Föräldrastöd i mångkulturella möten: förhandlingar mellan stat, professionella och föräldrar.

Föräldrastöd i mångkulturella möten: förhandlingar mellan stat, professionella och föräldrar. Sammanfattning. Det övergripande syftet i föreliggande projektansökan är att granska hur föräldrastödjande insatser utformas och tas emot, samt hur den goda barndomens och det goda föräldraskapets innebörder förhandlas i mötet mellan föräldrar och mellan föräldrar och professionella. Projektet kommer särskilt att belysa hur föräldrar och barn med utländsk bakgrund och/eller i socioekonomiskt utsatta områden nås av, upplever och använder sig av olika former av generellt föräldrastöd. Forskningsprojekten består av fyra delprojekt vilka belyser olika arenor där föräldrastödjande insatser bedrivs. Delprojekten speglar de behov av bättre kunskap som Linköpings kommun och kommuner i Östergötlandsregionen har identifierat samt forskningsproblem och sociala dilemman som identifierats i tidigare forskning. Projektet som helhet kommer att ge kunskaper om hur sociala, kulturella och ekonomiska faktorer påverkar föräldrars behov av stöd samt vilken form av stöd föräldrar efterfrågar. Mer specifikt kommer projektet att ge kunskap om hur manualbaserade föräldrastödsprogram för föräldrar med utländsk bakgrund översätts och implementeras, hur samarbete mellan hem och skola fungerar och kan utvecklas, hur föräldrar och professionella förstår och definierar föräldrastöd och föräldrars behov samt möjligheter och hinder för samverkan inom och mellan professionella aktörer. Projektansökan bygger på den samverkan, det nätverk och de erfarenheter som projektet Samverkande föräldrastöd nätverk för forskning och utveckling hittills resulterat i. Erfarenheterna från projektet kommer också att förvaltas i den forskningsgrupp som byggs upp vid Linköpings universitet samt inom Linköpings kommuns enhet för forskning och utveckling (FoU enheten). FoU enheten kommer också att i fortsättningen stödja den regionala samverkan avseende föräldrastödsverksamheter. 1

Innehållsförteckning Forskningsplan Syfte Delprojekt 1: Översättning och implementering av föräldrastödsprogram Specifika frågeställningar Metod Delprojekt 2: Den mångkulturella skolan som arena för föräldrastöd Specifika frågeställningar Metod Delprojekt 3: Föräldrastöd och föräldraskap begreppens innebörder och verkningar Specifika frågeställningar Metod Delprojekt 4: Forskning och utvärdering av nätverksarbetet inom ramen för projektet Samverkande föräldrastöd Specifika frågeställningar Metod Förväntat resultat av projektet Förväntad betydelse av resultatet 2

Forskningsplan Syfte Det övergripande syftet i föreliggande projektansökan är att granska hur föräldrastödjande insatser utformas och tas emot samt hur den goda barndomens och det goda föräldraskapets innebörder förhandlas i mötet mellan föräldrar och mellan föräldrar och professionella. Projektet kommer särskilt att belysa hur föräldrar och barn med utländsk bakgrund och/eller i socioekonomiskt utsatta områden nås av, upplever och använder sig av olika former av generellt föräldrastöd. Forskningsprojekten består av fyra delprojekt vilka belyser olika arenor där föräldrastödjande insatser bedrivs. Delprojekten speglar de behov av ökad kunskap som Linköpings kommun och övriga kommuner i Östergötland har identifierat samt de områden i behov av att utforska vidare som framkommit genom forskarnas genomgång av tidigare föräldrastödsforskning. Delprojekt 1: Översättning och implementering av föräldrastödsprogram (Forskare: fil dr Kjerstin Andersson, fil dr Tobias Samuelsson) Förlagan till mycket av det material som används inom olika föräldrastödsprogram har hämtats från andra länder, inspirerats och utvecklats i samarbete med institutioner i andra länder. Programmet COPE finns till exempel i Kanada och har överförts till den svenska kontexten. Vid användningen av materialet i kurser i Sverige för föräldrar med andra språk än svenska sker ytterligare översättningar när materialet ska användas praktiskt vid kurstillfällena. Vad händer i översättningsprocessen från engelska till svenska när manualbaserade föräldrastödsprogram översätts och implementeras till svensk kontext? Specifika frågeställningar: Frågor som delprojekt 1 avser svara på är: Metod Vad händer med programmen och dess implementering när de anpassas till utrikesfödda föräldrar med olika kulturell och nationella bakgrund? Hur sker den språkliga, kulturella och sociala anpassningen i mötet föräldrar emellan och mellan samtalsledare och föräldrar? Hur tolkas programmets innebörder kulturellt av samtalsledarna? Vilken roll får samtalsledaren i den kulturella och språkliga anpassningen? Studien kommer att omfatta olika steg i implementeringen av föräldraprogram. Data kommer att samlas in genom att översättningar av undervisningsmaterialet granskas, etnografiska observationer görs av föräldrastödsprogram/kurser som sker på annat språk än svenska eller som sker på svenska men där många föräldrar med utländsk bakgrund medverkar samt genom intervjuer med föräldrar och samtalsledare. 3

För att studera implementeringsprocessen av programmen i nya språkliga kontexter som i COPE, Komet och öppna kurser som erbjuds av till exempel Rädda Barnen, kommer vi att följa olika kurser/program. I Linköpings kommun erbjuds kurser på arabiska och somaliska inom föräldraprogrammen COPE och Komet fokus kommer därför att ligga på dessa manualbaserade program samt på de öppna kurser som Rädda Barnen i Norrköping erbjuder föräldrar med utländsk bakgrund. Kvalitativa intervjuer med kursdeltagare och samtalsledare kommer att genomföras. Delprojekt 2: Den mångkulturella skolan samarbetet mellan hem och skola i socioekonomiskt utsatta områden (Forskare: fil dr Disa Bergnéhr, docent Asta Cekaite, fil dr Karin Osvaldsson,) Delprojektets övergripande syfte är att studera relationen mellan hem och skola i socioekonomiskt utsatta områden med en hög andel utrikesfödda barn och föräldrar genom tre studieområden: - Lärande samspel ett kompetensutvecklingsprogram för pedagoger, föräldramötet och utvecklingssamtalet. - Hur uppnås en god samverkan mellan hem och skola i skolor där många föräldrar och barn inte har svenska som modersmål samt har skilda kulturella erfarenheter? - Vad är det för syn på barn och föräldraskap i skolans och pedagogernas uppdrag som kommer till uttryck inom de olika studieområdena? Programmet Lärande samspel syftar till att utveckla pedagogernas bemötande av barn och föräldrar på ett sätt som resulterar i att barnens lärande och mående i skolan förbättras samt att föräldrarna genom pedagogerna kan få förstärkt stöd i sitt föräldraskap. Linköpings kommun har också påbörjat ett utvecklingsarbete kring föräldramötena i skolan. Inom ramen för föräldramötet ska öppna samtalsgrupper erbjudas, där föräldrarna ges utrymme att diskutera frågor kring föräldraskap tillsammans och med stöd av en extern samtalsledarare. I det lagstadgade utvecklingssamtalet möts elev, föräldrar och pedagog i ett trepartssamtal där ett kontrakt, den individuella utvecklingsplanen, ska skrivas under. Den individuella utvecklingsplanen syftar bland annat till att föräldrar och barn ska informeras om barnets kunskapsutveckling samt att föräldrarnas delaktighet i barnets skolgång ska stärkas. Specifika frågeställningar: Hur upplever pedagogerna kompetensutvecklingsprogrammet Lärande samspel? Får de verktyg de behöver för att bättre samarbete med hemmen? Hur upplever föräldrar och barn som berörs av programmet Lärande samspel sin relation till pedagogen och skolan? Har programmet gjort någon skillnad, sett till hur pedagog, föräldrar och barn upplever det? 4

Vad innehåller de gemensamma föräldramötena? Vad blir resultatet av det utvecklingsarbetet kring att förändra föräldramötet som påbörjats? Hur upplever föräldrarna det nya innehållet med öppna grupper och vad framkommer i de samtal som de öppna grupperna på föräldramötet erbjuder? Vad innehåller samtalet mellan pedagog, förälder och elev som förs i det individuella utvecklingssamtalet och i anknytning till att elevens individuella studieplan upprättas? Vad, om något annat än själva studieplanen, resulterar mötet och upprättandet av planen i? Blir mötet ett stöd i samverkan mellan hem, och skola? Metod Delstudie a handlar om pedagogprogrammet Lärande samspel. Lärande samspel består i åtta träffar á tre timmar. Forskare kommer att medverka vid träffarna och föra anteckningar om innehåll och diskussioner på skolor i socioekonomiskt utsatta områden där kursen/utbildningen ges. Intervjuer kommer att genomföras med pedagogerna som deltar i programmet samt med de föräldrar som berörs. Eventuellt kan barn komma att intervjuas (efter etisk prövning med godkännande). Tolk kommer att användas vid behov. Intervjuer kommer också att göras med rektor och eventuellt annan personal kring hur samarbetet mellan hem och skola bedrivs. Skolor, pedagoger och föräldrar kommer att följas under cirka ett och ett halvt år med återkommande intervjuer och besök, bland annat för att granska om Lärande samspel påverkar relationen hem skola och pedagog elev i ett längre perspektiv men också för att få bättre förståelse i hur samarbetet hem skola fungerar i skolor där omsättningen elever och föräldrar ofta är relativt stor. Materialet kommer att analyseras utifrån ett diskursivt socialpsykologiskt perspektiv (se t ex Davies och Harré 1990; Potter och Wetherell 1987). Delstudie b, som handlar om att utveckla skolans föräldramöten, kommer att bedrivas på så sätt att forskare följer föräldramöten på skolor både i socioekonomiskt utsatta områden samt i mer resursstarka bostadsområden. Deltagande observation och videoinspelning kommer att vara en viktig metod i insamlandet av data. Föräldrar och samtalsledare samt pedagoger kommer att tillfrågas att medverka i intervjuer kring föräldramötet, dess innehåll och upplevelserna av detta. Delstudie c, det individuella utvecklingssamtalet, kommer att genomföras genom att individuella utvecklingssamtal spelas in (video, alternativt bandspelare). Intervjuer kommer också att göras med föräldrar, eventuellt elev (vid godkännande från etikprövningsnämnden) och pedagog i samband med utvecklingssamtalet. Delprojekt 3: Föräldrastöd och föräldraskap begreppens innebörder och verkningar (Forskare: fil dr Disa Bergnéhr, fil dr Judith Lind, Fil Dr Marie Gustavsson, Professor Bengt Sandin) Föräldrastöd och förälder är dynamiska begrepp som kan betyda och innebära olika saker för olika personer. Begreppen behöver problematiseras, granskas och belysas 5

för att man skall kunna svara på frågan om vad som behövs för att stärka barns och ungas hälsa och mående. Att föräldrar söker råd av andra föräldrar på internet kan beskrivas som ett uttryck för de olika ideal och råd kring barns vård och fostran som finns. Föräldrar utvecklas som föräldrar genom att ta ställning i olika barnuppfostringsfrågor, till exempel genom olika diskussionsforum på internet, samt genom att delta (eller icke delta) och uppmuntra barnen till olika aktiviteter; de gör och visar upp sig själva som förälder och som familj genom sina föräldraskapande handlingar (Finch 2007). Det är därför intressant och angeläget att undersöka hur föräldrar gör detta, hur de förhåller sig till olika uppfostransideal, vilka dilemman, svårigheter och lösningar föräldrar beskriver i sitt föräldraskap, och hur de därmed bidrar till att skapa och omskapa normer för föräldraskap genom det föräldraskap de praktiserar och den barndom som de genom sina praktiker är medskapare till. Specifika frågeställningar Metod Vilken innebörd ges begreppet föräldrastöd och den goda föräldern i olika professionella grupper, inom skolan, inom socialtjänsten, hos personal inom mödra- och barnhälsovården? Vilka råd och tips, ideal och föreställningar möter och förmedlar föräldrar på webbsidor om barn och föräldraskap? Hur definierar föräldrar från olika grupper begreppet stöd och deras önskemål och behov av särskilda former av stöd? Bland annat kommer data som samlas in i delprojekt 1 och 2 att användas för att analysera och besvara frågeställningarna i delprojekt 3. Kompletterande data kommer att samlas in genom att webbsidor och chattforum för föräldrar på nätet granskas. En undersökningsdel kommer att bestå i undersökningar av själva sidorna. Vem är de olika sidorna riktade till, finns det olika versioner riktat till olika typer av föräldrar? Erbjuds information på fler språk än svenska, har de lättlästa versioner av informationen? Kopplat till detta blir ju även frågor som de ovan om: Vilka råd och tips, ideal och föreställningar möter och förmedlar föräldrar på webbsidor om barn och föräldraskap? En annan undersökningsdel handlar om att genomföra fokusgrupper där föräldrar får diskutera olika webbsidor och chattforum samt innehållet i de råd och tips som där ges. Fokusgrupperna kommer att sammanställas av föräldrar med olika social och kulturell bakgrund. För att få ett blandat urval av föräldrar kontaktas dessa genom olika skolor men också genom ideella föreningar. Delprojekt 4: Forskning om nätverksarbetet inom ramen för projektet Samverkande föräldrastöd (Forskare: fil dr Marie Gustavsson, fil dr Kerstin Johansson) Projektet Samverkande föräldrastöd fick medel 2010-2011 för att bland annat upprätta ett nätverk i Östergötlandsregionen med representanter från kommuner, landsting, ideella organisationer samt forskare från Linköpings universitet. Det är 6

angeläget att fortsätta att etablera det forsknings- och utvecklingsarbete som påbörjats genom nätverket. Nätverket som har skapats genom projektet Samverkande föräldrastöd har bland annat möjliggjort idéspridning, nätverksbyggande och kompetensutveckling och ett närmande och ökad förståelse mellan forskning och praktik. Det är angeläget att utvärdera det samverkansarbete som tagit fart, men även att försöka sätta samverkan i fokus för forskning utifrån ett mer problematiserande perspektiv. Utvärderingen av samverkan kommer att bedrivas av Linköpings kommun i samarbete med forskare från Linköpings universitet. Utvärderingen av samverkan avser att besvara följande frågor: Specifika frågeställningar Metod Hur har och kan nätverket verka för ökad samverkan? Vilka hinder och möjligheter för samverkan inom och mellan verksamheter och organisationer kan utrönas och hur har dessa påverkat det generella föräldrastödet? Upplever aktörerna inom nätverket att samarbetet mellan lärosäte och praktiker har varit gynnsamt för de föräldrastödjande insatserna. Hur och varför/varför inte? I studien kommer samverkan att analyseras med flera kompletterande metoder av såväl kvantitativ som kvalitativ karaktär. Verksamhetsberättelser, uppdragsbeskrivningar och andra dokument kommer att analyseras med fokus på samverkansfrågor. Ett mindre antal djupintervjuer med verksamhetsföreträdare och personal genomförs kring hur dessa har upplevt att samverkan har fungerat inom ramen för nätverket. När dessa analyserats kommer en enkät att tas fram för att gå ut till samtliga personer som varit involverade i Samverkande föräldrastöd. Förväntat resultat av projektet Projektet som helhet kommer att ge kunskaper om hur sociala, kulturella och ekonomiska faktorer påverkar föräldrars behov av och önskemål om stödjande insatser och vad olika föräldrar efterfrågar. Projektet kommer att bidra till att utveckla kunskaperna om vad för stöd, normer och värderingar som olika föräldrar (och familjer) möter och söker. Delprojekt 1 avser besvara huruvida manualbaserade föräldrastödsprogram och öppna kurser för föräldrar med utländsk bakgrund tar upp generella problem och strategier med att vara förälder i Sverige, eller om programmen är etnocentriska och har ett innehåll som riskerar att skapa känslor av alienation och utanförskap hos föräldrar med utomnordisk bakgrund. Delprojektets syfte är att ge vidgad kunskap i de behov och önskemål om stöd som föräldrar med utländsk härkomst har. Delprojekt 2 kommer att ge vetenskapliga underlag för hur samarbete och samverkan mellan hem och skola fungerar samt möjligheter och begräsningar för att ett gott samarbete ska komma till stånd. 7

Delprojekt 3 kommer att besvara frågan hur föräldrar och professionella förstår och definierar föräldrastöd och föräldrars behov. Resultatet av delprojekt kommer att kunna ligga till grund för beslut om hur Linköpings kommun och samverkande kommuner i samarbete med landstinget tillsammans och i samverkan kan utveckla regionens föräldrastödjande insatser. Delprojekt 4 kommer att specifikt granska samverkan kring föräldrastödjande insatser och belysa möjligheter och hinder för samverkan. Vi räknar med att publicera resultat på både svenska riktat till allmänheten samt i vetenskapliga publikationer på både svenska och engelska. Vi har också för avsikt att publicera en antologi som med olika uppsatser belyser frågorna ur olika perspektiv nationella och lokala sammanhang, familje- och barnperspektiv, professionella perspektiv och analyser av samverkan. Detta projekt kommer att omfatta samtliga av de områden för vilket vi erhållit stöd från Folkhälsoinstitutet. Förväntad betydelse av resultatet En god relation mellan hem och skola påverkar elevens lärande positivt, visar skolforskning (Tallberg Broman m fl. 2002). I den nationella strategin för föräldrastod (SOU 2008:131) lyfts skola och förskola upp som arenor för föräldrastödjande insatser. Vikten av att nå ut till alla föräldrar med erbjudande om stöd betonas också, där föräldrar med invandrarbakgrund nämns som en grupp som kan var svår att nå. Det generella föräldrastödet behöver anpassas till minoritetsgruppers och socioekonomiskt utsatta gruppers behov och upplevelser av stöd (se till exempel Al fakir 2010). Kvalitativa analyser av det skisserade slaget kan ligga till grundval av utveckling av nya former för föräldrastöd samt överbrygga sociala och kulturella skillnader. Studierna i denna projektansökan avser att generera kunskaper som kan möjliggöra en sådan anpassning samt vidga våra insikter i de hinder och möjligheter som föreligger för att få till stånd ett gott samarbete mellan hem och skola och mellan professionella och föräldrar. Fördjupade erfarenheter och forskning inom området krävs. 8

Kommunens förutsättningar för att genomföra forskningsplanen Det pågående projektet, Samverkande föräldrastöd nätverk för forskning och utveckling, har på ett konstruktivt sätt utvecklat en nära samverkan och ett gemensamt utvecklingsarbete mellan Linköpings universitet, Tema Barn, Centrum för kommunstrategiska studier och Linköpings kommun samt nätverket med representanter för landsting, omgivande kommuner och ideella organisationer. Projektansökan bygger på den samverkan, det nätverk och de erfarenheter som projektet samverkande föräldrastöd hittills resulterat. När projektet Samverkande föräldrastöd upphör i och med utgången av 2011 finns vinster med att delar av projektets utvecklingsområden ges möjlighet till mer omfattande utvärderingar och en fortsatt kunskapsspridning som en tilldelning av nya projektmedel skulle medföra. Erfarenheterna från projektet kommer också att förvaltas i den forskningsgrupp som byggs upp vid Linköpings universitet samt inom Linköpings kommuns FoU enhet. FoU enheten kommer också i fortsättningen att utveckla den regionala samverkan avseende föräldrastödsverksamheter där detta är möjligt. Projektorganisation Genom projektet Samverkande föräldrastöd har en projektorganisation som består av projektledare, styrgrupp och nätverk skapats. Den kan med fördel vara bärande även vid ett fortsatt och utvecklat projekt med nya projektmedel. Innevarande projekts inledningsfas är genomförd. Administrativa och praktiska förutsättningar är på plats och utvecklingsarbetet och forskningen pågår som bäst. Det finns effektivitetsvinster med att använda befintlig organisation, modifiera den för kommande projekt, och därmed snabbt vara i gång med fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete. Projektorganisationen innebär att kommunen i ett eventuellt kommande arbete har en projektledare och processledare anställda för att svara för kommunikation med Statens folkhälsoinstitut samt för att samordna utvecklingsprojekten. Vidare ska de tillsammans med projektansvarig på universitetet samordna forskare från universitetet, Tema barn och Centrum för kommunstrategiska studier, svara för samverkan med universitetets forskarnätverk samt delta i utvärdering av det regionala nätverket. 9

Internationella publikationer för samtliga forskare (påpekas bör dock att det finns en betydande mängd publikationer på svenska av forskarna som troligen är av större värde för kommunerna) Andersson, K. (2007). To slap a Kraxelhora : Violence as category bound activity in young men s talk on violence'. NORMA, 2, 144-162. Andersson, K. (2008). Constructing young masculinity: A case study of heroic discourse on violence. Discourse & Society, 19, 139-161. Andersson, Kjerstin. (2008). Over gravlax sandwiches: On masculinities with Professor James W. Messerschmidt, NORMA, 3(1), 5-12 Areschoug, J. (2005) Between compulsory schooling and sterilization. Education for feeble-minded children 1925 1954 i History of Education Researcher May 2005, nr 75. Areschoug, J.(2005) Parenthood and intellectual disability. Discourses on birth control and parents with intellectual disabilities 1967 2003 i Scandinavian Journal of Disability Research 2005, nr 3-4. Areschoug, Judith et al (2003). Childhood and the State the State of Childhood. H-Net Reviews in the Humanities & Social Sciences, H-Education, October, 2003 Aronsson, K. & Cekaite, A. (kommande i Discourse & Society, 2011). Activity contracts and directives in everyday family politics. Bergnéhr, Disa. 2006. Love and family: discussions between Swedish men and women concerning the transition to parenthood [35 paragraphs]. Forum Qualitative Sozialforschung/Forum: Qualitative Social Research [On-line Journal], 8(1), Art. 23. Available at: http://qualitative-research.net/fqs-texte/1-07/07-1-23-e.htm [0118, 2007]. Bergnéhr, Disa. 2009a. Social influence and the timing of parenthood. Interpersona, 3 (Supplement 1), Special Issue on Relationship Research in Scandinavia. www.interpersona.org. Björk-Willén, P. & Cromdal, J. (2009). When education seeps into play: How preschool children accomplish doing multilingual education in free play. Journal of Pragmatics, 41, 1493-1518. Cekaite, A. & Aronsson, K. (2004). Repetition and joking in children s second language conversations. Playful recyclings in an immersion classroom. Discourse Studies, 6, 373-392. Cekaite, A. & Aronsson, K. (2005). Language play: a collaborative resource in children s L2 learning. Applied Linguistics, 26, 169-191. Cekaite, A. & Björk-Willen, P. (kommande). Peer group interactions in multilingual educational settings: Co-constructing social order and norms for language use. International Journal of Bilingualism. Cekaite, A. & Evaldsson, A-C. (2008). Staging linguistic identities and negotiating monolingual norms in multiethnic school settings. International Journal of Multilingualism, 5, 177-196. Cekaite, A. (2007). A child s development of interactional competence in a Swedish L2 classroom. The Modern Language Journal, 91, 45-62. Cekaite, A. (2009a). Soliciting teacher attention in an L2 classroom: Embodied actions and affective displays. Applied Linguistics, 30/1: 26-48. Cekaite, A. (2009b). Collaborative corrections with spelling control: Digital resources and peer assistance. International Journal of Computer Supported Collaborative Learning, 4, 319-341. 10

Cekaite, A. (2010). Shepherding the child: Embodied directive sequences in parentchild interactions. Text & Talk, 30/1, 1-25. Cekaite, A. (bidrag efter förfrågan, minor revisions). Child pragmatic development. För C. A. Chapelle (General editor) The Encyclopedia of Applied Linguistics. Wiley-Blackwell. Cromdal, J. & Aronsson, K. (2000). Footing in bilingual play. Journal of Sociolinguistics,4, 435-457. Cromdal, J. & Osvaldsson, K. (2006). Managing interruption in multiparty talk. I: F. Columbus (red). Advances in communication and media research, Vol. 5. N.Y: Nova Science. Cromdal, J. & Osvaldsson, K. (in press, accep. 2008). Managing interruption in nondyadic talk. To appear in Human Studies. Cromdal, J. (1999). Childhood bilingualism and metalinguistic skills: Analysis and control in young Swedish-English bilinguals. Applied Psycholinguistics, 20, 1-20. Cromdal, J. (2000). Creating a monolingual story in bilingual conversation. In: J. N. Jørgensen & A. Holmen (red). Det er Conversation 801, degil mi? Perspectives on the bilingualism of Turkish-speaking children and adolescents in North Western Europe. Copenhagen Studies in Bilingualism, Køge Series, K7. Copenhagen: The Royal Danish School of Educational Studies. Cromdal, J. (2001). Can I be with? Negotiating play entry in a bilingual school. Journal of Pragmatics, 33, 515-543. Cromdal, J. (2001). Overlap in bilingual play: Some implications of code-switching for overlap resolution. Research on Language and Social Interaction, 34, 421-451. Cromdal, J. (2003). Bilingual text production as task and resource: Social interaction in task oriented student groups. Nordlyd, 31, 746-761. Cromdal, J. (2003). The creation and administration of social relations in bilingual group work. Journal of Multilingual and Multicultural Development, 24, 56-75. Cromdal, J. (2003). The creation and administration of social relations in bilingual group work. In: J. N. Jørgensen, (ed.), Bilingualism and social change: Turkish speakers in North Western Europe. Clevedon: Multilingual Matters. Cromdal, J. (2004). Building bilingual oppositions: Code-switching in children s disputes. Language in Society, 33, 33-58. Cromdal, J. (2005). Bilingual order in collaborative text processing: On creating an English text in Swedish. Journal of Pragmatics, 37, 329-353. Cromdal, J. (2006). Socialization. In: K. Brown (Ed.). Encyclopedia of Language and Linguistics 2 nd Ed. Vol. 11, North-Holland: Elsevier Press. 462-466. Cromdal, J. (2009). Childhood and social interaction in everyday life: Introduction to the special issue. Journal of Pragmatics, 41, 1473-1476. Cromdal, J. (2010/in press). Gender as a practical concern in children s management of play participation. To appear in: Susan Speer & Elisabeth Stokoe (Eds)., Gender and conversation. Cambridge: Cambridge University Press. Cromdal, J., Osvaldsson, K. & Persson-Thunqvist, D. (2008) Context that matters: Producing thick-enough descriptions in initial emergency reports. Journal of Pragmatics, 40, 927-959. Cromdal, J., Osvaldsson, K. och Persson-Thunqvist, D. (2008) Context that matters: Producing thick-enough descriptions in initial emergency reports. Journal of pragmatics. Vol 40, s. 927 959 11

Cromdal, J., Tholander, M. & Aronsson, K. (2007). Doing reluctance : Managing delivery of assessments in peer evaluation. In: A. Hepburn & S. Wiggins, (eds.) Discursive research in practice. Cambridge: Cambridge university Press. 203-223 Evaldsson, A-C. & Cekaite, A. (kommande i Pragmatics, 2011). Subverting and reproducing linguistic norms in peer groups. Gustavsson Holmström, M & M. Starke, Being part of a parenting group, Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, Special Issue on Parenting (submitted). Hearn, J., Andersson, K. & Cowburn, M. (2007). Final report. Guidelines for research on doing research with perpetrators of sexual violence. Sexual Violence Research Initiative, and The Global Forum for Health Research. Linköping University Lind, J. & S. Johansson (2009), Preservation of the child s background in in- and intercountry adoption i International Journal of Children s Rights, vol 17, nr 2. Lind, J. (2008) The best interest of the child as an argument in assessments of parent potential in Sweden, International Journal of Law, Policy and the Family, vol 22, nr 1. Lindgren, A-Li, (2004) Radio, i Paula S. Fass (red), Encyclopedia of Children and Childhood in History and Society, New York: Macmillan Reference USA; London, 1056 pp. 3 vols. Gale Virtual Reference Library, vol. 2, 2004: 707 709 Lindgren, A-Li, Gender and Generation in School Radio Broadcasts in the 1930s: Critical Discourse Analysis of Dialogues, Submitted. Lindgren, A-Li, Negotiating gender equity with the help of children: Educational media in public television in the 1970s, Submitted. Lindgren, A-Li, Transgressing boundaries of citizenship: notions of gender and generation targeted at children in educational radio broadcasts in the 1930s, Accepted forthcoming JSHCY 2011 Llewellyn G. & Gustavsson Holmström, M. (coming), Understanding community in the lives of parents with intellectual disability, In: Llewellyn, G., Traustadóttir, R., McConnell, D. & Sigurjónsdóttir, H. B. Parents with intellectual disabilities and their children: Living and learning in the community. John Wiley & Sons, Ltd. Markström, A-M. & Halldén, G. (2009) Children s Strategies for Agency in Preschool. Children and Society. Vol 23,No 2, pp. 112-122. Markström, A-M. (2009) The parent-teacher conference in the Swedish preschool. A study of an ongoing process as a pocket of local order. Contemporary Issues in Early Childhood, Vol 10, No 2, pp. 122-132. Markström, A-M. (submitted 2009) Talking about children s resistance to the institutional order and teachers in preschool. Markström, A-M. (submitted 2009) To introduce institutional talk by using cards. A study or interaction in parent-teacher conferences. Critical Discourse Studies. Osvaldsson, K. (2004) I don t have no damn cultures. Doing normality in a deviant setting. Qualitative Research in Psychology, 1, (3). 239-264 Osvaldsson, K. (2004) On laughter and disagreement in multiparty assessment talk. TEXT, 24 (4) 517-545 Osvaldsson, K., Persson-Thunqvist, D. & Cromdal, J. (2009/in press). Securing comprehension: Clarifications and corrections in emergency calls with nonnative speakers of Swedish. To appear in: International Journal of Bilingualism, 12, Persson-Thunqvist, D., Cromdal, J. & Osvaldsson, K. (in press). SOS one-one-two what has occurred?: Managing openings in children s emergency calls. Discourse Processes 12

Samuelsson, Tobias. (2009). En del av barndomen, en väg till vuxenlivet. Barns arbete i Sverige. Barn 3-4: 157-172. Sandin, B (2003) Childhood and the Welfare States (with Ning de Conink Smith) in ed. Paula S. Fass, Encyclopedia of Children and Childhood in History and Society. MacMillan Press NY. Sandin, B (2003), Funeral Processions, Street Urchins, Education, and Surveillance Interchange vol 34 pp 261-280 Kluwer Academic Publisher. Netherlands. Sandin, B (2003), Understanding Literacy in its Historical Contexts: Past Approaches and Work in Progress. Guest Editor with H.J. Graff and Alison Mackinnon, Interchange vol 34, Number 2& 3. 2003. Kluwer Academic Publisher. Netherlands. Sandin, B (2005), The politics of reading and writing problems: changing definitions in Swedish schooling during the twentieth century. With Karin Zetterquist Nelson in History of Education, March vol 34 no 2, 1-17. Sandin, B (2007), National Citizenship and Early Policies Shaping The Century of the Child in Sweden and the United States with Kriste Lindenmeyer in Journal for the History of Children and Youth vol 1 Sandin, B (2009), Coming to terms with Child Labor-History of Child Welfare Policy in Child Labor World Atlas: a Reference Encyclopedia. ed. Hugh Hindman, M.E. Sharpe NY. Sandin, B (2010), Education Chapter 5: Education. Volume, The Age of Empire, 1800-1900. History of childhood in the west. Berg Publisher. Sandin, B (2009), Understanding Literacy in its Historical Contexts Socio-Cultural History and the Legacy of Egil Johansson ed with Harvey Graff. Nordic Academic Press. Lund. Zetterquist Nelson, K. & Sandin, B. (2005) Politics of Reading and Writing Problems. Changing Definitions in Swedish schooling during the 20th century. History of Education 34(2): 189-205. Zetterquist Nelson, K. (2006) The Construction of an Open Time Dimension in Narratives about the Becoming of LG-families: An Act of Resistance. Lesbian & Gay Psychology Review 7(1): 8-18. Zetterquist Nelson, K. The development of the Sandtray as both diagnostic instrument and therapeutic interaction 1945-1960. Two renderings of the individualization of children, Pedagogica Historica (Submitted) Referenser Alfakir, N. (2010) Föräldrasamverkan i förändring: handbok för pedagoger. Liber. 13

Alwin, F. D. (1996) From childbearing to childrearing: the link between the declines in fertility and changes in the socialization of children. Population and Development Review, 22: 176-196. Annerbäck, E-M. m fl (2010) Prevalence and characteristics of child physical abuse in Sweden findings from a population-based youth survey. Acta Peadiatrica. Barnombudsmannen (2007) Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. www.bo.se. Beck, U. & Beck-Gernsheim, E. (1995) The Normal Chaos of Love. Cambridge: Polity. Bergnéhr, D. (2008) Timing parenthood: independence, family and ideals of life. Linköping: Linköpings universitet. Björnberg, U. & Kollind, A-K. (2005) Individualism and Families: Equality, Autonomy and Togetherness. London: Routledge. Bäck-Wiklund, M. & Bergsten, B. (1997) Det moderna föräldraskapet: en studie av familj och kön i förändring. Stockholm: Natur och kultur. Carlsson, M. (2002) Svenska för invandrare - brygga eller gräns? Syn på kunskap och lärande inom SFI-undervisningen. Göteborg: Göteborgs universitet. Davies, B. & Harré, R. (1990) Positioning: the discursive production of selves. Journal for the Theory of Social Behaviour, 20(1): 43-63. Elvin-Nowak, Y. (1999) Accompanied by Guilt: Modern Motherhood the Swedish way. Stockholm: Stockholm university. Fast, C. (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Ped. Inst. Uppsala universitet. Finch, J. (2007) Displaying families. Sociology, Vol. 41(1):65-81. Forsberg, L. (2009) Involved parenthood: everyday life in Swedish middle-class families. Linköping: Linköpings universitet. Furedi, F. (2008) Paranoid parenting: why ignoring the experts may be best for your child. London: Continuum. Gustafsson, I. & Kihlbom, M. (2010) Ta föräldrar på allvar: Om föräldraskap och föräldrastöd. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsa. Gustafsson, I. (2010) Det eviga projektet att göra föräldrar till bättre föräldrar. I Gustafsson, Inga & Kihlbom, Magnus (red), Ta föräldrar på allvar: Om föräldraskap och föräldrastöd. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsa. Gustafsson, L. H. (2010) Växa inte lyda. Stockholm: Nordstedts. 14

Hallberg, A-C. (2006) Parental support in a changing society. Lund: Lund University. Halldén, G. (2007) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons. Halldén, G. (1992) Föräldrars tankar om barn. Uppfostringsideologi som kultur. Stockholm: Carlssons. Hays, S. (1996) The Cultural Contradictions of Motherhood. London: Yale University Press. Hochschild, A. & Machung, A. (1989) The Second Shift. Working Parents and the Revolution at Home. New York, N.Y.: Viking. Hochscild, A. (1997) The Time Bind: When Work Becomes Home and Home Becomes Work. New York: Metropolitan Books. Hollway, W. (2006) The Capacity to Care: Gender and Ethical Subjectivity. London: Routledge. Hulbert, A. (2003) Raising America: experts, parents, and a century of advice about children. New York: Alfred A. Knof. Klapp Lekholm, A. (2004) Föräldrars oavlöande pedagogiska arbete. I Nära gränsen?: perspektiv på skolans arbetsliv. Resultat från nio skolforskningsprojekt vid Arbetslivsinstitutet i Malmö. Malmö. Kugelberg, C. (1999) Perceiving Motherhood and Fatherhood: Swedish Working Parents with Young Children. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Lareau, A. (2003) Unequal Childhoods. Class, Race, and Family Life. Berkely:University of California Press. Marström, A-M. (2006) Utvecklingssamtalet: Ett möte mellan hem och institution. Linköping: Linköpings universitet. Mayall, B. (2002) Towards a Sociology for Childhood. Thinking from children s lives. Buckingham: Open University Press. Morgan, D. H. J. (1996) Family Connections: An Introduction to Family Studies. Cambridge: Polity Press. Månsson, A. (2000) Möten som formar. Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Nyberg, E. (2010) Föräldrautbildning är det något för invandrarföräldrar? En reflektion över ett växande utanförskap. I Gustafsson, Inga & Kihlbom, Magnus (red), Ta föräldrar på allvar: Om föräldraskap och föräldrastöd. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsa. 15

Phoenix, A. (1991) Young motherhood? London: Polity. Phoenix, A. (1992) Motherhood in 16-19 year old women. London: Polity. Potter, J. & Wetherell, M. (1987) Discourse and social psychology. London: Sage. Regeringen (2010). http://regeringen.se/sb/d/1888/a/121035, 100712. Richardson, D. (1993) Women, motherhood and childrearing. Basingstoke: Macmillan. Ringbäck Weitoft et al. (2000) Mortality among lone mothers in Sweden: a population study. The Lancet, Vol. 355: 1215-1219. Rädda Barnen (2007) Rädda Barnens föräldratelefon och föräldramejl, årsrapport 2006: Hur ska jag orka? Om samtal från ensamma mammor. Stockholm: Rädda Barnen. Runfors, A. (2003) Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. En studie av hur invandrarskap formas i skolan. Stockholm: Prisma. Samuelsson, M. (1995) The social network and its importance for the mental health of children in single-parent families: a comparison between a clinical group and a control group. Lund: Lunds universitet. Sandin, B. & Halldén, G. (red). (2003) Barnets bästa: en antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. Stockholm/Stehag: Symposion. Sarkadi, A. (2009) Föräldrastöd i Sverige idag vad, när hur? Rapport till Statens Folkhälsoinstitut. Uppsala. SBU (2010) Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). SCB (2009a) Barn och deras familjer 2008. Stockholm: SCB. SCB (2009b) Barn idag en beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Temarapport 2009:2. Stockholm: SCB. SCB (2007a) Barn och deras familjer 2006. Stockholm: SCB. SCB (2007b) Barn, boendesegregation och skolresultat. Stockholm: SCB. Silva, E. B. & Smart, C. (1999) The New Family? London: Sage. Simpson, B. (1998) Changing Families: An Ethnographic Approach to Divorce and Separation. Oxford: Berg. 16

Skolverket (2010) Skriftliga omdömen i grundskolans individuella utvecklingsplaner. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2004) Förskola i brytningstid: nationell utvärdering av förskolan. Stockholm: Fritzes. Smart, C. & Neale, B. (1999) Family Fragments? Cambridge: Polity. Smith, D. E. (1987) The Everyday World as Problematic. A Feminist Sociology. Milton Keynes: Open University Press. SOU 2008:131 (2008) Föräldrastöd en vinst för alla: nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Stockholm. SOU 2001:79 (2001) Välfärdsbokslut för 1990-talet. Stockholm: Fritzes. SOU 1972:26 (1972) Förskolan. Del 1: Betänkande avgivet 1968 år barnstugeutredning. Stockholm: Allmänna förlaget. SOU1972:27 (1972) Förskolan. Del 2: Betänkande avgivet 1968 år barnstugeutredning. Stockholm: Allmänna förlaget. SOU 1965:49 (1965) Hälso- och socialvårdens centrala administration: Betänkande avgivet av socialstyrelseutredningen och MCA-utredningen. Stockholm: Socialdepartementet. Stoppard, J. M (2000) Understanding Depression: Feminist Social Constructionist Approaches. London and New York: Routledge. Svensson, A. (2010) A Translation of Worlds: Aspects of Cultural Translation and Australian Migration Literature. Umeå University: Umeå Studies in Language and Literature 13. Department of Language Studies. Tallberg Broman, I. m fl (2002) Likvärdighet i en skola för alla: historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Skolverket. Tallberg Broman, I. (2002) Pedagogiskt arbete och kön. Lund: Studentlitteratur. Thorne, B. (2001) Pick-up time at Oakdale Elementary School:work and family from the vantage points of children. I R. Hertz and N. Marshall (eds),working Families: The Transformation of the American Home. Berkeley: University of California Press. Välfärd Nr 3 (2005). 17