Uppföljning av Styrkort för jämlik och jämställd hälso och sjukvård

Bilaga 3 Ärende 11 Uppföljning av Styrkort för jämlik och jämställd hälso och sjukvård 2013 01 02 Kunskapscentrum för Jämlik vård Handläggare: Peder Welin

Sammanfattning Styrkortet för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård innefattar sammanlagt 17 olika indikatorer uppdelat i de fyra perspektiven medborgarperspektivet, verksamhetsperspektivet, medarbetarperspektivet och ekonomiperspektivet. Utvärderingen visar både positiva och negativa resultat, men framförallt blir det tydligt att styrkortet är otillräckligt för att ge en rättvisande bild över den jämlika vården i Västra Götalandsregionen som helhet. Eftersläpningen av data innebär att de flesta resultat som redovisas här är uppgifter från 2011. Sammanställningen ger kunskap om nuläget på flera områden och en överblick över vilka frågor som behöver förstärkta insatser. Att styrkortet beskriver ett utgångsläge innebär att det idag inte är möjligt att ange trender eller att beskriva hur den jämlika vården har utvecklats. Det går heller inte att analysera om styrkortet i sig har haft effekt på den jämlika vården. Det har varit värdefullt att samla olika indikatorer om jämlik vård i ett och samma dokument. Men det skulle ändå vara en fördel att analysera hur jämlik vården är inom ramen för befintlig uppföljning, exempelvis verksamhetsanalysen eller genom svaren i årsredovisningarna. Viktiga förutsättningar är att det sker på ett strukturerat sätt och med hjälp av relevanta indikatorer. Genom uppföljningen av styrkortet har det blivit tydligt att vissa av indikatorerna är mer angelägna att följa i framtiden än andra. Arbetet pågår nu med att identifiera dessa indikatorer och även att finna sätt att redovisa dessa så att det på ett naturligt sätt blir en del av både verksamheternas årliga uppföljning och den gemensamma sammanställningen på regionnivå. På det sättet kommer också uppgifter och resultat att bli mer aktuella och det kommer att ge bättre förutsättning för styrning och ledning. Sammanfattningsvis föreslår Kunskapscentrum för Jämlik vård att Styrkort för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård inte revideras utan fasas ut. 1

Innehåll Sammanfattning... 1 Innehåll... 2 Inledning... 3 Medborgarperspektivet... 3 Indikator A1... 3 Indikator A2... 4 Indikator A3... 4 Indikator A4... 5 Indikator A5... 5 Indikator A6... 6 Verksamhetsperspektivet... 7 Indikator B1... 7 Indikator B2... 7 Indikator B3... 8 Indikator B4... 9 Indikator B5... 10 Indikator B6... 11 Indikator B7... 12 Medarbetarperspektiv... 12 Indikator C1... 12 Indikator C2... 13 Ekonomiperspektivet... 13 Indikator D1... 13 Indikator D2... 14 Kommentarer och förslag till fortsatt arbete... 14 2

Inledning Den 3 oktober 2011 beslutade Regionstyrelsen att anta förslaget på styrkort för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Nedan beskrivs hur uppföljning genomförts och vilka resultat som uppföljningen gav. Kunskapscentrum för Jämlik vård har genomfört och samordnat uppföljningen. Framgångsfaktorerna är i stor utsträckning kopplade till Västra Götalandsregionens Handlingsprogram för God Vård. Styrkortet är uppdelat på fyra perspektiv: Medborgarperspektivet, verksamhetsperspektivet, medarbetarperspektivet och ekonomiperspektivet. Det är den indelningen och ordningen som redovisningen följer nedan. Medborgarperspektivet Indikator A1 Kunskap om hur delaktiga patienter upplever sig vara om beslut om vård och behandling. Styrtal: Patientupplevd kvalitet (PUK) för kvinnor och män fördelat på akutvård, primärvård, psykiatri och somatisk vård samt uppdelat utifrån svenska som modersmål, utbildningsnivå och ålder. Måltal: PUK-värde 90. Källa: Nationell Patientenkät Värdet 90 PUK (skala 0-100) nås inte av någon vårdnivå. De lägsta värden finns inom sluten psykiatri och då främst för de som är 24 år eller yngre, har annat modersmål, är 75 år och äldre samt de med endast grundskoleutbildning. Kvinnor rapporterar även lägre PUK-värde än män (PUK 54 för kvinnor mot 67 för män) inom sluten psykiatri (tabell 1). Indikator: A1 Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? PUK värde 0 100 Vårdnivå Datum Totalt Kön Modersmål Utbildning Totalt Man Kvinna Svenska som modersmål Annat modersmål Grundskoleutbildn. Gymn. utbildn. Universitet Högskoleutbildn. Primärvård 2011 Höst 77 78 77 78 70 78 76 78 Öppen Psykiatri 2011 Vår 68 69 67 68 65 67 66 71 Sluten Psykiatri 2011 Vår 60 67 54 61 25 55 62 67 Öppen Somatik 2011 Vår 80 79 80 80 74 80 79 79 Sluten Somatik 2011 Vår 74 74 73 74 71 75 73 71 Akut 2011 Höst 73 74 71 74 63 74 71 72 Ålder 0 15 år 24 år eller yngre 16 44 år 25 44 år 44 år eller yngre 45 64 år 65 74 år 75 år eller äldre Primärvård 2011 Höst 72 na 69 na na 79 82 82 Öppen Psykiatri 2011 Vår na 64 na 64 na 69 70 77 Sluten Psykiatri 2011 Vår na 17 na 59 na 69 61 50 Öppen Somatik 2011 Vår na na na na 76 80 81 81 Sluten Somatik 2011 Vår na na na na 71 75 77 72 Akut 2011 Höst na na na na 68 74 80 73 Tabell 1: Patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården, delaktighet, skala 0-100 där 100 är bäst värde. Data från Nationell Patientenkät. 3

Indikator A2 Kunskap om huruvida patienter uppfattar sig respektfullt och hänsynsfullt bemötta. Styrtal: Samma som indikator A1. Måltal: PUK-värde 90. Källa: Nationell Patientenkät. Indikatorn visar att samtliga vårdformer, förutom sluten psykiatri, når upp till målvärdet 90 i något avseende kopplat till de svarandes bakgrundsfaktorer. Inom sluten psykiatri finns de lägsta värden framförallt i kombination med faktorerna annat modersmål, 24 år eller yngre, universitets- och högskoleutbildning, 25-44 år samt kvinna (tabell 2). Indikator: A2 Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? PUK värde 0 100 Vårdnivå Datum Totalt Kön Modersmål Utbildning Totalt Man Kvinna Svenska som modersmål Annat modersmål Grundskoleutbildn. Gymn. Universitet utbildn. Högskoleutbildn. Primärvård 2011 Höst 89 90 88 89 85 90 88 89 Öppen Psykiatri 2011 Vår 85 86 84 85 86 82 85 87 Sluten Psykiatri 2011 Vår 71 81 64 74 33 76 69 58 Öppen Somatik 2011 Vår 93 94 92 93 91 94 92 92 Sluten Somatik 2011 Vår 90 93 88 90 93 93 88 86 Akut 2011 Höst 87 90 85 88 82 90 86 86 Ålder 0 15 år 24 år eller yngre 16 44 år 25 44 år 44 år eller yngre 45 64 år 65 74 år 75 år eller äldre Primärvård 2011 Höst 85 na 82 na na 89 93 94 Öppen Psykiatri 2011 Vår na 80 na 82 na 87 91 93 Sluten Psykiatri 2011 Vår na 50 na 59 na 84 65 83 Öppen Somatik 2011 Vår na na na na 88 92 95 96 Sluten Somatik 2011 Vår na na na na 84 90 92 92 Akut 2011 Höst na na na na 82 88 94 91 Tabell 2: Patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården, bemötande, skala 0-100 där 100 är bäst värde. Data från Nationell Patientenkät. Indikator A3 Ökat psykiskt välbefinnande. Styrtal: Andel kvinnor och män i Västra Götalandsregionen med nedsatt psykiskt välbefinnande. Måltal: Kvinnor < 16 % och män < 12 %. Källa: Årsredovisning Västra Götalandsregionen 2011. År 2011 uppgick andelen personer med nedsatt psykiskt välbefinnande till något högre än måltalet för både kvinnor respektive män. 18,9 procent kvinnor respektive 13,2 procent män skattade att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande. Detta är dock en minskning med en procentenhet jämfört med 2007. Minskningen ses framförallt bland kvinnor, från 21 procent till 19 procent. 4

Indikator A4 All verksamhet där hälso- och sjukvården bedrivs och som regionen ansvarar för ska präglas av hög tillgänglighet. Styrtal: Andel verksamheter där hälso- och sjukvård bedrivs som lagt in minst en av sina lokaler i Tillgänglighetsdatabasen (TD). Måltal: 100 %. Källa: Årsredovisning Västra Götalandsregionen 2011 samt kontakt med Åsa Olsson, rättighetskommitténs kansli. Antalet enheter uppgår till 625 st. Det betyder att 52 procent (370 st.) av regionens alla verksamheter är inventerade i tillgänglighetsdatabasen. Det är relativt stor spridning mellan olika förvaltningar huruvida de har inventerat sina lokaler eller ej. Spridningen är från 0-100 procent med ett medelvärde på 48 procent inventerat inom hälso- och sjukvården. Noteras kan att det sker en successiv förbättring av antalet inventerade lokaler, men att det går förhållandevis långsamt. De verksamheter som inte genomfört inventeringar av sina enheter finns inom länssjukvården. Förvaltningar och bolag Antal verksamheter Antal inventerade i TD 31/12 2010 Antal inventerade i TD 31/12 2011 Procent inventerade 31/12 2011 Alingsås lasarett 12 0 6 50 Angereds Närsjukhus 8 0 0 0 Folktandvården 113 108 108 96 Habilitering & Hälsa 59 34 44 75 Kungälvs sjukhus och 25 0 0 0 Frölunda Specialistsjukhus NU sjukvården 82 0 0 0 Patientnämnden 1 0 1 100 Primärvården FyrBoDal 109 26 88 80 Primärvården Göteborg 107 31 69 64 Primärvården Skaraborg 101 25 61 60 Primärvården Södra Bohuslän 70 16 37 53 Primärvården Södra Älvsborg 112 26 57 51 SkaS 103 10 23 22 Specialisttandvård 56 34 51 91 Styrelsen för SÄS 104 15 27 26 SU 195 0 0 0 Tabell 3: Inventerade verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen (TD) i hälso- och sjukvården Västra Götalandsregionen. Indikator A5 Information är tillgänglig för alla regionens invånare. Styrtal: Antal verksamheter som budgeterat för anpassningar såsom teckenspråk, punktskrift och talad inläst information. Måltal: Kunskap om nuläget. Källa: Förfrågan till utvecklingschefer eller liknande på förvaltningarna. Svaren visar att det har gjorts budgetering i viss utsträckning. Budgetering är dock inte detsamma som genomförd anpassning. Indikatorn behöver omformuleras för att fånga i vilken 5

utsträckning informationen i Västra Götalandsregionen är tillgänglig för alla medborgare, oavsett funktionsförmåga. Förvaltning Svar Alingsås lasarett Har inte budgeterat för beskrivna anpassningarna. Habilitering och Hälsa Ja. Kungälvs Sjukhus Nej. Primärvården På Sjukvårdsrådgivningen finns bl.a. möjlighet för hörselskadade att kunna få tolkhjälp via telefon. Tabell 4: Budgetering för informationsanpassningar i hälso- och sjukvården Västra Götalandsregionen. Indikator A6 Verksamheter ska kunna tillhandahålla information på annat språk än svenska. Styrtal: Antal verksamheter som har informationsmaterial på annat språk än svenska. Måltal: Kunskap om nuläget. Källa: Förfrågan till utvecklingschefer eller liknande på förvaltningarna samt till Regionservice för data över avrop gjorda hos upphandlade översättningsföretag. Alla verksamheter har inte svarat på förfrågan. De som har svarat skriver att det finns informationsmaterial översatt. Omfattningen verkar dock skilja sig mycket mellan olika verksamheter. Svaren visar att indikatorn behöver omformuleras för att fånga i vilken utsträckning informationen i Västra Götalandsregionen är tillgänglig för alla invånare, oavsett modersmål. Frågan om information och kommunikation tas även upp i anvisningarna till årsredovisningarna för 2013 för hälso- och sjukvården. Förvaltning Alingsås lasarett Habilitering och Hälsa Kungälvs Sjukhus Primärvården Svar Det finns enstaka informationsmaterial på andra språk än svenska. Detta är något som ska ses över. Ja. Ja. Foldern om Kungälvs sjukhus, en del av affischerna på akuten (om akutbesöket) är på engelska, info om patientavgifter till utländska medborgare som besöker akuten. Har mycket informationsmaterial på olika språk, till exempel på BVC, MVC, patientenkät med mera. Tabell 5: Informationsmaterial på annat språk än svenska i hälso- och sjukvården Västra Götalandsregionen. 6

Verksamhetsperspektivet Indikator B1 Säker vård för alla patienter. Styrtal: Antal patientnämndsärenden fördelat på kön. Måltal: Kunskap om nuläget. Källa: Patientnämndernas årsredovisning 2011. et av anmälningar till Patientnämnderna under 2011 visar att kvinnor står för 57 procent av anmälningarna, att jämföra med män som står för 41 procent av anmälningarna. När kvinnor och mäns synpunkter sätts i relation till respektive köns vårdkonsumtion visar det sig att per 100 000 besök i vården av män inkom 38 synpunkter till patientnämnderna under 2011. Motsvarande siffra för kvinnorna var 37 inkomna synpunkter. Könsskillnaderna under 2011 är således obetydliga. Störst andel av anmälningar sker inom sjukhusvården där kvinnor står för 1503 anmälningar mot männens 1105 anmälningar (totalt 2652). Förhållandet mellan kvinnor och män står sig mer eller mindre konstant inom de fyra kategorier av kontaktorsak som Patientnämnderna valt att dela upp sitt material i (spännvidd 53 procent till 66 procent). Antal och andel (%) anmälningar till patientnämnderna 2011 Huvudområde/Kontaktorsaker Antal Andel (%) Kvinnor Män Anonym Total Kvinnor Män Anonym Total Vård och behandling 1456 1061 37 2554 30 22 1 53 Bemötande, info och kommunikation 383 182 15 580 8 4 0 12 Organisation, regler och resurser 850 679 53 1582 17 14 1 33 Övrigt 78 57 12 147 2 1 0 3 Summa 2767 1979 117 4863 57 41 2 100 Utförare Antal Andel (%) Kvinnor Män Anonym Total Kvinnor Män Anonym Total Sjukhusvård 1503 1105 44 2652 31 23 1 55 PV offentlig 439 305 16 760 9 7 0 16 PV privat 144 72 0 216 3 2 0 5 Privat vård 76 50 0 126 2 1 0 3 Tandvård 162 106 4 272 3 2 0 6 Kommunal vård 66 51 9 126 1 1 0 3 Annan 145 108 9 262 3 2 0 5 Övrig/okänd verksamhet 158 112 29 299 3 2 1 6 Övrig verksamhet i VGR 74 70 6 150 2 1 0 3 Summa 2767 1979 117 4863 57 41 2 100 Tabell 6: Antal och andel anmälningar till Patientnämnderna 2011 uppdelat på kategorier och vårdnivåer. Indikator B2 Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) ska minska. Styrtal: Andel kvinnor och män som drabbats av vårdrelaterade infektioner. Måltal: Högst 8 %. Källa: 7

Rapportgenerering från aktuell databas för PPM-VRI (Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner). Västra Götalandsregionen ligger vid mätningen under hösten 2012 (PPM-VRI HT 12) något över målvärdet 8 procent sett till totalt kvinnor och män inom somatisk vård med VRI hos kvinnor på 8,6 procent och män 9,6 procent (tabell 7.2). Om vi redovisar totalt inklusive psykiatrin, som har värden under 2 procent, når regionen under måltalet (tabell 7.1) med 7,3 procent för kvinnor och 8,0 procent för män. Förhållandet att män har högre andel VRI står sig även med riskfaktorn CVK (central ventrikel kateter, det vill säga för införsel i kroppen), medan kvinnor har högre andel VRI när vi beaktar riskfaktorn KAD (kateter för utförsel av urin och så vidare) (tabeller 7.3/7.4). Tabell 7.1: Antal patienter med VRI all sjukvård i Västra Götalandsregionen VRI VRI Kön Nej Ja Summa Andel VRI Kvinna 2012 159 2171 7,3 % Man 1790 156 1946 8,0 % Summa 3802 315 4117 7,7 % Tabell 7.2: Antal patienter med VRI inom somatisk vård, uppdelat på kön. VRI VRI Kön Nej Ja Summa Andel VRI Kvinna 1646 154 1800 8,6 % Man 1408 149 1557 9,6 % Summa 3054 303 3357 9,0 % Tabell 7.3: Antal patienter med VRI, riskfaktor CVK inom somatisk vård uppdelat på kön. VRI Kön CVK Nej Ja Summa Andel VRI Kvinna Nej 1515 110 1625 6,8 % Kvinna Ja 131 44 175 25,1 % Man Nej 1279 100 1379 7,3 % Man Ja 129 49 178 27,5 % VRI Summa 3054 303 3357 9,0 % Tabell 7.4: Antal patienter med VRI, riskfaktor KAD inom somatisk vård uppdelat på kön. VRI Kön KAD Nej Ja Summa Andel VRI Kvinna Nej 1429 106 1535 6,9 % Kvinna Ja 217 48 265 18,1 % Man Nej 1131 98 1229 8,0 % Man Ja 277 51 328 15,5 % VRI Summa 3054 303 3357 9,0 % Tabell 7: Vårdrelaterade infektioner Västra Götalandsregionen, mätning hösten 2012. Indikator B3 Förbättrad överlevnad för kvinnor inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt. Styrtal: 8

Andel kvinnor som överlever 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt. Måltal: Minst 86 %. Källa: SKL: Öppna jämförelser 2011. Västra Götalandsregionen uppvisar ett resultat som ligger precis på måltalet 86 procent för både kvinnor och män. Det motsvarar riket som helhet statistiskt sett och både kvinnor och män visar en stadigt förbättrad överlevnad över tid. Diagram 1: 28-dagars överlevnad efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt 1987-2011. Källa Öppna Jämförelser 2011. Indikator B4 Andel kvinnor med stroke som vårdats på strokeenhet ska öka. Styrtal: Andel kvinnor med stroke som har vårdats på strokeenhet. Måltal: Minst 90 %. Källa: SKL: Öppna jämförelser 2011. Västra Götalandsregionen når över indikatorns måltal (90 procent) för män, men ligger precis under för kvinnor (89 procent), avseende vård på strokeenhet. Män får i något större andel vård på strokeenhet än kvinnor och anledningen till det är osäker. Trenden är på längre sikt uppåtgående för både kvinnor och män, men årets nedgång kan vara värd att bevaka framöver. 9

Diagram 2: Andel vårdade på strokeenhet 2001-2011. Källa Öppna Jämförelser 2011. Indikator B5 Fler barn får en första injektion inom MPR-vaccinationsprogrammet (mässling, påssjuka och röda hund). Styrtal: Andel barn inom regionen och per nämnd som har fått en första injektion inom MPR-vaccinationsprogram. Måltal: Minst 98 %. Källa: Förfrågan till barnhälsovårdsöverläkaren i primärvården. Västra Götalandsregionen når nästan upp till måltalet 98 procent och slutar på resultatet 97,6 procent vaccinerade för barn födda 2009. För regionen som helhet innebär det att 470 barn av dessa inte är registrerade som vaccinerade med MPR-vaccinet. Fyra Hälso- och sjukvårdsnämnder (HSN) kommer över målnivån om 98 procent barn, ytterligare några ligger precis under gränsvärdet och skulle nå över med endast någon ytterligare vaccinering. Spännvidden mellan olika HSN är från 96,0 procent (HSN 5) till 99,1 procent (HSN 7). Materialet är inte könsuppdelat. Område och hälso och Antal barn inskrivna på Antal barn Andel vaccinerade sjukvårdsnämnd (HSN) BVC födda 2009 vaccinerade med MPR med MPR Västra Götalandsregionen totalt 19319 18849 97,6% HSN 1 629 615 97,8% HSN 2 398 384 96,5% HSN 3 1801 1760 97,7% HSN 4 1583 1541 97,3% HSN 5 3012 2893 96,0% HSN 6 1312 1289 98,2% HSN 7 1825 1808 99,1% HSN 8 2194 2157 98,3% HSN 9 1407 1378 97,9% HSN 10 1338 1313 98,1% HSN 11 1898 1848 97,4% HSN 12 1922 1863 96,9% Tabell 8: Vaccinerade barn födda 2009 med MPR-vaccinet uppdelat per Hälso- och sjukvårdsnämnd. 10

Indikator B6 Forskning inom jämlik och jämställd hälso- och sjukvård av god kvalitet. Styrtal: Antal avslutade och redovisade regionala FoU-projekt. Måltal: Kunskap om nuläget. Källa: Sammanställning gjord av Kunskapscentrum för Jämlik vård. Det övervägande antalet FoU-projekt, som bedrivs i Västra Götalandsregionen, och som bedöms ha relevans med hänseende på genus, jämställdhet och jämlikhet i vården, har en ansats av kvantitativ karaktär eller mixade metoder. Följande FoU-projekt har identifierats. Samtliga är pågående, men några har publicerats: Studietitel 1. Jämställd vård ur ett genusperspektiv av par med infertilitetsproblematik. Barnmorskors och gynekologers uppfattningar 2. Vad anser vårdcentralsläkare styr förskrivningen av psykofarmaka och hur påverkar detta den faktiska förskrivningen i VGR? Status 121217 Studie pågår. Studie pågår. 3. Läkemedelsbehandling av högt blodtryck i primärvården Studie pågår. 4. Skattas livskvaliteten och olika livskvalitetsaspekter olika beroende på ålder? Publicerad. 5. Utvärdering av främre korsbandsrekonstruktion med speciell inriktning på könsrelaterade skillnader Publicerad. 6. Snarkande kvinnor och snarkande män - hur skall vården bemöta skillnader i symptom och samsjuklighet? Studie pågår. 7. Varför är dålig tillväxt en sjukdomssignal för pojkar men inte för flickor. Publicerad. 8. Betydelsen av genus för upplevelse av symtom och delaktighet inom palliativ vård Studie pågår. 9. Hur påverkar genus val av behandlingen och förloppet hos bipolära patienter? Studie pågår. 10. Studier av en modell med multiprofessionellt samarbete för hälsopromotion inom barn och ungdomstandvården i Västra Götaland 11. Familjer med invandrarbakgrund och barn med funktionsnedsättning hur prioriterar föräldrarna barnets orala hälsa och hur upplever de mötet med tandvården? 12. Attityder till munhälsa och tandvård hos svensk-somalier med fokus på barnens munhälsa och mötet med svensk tandvård 13. Studier av kön/genusrelaterade faktorers påverkan vid behandling av patienter med missbildningen läpp-käk-gomspalt i Västra Götalandsregionen 14. Vilka är förväntningarna på kommande undersökning och behandling hos patienter som genomgår utredning och behandling för kranskärlssjukdom Tabell 9: FoU-projekt med anknytning till jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Studie pågår. Studie pågår. Studie pågår. Studie pågår. Publicerad. 11

Indikator B7 Kvalitetsregistren speglar vårdens utfall könsvis för de nationella register som Västra Götalandsregionen har ansvar för. Styrtal: Andel kvalitetsregister som redovisar data könsuppdelat. Måltal: 100 %. Källa: Genomgång gjord av Kunskapscentrum för Jämlik vård. I Västra Götaland finns i december 2012 följande kvalitetsregister: Nationella diabetesregistret, Luftvägsregistret, Svenska Höftprotesregistret, Bättre omhändertagande av patienter med artros, Svenska sömnapnéregistret, Regionalt kvalitetsregister för primärvård. Svenska frakturregistret och Svenska sömnapnéregistret är under uppbyggnad och har ännu inte publicerat någon årsrapport. Alla andra register redovisar data könsuppdelat till viss del och där så bedöms som relevant. Det innebär att alla tabeller och diagram inte är könsuppdelade, men att läsaren ändå kan göra en bedömning av utfallet för vårdens resultat för kvinnor respektive män med hjälp av det som är könsuppdelat. Flera av kvalitetsregistren har i respektive årsredovisning även kortare avsnitt som är vikta till köns- och genusanalyser av data. En möjlig förbättringspotential för registren skulle kunna vara att ännu tydligare visa på förbättringsområden och/eller problemområden kopplat till jämlik och jämställd hälso- och sjukvård och utfallet av densamma för olika grupper i samhället. Medarbetarperspektiv Indikator C1 Plan för bemötande inklusive förhindrande av diskriminering (av patienter) utarbetas och genomförs under 2010-11. Styrtal: Antal offentligt finansierade utförare av hälso- och sjukvård som utarbetat en plan för bemötande, inklusive förhindrande av diskriminering. Måltal: Kunskap om nuläget. Källa: Förfrågan till utvecklingschefer eller liknande. Få verksamheter har svarat på frågan och svaren skiljer sig åt. Indikatorn behöver omformuleras för att fånga vilka verksamheter som aktivt arbetar med bemötande och mot diskriminering och på vilket sätt. Svaren tyder på att arbetet med bemötandefrågor skulle kunna ske mera systematiskt. Förvaltning Alingsås lasarett Habilitering och Hälsa Kungälvs Sjukhus Primärvården Svar I verksamhetsplanen finns bemötande med som en viktig del. Alla medarbetare har genomgått utbildning i bemötande. Det finns en grupp för likabehandling som arbetar fram planer för bemötande och för att förhindra diskriminering. Ja På ett antal enheter, dock inte sjukhusövergripande - det gjordes en kartläggning kring detta för cirka 2 år sedan. Alla har jobbat med webbutbildning kring bemötande. I primärvården har tagits fram en Serviceguide som gäller för bemötande av alla kunder med betoning på att värna om mångfald. Tabell 10: Plan för bemötande av patienter bland offentligt finansierade utförare i Västra Götalandsregionen december 2012. 12

Indikator C2 Kunskap om jämlik och jämställd vård. Styrtal: Antal kurstillfällen anordnade på regional nivå. Måltal: Kunskap om nuläget. Källa: Sammanställning av Kunskapscentrum för Jämlik Vård. Det är svårt att hitta relevanta mätetal för denna indikator. KJV har anordnat minst ett femtiotal föredrag och utbildningar inom Västra Götalandsregionen. Även andra aktörer inom regionen såsom exempelvis Kompetenscentrum för våld i nära relationer (VKV), Hiv- Prevention, Rättighetskommitténs kansli och HR-strategiska avdelningen har behandlat ämnet i olika föredrag och utbildningar. För att mäta kunskapen om jämlik och jämställd vård bland Västra Götalandsregionens verksamheter behöver indikatorn justeras. Ekonomiperspektivet Indikator D1 Synliggöra resursfördelning mellan kvinnor och män. Styrtal: Andel styrelser och nämnder som jämställdhetsintegrerat sin budget och årsredovisning. Måltal: 100 %. Källa: Central uppföljning av Ekonomiavdelningen, Regionkansliet genomförd 2010, diarienummer RSK 11-2010. Hälso- och sjukvårdsnämndernas Kansli (HSNK) genomför överenskommelser med utförarna med därtill kopplad resursfördelning. I en kartläggning gjord av Regionkansliet och HSNK av överenskommelser för 2011 gjordes en fördjupad bedömning av i vilken grad jämställdhet har något konkret genomslag i överenskommelser och i årsredovisningarna. I vissa överenskommelser nämns bland annat att utförarna ska genomföra två kartläggningar eller arbeten som visar hur jämställd vården som ges är. Det står även att vården ska ta hänsyn till kvinnor och mäns olika (eller lika) behov och förutsättningar när de planerar sin verksamhet. Arbete pågår för att konkretisera och samordna texterna i vårdöverenskommelser. Totalt har 79 överenskommelser/avtal bedömts och av dessa har 63 procent fått bedömningen bra/utmärkt. Vid tidigare gjord uppföljning fick 49 procent bedömningarna bra alternativt utmärkt. Antal Dåligt Varning Ok Bra Utmärkt Hälso- och sjukvårdskansliet (HSNK) Uddevalla HSN 1-3 23-8 - 6 9 HSNK Borås HSN 6 och 8 11-2 2 2 5 HSNK Mariestad HSN 9 och 10 12-2 - 10 - HSNK Göteborg HSN 4,5,7,11 och 12 34-15 - 6 13 Totalt 79 0 27 2 24 26 Tabell 11: Bedömningen av hur jämställdhetsperspektivet beaktas i överenskommelser mellan HSNK och hälso- och sjukvården. Källa: RSK 11-2010. 13

Antal Redovisar inte könsuppdelad statistik Redovisar könsuppdelad statistik Redovisar endast könsuppdelad personalstatistik Hälso- och sjukvård 28 0 21 7 varav företrädare 12-6 6 varav utförare 16-15 1 Tabell 12: Tabellen visar i vilken grad könsuppdelad statistik redovisas. Källa: RSK 11-2010. Inför årsredovisningen 2013 har anvisningarna under God Vård/Jämlik vård förtydligats, bland annat med en fråga om hur man analyserar könsuppdelad statistik och vilka insatser verksamheterna har gjort för att minska omotiverade skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Indikator D2 Hänsyn tas till befolkningsunderlag vid fördelning av resurser. Styrtal: Antal överenskommelser och avtal där målrelaterad ersättning använts i syfte att stimulera ett systematiskt utvecklingsarbete med God Vård. Måltal: Kunskap om nuläget. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har under de senaste åren gjort behovsanalyser av vilken vård som ges och vilken hälsa befolkningen har inom givna geografiska områden. Analyserna ligger till grund för vissa riktade insatser och fördelning av resurser. I avrapportering av Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso- och sjukvård (diarienummer 124-2011), delrapport/bilaga vårdöverenskommelser finns en sammanställning av krav om jämlik vård i avtal och uppföljning. Det finns målrelaterad ersättning även inom ramen för VG Primärvård kopplat till de indikatorer som är föremål för uppföljning av utförarna. Flera av dessa indikatorer kan sägas vara kopplade till God Vård i någon mening, beroende på definition av detsamma. För att fortsatt följa i vilken utsträckning målrelaterad ersättning används som stimulans för systematiskt utvecklingsarbete med God Vård krävs en noggrann avgränsning och definition av vad som önskas mätas och med vilket syfte. Kommentarer och förslag till fortsatt arbete Utvärderingen av styrkortet visar både positiva och negativa resultat avseende jämlik och jämställd hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen. Flera av indikatorerna har som mål att ge en bild av nuläget. Det innebär att det idag inte är möjligt att ange trender eller att beskriva hur den jämlika vården har utvecklats. Det går heller inte att analysera om styrkortet i sig har haft effekt på den jämlika vården. Det är ett stort antal källor som används i denna rapport. Det gör att resultaten för olika indikatorer kommer från olika tidsperioder, de flesta är från 2011. Flera mål har uppnåtts helt eller nästintill, exempelvis Överlevnad för kvinnor inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt, Andel personer som vårdats på strokeenhet, Barn som får en första injektion inom MPR-vaccinationsprogrammet (mässling, påssjuka, röda hund) och Kvalitetsregistren som Västra Götalandsregionen ansvarar för speglar vårdens utfall könsvis. För andra indikatorer har det visat sig att frågeställningen i styrkortet inte är tillräckligt precis och att det är svårt att dra slutsatser av svaren. 14

Vissa indikatorer och resultat framstår som mer angelägna att följa även fortsättningsvis än andra. Det är också önskvärt är att styrtalen följs inom ramen för befintlig uppföljning och inte sker i särskild ordning som nu är fallet. Styrkan med föreliggande rapport är att den visar på möjligheten att samla olika indikatorer om jämlik vård i ett och samma dokument. Men det kan likväl ske på annat sätt såsom i verksamhetsanalysen eller genom en sammanställning av svaren i årsredovisningarna. Viktiga förutsättningar är att det sker på ett strukturerat sätt och med hjälp av relevanta indikatorer, som mäter resultat och effekt av insatser. Arbetet pågår nu med att identifiera dessa indikatorer och även finna sätt att redovisa dessa så att det på ett naturligt sätt blir en del av både verksamheternas uppföljning och den gemensamma sammanställningen på regionnivå. På det sättet kommer också uppgifter och resultat att bli mer aktuella och det kommer att ge bättre förutsättning för styrning och ledning. Kunskapscentrum för Jämlik vård föreslår att Styrkort för jämlik och jämställd hälsooch sjukvård inte revideras utan fasas ut. 15