Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt. Här finns ingen motsättning. Men Odling i Balans står upp för det konventionella jordbruk som använder både mineralgödsel och kemiskt växtskydd på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär för kemiskt växtskydd så lite som möjligt, men så mycket som behövs. Att tillämpa integrerat växtskydd med förebyggande åtgärder, god växtföljd, biologiska metoder när det går, planerad bekämpning föra att undvika resistens etc är centralt inom integrerat växtskydd. Detta är något som funnits länge inom Odling i Balans. Fårdala har varit en av pilotgårdarna inom Odling i Balans sedan 1996. Riskerna med att kemiska växtskyddsskyddsmedel sprids utanför åkern kan minimeras genom bra rutiner och klok hantering. Då kan punktutsläppen reduceras. Ett sådant exempel är biobäddar för påfyllning av växtskyddssprutor där Odling i Balans låg i frontlinjen och var först i Sverige med en sådan på pilotgården. Att följa lag- och branschkrav är en självklarhet på pilotgårdarna. Odling i Balans har varit delaktig i att ta fram Miljöhusesyn som fungerar som en vägledning för Sveriges lantbrukare. Dessa lag- och branschkrav av olika växtskyddsåtgärder gäller och tillämpas för alla gårdar. säker förvaring endast godkända preparat säker påfyllning och rengöring säker körning i fält (mark- och vindanpassade skyddsavstånd) personlig skyddsutrustning funktionstestad spruta fullgod dokumentation (även vid köpt tjänst och vid legokörning) Fårdala, Nya Åsele Fårdala gård drivs av Claes och Gunnar Bergstrand tillsammans med respektive familjer. Claes och Gunnar som är kusiner är tredje generationen på gården. Verksamheten drivs som ett enskilt företag bildat 1991. Fårdala är beläget på sluttningen till Varvsberget ca 1,5 mil öster om Falköping.
Nivåskillnaden är betydande både mellan olika delar av gården och inom enskilda fält. Inriktningen är typisk för bygden med en omfattande djurhållning i kombination med växtodling baserad på odling av grovfoder och foderspannmål. Jordarten består av stenrik moränjord samt mulljord på en stor del av tillköpt mark. Mjölkproduktion. På gården finns en mjölkkobesättning, huvudsakligen SRB. Nyligen invigdes en ny lösdriftsladugård med 94 liggbåsplatser. I det nya stallet hanteras all gödsel som flytgödsel vilket ger ökade möjligheter för ett bra växtnäringsutnyttjande. Avkastningen är f.n. 8 600 kg mjölk, ECM. Tjurkalvarna förmedlas som livdjur till gårdar i länet. Vallodlingen är mycket omfattande och utgör gårdens viktigaste gröda. Cirka en fjärdedel av vallarealen utgörs av gräsvall vilken skördas som hö. Resterande vall skördas som inplastat ensilage. Profil för gården mjölkproduktion, på sikt i kombination med uppfödning av köttdjur växtodling inriktad på odling av grovfoder och spannmål djurhållning för att hävda värdefulla naturbeten betydande användning av stallgödsel skyddszoner utefter alla vattendrag användning av bioenergi, vedeldning biobädd för påfyllning av spruta och tvätt Målsättning beträffande förbättringar att eftersträva ett N-utnyttjande på > 45 % (detta leder samtidigt till ökat utnyttjande av N i stallgödsel) att minska antalet ha doser till 0,5 som ett medeltal för gårdens nuvarande växtodling att ha säkrat hanteringen av drivmedel Bild. All stallgödsel hanteras som flytgödsel.
Bild. Plast för inplastning av grovfoder medför en betydande energiinsats. Det är viktigt med åtgärder för återvinning/kretslopp. INTEGRERAT VÄXTSKYDD Integrerat växtskydd handlar både om att ha framförhållning och förebygga bekämpning. Det handlar också om att bevaka och ha koll på vad som måste göras och när. Att de insatser som görs är behovsanpassade. Uppföljning och utvärdering av olika insatser möjliggör att bekämpningen kan optimeras. Att tillämpa integrerat växtskydd är en ledstjärna för Odling i Balans pilotgårdar. Integrerat växtskydd förebyggande åtgärder 1a. VAL AV VÄXTFÖLJD En växtföljd med tydligt inslag av avbrottsgrödor minskar risken för uppförökning av ogräs och inslag av andra växtskadegörare. En mjölkgård med mycket vall ger bra möjligheter för att bygga upp en bra växtföljd. Vall i kombination med öppen växtodling är ett sätt att minimera växtskyddsbehovet. 1b. ODLINGSMETOD Jordbearbetning och såtidpunkt En fungerande mark är absolut grundläggande för att bedriva en långsiktigt uthållig odling. Det ställer höga krav på både omdöme och timing hos lantbrukaren att kunna navigera fram till en god markvård där markluften kan cirkulera och markvattnet infiltrera. De kraven har ökat i takt med att axelvikterna på allt tyngre maskiner har ökat. En noggrann jordbearbetning inför sådden är avgörande för att nå en säker etablering med snabb och jämnt uppkomst. På flera gårdar tillämpas reducerad jordbearbetning. Reducerad bearbetning kan vara gynnsam men kan samtidigt medföra en uppförökning av gräsogräs. Dåligt nedbrukade skörderester kan leda till ökat svamptryck och i vissa fall finns risk för uppförökning av gräsogräs. Grundläggande är en snabb och effektiv nedbrukning av växtresterna. I många system kan det vara rätt med reducerad bearbetning men plöjning kan vara motiverad i vissa fall. Ett exempel är vallbrott efter en frövall där det kan vara svårt att nå fullgod bearbetning utan att plöja. I kombination med att eftersträva rätt jordbearbetning är det angeläget med tydligt fokus på underhåll av systemet för optimal upptorkning. 1c. SORTVAL OCH UTSÄDESKVALITE Sortval för bästa möjliga grödutveckling vilket i förlängningen leder till minskat behov av växtskyddsinsatser. Inom Odling i Balans så försöker man ta hänsyn till resistenta sorter så långt som det är möjligt.
FRISKT UTSÄDE Ett friskt utsäde är viktigt för att undvika ökade växtskyddsinsatser. Det skall vara sortrent och friskt och fritt från ogräs. På samtliga pilotgårdar används kontrollerat utsäde. I många fall är utsädet betat eller behandlat med biologiska betningsmedel. 1d. GÖDSLING Ingen åtgärd är mer effektiv än den optimalt utvecklade grödan. En gröda med stark egen konkurrens är viktigt för att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Rätt gödselmängd, med bra teknik och spridning vid rätt tidpunkt ger grödan försprång. Detta gäller såväl mineralgödsel som organiska gödselmedel. Optimerad gödsling ger en gröda med stark egen konkurrensförmåga. På Fårdala som har en stor mjölkbesättning finns även en stor areal öppen växtodling. Det ger möjligheter att sprida stallgödsel på ett sådant sätt att kvävet i större utsträckning kommer grödorna till godo. 1e. FÖREBYGGA OGRÄS OCH SKADEGÖRARE Spridning av ogräs in i fält & mellan fält Vi har alltid haft exempel som visar på problem med spridning av växtskadegörare. Flyghavre sprids med fåglar och från otäckta spannmålstransporter. Ett mycket allvarligt inslag utgör spridning av renkavle och losta. Aktsamhet vid kantbehandlingar är en förebyggande åtgärd för att förhindra spridning av ogräs in från kanterna. Resistensbildning till följd av ensidigt utförda växtskyddsinsatser leder till mycket svårbemästrade ogräsproblem. Dåliga dräneringsförhållanden resulterar ofta i luckiga bestånd som i förlängningen ger grogrund för uppförökning av exempelvis kvickrot. På OiB-gårdar vidtas åtgärder för att undvika ogrässpridning in i fälten. Genom att alltid undvika glyfosatspridning utanför fältkanten (vilket inte är tillåtet) undviks kolonisering av lostaarter som senare kan spridas vidare in i fältet. På många gårdar finns etablerade skyddszoner runt vattendrag och fältbrunnar. Särskild hänsyn tas så att jordbearbetningen görs på ett sätt som inte leder till att gräsogräs dras ut och in på fältet. 1f. NYTTOINSEKTER - GYNNA NYTTOINSEKTERNA Genom att gynna biologisk mångfald gynnas också nyttoinsekter. Fårdala finns i ett landskap där den biologiska mångfalden redan är riklig. Nötbesättningen betyder mycket när det gäller att hävda de vackra hagmarker som tillhör gården. Genom gården rinner ett vattendrag med stora natur- och miljövärden. Det är därmed av största vikt att växtnäringstillförsel och användningen av kemiska bekämpningsmedel görs på ett sätt som inte medför skador på omgivningen. På Fårdala har ett flertal åtgärder vidtagits som gör det möjligt att visa upp en gårdsdrift som beaktar såväl produktkvalitet som fullt ansvar för en god miljö.
Det gäller att vara tydlig och dra upp rågången mellan biologisk mångfald på gården och på fältet. Odling i Balans har en mycket positiv inställning till att gynna biologisk mångfald på gårdsnivå, men inte nödvändigtvis i fält och grödor. Det betyder inte att det inte ska få finnas ett enda ogräs kvar på marken det är inte ekonomiskt optimalt. Men grundhållningen i Odling i Balans är att grödor ska skötas med de insatsmedel som finns. Syftet med odling är att producera mat eller energi. I fält ska grödorna gynnas för att få bästa möjliga chans att växa och utvecklas. Det gör man genom att bekämpa ogräs kemiskt eller mekaniskt. I synnerhet gäller det i konkurrenssvaga grödor som sockerbetor och potatis. Ett gott utnyttjande av resursen mark ger utrymme för att avsätta mark för riktade insatser för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. 2. FÖLJER RÅD Plansprutning är historia. Generellt är Sveriges lantbrukare långt fram vad det gäller säkert växtskydd i Sverige. På pilotgårdarna har detta diskuterats länge. Idag finns goda möjligheter att få råd och följa prognos och varningstjänst. Idag så bekämpas skadegörare bara vid behov. Innan bekämpning har man kontrollerat fältet och värderat om bekämpningströskeln har uppnåtts. Det är också viktigt att ha kunskap om ogräsarter, hur olika angrepp ser ut och att känna till skadedjur. Inför en eventuell bekämpning så undersöks därför grödorna och bekämpningsbehovet värderas utifrån bekämpningströsklar. Genom att följa prognoser och ta del av information och rådgivning kan sedan insatserna optimeras utifrån behov. På så sätt kan användningen av bekämpningsmedel minimeras. Detta är något som är självklart på pilotgårdarna. 3. AKTUELLA FÖRHÅLLANDEN Idag finns lättillgänglig information om vädret. Väderdata från egen anläggning eller närliggande station är viktig information inför bekämpning som beaktas inför bekämpning. 4. ICKE KEMISKT Det är alltid viktigt att överväga möjligheten att utföra alternativ behandling som utesluter kemisk bekämpning. Här finns intressanta erfarenheter från pilotgårdarna. 5. HÄLSA Hälsa handlar också om lantbrukarens hälsa. Säkert växtskydd med tillhörande skyddsutrustning är en självklarhet på pilotgårdarna. På samma sätt är det en självklarhet att avfallet tas om hand på ett säkert sätt. Åtgärder för att minska förluster till vatten minskar risken för hälsoeffekter för allmänheten. Skyddsavstånd till brunnar och vattendrag tillämpas för att säkra att inte växtskyddsmedel hamnar på fel ställe. Något som tillämpas på pilotgårdarna. Att inte bekämpa kemiskt på gårdsplan är också en åtgärd som minskar risken för förluster av växtskyddsmedel till vatten. En säker hantering vid påfyllning och vid tvätt av spruta tillämpas på pilotgårdarna. Antingen har man en platta med uppsamlingstank för säkert tillvaratagande av spillvatten i samband med användning av bekämpningsmedel eller så finns en biobädd. På Fårdala finns en biobädd.
6. RÄTT DOSERING Fullgod effekt med så lite insats som möjligt. Både val av teknik och att sprida vid rätt tid är viktiga faktorer här. Det finns idag tillgång till prognosverktyg så det finns möjlighet att använda sig av anpassade och låga doser, något som tillämpas på OiB pilotgårdar. 7. VERKNINGSMEKANISMER Att jobba med spektra för att undvika resistensbildning är centralt. Det är dessvärre inte alltid lätt eftersom det för vissa grödor bara finns tillgång till ett fåtal produkter. Inom potatisproduktion finns fortfarande flera att välja på, men inom sockerbetsodlingen finns det färre produkter och ännu svårare har det varit för lökodlingen. Målet att nyttja sig av olika produkter för att undvika resistens är en viktig del på pilotgårdarna. 8. UPPFÖLJNING Dokumentation är en viktig åtgärd för att kunna göra uppföljning och optimera växtskyddsanvändningen. Inom OiB har en noggrann dokumentation över bekämpningarna varit ett viktigt inslag. KONTAKTUPPGIFTER Claes Bergstrand Tel. 0515-360 88, 070-343 28 39 E-post claes.bergstrand@r.lrf.se Gunnar Bergstrand Tel. 0515-360 89, 070-416 32 29 E-post bergstrand.eog@telia.com