2013-11-08 kl.09.00 11.00, Region Gävleborgs kansli, Gävle Sven-Åke Thoresen, S, ordförande Lena Roos, M, 1:e vice ordförande Stig Eng, C, 2:e vice ordförande Eva Tjernström, S Gunnar Olsson och Erik Löfgren, SN Vind Tjänstemän vid Region Gävleborgs kansli Eva Tjernström 44 51 Mats Fransson Sven-Åke Thoresen Eva Tjernström 1
Innehåll 44 Upprop och protokollsjustering 45 Godkännande av föredragningslistan 46 Information om vindbruk 47 Utredning angående eventuell ny organisation för myggbekämpning i Nedre Dalälven, remiss 48 Yttrande över länsstyrelsens remiss om förslag till regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020, information 49 Regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering 50 Regionala tillväxtmedel, anslag 1:1 a) MellanSveriges LogistikNav, dnr 2013-51 b) Entreprenöriellt lärande skapar framtidens tillväxt, dnr 2013-53 c) Industriell Innovationskraft 2.0, dnr 2013-55 d) Projekt Upplev Nordanstig, dnr 2013-59 e) COL Uppbyggnad, dnr 2013-60 f) Den attraktiva regionen - fallstudie Gävleborg, dnr 2013-62 g) Movexum Företagsinkubator Gävleborg - fas 3, dnr 2013-63 51 Rapporter a) Aktuella utskottsärenden b) Kanslirapport c) Arbetsmarknadsläget d) Norrsken 2
44 Upprop och protokollsjustering Upprop förrättas och Eva Tjernström utses att jämte ordföranden att justera protokollet. 45 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan kompletteras med 51b) Norrsken 3
46 Information om vindbruk Allmänna utskottets beslut 1. Till kansliet uppdras att arrangera en seminariedag för kommunerna i enlighet med diskussionen samt att återkomma med förslag på en lösning om hur kompetensen i projektet kan behållas till dess verksamheten inordnas hos en annan huvudman. Ärendebeskrivning Erik Löfgren och Gunnar Olsson från Södra Norrlands Vindkraftcentrum/SN Vind medverkar vid dagens sammanträde för att informera om storskaligt vindbruk. Projektet SN Vind har pågått sedan 2008 och ska slutredovisas 2014. Under projektets gång har det blivit alltmer klart att en satsning på utbyggnad inte bara handlar om byggande och drift av vindkraftverk utan är en storskalig industrisatsning som innefattar stora delar samhället. Kommunerna i länet medverkar i olika delar av verksamheten men det finns ett behov av att uppmärksamma helheten dvs hur olika delar av samhället involveras i verksamheten. Mot denna bakgrund finns det anledning att uppmärksamma dessa frågor på en seminariedag med kommunerna. Det finns även anledning att klargöra var det gemensamma ansvaret ska organiseras i framtiden med tanke på bildandet av regionkommun i Gävleborg och hur kompetensen som finns i projektet ska behållas under 2014 och fram till dess en ny organisation finns på plats. Ett annat problem som bör diskuteras är behovet av framtida kompetens och utbildad arbetskraft. För att undvika en framtida brist på kompetens behöver fler utbildas inom området. En trainee-verksamhet är därför önskvärd förslagsvis i samarbete med högskolan. Representanterna för SN Vind återkommer med förslag på hur detta bör arrangeras. 4
47 Utredning angående eventuell ny organisation för myggbekämpning i Nedre Dalälven Ansvarig tjänsteman: Mikael Lif Allmänna utskottets beslut 1. Till kansliet uppdras att efterhöra länsstyrelsens roll i den framtida verksamheten. Mikael Lif föredrar ärendet. I diskussionen framkommer att myggproblemet skapar problem för såväl näringslivet som befolkningen i stort ett problem för områdets attraktionskraft och folkhälsan. När det gäller organisationsformen är Allmänna utskottet av uppfattningen att regionkommunen kan vara beställarorganisation med ansvar för regionens attraktionskraft och folkhälsa. Utförarorganisationen kan vara ett aktiebolag eller någon av de berörda kommunerna. Det poängteras även att det är viktigt att länsstyrelsen medverkar med tanke på att problemet är av nationell karaktär och kontakterna med statliga myndigheter är viktig. Ärendebeskrivning Sandvikens kommun har översänt rubricerad utredning till Region Gävleborg på remiss. Remisstiden går ut 18 december. Utredningen redovisar ett antal olika förslag på hur verksamheten skulle kunna organiseras. De kommuner i länet som berörs är Gävle kommun och Sandvikens kommun. 5
6
48 Yttrande över länsstyrelsens remiss om förslag till regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020, information Ansvarig tjänsteman: Mikael Lif Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Förslaget till remissyttrande antas. Mikael Lif föredrar ärendet. Energi- och miljöutskottet 2013-10-11 38 Energi- och miljöutskottet behandlade ärendet 2013-10-11 38 och beslutade att 1. Överlämna yttrandet som sitt eget till Regionstyrelsen. Ärendebeskrivning YTTRANDE ÖVER LÄNSSTYRELSENS REMISS OM FÖRSLAG TILL REGIONALTÅTGÄRDSPROGRAM FÖR MILJÖMÅLEN 2014-2020 ( DNR 138/13 ) Region Gävleborg har fått möjlighet at lämna synpunkter på Förslag till regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020 som har skickats ut på bred remiss i länet, från Länsstyrelsen i samarbete med Skogsstyrelsen. Sammanfattning Åtgärdsprogrammet är samlat i sex åtgärdsområden, framtagna av sex arbetsgrupper som fördjupat sig i var sitt åtgärdsområde. Länsstyrelsen har sammanställt och bearbetat gruppernas förslag samt inarbetat skogsgruppens åtgärder till det nu remitterade åtgärdsprogrammet. Syftet har varit att ta fram de viktigaste åtgärderna att jobba med i länet fram till år 2020. Fokus har legat på att någon aktör i länet ska ha rådighet att göra något åt ett visst miljöproblem. De sex åtgärderna i programmet är samlade under sex områden: Levande sjöar, vattendrag och hav Bruka och hushålla med naturens resurser Värna om natur- och kulturmiljövärden Hållbara samhällen och företag Konsumtion och livsstil Levande skogar 7
Länsstyrelsen fastställde hösten 2012 ett åtgärdsprogram för klimat- och energimålen. Det slutliga programmet för miljömålen kommer att fogas samman med åtgärdsprogrammet för klimat och energi. Det är därför viktigt att de två programmen hänger ihop. Synpunkter Region Gävleborg lämnar synpunkter inom de områden som har koppling till den Regionala Utvecklingsstrategin, RUS. I RUS betonas vikten av ett hållbart genomförande i allt det vi gör och att samverkan och samhandling är viktigt. Åtgärdsprogrammet tar upp många viktiga åtgärder för att uppnå de nationella och regionala miljömålen. Programmet tar vidare upp vikten av att alla inblandade aktörer samverkar och samarbetar med varandra för att möjliggöra att nå de regionala miljömålen. Förslaget till åtgärdsprogrammet är väl genomarbetat och innehåller många relevanta åtgärder. De åtgärder som Region Gävleborg vill lyfta fram och prioritera är; Åtgärd nr 25 Miljörådgivning för den gröna sektorn bidra till och underlätta kompetensutveckling bland landsbygdföretagare genom regional miljörådgivning och fortbildning Åtgärd nr 35 Uthålligt företagande på landsbygden-skapa goda förutsättningar för uthålligt och livskraftigt företagande på landsbygden Åtgärd nr 36 Strategier för hållbar samhällsplanering Åtgärd nr 44 Kompetensprojekt för att sprida kunskap om bra miljöval i vardagen, i offentlig upphandling och i byggande Åtgärd nr 46 Offentlig upphandling-miljökrav ska ställas på varor och tjänster i den offentliga upphandlingen Vidare måste samtliga aktörer agera för att det skapas kraftfulla nationella styrmedel och ekonomiska incitament för att möjliggöra att vi kan förverkliga de nationella miljömålen. Detta skulle ge oss på regional nivå större utrymme att lyckas genomföra åtgärder som gör att vi uppnår de regionala miljömålen. 8
9
10
49 Regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering Ansvarig tjänsteman: Magdalena Berglin Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Förslaget till redovisning antas och översändes till Boverket. Ärendebeskrivning Region Gävleborg har i villkorsbrevet för 2013 fått i uppdrag att redovisa hur det ömsesidiga sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering utvecklats. Det ska även göras en bedömning av hur kommunernas översiktsplaner beaktat de regionala mål m.m. som utvecklats inom ramen för det regionala tillväxtarbetet inklusive det regionala trafikförsörjningsprogrammet och länsplanerna för regional infrastruktur. Boverket har i en påminnelse specificerat uppdraget genom att föreslå fokusering på redovisning av uppdraget. Region Gävleborgs svar tar sin utgångspunkt i Boverkets förslag till fokusering. Utarbetande av den regionala utvecklingsstrategin Region Gävleborg har under året antagit en ny regional utvecklingsstrategi för åren 2013-2020, Nya möjligheter. Arbetet med att ta fram strategin har haft ett nerifrån och upp-perspektiv, i bemärkelsen att de lokala förutsättningarna och behoven har varit utgångspunkten i processen. Med detta angreppssätt har kommunala lokala utvecklingsprogram och översiktsplaner bildat underlag i arbetet. Det underlag som använts från översiktsplaner är snarare strategiska ställningstaganden än fysiskt planeringsunderlag. Nya möjligheter har heller inte någon fysisk dimension i bemärkelsen att strategin tar ställning till geografisk prioritering av olika frågor. Till Nya möjligheter knyts ett antal program som konkretiserar genomförandet av strategin i åtgärder. På denna programnivå finns en tydligare rumslig dimension, inte minst i Infrastukturprogrammet. Genomförande av regionalt utvecklingsprogram/utvecklingsstrategi. Region Gävleborg bedömer att underlag från kommunala översiktsplaner används i varierande grad i genomförandet av det regionala utvecklingsprogrammet och sedermera den regionala utvecklingsstrategin. Exempel på genomförande med stark koppling till kommunala översiktsplaner är arbetet med kollektivtrafik och infrastruktur. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för arbetet med det regionala kollektivtrafikprogrammet, ett arbete som skett i dialog med samtliga kommuner i Gävleborg. 11
Region Gävleborg ansvarar för arbetet med länstransportplanen. Kommunerna har varit delaktiga i arbetet och bidragit med underlag och lämnat synpunkter på förslag. Kommunernas översiktsplaner är av skiftande aktualitet, vilket gör det svårt att påvisa att alla översiktsplaner utgjort underlag till Länsplanen. Ett bra exempel på hur översiktsplanering och regionalt utvecklingsarbete integreras är projekt Samordnad planering. Projektet drivs av Region Gävleborg tillsammans med Trafikverket i samarbete med Gävle kommun, Söderhamns kommun, Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun och Sundsvalls kommun. Syftet att få till en integrerad planering för utbyggnaden av Ostkustbanan. Kommunernas arbete med att ta fram fördjupade översiktsplaner samordnas med förberedelser för järnvägsutredning av Ostkustbanans dubbelspår. Därmed kan målkonflikter undvikas i tid och samordningsvinster göras. Exempel på regionalt utvecklingsarbete där det finns en stor potential att utveckla kopplingen till kommunal översiktsplanering är frågor kopplade till etablering av nya företag, kompetensförsörjning och inflyttning. Detta har t ex visat sig i regionens arbete med att locka utländska investeringar och etableringar. Vid förfrågningar är ledtiderna extremt korta och behovet av en god planberedskap blir särskilt tydlig. Arbetslivets utveckling blir alltmer kunskapsintensiv, vilket ställer ökade krav på arbetskraftens kompetens. För en ökad matchning i arbetslivet samt en anpassning till högre utbildningsnivå ställs ökade krav på rörlighet och därmed mellankommunal samverkan. Mellankommunala frågor rörande boende, utbildning, arbetsliv har en tydlig koppling till kommunala översiktsplaner och regionalt utvecklingsarbete. Samverkan mellan fysisk planering och dessa frågor behöver utvecklas, på såväl lokal som regional nivå. Insatser för stärkt samordning För att utveckla samordningen mellan det regionala utvecklingsarbetet och kommunernas översiktsplanering krävs en fortsatt positiv dialog mellan aktörer på lokal och regional nivå. Region Gävleborg bedömer det som av särskild vikt överbrygga gränser mellan olika professioner för att översiktsplaneringen ska bli ett så kraftfullt verktyg som möjligt i det regionala utvecklingsarbetet. Därtill kan tydlighet i uppdrag från nationell nivå och ett särskilt stöd från nationell nivå vara fruktbart. Resurserna på lokal och regional nivå är begränsade, varför stöd i form av arenor för samverkan och särskilda satsningar för metodutveckling och kunskapsspridning skulle välkomnas från nationell nivå. Samverkan med andra aktörer Region Gävleborg har under året vidareutvecklat dialog med Länsstyrelsen Gävleborg och Landstinget Gävleborg kring sambandet mellan regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering. I januari medverkade Region Gävleborg på Länsstyrelsens seminariedag om översiktsplanering. Seminariet riktade sig till fysiska planerare på kommunal och regional nivå. Under seminariet diskuterades hur sambanden mellan regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering kan stärkas. En problembild som uppkom var att kännedomen om regionalt utvecklingsarbete och den regionala nivåns roll är mycket skiftande bland kommunala planerare. De kommunala planerarna, främst i de mindre kommunerna, har små resurser för utvecklingsarbete, vilket försvårar möjligheterna 12
till samsyn om sambanden mellan regional utveckling och översiktsplanering. Översiktsplanering anses inte heller alltid vara en prioriterad fråga på kommunal nivå, där resurserna är knappa. Arbetet med fysisk planering blir reaktivt istället för proaktivt. I oktober anordnade Region Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg och Landstinget Gävleborg ett gemensamt seminarium om översiktsplaneringens roll för en framgångsrik regional utveckling. Syftet var att öka kunskapen om och intresset för översiktsplaneringens roll i det regionala utvecklingsarbetet. Deltagare var politiker på regional nivå. Sammanfattade slutsatser av seminariet var att en aktiv översiktsplan behöver en samverkansstruktur och att översiktsplanen är ett viktigt politiskt styrmedel. En bred politisk delaktighet krävs för en hållbar översiktsplanering. Region Gävleborg kommer under 2014 att fortsätta samarbetet med Länsstyrelsen Gävleborg och Landstinget Gävleborg i dessa frågor. 13
50 Regionala tillväxtmedel, anslag 1:1 Ansvarig tjänsteman: Ulrika Brandt Ärendebeskrivning Följande ansökningar har behandlats av beredningen för Regionala tillväxtmedel(anslag 1:1). Dnr Projektnamn Belopp Förslag 2013-51 Mellansveriges Logistiknav steg 3 1 044 000 kr Bifall 2013-53 Entreprenöriellt lärande skapar framtidens tillväxt 1 603 078 kr Bifall 2013-55 Industriell Innovationskraft 2.0 1 500 000 kr Bifall 2013-59 Projekt Upplev Nordanstig 1 950 000 kr Bifall 2013-60 COL Uppbyggnad 1 500 000 kr Bifall 2013-62 Den Attraktiva Regionen-fallstudie Gävleborg 1 215 611 kr Bifall 2013-63 Movexum Företagsinkubator Gävleborg fas 3 4 000 000 kr Bifall Ulrika Brandt informerar om dagsläget när det gäller de regionala tillväxtmedlen. För dagen återstår 14,8 mkr. Dagens förslag från beredningen innebär att 12,8 mkr beviljas vilket innebär att 1,4 mkr återstår. De extra medel som anslagits av regeringen för Hudiksvallspaketet har ännu inte ianspråktagits utan kommer att föras över till 2014. 14
a) MellanSveriges LogistikNav steg 3, dnr 2013-51 Allmänna utskottets beslut 1. Region Gävleborg beviljar MELLANSVENSKA HANDELSKAMMAREN HANDELSKAMMARFÖRENINGEN (org nr 262000-0345) högst 1 044 000 kronor (högst 34,8 % av de faktiska kostnaderna på 3 000 000 kronor eller högst 34,8 % av de totala stödberättigade kostnaderna på 3 000 000 kronor). Om projektets kostnader skulle bli lägre än budgeterat, minskas Region Gävleborgs finansiering proportionerligt med kostnaderna. Projektet ska pågå mellan 2013-09-01 och 2016-08-31 Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 1 044 000 sek till projektet Målområden i RUS: Stärkta individer, Smart samverkan, Tillgängliga miljöer Projektets går ut på att synliggöra Gävle-Borlänge regionens fördelaktiga infrastrukturella läge för näringsliv och arbetsgivare att verka och utvecklas. Logistiskt råder unika förutsättningar i och med att regionen fungerar som ett nav med mycket god tillgänglighet via stamjärnvägar, europavägar, hamn (riksprioriterad), internationell storflygplats, mm. Det innebär avgörande goda förutsättningar för arbetspendling, kompetensförsörjning samt varuoch godstransporter. Närheten till Mälardalen ger ytterligare fördelar i detta sammanhang. Samtidigt planeras inom kort viktiga kompletterande infrastruktur investeringar, vilket ytterligare stärker förutsättningarna. Projektet kommer att göra insatser för att synliggöra denna mycket goda infrastruktur för näringsliv och andra arbetsgivare; exempelvis via utveckling av nätverk och annan samverkan och informationsspridning mellan näringslivets aktörer och organisationer, akademien, offentlig sektor m.fl. Detta för att få etableringar av nya företag och utveckling av befintliga att komma till stånd, vilket känns angeläget när förutsättningar finns för långsiktigt hållbara etableringar i regionen. Projektet har goda möjligheter att bidra till ökat antal arbetstillfällen i regionen, både direkta och indirekta, med en utveckling mot en diversifierad arbetsmarknad, som kan stärkas genom att samverkan med akademien samtidigt ger förutsättningar för inslag av forskning och utveckling. Projektet stärker målområdena i RUS; stärkta individer, smart samverkan och tillgängliga miljöer. Drivkrafterna i RUS: Infrastruktur, Kompetens Projektet utvecklar metoder och insatser för att åstadkomma näringslivs- och regional utveckling med befintlig och utvecklad infrastruktur som grund. Högskolornas medverkan ger möjligheter till kompetensutveckling vilket ytterligare stärker förutsättningarna till en långsiktigt hållbar näringslivs- och regionalutveckling i regionen och dess närområden 15
Hållbarhetsperspektivet Projektet bidrar till en mer långsiktigt hållbar utveckling i regionen. En mer diversifierad arbetsmarknad och utbildningar, förbättrade möjligheter till arbets- och studiependling/kompetensförsörjning via kollektiva transporter, samt effektivare och energisnålare transportlösningar gynnar hållbar utveckling avseende jämställdhet, integration, tillgänglighet, folkhälsa, ålder, ekonomi och miljö. Underliggande program Smarta mål Det infrastrukturprogram som Regionstyrelsen beslutat att föreslå Regionfullmäktige att anta den 25 november, utpekar Ostkustbane- och Bergslagsbanestråket samt Gävle hamn som de tre högst prioriterade stråken/noderna i Gävleborgs län Övrigt Projektet bedöms ha god genomförandeförmåga, projektledning/organisationen känns kompetent och stabil samt förutsätts sträva efter jämn könsfördelning i styr-, arbets-, och referensgrupper etc. Vidare förutsätts att projektet utvärderar och dra lärdomar från tidigare projektperioden, samt att projektet tidigt lägger fokus på att hitta en hållbar grund för en fortsättning av verksamheten på annat sätt än i projektform. I tjänsten Göran Unger Utvecklingsstrateg Infrastruktur/kommunikationer Magnus Ernström Utvecklingsstrateg Näringsliv 16
Handläggare: Ulrika Brandt 026-65 02 22 ulrika.brandt@regiongavleborg.se MELLANSVENSKA HANDELSKAMMAREN HANDELSKAMMARFÖRENINGEN Anders Franck BOX 296 80104 GÄVLE Projekt: MellanSveriges LogistikNav - steg 3 Beslut Region Gävleborg beviljar MELLANSVENSKA HANDELSKAMMAREN HANDELSKAMMARFÖRENINGEN (org nr 262000-0345) högst 1 044 000 kronor (högst 34,8 % av de faktiska kostnaderna på 3 000 000 kronor eller högst 34,8 % av de totala stödberättigade kostnaderna på 3 000 000 kronor). Om projektets kostnader skulle bli lägre än budgeterat, minskas Region Gävleborgs finansiering proportionerligt med kostnaderna. Projektet ska pågå mellan 2013-09-01 och 2016-08-31 Villkor för beslut Projektet ska i sin första lägesrapport beskriva sin Exit-strategi. Region Gävleborg beviljar projektet medel under förutsättning att övriga finansiärer beviljar enligt finansieringsbudget. Projektet ska bedrivas i överrensstämmelse med innehållet i ansökan och beslut. Region Gävleborgs beslut kan inte överklagas. Motivering Projektet stärker alla tre målområdena i RUS; stärkta individer, smart samverkan och tillgängliga miljöer. Projektet bidrar till ökat antal arbetstillfällen i regionen, både direkta och indirekta, med en utveckling mot en diversifierad arbetsmarknad som kan stärkas genom att samverkan med akademien samtidigt ger förutsättningar för inslag av forskning och utveckling. Näringslivets kompetensförsörjning stärks via arbetspendling med kollektiva transporter av god standard och restider. Projektet utvecklar metoder och insatser för att åstadkomma näringslivs- och regional utveckling med befintlig och utvecklad infrastruktur som grund. Högskolornas medverkan ger möjligheter till kompetensutveckling vilket ytterligare stärker förutsättningarna till en långsiktigt hållbar näringslivs- och regionalutveckling i regionen och dess närområden. Projektet bidrar till en mer långsiktigt hållbar utveckling i regionen. En mer diversifierad arbetsmarknad och utbildningar, förbättrade möjligheter till arbets- och studiependling/kompetensförsörjning via kollektiva transporter, samt effektivare och energisnålare transportlösningar gynnar hållbar utveckling avseende jämställdhet, integration, tillgänglighet, folkhälsa, ålder, ekonomi och miljö. Projektet är i enlighet med Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020, RUS. 17
Enligt den Nationella strategin stämmer projektet överens med det regionala tillväxtarbetet inom områdena Ökat arbetskraftutbud, Regionförstoring, Strategisk gränsöverskridande arbete. Projektbeskrivning Projektet är en fortsättning på det projekt som startades av Mellansvenska Handelskammaren under början av år 2010 och som beviljades pengar av Länsstyrelsen Gävleborg för perioden 100826-111231. Regionen är väl rustad för att ta en position som ledande logistiknav och vara en region att räkna med i den globala konkurrensen. Inom projektet vill man berätta om vår närhet till huvudstads-/mälarområdet, allt i samarbete med de olika infrastrukturprojekt som redan pågår. För att lyckas krävs investeringar i varumärke och kommunikation, samarbete över kommungränserna och integrering/kraftsamling mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi. Syfte: Att positionera regionen, som ledande logistiknav i Sverige och Norden, vilket ska generera regional affärsutveckling och tillväxt. Huvudmål: - Bygga varumärke MellanSveriges LogistikNav och nå hög kännedom i målgrupperna. - Nu spänner vi bågen och ska komma på Topp-10 år 2015, i Intelligent Logistik ranking - Medverka till att minst 20 företag etablerar sig i regionen under projektperioden - Utveckla nätverket av logistikföretag - Projektet ska en långsiktig finansiering när projektiden går ut den 31 augusti 2016 Delmål: - MellanSveriges LogistikNav verkar för att åstadkomma ett nodsamarbete mellan kommunikationsnoderna Borlänge och Gävle under år 2014. - Initierar att ett större Logistikkonvent genomförs i regionen senast år 2016. - Initierar att ett samarbete kommer till stånd mellan vår region och närliggande regioner, senast 2014. - Initierar att regionens kommuner och näringsliv visualiserar sina utvecklingsområden. - Verka för att E16 får en fortsättning via Raumo till Finland och Ryssland. - Besöka de större logistikfastighetsbolagen i Sverige. - Besöka regionens 30 största företag och informera dem om MellanSveriges LogistikNav. - Ge ut ett digitalt nyhetsbrev två gånger per månad. - Veckovis löpande uppdatering av nyhetsportalen, MellanSveriges LogistikNav. - Att navets hemsida under år 2014 har minst 1 500 besökare i genomsnitt per månad. - Att besöka och marknadsföra regionen på minst en mässa per år under perioden. - Per år besöka minst 2 st. andra logistiknav. - Innovationsprocessarbete i samarbete med FPX och ITSDalarna. - Minst fyra stycken företagsnätverksträffar per år 18
Budget Resurser i projektet Kostnader 2013 2014 2015 2016 Totalt Egen personal 260 000 800 000 800 000 540 000 2 400 000 Externa tjänster 48 000 144 000 144 000 96 000 432 000 Övrigt 20 000 54 000 54 000 40 000 168 000 Faktiska kostnader 328 000 998 000 998 000 676 000 3 000 000 Summa totalt 328 000 998 000 998 000 676 000 3 000 000 Finansiering av resurserna i projekt Kontant finansiering 2013 2014 2015 2016 Totalt Regionförbundet Gävleborg 116 000 348 000 348 000 232 000 1 044 000 Region Dalarna 52 000 150 000 150 000 104 000 456 000 Gävle kommun 204 000 204 000 135 000 543 000 Borlänge kommun 50 000 50 000 50 000 150 000 Falu kommun 8 000 20 000 20 000 12 000 60 000 Sandvikens kommun 4 000 10 000 10 000 6 000 30 000 Söderhamns kommun 4 000 10 000 10 000 6 000 30 000 Hofors kommun 2 000 5 000 5 000 3 000 15 000 Mellansvenska 142 000 201 000 201 000 128 000 672 000 handelskammaren Summa kontant 328 000 998 000 998 000 676 000 3 000 000 finansiering Finansiering i annat än pengar Summa finansiering i annat än pengar Summa total 328 000 998 000 998 000 676 000 3 000 000 Redovisning Projektet ska rekvirera medel en gång i kvartalet. En första rekvisition ska vara inskickad till Region Gävleborg senast 2014-01-31. Rekvisitionen ska innehålla en lägesrapport, rekvisitionsblankett, underlag för kostnader i form av resultatrapport, huvudbok samt eventuella tidrapporter och beräkningsunderlag för timkostnad. Projektet ska slutredovisas senast 2016-11-30. Slutrapporten ska innehålla en utförlig redovisning av genomförda insatser, och därutöver samma underlag som vid delrekvirering. Utbetalning Utbetalning görs från anslaget 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. Generella villkor för projektmedlen framgår av bifogad villkorsbilaga. Ett exemplar av denna bilaga ska undertecknas av behörig firmatecknare och återsändas till Region Gävleborg, Box 834, 801 30 GÄVLE. 19
b) Entreprenöriellt lärande skapar framtidens tillväxt, dnr 2013-53 Allmänna utskottets beslut 1. Region Gävleborg beviljar DRIVHUSET GÄVLEBORG (org nr 885002-0721) högst 1 603 078 kronor (högst 50 % av de faktiska kostnaderna på 3 206 154 kronor eller högst 50 % av de totala stödberättigade kostnaderna på 3 206 154 kronor). Om projektets kostnader skulle bli lägre än budgeterat, minskas Region Gävleborgs finansiering proportionerligt med kostnaderna. Projektet ska pågå mellan 2014-01-01 och 2016-12-31 Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 1 603 078 kr till projektet. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Målområden i RUS: Stärkta individer, Smart samverkan, Tillgängliga miljöer Projektet syftar till att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt inom eftergymnasial utbildning såsom Folkhögskolorna och Yrkeshögskoleutbildningarna(YH) i hela regionen. Projektet ger även stöd och utbildning till enskilda studenter genom en mängd aktiviter på de orter man är/kommer att etablera sig. Härmed svarar projektet väl upp till målområdet Stärkta individer. Projektet skall samverka med Ung Företagsamhet (UF)genom att på flera sätt överbrygga glappet mellan gymnasium och eftergymnasial utbildning vad gäller möjlighet till företagande och entreprenöriell utveckling. Även samlokalitet med UF innefattas av denna ansökan liksom vissa samarrangemang. Genom etableringar på fler orter och fler utbildningar ökar givetvis tillgängligheten Drivkrafterna i RUS: Infrastruktur, Kompetens Det råder ingen som helst tvekan om att projektet stärker drivkraften Kompetens. Hållbarhetsperspektivet: Social (jämställdhet, integration, folkhälsa, ålder, tillgänglighet), Miljömässig och Ekonomisk Projektetansökans skrivningar vad gäller hållbarhetsperspektivet är allmänt hållna. Här ser vi att det finns stora möjligheter till kraftfulla insatser med små medel. Vi såg gärna att några exempel på sådana insatser fanns med i ansökan. Underliggande program Smarta mål Projektet ligger helt i linje med Kompetensprogrammet som föreslås antas av Regionfullmäktige den 25 nov. Förslag på andra aspekter att reflektera kring: Projektägaren har genom många års verksamhet visat mycket god förmåga att uppnå de mål som satts i tidigare projekt. Man är mycket väl förankrad i arbetsområdet och har gott anseende. Vi föreslår bifall till ansökan under förutsättningar att sökande uppvisar en än mer aktiv roll i samverkan med andra aktörer såsom ex.vis UF och länets YH-utbildningar samt med det av Region Gävleborgs initierade nätverket inom entreprenöriellt lärande. Kent Bogren, Utvecklingsstrateg Lärande & arbetsliv 20
Handläggare: Ulrika Brandt 026-65 02 22 ulrika.brandt@regiongavleborg.se DRIVHUSET GÄVLEBORG Rickard Petrés KUNGSBÄCKSVÄGEN 48 80267 GÄVLE Projekt: Entreprenöriellt lärande skapar framtidens tillväxt Beslut Region Gävleborg beviljar DRIVHUSET GÄVLEBORG (org nr 885002-0721) högst 1 603 078 kronor (högst 50 % av de faktiska kostnaderna på 3 206 154 kronor eller högst 50 % av de totala stödberättigade kostnaderna på 3 206 154 kronor). Om projektets kostnader skulle bli lägre än budgeterat, minskas Region Gävleborgs finansiering proportionerligt med kostnaderna. Projektet ska pågå mellan 2014-01-01 och 2016-12-31 Villkor för beslut Området entreprenörskap i utbildning ses som mycket viktigt för vår regions utveckling och tillväxt. I regionen verkar flera aktörer inom området. Ung Företagsamhet och Drivhuset är de största och kraftfullaste. Vi tror att effektiviteten och måluppfyllelsen ökar om en än tydligare samverkan mellan de aktörer som finns inom området utvecklas. Därför ser vi det som ett krav att sökande deltar aktivt i samverkansformer mellan aktörerna inte minst inom det av Region Gävleborg initierade nätverket inom Entreprenöriellt lärande. Region Gävleborg beviljar projektet medel under förutsättning att Norra Mellansverige strukturfondsprogram och övriga finansiärer beviljar enligt finansieringsbudget. Projektet ska bedrivas i överrensstämmelse med innehållet i ansökan och beslut. Region Gävleborgs beslut kan inte överklagas. Motivering Projektet bidrar till ökad kompetens och individers förmåga och vilja till engagemang i form av egenförsörjning genom företagande. Ett utvecklat entreprenöriellt förhållningssätt kommer troligen även att skapa större engagemang i samhällsutvecklingen. Projektets syfte är att utveckla samverkan mellan flera aktörer. Uppkomna nätverk mellan studenter utvecklar samverkan och skapas affärsutveckling. Genom att etablera arbetet på flera orter skapas större tillgänglighet. Projektets huvudsyfte är att utveckla kompetens inom entreprenörskap vilket bör ses som en viktig motor för stärkande av drivkraften kompetens. Projektet bidrar till att stärka individers självkänsla och förmåga att ta eget ansvar vilket med största sannolikhet är av stor betydelse för individens välfärd. Fler entreprenörer = fler företag, vilket ger tillväxt. (Här vill vi dock inflika betydelsen av stategiskt tydlig struktur på insatser för utveckling av de horisontella aspekterna) 21
Projektbeskrivning Drivhuset Gävleborg har i 14 år arbetat framgångsrikt med att hjälpa studenter att starta och driva eget företag samt utveckla sig själva som entreprenörer och intraprenörer. De senaste åren har Drivhuset Gävleborg även gått från att vara en lokal organisation till att vara en regional aktör. I samband med detta har målgruppen utökats, som tidigare främst bestod av studenter vid Högskolan i Gävle, till att även innefatta studenter vid folkhögskolan, yrkeshögskoleutbildningarna och övrig vuxenutbildning i hela regionen. Syfte: Syftet med projektet är att få in entreprenörskap och företagsamhet på schemat, främst genom Entreprenörskapsserien som skapades i projektet Fler studentföretagare innebär fler arbetstillfällen, på samtliga läroinstanser i regionen som ej omfattas av Ung Företagsamhets verksamhet. Mål: Målet är att projektet ska bidra till att entreprenörskap ska finnas på schemat antingen som en hel kurs, del i en kurs, inslag i en kurs eller som ett valfritt moment vid sidan av studierna, öppet för samtliga studenter, vid högskolan, folkhögskolorna, yrkeshögskoleutbildningarna samt övrig vuxenutbildning. I slutändan ska detta ge en högre entreprenöriell kompetens, ökad anställbarhet, fler startade företag samt fler utvecklade företag med tillväxtpotential. Målgrupp: Målgruppen för detta projekt är studenter vid Högskolan, folkhögskolan, yrkeshögskoleutbildningar och övrig vuxenutbildning i Gävleborgs län. Målgruppen innefattar även Ung företagsamhets målgrupp, i ett nära samarbete med Ung Företagsamhet, samt Ung Företagsamhets alumner som väljer att vidareutveckla sig själva och sina idéer. Budget Resurser i projektet Kostnader 2014 2015 2016 Totalt Egen personal 866 700 866 727 866 727 2 600 154 Externa tjänster 65 000 65 000 65 000 195 000 Investeringar 20 000 20 000 Övrigt 153 000 153 000 85 000 391 000 Faktiska kostnader 1 104 700 1 084 727 1 016 727 3 206 154 Summa totalt 1 104 700 1 084 727 1 016 727 3 206 154 Finansiering av resurserna i projekt Kontant finansiering 2014 2015 2016 Totalt Regionförbundet Gävleborg (1:1) 552 350 542 363 508 364 1 603 077 Drivhuset 552 350 542 363 508 364 1 603 077 Summa kontant finansiering 1 104 700 1 084 726 1 016 728 3 206 154 Finansiering i annat än pengar Summa finansiering i annat än pengar Summa total 1 104 700 1 084 726 1 016 728 3 206 154 22
Redovisning Projektet ska rekvirera medel en gång i kvartalet. En första rekvisition ska vara inskickad till Region Gävleborg senast 2014-04-30. Rekvisitionen ska innehålla en lägesrapport, rekvisitionsblankett, underlag för kostnader i form av resultatrapport, huvudbok samt eventuella tidrapporter och beräkningsunderlag för timkostnad. Projektet ska slutredovisas senast 2017-03-31. Slutrapporten ska innehålla en utförlig redovisning av genomförda insatser, och därutöver samma underlag som vid delrekvirering. Utbetalning Utbetalning görs från anslaget 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. Generella villkor för projektmedlen framgår av bifogad villkorsbilaga. Ett exemplar av denna bilaga ska undertecknas av behörig firmatecknare och återsändas till Region Gävleborg, Box 834, 801 30 GÄVLE. 23
c) Industriell Innovationskraft 2.0, dnr 2013-55 Allmänna utskottets beslut 1. Region Gävleborg beviljar Triple Steelix/Jernkontoret (org nr 802001-6237) högst 1 500 000 kronor (högst 23,1 % av de faktiska kostnaderna på 6 500 000 kronor eller högst 23,1 % av de totala stödberättigade kostnaderna på 6 500 000 kronor). Om projektets kostnader skulle bli lägre än budgeterat, minskas Region Gävleborgs finansiering proportionerligt med kostnaderna. Projektet ska pågå mellan 2014-01-01 och 2014-12-31 Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 1 500 000 kr till projektet Industriell Innovationskraft. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Bakgrund Gävleborgs fyra prioriterade klusterinitiativ, varav Triple Steelix är ett, arbetar med att samla ett antal aktörer från akademi, näringsliv och samhälle och stärka samarbetet dem emellan för att stärka konkurrenskraften i den regionala ekonomin. Klustrens verksamhet går ut på att överbrygga sju gap (Lindqvist, Ketels, Sölvell, 2013) som hämmar konkurrenskraften för utvecklingen av en bransch, en samling branscher eller en region. Klusterinitiativens uppgift är att med olika samverkansmetoder och -processer överbrygga gapen mellan stora och små företag mellan företag och forskning mellan företag och utbildning mellan företag och finanskapital mellan företag och myndigheter mellan företag och kompletterande kluster mellan företag och global marknad Förutom överbryggande av gap skall klustren i samverkan med andra aktörer arbeta med att driva innovationsprocesser för sina medlemmar, grupper av företag och för regionen. I RUS målområde Smart samverkan benämns detta att möta behoven av utveckling och organisering för framtidens arbetsliv och samhälle. Forskning, utbildning, näringsliv och offentlig sektor ska genom ett innovativt arbete samverka för att nå ny utvecklingshöjd. Processen är långsiktig, sker stegvis och enligt en etablerad utvecklingsprocess framtagen i internationell utblick i samarbete mellan regionala och nationella myndigheter och privata experter, den s k Reglab-modellen. 24
Fig 1. RegLab-modellen I Gävleborgs innovationsstrategi (antagen av regionstyrelsen 2011-05-05) sätts ett antal kriterier för beviljande av medel från Region Gävleborg till klusterinitiativ i pilotfas upp. Dessa är: 1. Ett tillräckligt antal företag definierar och uttalar samma behov. 2. Företagen ingår i eller utgör delarna i en realistiskt utvecklingsbar regional värdekedja. 3. Drivkraften i satsningen kommer från företagen själva och utgår från en gemensam vilja att stärka den egna internationella konkurrenskraften. 4. Klusterinitiativen fyller en tydlig roll som saknas i det nationella innovationssystemet. 5. Tillräckligt stor (resursstark) och långsiktig satsning. Processerna för att skapa ett långiktigt hållbart klusterinitiativ är mycket långa, och Triple Steelix befinner sig i övergången mellan etablerings- och hållbarhetsfas. Triple Steelix och aktuell ansökan Triple Steelix har säte i Borlänge, bedriver verksamhet i Dalarna och Gävleborg och är ett av Gävleborgs fyra prioriterade klusterinitiativ inom regionens styrke/fokusområden. Gävleborg är Sveriges metallindustrityngsta region med tyngdpunkt på järn och tål - enligt VINNOVAs analys 2013:02 Metallindustrin i Sverige 2007-2011 (Ahnberg, Kostela, Messing, 2013). Tre av regionens fyra klusterinitiativ, däribland Triple Steelix ingår i det nationella VINNVÄXT-programmet. Projektets mål är enligt ansökan att Upprätthålla och vidareutveckla infrastrukturen för utveckling och innovation Fullfölja Triple Steelix-initiativets kompletterande funktioner i industriregionen Öka Triple Helix-aktörernas aktiva involvering i Triple Steelix-initiativet Stärka kopplingen lokalt-regionalt-nationellt-internationellt och vice versa Utveckla kunskapen om innovationsprocessen Bygga operativ kompetens hos fler Projektets mål ligger väl i linje med gällande nationella och regionala strategier, och i RUS talas t ex om vikten av att utveckla en miljö, nätverk och metodik gynnsamma för förverkligandet av idéer till tjänster och produkter. I projektet ingår samverkan med en stor mängd namngivna intressenter som stärker innovationssystemet som helhet, ger möjlighet att nyttja redan gjorda investeringar på ett bättre sätt, och höjer verkningsgraden i det generella konkurrenshöjande arbetet. 25
I angivna mål ingår även att säkra finansiering för ytterligare fem års från VINNVÄXT-programmets fortsättning. Normalt sett brukar Region Gävleborg visa försiktighet när det gäller att bevilja medel för att ett projekt skall arbeta med sin egen finansiering. I falet Triple Steelix är detta dock önskvärt att behålla som mål, då Triple Steelix verksamhet inte utgör ett enskilt projekt, utan snarare ett utvecklingssteg i en långsiktig process. Den senaste forskningen från EU-kommissionens The Cluster Observatory, som sammanställt internationella resultat för framgångsrika klusterinitiativ världen runt pratar om en långsiktig finansiering i klustrets hållbarhetsfas om ca 60% offentlig och 40% privat finansiering. Triple Steelix bör arbeta med det perspektivet i sin fortsatta verksamhet. Projektets kvantifierbara resultatmål kan betraktas som lämpliga indikatorer för verksamheten. Uppföljning av de långsiktiga effekterna av Triple Steelix arbete har hittills genomförts av det s k SLIM-projektet, som är ett samarbete mellan regionerna Värmland, Dalarna och Gävleborg, syftande till att stötta Norra mellansveriges prioriterade klusterinitaitv i deras utveckling, samt mäta effekterna av deras verksamhet. Triple Steelix som aktör I SLIM-mätningarna har företagen som deltar i Triple Steelix verksamhet överpresterat såväl i förädlingsvärde som ökad sysselsättning jämfört med kontrollgruppen i samma bransch utanför klustersamarbetet under samma period, se figur. Fig 2. Triple Steelix, förändring i medlemsföretagens förädlingsvärde jmf kontrollgrupper Fig 3. Triple Steelix, förändring i antal anställda i medlemsföretagen jmf kontrollgrupper 26
Horisontella faktorer Den senaste effektmätningen som genomfördes av SLIM-projektet 2012 visar att jämställdhetsarbetet i klusterinitiativens medlemsföretag har ökat jämfört med tidigare effektmätningar. Triple Steelix har ett aktivt jämställdhetsarbete, och samarbetar bl a med Fiber Optic Valleynär det gäller att hanvända genus som drivkraft för konkurrenskraft och innovation. Triple Steelix arbetar med miljödriven utveckling, och är en av delfinansiärerna och ägarna av Clean Production Center (CPC) i Hofors, som arbetar för energieffektiviseringar, samt att minska stålindustrins miljöavtryck. Verksamheten i CPC ligger dock utanför detta projekt. Triple Steelix är en stark och välrenommerad aktör i innovationssystemet som väl nyttjar andra aktörer, klusterorganisationer för att öka den regionala konkurrenskraften i Gävleborg och Dalarna. De enskilda utvecklingsprojekt som bedrivs inom Triple Steelix nätverk bedöms hålla generellt god kvalitet, och en av de innovationer som sprungits ur Triple Steelix nätverk är nominerat till SKAPApriset 2013. Kostnader och budget Klusterinitiativen är ofta uppbyggda med små medel och driver trots det långa samverkansprocesser med komplex finansieringsbild. Möjligheten att skapa egna intäkter är liten, dels p g a tidigare nyttjande av EU:s strukturfonder för finansiering av inventarier och utrustning, men också på grund av den egna verksamhetens karaktär. Intäktsskapande verksamheter och innovationer skall som regel avknoppas till växande företag. Marknadsmässiga kostnader för inventarier och lokalhyra kan mot den bakgrunden motiveras för ett klusterinitiativ. Region Gävleborgs begärda del (1,5 Mkr) av den offentliga finansieringen som innehåller delar både från nationella medel (VINNOVA/VINNVÄXT, 1,4 Mkr), Region Dalarna (1,75 Mkr) och medverkande kommuner (1,85 Mkr), totalt 6,5 Mkr, är i nivå med övriga nationellt prioriterade klusterinitiativ i Gävleborg. Magnus Ernström Utvecklingsstrateg Näringsliv och innovation 27
Handläggare: Ulrika Brandt 026-65 02 22 ulrika.brandt@regiongavleborg.se Triple Steelix/Jernkontoret Bo-Erik Pers Box 818 78128 Borlänge Projekt: Industriell Innovationskraft 2.0 Beslut Region Gävleborg beviljar Triple Steelix/Jernkontoret (org nr 802001-6237) högst 1 500 000 kronor (högst 23,1 % av de faktiska kostnaderna på 6 500 000 kronor eller högst 23,1 % av de totala stödberättigade kostnaderna på 6 500 000 kronor). Om projektets kostnader skulle bli lägre än budgeterat, minskas Region Gävleborgs finansiering proportionerligt med kostnaderna. Projektet ska pågå mellan 2014-01-01 och 2014-12-31 Villkor för beslut Region Gävleborg beviljar projektet medel under förutsättning att övriga finansiärer beviljar enligt finansieringsbudget. Projektet ska bedrivas i överrensstämmelse med innehållet i ansökan och beslut. Region Gävleborgs beslut kan inte överklagas. Motivering Projektet bidrar till måluppfyllelse inom området Smart samverkan, genom att samordna akademi, företag, myndigheter och andra aktörer kring arbetet med att stärka stålindustriföretagens konkurrenskraft på en global marknad. Projektet stärker drivkraften kompetens genom att via samverkan och gemensamma utvecklingsprocesser stärka hållbar konkurrenskraft i stålindustrin Projektet bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling genom att integrera insatser för jämställdhet och miljö i en traditionell bransch med traditionell snedfördelning mellan män och kvinnor. Ekonomiskt bidrar projektet till regional utveckling genom skapandet av högre förädlingsvärde och fler arbetstillfällen i ett av Gävleborgs industriella styrkeområden. Projektet är i enlighet med Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020, RUS, och med den regionala innovationsstrategin. Enligt den Nationella strategin stämmer projektet överens med det regionala tillväxtarbetet inom området Innovativa miljöer. Enligt den nationella innovationsstrategin stämmer projektet överens med området Innovativa företag och organisationer. 28
Projektbeskrivning Triple Steelix (TS) har sedan årsskiftet 2004/2005 ingått i vinnovas Vinnväxt program. Man närmar sig nu slutet (årsskiftet 2014/2015). Detta projekt skall ligga till grund för det förankringsarbete som krävs för att tydliggöra de nya krav och förväntningar som Vinnova ställer för fortsatt finansiering hos de samarbetspartner som hittills ingått i Triple Steelix. Dessa nya krav leder till en fokusering av Triple Steelix målgrupp. Alla företag har inte de resurser som krävs för att delta i mer långsiktiga forskningsrelaterade projekt. Projektet syftar därför till att även lägga grunden till hur arbetet med dessa företag skall organiseras. Dessa företag är en viktig och bärande del i innovationssystemet och deras utveckling är minst lika viktig för den långsiktiga utvecklingen i regionen då dessa företag oftast är leverantörer till de företag som ryms inom Triple Steelix framtida målgrupp. Syfte: Det övergripande syftet är att Triple Steelix skall få ett ökat mandat att utveckla och nyttogöra samt lyfta fram kunskapsbasen som en regional tillgång i ett internationellt perspektiv. Mål: Projektets mål är att upprätthålla och vidareutveckla infrastrukturen för utveckling och innovation, öka verkningsgraden i innovationssystemet samt stärka positionen för regionens stålindustri lokaltregionalt-nationellt-internationellt. Delmål: - Säkerställa fortsatt finansiering för Triple Steelix från Vinnova efter 2014 - Skapa en bred förankring för arbetssätt och prioriteringar som följer av Vinnovas nya krav. - Upprätthålla bredden på verksamheten så att det inte upplevs att man överger någon viktig målgrupp. Operativa mål: - Besöka minst 150 företag och identifiera utvecklingsbehov. - Initiera tre forskningsrelaterade utvecklingsprojekt. - Initiera 14 utvecklingsprojekt. - Delta i två internationella konferenser - 10 Företag som deltar i insatser för att öka kunskapen om jämställdhet i ett varumärkesperspektiv. - Fem företag som deltar i aktiviteter mot ökad internationalisering. Genomförandet av utvecklingsprojekten finansieras inte av detta projekt utan finansieras av företag i samverkan med andra finansiärer, T.ex. Triple Steelix projektbudget. Projektets målgrupp är företag inom stål och verkstadsindustri med tillhörande tjänstesektor samt regionens kunskapsaktörer och de samhällsaktörer som medverkar till och påverkar regionens utveckling. 29
Budget Resurser i projektet Kostnader 2014 Totalt Egen personal 5 839 907 5 839 907 Lokalkostnader 191 053 191 053 Övrigt 469 040 469 040 Faktiska kostnader 6 500 000 6 500 000 Summa totalt 6 500 000 6 500 000 Finansiering av resurserna i projekt Kontant finansiering 2014 Totalt Regionförbundet Gävleborg 1 500 000 1 500 000 Region Dalarna 1 750 000 1 750 000 Vinnova 1 400 000 1 400 000 Borlänge kommun 500 000 500 000 Gävle kommun 150 000 150 000 Sandvikens kommun 100 000 100 000 Hofors kommun 100 000 100 000 Avesta kommun 100 000 100 000 Hedemora kommun 100 000 100 000 Vansbro kommun 100 000 100 000 Norbergs kommun 100 000 100 000 Smedjebackens kommun 100 000 100 000 Fagersta kommun 100 000 100 000 Falu kommun 150 000 150 000 Mora kommun 100 000 100 000 Ockelbo kommun 100 000 100 000 Surahammars kommun 50 000 50 000 Summa kontant finansiering 6 500 000 6 500 000 Finansiering i annat än pengar Summa finansiering i annat än pengar Summa total 6 500 000 6 500 000 Redovisning Projektet ska rekvirera medel en gång i kvartalet. En första rekvisition ska vara inskickad till Region Gävleborg senast 2014-04-30. Rekvisitionen ska innehålla en lägesrapport, rekvisitionsblankett, underlag för kostnader i form av resultatrapport, huvudbok samt eventuella tidrapporter och beräkningsunderlag för timkostnad. Projektet ska slutredovisas senast 2015-03-31. Slutrapporten ska innehålla en utförlig redovisning av genomförda insatser, och därutöver samma underlag som vid delrekvirering. Utbetalning Utbetalning görs från anslaget 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. Generella villkor för projektmedlen framgår av bifogad villkorsbilaga. Ett exemplar av denna bilaga ska undertecknas av behörig firmatecknare och återsändas till Region Gävleborg, Box 834, 801 30 GÄVLE. 30
d) Projekt Upplev Nordanstig, dnr 2013-59 Allmänna utskottets beslut 1. Region Gävleborg beviljar NORDANSTIGS KOMMUN (org nr 212000-2312) högst 1 950 000 kronor (högst 55,1 % av de faktiska kostnaderna på 3 540 000 kronor eller högst 50 % av de totala stödberättigade kostnaderna på 3 900 000 kronor). Om projektets kostnader skulle bli lägre än budgeterat, minskas Region Gävleborgs finansiering proportionerligt med kostnaderna. Projektet ska pågå mellan 2014-01-01 och 2015-12-31 Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 1 950 000 kr till projektet. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Målområden i RUS: Stärkta individer, Smart samverkan, Tillgängliga miljöer Drivkrafterna i RUS: Infrastruktur, Kompetens Hållbarhetsperspektivet: Social (jämställdhet, integration, folkhälsa, ålder, tillgänglighet), Miljömässig och Ekonomisk Underliggande program Smarta mål Förslag på andra aspekter att reflektera kring: (genomförandeförmåga, projektledning/organisation, risker, konsekvenser, koppling till andra projekt, rimlighet, kostnadseffektivitet, konkurrenspåverkan) Nordanstigs kommun ansöker medel för Projekt Upplev Nordanstig. Syftet är att arbeta med samverkan och destinationsorganisering i Nordanstig. Målen är: - Ökad lönsamhet för befintliga företag. - Möjliggöra för fler arbetstillfällen och nya verksamheter - Öka samverkan mellan näring och övriga aktörer - Synliggöra utbudet - Start för destinationsutveckling för Nordanstigs kommun Projektet är sprunget ur arbetet med Samverkan besöksäring i Nordanstigs kommun samt av samverkan med det regionala utvecklingsprojektet för besöksnäringen i Gävleborg Nu kör vi. Tjänstemannabedömningen är att projektet ligger i linje med besöksnäringsstrategin och det arbete som utförs inom ramen för Nu kör vi projektet som arbetar för att bygga upp den turistiska strukturen i regionen i ett långsiktigt perspektiv. Destinationsutveckling och destinationsorganisering är en förutsättning för att hela det turistiska systemet ska fungera och bli lönsamt. 31