om hur hon har det hos mamma. Vill bo hos honom. 2 En 13-årig adopterad kille som berättar att mamma och pappa ofta blir irriterade på honom och hotat honom till livet en gång och flera gånger sagt att de skulle vilja skicka tillbaka honom till ursprungslandet. 3 Flickans pappa hade i dag sett henne tala med 2 killkompisar. Pappa jättearg, kallade henne hora, slampa. De kommer från ett utomeuropeiskt land, pappa vill att hans gamla kultur ska gälla. Flickan vill göra som sina kompisar, men är rädd för pappa, grät. 4 Gråtande flicka som fått veta att hennes föräldrar ska skiljas. Hon är mycket ledsen och orolig över detta och har många frågor om vad som händer med henne, med julen osv. 5 Mamma och pappa glömt bort att pojken fyller år i dag. De går på droger sedan 2 år tillbaka. Pojken är ledsen. 6 Min mamma tänker säga upp sig som mamma gå till soc. kan hon göra det? Då blir jag ensam. Jag kan inte klara mig ensam. 7 Flicka som undrar vad hon och hennes mamma kan göra för att få mer pengar. De har nästan inte råd att köpa någonting. 8 Pappa är död. Mamma plockar ut pengar från pojkens konton. Hon är alkoholist. Har försökt få hjälp av soc. Pojken har rymt vid ett tillfälle. Mamma hotade då ta livet av sig. 9 Har ingen att prata med, bor i familjehem. Sexkontakter via internet för att få lite pengar och lite känna att någon bryr sig. Orkar ej gå till skolan. Fått erbjudande om filminspelning i porrfilm. Önskar en familj att gå till.! 11-årig flicka bär allt ansvar för mammans och syskonens liv, skyddar småsyskonen från en full och våldsam mamma. Hon lagar all mat, sköter hemmet och omsorgen kring syskonen. Flickan skär sig, började med det första gången mamman slog henne. Flickan är rädd för att hon kommer ta sitt liv, att hon ej orkar. Tema: Misshandel och övergrepp Rubriken sammanfattar samtalsområdena fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp/ ofredanden. Här samlas de grövsta kränkningarna som barn kan råka ut för av vuxna gärningsmän. Våra förövarbilder visar tydligt att dessa brott mycket ofta sker i hemmet. De senaste åren har BRIS uppgivit att ungefär en tredjedel av alla statistikförda samtal till Barnens Hjälptelefon handlar om brott mot barn i lagens mening, men i den beräkningen ingår också många av mobbningssamtalen. Under 2003 inkom cirka samtal som handlade om misshandel och övergrepp, där trenden från förra årets dramatiska ökning av sexuella övergrepp vände och samtalen minskade med 22 procent. Samtalen om fysisk misshandel minskade med det ungefärliga genomsnittet för barnsamtal i år [15 procent]. För åttonde året i rad presenteras BRIS förövarbild, som är sig lik från år till år. Den visar att en förälder är den vanligaste förövaren och att i 85 procent av fallen misshandlas barnen i hemmet. Sett till könsfördelningen var förövarna i 69 procent av fallen män medan 31 procent var kvinnor. 12

13 samtalen från barn och ungdomar Inom dessa siffror ryms att misshandeln i 13 procent av fallen utfördes samtidigt av både en manlig och kvinnlig förövare. I två tredjedelar av fallen var flickor offer för misshandeln jämfört med cirka en tredjedel pojkar. Av Brottsförebyggande Rådets statistik för år 2003 framgår att polisanmälningarna avseende misshandel och grov misshandel mot barn har ökat med 16 procent när det avser brott mot barn mellan 0 6 år och med 3 procent avseende brott mot barn i åldern 7 14 år. Med hänvisning till att uppklarandefrekvensen av brott mot barn är låg genomför BRIS en studie över brottsutsatta barns signaler på motstånd att ta hjälp i den utsatta situationen. Målsättningen är att presentera materialet under slutet av våren Sexuella övergrepp begås också [om än i mindre utsträckning än fysisk misshandel] till största delen i hemmet. I sex av tio fall [61 procent] uppger barnen hemmet som brottsplats och i närmare vart femte fall [18 procent] skolan. Förövarbilden är i stora drag sig lik från tidigare år med undantag för en halvering av styvfädernas andel och en ökning av andelen kvinnliga förövare. 82 procent av förövarna var av manligt kön mot 18 procent kvinnor. Inom detta ryms att fyra procent av övergreppen begicks samtidigt av en manlig och kvinnlig förövare. Jämfört med året innan är också relativt sett fler pojkar offer, men tre fjärdedelar är ändå flickor. Den stora merparten av fysisk misshandel och sexuella övergrepp sker i hemmet. Därför är det drabbade barnet sällan ute efter att sätta fast förövaren, trots att denne utnyttjar barnets beroendeställning till en person som egentligen har som uppgift att skydda. 13

14 brisrapporten 2003 Det är därför sällsynt med polisanmälan. Istället leder ofta utsatthet av dessa våldföranden till självmordstankar och andra former av aggressivitet riktat mot det egna jaget. Samtalsexempel från Barnens Hjälptelefon på misshandel/övergrepp: 1 11-årig flicka som satt tills. m. sin syster inne på toaletten. Pappan brukade slå dem och nu var han full och stod utanför och slog på dörren. Flickorna väntade på att mamman skulle komma hem. 2 Mamman slår flickan, pågått ca 1 år. Pappan bor på annan ort. Varit i kontakt med polisen tidigare, inte blivit trodd. 3 Flicka, 8 år, som bor med mamma och styvfar, som slår henne när mamma är borta. Talar också om för flickan hur mycket han hatar henne och att det är synd om mamma som fått ett sådant barn. 4 Flickan hittade sin mamma idag liggande på golvet, misshandlad av pappan. Flickan var rädd och ville att detta skulle upphöra och när hon lät pappa ha sex med henne lovade han att han inte skulle slå mamma. Samtalet bröts för att det knackade på hennes låsta dörr. 5 Pojkvännen har slagit henne under 1 år. Har försökt göra slut, men han ger sig inte. Jätterädd. Gråter hela tiden. Ej berättat för någon, men kommer överens att hon ska berätta för fosterföräldrarna. 14

15 samtalen från barn och ungdomar 6 Flicka [12] som chattat med en kille som hon trodde var 13 år. Bestämde träff efter lång tid. Det visade sig han var ca 40 år. Han videofilmade henne. Hotar henne att släppa ut bilder på Internet om hon anmäler till polisen. Fysisk misshandel, förövare [Andel av samtalen om misshandel] 41% Far 19% Mor 10% Båda vuxna D 7 Flicka 11 år, sexuellt utnyttjad av fadern. 10% Känd jämnårig (ej syskon) Pågått sen hon var 7. Fadern binder henne, har 5,5% Styvfar samlag både vanliga och orala. Hotar henne att inte berätta. Säger att det är som de ska samt att modern vet och samtycker. Flickan tycker att det gör ont, hon blöder ibland och att det är fel 2,4% 2,0% 1,6% Lärare/skolpersonal Syskon Styvmor och äckligt. Första gången hon anförtrodde ngn. 3,8% Annan känd vuxen 8 Pojke blivit utnyttjad av sin mamma sista 2 veckorna. Gråter. Mamman har alkoholproblem 4,8% Annan [n=1 231] och övergreppen sker på helgerna. Pappan finns ej i bilden. Råder honom att prata med ngn annan vuxen också [Plötsligt la han bara på.]. 9 Sexuellt utnyttjad av sin pappa nästan dagligen. 2 ggr/månad åker pappan och flickan till en större stad och en lägenhet där. Pappan säljer flickan till andra män. Nästa resa är om två dagar. Om hon inte ställer upp kommer pappa att nyttja lillasyster, 6 år, istället. När det blir för mycket skär hon sig. Sexuella övergrepp/ofredanden, förövare [Andel av samtalen om övergrepp] 29% Far 13% Lärare/skolpersonal 11% Känd jämnårig (ej syskon) 6,4% Mor 5,4% Styvfar E! Pojke 16 år sexuellt utnyttjad sedan han var 10 år. Bor ensam med pappa. Enligt pappa är pojken en bra älskare. Pojken är rädd, rädd, 4,9% 2,6% 5,6% Familjehemsförälder Syskon Annan i familjen rädd. Första gången han vågar prata med 9,4% Annan känd vuxen någon om övergreppen. Får en del råd men vill höra av sig igen. Stor frånvaro i skolan. 14% Annan [n=1 005] 15

16 brisrapporten 2003 Annat och övrigt Detta är en uppsamlingsrubrik där de samtal som inte passar under övriga temarubriker förenas. Under året har exempelvis journalister velat veta hur dramatiska händelser som fått stort utrymme i media har påverkat barnen som ringer BRIS. Sammantaget har reaktionen varit sparsam; bara drygt 100 samtal var av sådan art. Flest berörde USA:s invasion av Irak, 64 samtal, medan mordet på Anna Lindh gav upphov till 29 statistikförda samtal. Här följer exempel på samtal som handlar om lite av varje: 4 Vad kan BRIS göra för att en flicka 10 år och hennes storebror ska få stanna? Familjen har fått det slutgiltiga utvisningsbeviset. Man får inte göra så här mot barn! Familjen är zigenare och har varken hem eller tillhörigheter. 5 Två killar pratade med mig om det som har hänt idag. Anna Lindh, 5-årig flicka på dagis och 16-årig tjej hittad död i Sundsvall. De tyckte att det var jättejobbigt och undrade vad som sker i Sverige årig flicka. Är LVU-placerad på grund av att hon kom in i dåligt sällskap och ej orkade med skolan. Flyttat runt på 5 olika ställen under utredningen. Trivs inte på behandlingshemmet där det är mycket bråk och många som skär sig och försöker ta livet av sig. Vill hem. 2 Pojke som berättar om bråken mellan ett svenskt och ett invandrargäng på orten där han bor. Senaste gången hade en av invandrarna kniv och pojken som ringer är orolig för vad som kan hända. 3 I somras var familjen i hemlandet och flickan blev då tilldelad en fästman som hon ska gifta sig med då hon fyller 18 år. Hon har på alla sätt försökt att avstyra giftermålet men utan resultat. Nu försöker hon anpassa sig till situationen då hon vet att den är oundviklig årig flicka som ringer och är väldigt rädd. Hon berättar att hon och en kompis 'tjuvplingat' på hos en man i samma trappuppgång. Grannen hotar henne med att ringa polisen trots att de bett om ursäkt. 7 Flicka som skulle hämta lillebror på dagis. Han var då redan hämtad av någon annan. Flickan hade ringt mamma och det var ingen annan som skulle ha hämtat lillebror. Flickan var orolig. 8 Flicka som är rädd för rovdjur då hon går till skolan. Hon går en kilometer till bussen på en mörk landsväg. Hon har talat med föräldrarna om att hon är rädd men de säger att rovdjuren nog är mer rädd för henne. 9 Flicka som undrade varför det sitter så många kvinnor på BHT. Talade samtidigt om att det är bra att BRIS-telefonen finns! Vi tackar för det. 16

17 samtalen från barn och ungdomar! Flickan upprörd då en pojke lagt in hennes telefonnummer på sin hemsida och kallat henne luder samt att hon erbjöd sex-tjänster. Efter samtalet BRIS bedriver stödjande verksamhet, vilket innebär att vi tillsammans med barnet utforskar möjligheter att lotsa vidare till möjliga personer i dess omgivning. I sex av tio samtal är någon sådan väg möjlig. Nedan ser du hur dessa kontakter fördelar sig. Uppdrag Ett barn som ringer till BRIS kan vilja ha ett mer handfast ingripande än en hänvisning. Då kan ett BRIS-ombud ta över och tillsammans med barnet formulera ett uppdrag, vilket i de allra flesta fall handlar om att gå in och konkret hjälpa till i kontakter med olika myndigheter eller andra vuxna. Den vanligaste myndigheten som kontaktas är socialtjänsten. Men inga kontakter tas utan att barnet har givit BRIS uppdraget att gå vidare. Sammanlagt har vi avslutat 94 uppdrag under året, vilket är 14 färre än under Uppdragen har i tre fjärdedelar av fallen handlat om flickor, vilket motsvarar könsfördelningen på Barnens Hjälptelefon. Medelåldern var 14 år. Jämför man med barnsamtalen i stort finns bland uppdragsbarnen en överrepresentation av barn boende i styvfamilj eller med en ensamstående far. Familjekonflikter, fysisk misshandel och sexuella övergrepp var de tre vanligaste problemen för barn och ungdomar i uppdragshanteringen. Uppdragen har varat från en dag till över ett år med en genomsnittstid på 45 dagar. Vidare kontakter efter barnsamtalen F 32% Skolan 15% Lärare 31% 18% 10% 6,1% 3,0% 1,3% 4,8% 24% 10% Skolsköterskan 8,0% Skolkurator/psykolog 4,5% Rektor Vuxen inom familjen Kompis + pojkvän/flickvän Ungdomsmottagning Socialtjänsten BUP + hälso- & sjukvård Polisen Annan vuxen utom familjen Åter BRIS BRIS bedriver stödjande verksamhet, vilket innebär att vi tillsammans med barnet utforskar möjligheter att lotsa vidare till möjliga personer i dess omgivning. I sex av tio samtal är någon sådan väg möjlig. 7,8% Annan [n=9 716] 17

18 brisrapporten

19 bris.se BRIS.se BRIS.se startade i nuvarande form i januari 2001 som en nödvändig väg att kommunicera information och stödinsatser via nätet. Tanken var främst att erbjuda ett alternativt sätt att nå oss än genom hjälptelefonen. Webbplatsen har Sveriges unga, allmänhet, myndigheter och institutioner som målgrupp. Fokus ligger på dialogen med barn och ungdomar via främst BRIS-mejlen, men också genom Diskussionsforum. BRIS.se är idag i ständig utveckling vad gäller stöd till barn och ungdomar, opinionsbildning och mediakontakter samt insamlingen av medel för att kunna bedriva fortsatt verksamhet. Under 2003 har vi tillsammans med webbyrån deasign omarbetat webbplatsen så att den tydligare ska kunna möta de ökade krav som omvärlden ställer på BRIS. Den sjätte oktober lanserades en helt ny webbplats med ett nytt dokumentationssystem liknande det som finns för Barnens Hjälptelefon. Detta är en viktig del av ett pågående arbete för en enhetlig kommunikativ plattform som BRIS genomför med reklambyrån IK Stockholm. Ett stort mål var att med enkel navigering samla hela BRIS på ett ställe. Vår vision är att BRIS.se ska bli en kanal som aktivt bidrar till en positiv utveckling av den totala verksamheten, säger Johnny Nordström som är samordnare av kommunikation och marknadsföring. Grundprincipen för kommunikation på BRIS.se bygger på säkerhet och anonymitet. Men det är stora åldersskillnader mellan de barn och ungdomar som kontaktar oss. Därför kan man kan välja mellan en fiktiv identitet i form av ett fantasidjur, kallat Mumla, eller använda sig av användarnamn och lösenord om man vill mejla eller diskutera med BRIS eller jämnåriga i skyddad form på BRIS.se. BRIS-mejlen Särskilt anmärkningsvärd är ökningen av mejl som berör självmordsproblematik. Våra siffror pekar på att dessa mejl nära nog tredubblats under 2003 jämfört med året innan. När BRIS-mejlen startade i januari 2001 så var den tänkt som ett digitalt komplement till Barnens Hjälptelefon. Idag är mejlverksamheten i stället en likvärdig del av BRIS basverksamhet. Ingenting ökar lika mycket i stödverksamheten som de inkommande e-postbreven. Det visar att det inte bara finns nya sätt att kommunicera på utan också att en stor del unga föredrar att skriva framför att prata. För många som har svårt att berätta via telefon blir mejlen ett sätt att skriva dagbok eller en novell till sig själv och sedan skicka berättelsen anonymt till någon annan. Många som mejlar uppger att det känns säkrare och mer skyddat att skriva. Många skriver bara ett mejl, men i genomsnitt står en avsändare bakom nästan två mejl. Under det första verksamhetsåret mottogs cirka mejl, under 2002 hade det ökat till fortsatte ökningen med 25 procent till mejl, varav drygt statistikfördes som rådgivande eller stödjande. Vår vision är att BRIS.se ska bli en kanal som aktivt bidrar till en positiv utveckling av den totala verksamheten Till BRIS mejlar 87 procent flickor och 13 procent pojkar. Medelåldern är drygt 14 år, alltså ett år äldre än genomsnittet på de som ringer. Drygt hälften av de som mejlar BRIS bor i kärnfamilj. Mindre än vart femte bor hos en ensamstående mor och knappt vart tionde barn lever med delat boende, vilket också gäller för barn i styvfamilj. Projektledaren för utvecklingen av BRIS-mejlen Maria Rådlund och BRIS-ombudet Mia Svensson görföljande reflektioner över trender i mejlen under året som gått: 19

20 brisrapporten De tunga mejlen om allvarliga problem blir om möjligt ännu mer allvarliga och mer komplexa. Det kommer en ständigt ökande ström av välformulerade berättelser som på olika sätt berör psykisk ohälsa. Det kan handla om depressioner, självdestruktivitet och suicidtankar, där barnet borde få professionell hjälp. + Andra har haft kontakt med professionella vuxna, men ibland verkar inte dessa insatser fungera. Brist på tilltro till vuxna är vanligt, dåliga erfarenheter från kontakter med myndigheter och andra som står för hjälpinsatser förekommer. Barnet upplever att det inte blir lyssnat till eller trott. + Barnen som skriver till oss har levt länge med sin hemlighet. De är ofta mycket ensamma och visar upp en fasad. + Vi har märkt kraven och pressen som unga flickor känner. Det handlar om sexualiseringen och kravet på att vara duktig, snygg, sexig och bli vuxen så snabbt. En hel del funderingar som åriga flickor har idag består av frågor som förr ställdes av åringar. + Slutligen: nytt område som vi har sett mer av är de bekymmer som uppstår i samband med nätsurfing. Exempel är dåliga chatt-erfarenheter med sexuella trakasserier, dejting via nätet som urartat, situationer där vuxna försökt att utnyttja och hota och där även bilder på mejlaren har hamnat på porrsajter. Teman och mejlområden Liksom samtalen på Barnens Hjälptelefon ryms e-postbreven inom de teman som sammanfattas i figur G. Det innebär i stort att ungefär tre av fyra mejl på något sätt handlar om barnets egen utveckling eller egna problem, vartannat mejl handlar om jämnårigrelationer, fyra av tio handlar om något i familjen, vart åttonde om misshandel eller övergrepp, och 15 procent av mejlen om något av alla de ämnen som ryms inom övrigt. Självmord/självmordstankar Uppgifterna ovan pekar på en nära nog tredubbling [+185 procent] av de mejl som handlar om självmordsproblematik. En så stor ökning inom ett specifikt problemområde är veterligen utan jämförelse i BRIS historia. Efter förra årets BRISrapport varnade vi särskilt för den ökade psykisk ohälsan bland unga flickor och de stegrande mejlantal som handlade om att skära sig. Under 2003 beräknas mejl som direkt berör suicid till cirka tusentalet. Mejlen till oss speglar en minst sagt oroande utveckling vad beträffar främst unga flickors psykiska hälsa i vårt land. Förra året slog vi larm om den starkt ökande mejlskörden som handlade om flickor som skär sig. I år tvingas vi konstatera Teman Mejl från barn G 72% 47% 37% 12% 15% 23% 21% 16% 13% 12% 11% 11% 11% 9,6% 9,0% 6,2% 6,1% Barnets problem/utveckling Jämnårigrelationer Familjen Misshandel/övergrepp Övrigt De 15 vanligaste områdena i mejl från barn Familjekonflikter Övriga kamratrelationer Självmord/självmordstankar Kärleksrelationer Psykisk ohälsa Mobbning Självdestruktivitet Ensamhet Ätstörningar Existensiella/livsfrågor Identitetsfrågor Fysisk misshandel [n=1 556] OBS. Teman och mejlområden är baserade på sista kvartalets mejlskörd. Detta beror på den omläggning i dokumentationssystemet som beskrivits i inledningen. Däremot är uppgifter 5,9% 5,7% Skolproblem Kropp/utseende om exempelvis total antal mejl, kön och ålder 5,1% Skilsmässoproblem beräknade på årsbasis. [n=1 556] H 20 OBS. Teman och mejlområdena är baserade på en ihopräkning av vad mejlet både primärt och sekundärt handlat om. Därför blir summan mer än 100 %.

21 bris.se att utvecklingen som vi får ta del av blivit ännu mer skrämmande, säger BRIS generalsekreterare Göran Harnesk. Om det är så att allt fler flickor upplever att livet inte är värt att leva för att de har outhärdliga förhållanden i hem och skola och känner att pressen på dem är så stor att de inte duger, så måste regeringen göra en storsatsning på förebyggande åtgärder. De gemensamma tecken som vi kan utläsa ur årets mejlskörd som berör suicid är att många ungdomar har haft självmordstankar under lång tid, ett eller flera år. Några har också flera självmordsförsök bakom sig. Vanligt är att de inte vill prata med någon vuxen, en del beroende på tidigare negativa erfarenheter av professionella [skolkurator, Bup med flera], andra vill inte prata för att föräldrarna ska få veta. De flesta beskriver symptom på depressioner, gråter ofta, känner sig värdelösa, har sömnproblem och orkar inte mycket. Känslor av självhat, maktlöshet och utanförskap är påtagliga. Flickorna som e-postar BRIS ger indikationer på att suicidproblematik kryper allt längre ner i åldrarna. Det torde vara ytterst viktigt för alla beslutsfattare och professionellt verksamma med barn och ungdomar att förstå allvaret i att åringar ger uttryck för en kompakt längtan bort från denna värld och ser självmord som en lättnad. De uttalade orsakerna till deras tillstånd och agerande varierar. Utlösande faktorer kan vara föräldrars inbördes söndring med bråk och/eller alkoholmissbruk i hemmet, för höga krav, för mycket stress eller mobbning i skolan, ensamhet och kärleksproblem. Det är vanligt att de inte litar på vuxna, vill hålla problemen för sig själva och inte ser någon möjlighet till att få hjälp någonstans. Sätten att vilja ta sitt liv på är flera, men tabletter, skära sig djupt och hoppa framför något fordon återkommer. Vanligt är också att kompisar mejlar för att uttrycka sin oro för sin väns självdestruktivitet eller suicidfara. Dessutom berör denna problematik inte enbart flickor: 13 procent av självmordsmejlen som inkom under förra året handlade om pojkar. Som en följd av ovanstående problematik startade organisationen SPES [Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd], Barnsäkerhetsdelegationen och BRIS under 2003 ett projekt om ungas självmord, självmordsförsök och andra självtillfogade skador. OBS. För att ge en bild av hur barnen och ungdomarna själva beskriver sin situation har vi gjort några exempel på hur brev till BRIS-mejlen kan se ut. Observera att konstruerade men representativa uppgifter satts ihop för att garantera det enskilda barnets anonymitet. + Varför ska man leva om det blir lättare om man bara dör skär mig hela tiden ingen ser. Kuratorn och bup är bara skit. Jag mår ju aldrig bra det känns som om alla polare också skär sig så de har nog med sig och orkar inte med mig. Är det verkligen så här livet ska va? allt känns meningslöst eftersom jag har bestämt mig för att dö. På kvällarna ligger jag och gråter. Ibland när jag känner mig glad börjar jag tänka på att jag mår kass och då känns det skit igen. Hjälp mig snart orkar jag inte mer. [Flicka 15] 21

22 brisrapporten 2003 Psykisk ohälsa/självdestruktivitet Denna rubrik har direkta kopplingar till självmordsproblematiken; främst gäller detta självdestruktivitet. Här finns många mejl om flickor som skär sig, vilket BRIS särskilt uppmärksammade förra året i opinionsbildningen. Många som mejlar om att skära sig beskriver handlingen som ångestdämpande och att skärandet hjälper dem att hantera känslor som ilska och sorg, som de inte finner något annat utlopp för. Skärandet blir en lättnad för stunden, men efteråt vittnar många om skamkänslor över sitt handlande. + När ångesten kommer är kniven är min räddning. Skär och skär tills jag äntligen kan slappna av och somna in. Kan inte låta bli, det dämpar min smärta på något konstigt sätt. Jag orkar inte alltid att vara så jävla lyckad och glad. Ibland önskar jag att spegeln kunde byta spegelbild. Är jag knäpp??? Ni är de enda som jag kan vända mig till. Tack. [Flicka 14] De svårigheter som nämns i mejlen om självdestruktionen handlar, liksom i fallen som berör självmord, om ensamhet och utanförskap, att vara mobbad eller/och att vuxna inte ser eller lyssnar. Problem i familjen är också vanliga: bråk, skilsmässor och nya partners hos föräldrarna nämns som problem. Familjekonflikter Även om ökningen av mejl som handlar om självmordsproblematik varit mest alarmerande är den vanligaste enskilda anledningen till att mejla BRIS frågor som berör familjekonflikter. Här blir barnet ofta symptombärare på dysfunktioner inom familjen. Det innebär ett tillstånd av stor lojalitet och oro och mycket ansvar för föräldrarna. Att bli involverad i de vuxnas konflikter innebär att barnen blir ensamma i en alltför tidig vuxenroll. Mejlen om familjekonflikter ökade med 38 procent jämfört med året innan. + Hej BRIS! Jag är en tjej som snart ska fylla 16. Det verkar som om allt jag gör och säger bara blir fel och snart skiter jag i alltihop. Är jag hos pappa och hans nya tjej blir det bråk för hon bara gnäller och pappa tar alltid hennes parti. Varför fattar inte pappa att jag blir skitledsen???? Bor jag hos mamma skriker hon hela tiden När jag var liten sa hon att hon ska sätta mig på barnhem för jag var så himla jobbig. Säg inte att jag ska prata med mina föräldrar för jag har försökt och det slutar alltid med världens bråk. [Flicka 16] Övriga kamratrelationer + Mitt liv känns upp och ner. Jag har en bästis som heter Klara och vi har varit bästisar typ hela livet nu är vi 15. Mitt problem är att hon har blivit så lessen och funderar på att rymma och hon skär sig med rakblad. Hon har sagt att jag aldrig får säga något för då är vi inte kompisar längre. Jag vill hjälpa henne men vet inte hur. Jag tror att hon inte har något självförtroende och att det skulle hon behöva. Sviker jag min kompis om jag berättar för någon? Ibland på kvällarna tänker jag att jag ska berätta för min mamma men sen vågar jag inte. [Flicka 15] Mobbning + Jag brukar hänga ihop med tre killar i min klass men varför känner jag mig då ensam???? De brukar vända sig bort och då brukar jag fråga vad de pratar om men dom svarar aldrig. Jag trodde att det skulle bli bättre när jag började i åttan. Alltid en massa taskiga saker på mejlen eller sms. Jag har försökt att prata med en lärare men de verkar inte fatta eller så säger de att bry dig inte om dom det går snart över. Men det gör ju aldrig det. När ska det bli bättre?? kan ni hjälpa mig svara [Pojke 14] Ensamhet + Pappa har varit otrogen och allt är bara kaos här hemma och mamma gråter hela tiden. Jag vet att pappa ångrar sig och han har bett mamma om förlåtelse. Pappa kommer att få leva med det här hela livet och ingenting kommer att bli som förut. Jag känner mig så ensam. Det finns ingen jag kan prata med. Jag kan inte prata med mamma för hon blir bara ledsen då och pappa bara skäms och är tyst hela tiden. Jag försöker låtsas som om allt är som vanligt och pratar hela tiden hemma för annars är det så tyst. Orkar inte känna så här längre [Flicka 12] 22

23 bris.se Diskussionsforum För andra året i rad finns BRIS öppna plattform för kommunikation på webben, Diskussionsforum som under 2003 samlade knappt publicerade inlägg. Här kan barn och ungdomar diskutera aktuella teman med varandra. Alla som deltar är anonyma och några mejladresser går inte att spåra. Trafiken sker dessutom under vuxet överinseende av en moderator från BRIS. Efter det att huvudinläggen är godkända är det fritt för alla besökare att svara. Oftast handlar det om att man känner igen sig i problematiken och vill dela med sig av sina egna erfarenheter. Det handlar också till stor del om att ge råd och stötta personen som har det besvärligt. Man kan se Diskussionsforum som en slags självhjälpsgrupp dit barn och ungdomar skriver om sina tankar, känslor och problem. Att få stöd av andra jämnåriga som har liknande erfarenheter är för många en stor lättnad. Det är stärkande för barnet att se att man inte är ensam; att det finns andra som sitter med samma funderingar kring exempelvis kärlek, kamrater, ensamhet och andra normala tonårsproblem. Barn och ungdomar i olika ålder kan mötas i Diskussionsforum, trots att de kanske inte skulle mötas i verkligheten. Möten blir möjliga där ålder, bostadsort, samhällsklass inte är hinder. Jag tänker till exempel på en 12-årig som kände sig ensam om att aldrig ha varit ihop med någon kille och fick svar från en 17-årig flicka, säger BRIS-ombudet Ingrid Wiklund som är moderator. Under 2003 var följande teman aktuella på Diskussionsforum: Kärlek, Syskon, Vuxna, Stress, Invandrare/flykting, Ordet är fritt, samt Ensamhet som var det enskilt största. Exempel på inlägg och svar från Diskussionsforum under temat Ordet är fritt och Syskon: + Spela falsk dygnet runt hmm går i första ring i gymnasiet. i hela 7- till nu har jag spelat falsk jag e inte riktig samma person som jag är ensam som jag är i hemmet eller i skolan. Jag måste spela tuff i skolan annars så ligger jag ute *jag blir tönt stämplad* hemma jag kan inte som alla andra snacka allt me sina föräldrar ibland e jag så trött jag orkar inte spela teater längre vill bara bort ingen jag kan snacka ut me dt e ingen jag litar på om man e lessen och ska gråta ut och behöver tröst så finns ingen.jag har lärt mig att inte gråta nu det måste jag lära mig + Svar: Spela falsk dygnet runt ja känner precis som du fast ja går då i sjuan men jag tror att alla spelar teater i skolan de e säkert helt andra personer hemma elr me vissa andra de kan va skönt att prata ut me nån bra kompis som lyssnar elr någon annan som tros går o bär på nånting de tror ja att vissa gör fast man inte ser de på utsidan men de kanske går o bär på nånting inombords försök att prata allvar me någon ni kommer säkert att ha mycket att prata om + Fosterbarn Hej! Jag är placerad i fosterhem och tycker det e jättejobbigt! Jag vill flytta hem till mamma men jag får inte. Jag har funderat på att rymma många gånger. Jag vill inte ha det liv jag har nu. Jag känner mig så ensam. Jag vill vara som alla andra. Jag har varit fosterbarn i 11 månader nu. Är det nåån som också är fosterbarn? Eller någon som vet vad jag ska göra? + Svar: Fosterbarn Hejsan. jag var fosterbarn i 8 år!! det var jätte jobbigt dom första åren,men jag kan nästan lova att det kommer att bli bättre. Tycker inte att du ska rymma prata med någon som förstår dig så kanske du får flytta till ett ställe där du trivs hoppas allt blir bra!!! + Till er som hatar sina syskon Fattar ni ente att dom är en del av erat liv? Har du problem med dom så snacka med dom och få dom att fatta att du menar allvar då? Älskar mina syskon.love yaa! puss! [[mellanbarnet]] + Svar: Till er som hatar sina syskon jag älskar min lillebrorsa men jag skickade hit bara för att jag ville berätta de och kanske alla andra tycker samma som ja ÄLSKA ERA SYSKON!!! + Svar: Till er som hatar sina syskon hejj!! jag vet hur det e men jag bråkar alltid med mina men jag ska tänka på det du skrev. I december 2003 bytte Diskussionsforum ämnen. Kärlek och Syskon kom att ersättas av tema Skilda föräldrar samt Att inte passa in. 23

24 brisrapporten

25 bris-ombud och jourare BRIS-ombud och jourare BRIS basverksamhet består av Barnens Hjälptelefon och BRISmejlen. Genom dessa kanaler hade BRIS ideella medarbetare, jourarna, sammanlagt ungefär stödjande kontakter med barn och ungdomar under Organisationens Henrik Brolinson existens vilar på dessa cirka 400 personer som finns knutna till de fem regionkontoren i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Umeå. De utbildas och handleds av anställda BRIS-ombud som också har hela ansvaret för vuxentelefonen två timmar varje vardag. Henrik Brolinson i Norrköping har lång erfarenhet av detta basarbete. Uthållighet och nyfikenhet BRIS region Öst i Norrköping har två fyratimmars jourpass i veckan. Jourarna gör sig lediga från arbete och studier och kommer i god tid till regionkontoret, de stannar också efteråt för genomgång och eftersnack. Varje jourpass sker tillsammans med någon annan region som har en liknande bemanning. I Norrköping hålls minst fyra telefonlinjer öppna och i jourgrupperna finns också några avbytare så att man kan få gå ifrån och vila ett tag eller rensa tankarna med det BRIS-ombud som är ansvarig för kvällen. För mig är utbildningen av mejl- och telefonjourarna både det viktigaste och roligaste i jobbet. Det är ju dom som garanterar att barn och ungdomar får ett juste bemötande. Därför är det angeläget att vi förfinar rekryteringen så att vi kan handplocka de allra bästa, säger Henrik Brolinson och tillägger att flera som söker som jourare får nej. En uthållig låga med tillräcklig stark glöd för att inte falna; så kan man kanske sammanfatta Henrik Brolinsons grundinställning för vad som är goda egenskaper när man ska hjälpa utsatta barn. I grunden är han socionom, liksom många BRISombud. I tidigare arbeten har han varit skolkurator, arbetat inom socialtjänsten och med barn och ungdomar på behandlingshem. Brinner man kan man bli utbränd. Däremot tycker jag att personlig lämplighet handlar om att vara nyfiken, ha förmåga till reflektion och seriositet. Ett engagemang som varar är det viktigaste. Personlig lämplighet avgör BRIS-ombuden. För att bli antagen till BRIS 40 timmar långa internutbildning under en termin måste också den blivande jouraren vara minst 25 år, ha en teoretisk bas och vana att prata med barn. Barnperspektiv med vuxenögon Idag gäller det att även kunna hantera det skriva ordet, som genom BRIS-mejlen är på frammarsch. Henrik Brolinson poängterar särskilt dess betydelse vad gäller möjligheter att få formulera sig utan avbrott när det gäller identitets- och livsfrågor. Vi har ofta diskussioner om förhållningssättet inom ramen för vårt uppdrag. Vad är barnperspektiv? Det innebär ju inte att hamna på barnets nivå utan att med vuxenögon kunna göra vad som står i vår makt. Det kräver lyhördhet och att man orkar ta emot barns berättelser på vilken nivå det än handlar om, från grova övergrepp till roliga historier, sammanfattar Henrik Brolinson. Efter fyra år på samma jobb fascineras han av det förtroende som barn och ungdomar har för BRIS. De litar på att vi inte har någon nummerpresentatör, sedan drar de sin historia, säger han. Att vara BRIS-ombud innebär en tydlig, avgränsad yrkesroll. Henrik Brolinson behöver inte ha med ekonomi, sponsring och administration att göra, utan kan koncentrera sig på bemötandet av barn i telefon och mejl. För att få omväxling, inspiration och för att få nya kontakter är han också ute och föreläser. Han betonar att det är en ynnest att få möta engagerade människor, att få vara med att lyssna in magiska samtal mellan jourare och barn och att finnas till hands för att backa upp när det behövs. Den genomsnittliga ideella medarbetaren i BRIS är en kvinna i årsåldern. Skulle Henrik Brolinson få önska sig något vore det fler män som mötte barn i tal och skrift. Jag tycker ändå att vi har en fantastisk kår med jourare. Sex-sju personer kommer frivilligt och utan någon ekonomisk ersättning juldagen och annandagen. Var någon annanstans kan man få det? 25