Riktlinje: Malmös arbete med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism - en del av arbetet med normbrottsprevention bland unga

Riktlinje: Malmös arbete med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism - en del av arbetet med normbrottsprevention bland unga

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Kunskapsunderlag... 5 1.2 Svåra, komplexa frågor... 5 2. Samhällsbyggande nivå med ansatsen att främja en god utveckling... 6 2.1 Aktörer och medarbetare på samhällsbyggande nivå... 7 2.2 Vad gör vi på den samhällsbyggande nivån, som är viktigt för att värna demokratin?... 7 2.3 Finns det en kompetensutvecklingsplan för dem som arbetar inom det samhällsbyggande området?... 8 2.4 Vart kan jag vända mig om jag arbetar i Malmö stad och är orolig för någon i den verksamhet jag arbetar i?... 8 3. Riskgruppsnivå med ansatsen att förebygga ohälsa, kriminalitet/antisocialitet/extremism... 9 3.1 Aktörer eller medarbetare på riskgruppsnivå... 9 3.2 Vad gör vi på riskgruppsnivå, som är viktigt för att förebygga ohälsa, kriminalitet och radikalisering?... 10 3.3 Finns det kompetensutvecklingsplan för dem som arbetar inom riskgruppsområdet när det gäller att värna demokratin mot våldsbejakande extremism?... 11 3.4 Vart kan jag vända mig om jag arbetar på riskgruppsnivå och är orolig för ett visst riskbeteende?... 11 4. Indikerad preventionsnivå, där risken är stor för att en individ riskerar sin/sitt eller andras liv, hälsa eller utveckling... 12 4.1 Aktörer eller medarbetare som arbetar med individer på indikerad preventionsnivå... 12 4.2 Vad gör vi på individnivå för att stödja personer som riskerar sin/andras hälsa, liv och utveckling?... 13 4.3 Finns det kompetensutvecklingsplan för dem som arbetar på indikerad preventionsnivå med individer, när det gäller att värna demokratin mot våldsbejakande extremism?... 13 4.4 Samordningsteam... 14 4.5 Vart kan jag vänta mig om jag arbetar med individer på indikerad preventionsnivå och inte vet vad jag ska göra?... 14 5. Planerade aktiviteter under 2016 som rör arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism... 14 5.1 EU-projeket Local institutions against extremism LIAISE (LIAISE II)... 14 5.2 Kompetenshöjande insatser... 15 5.3 Första året med start januari 2016: Arvsfondsprojekt Våra liv 15 6. Bilaga 1... 17 2

1. Inledning Ett av de viktigaste uppdragen som samhället har, är värna demokratin och att arbeta för att medborgarna ska känna sig delaktiga. Det är grundläggande i en kommuns uppdrag och verktyg för detta finns framför allt inom skolans olika verksamheter, fritids- och kultursektorn och civilsamhället, i vardagen. Ett demokratiskt arbets- och förhållningssätt genomsyrar väldigt många verksamheter, såväl internt på arbetsplatsen, som gentemot dem som verksamheter riktas mot eller finns till för. Det finns också stor erfarenhet av arbete med riskgrupper inom samverkan mellan skola, socialtjänst och polis och inom elevhälsan med flera. Men ibland räcker inte arbetet på samhälls- och gruppnivå. Enskilda individer hamnar i situationer där de riskerar att skada sitt eget eller andras liv, hälsa och/eller utveckling. Då kan det bli ett kommunalt uppdrag att stödja eller erbjuda stöd. En kommun och samverkande parter behöver arbeta på alla tre nivåer samtidigt. Denna riktlinje är framtagen för att aktörer i och utanför Malmö stads organisation, ska kunna hitta sätt att samarbeta även om uppdragen är olika. 3

I riktlinjen Malmös arbete med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism - en del av arbetet med normbrottsprevention bland unga beskrivs hur kommunen och samverkande parter vill se på uppdraget och agera kring det, på samhälls-, grupp- och individnivå samt svarar på vad som görs på varje nivå, vad som planeras under kommande år och vart medarbetare och andra kan vända sig med frågor eller oro för till exempel destruktiv radikalisering bland unga. En kommun är på många sätt ett samhälles yttersta aktör med ansvar för människorna som bor, verkar och vistas inom kommunens gränser. Det handlar om människors liv, hälsa och känsla av trygghet. Men det handlar också om att skapa ett inkluderande samhälle som värnar om demokratin. Det betyder att en kommun behöver förhålla sig till och arbeta mot allt som riskerar påverka grundläggande värden. Ansvaret för olika samhällsfenomen ligger tydligt på offentlig sektor, inte minst kommunerna och polisen i samverkan. Representanter för civilsamhället är avgörande samverkansparter många gånger, men de har inget formellt ansvar. Trots detta tar många organisationer i föreningslivet ändå ett stort ansvar och är viktiga samhällsbyggare. Malmö stad är många gånger beroende av att samarbeta med såväl civilsamhället som myndigheter genom kunskapsallianser, som Malmökommissionen skulle säga. Beroende på vilken preventionsnivå en viss fråga gäller, är samverkansparterna olika. Polisen är en viktig part för kommunen i arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism på åtminstone grupp - och individnivå medan civilsamhället är viktigt på alla tre nivåer när det gäller normbrytande beteende bland unga. Begreppsförklaringar: Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Normbrytande beteende avser i denna riktlinje avvikande handling från samhällets formella eller informella normer kopplat till sådant som till exempel kriminalitet, våld och droger. Observera att normbrytande beteende inte ska förväxlas med sund normkritik, som istället handlar om att synliggöra och ifrågasätta normer, privilegier och att granska sin egen position! 4

1.1 Kunskapsunderlag Under fem års tid har stadskontoret i Malmö stad följt arbetet med extremism genom rapporter, handlingsplaner och rekommendationer. Brottsförebyggande Rådet (BRÅ), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Säkerhetspolisen (SÄPO) har i olika konstellationer undersökt vänster-, höger och den religiösa våldsbejakande extremismens eventuella påverkan på och förmåga att skada det demokratiska statsskicket. Flera handlingsplaner med uppdrag åt många statliga myndigheter har tagits fram. Många av rapporterna har samlats under en och samma plats och du finner en länk till den under beskrivning av arbetet på riskgruppsnivå, nedan. Sedan snart ett och ett halvt år finns ett nationellt sekretariat med en samordnare, Mona Sahlin, vars uppdrag bland annat är att stödja kommunerna i arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. På uppdrag av sekretariatet driver Röda Korset en hjälptelefon för att lotsa till exempel anhöriga eller andra till rätt person i någon av landets kommuner. 1.2 Svåra, komplexa frågor Händelser i omvärlden, allt från terrorattentat till rasistiska angrepp och ifrågasättanden av mänskliga värden har ställt friheten att yttra sig i fokus. Så förstås även i Malmö. Hur kan politisk, ideologisk eller religiös våldsbejakande extremism förebyggas samtidigt som man värnar demokratin och individens rätt till en åsikt? Var går gränsen för vad som får tänkas, sägas eller övergå i handling? Och om vi kunde konstatera gränserna - hur kan vi se eller förutse vad som behöver förebyggas eller vem som överträder demokratins gräns och kanske riskerar utvecklas till att bli våldsbejakande extremist? Kan vi det? Ska vi det? Vad skulle det innebära om vi tog fel? Vilka normbrytande beteenden hos unga eller i samhället oroar oss mer än andra och varför? Vad kan oron i sig leda till? Du kommer dessvärre inte att hitta svar på alla frågor i denna riktlinje, men det är bra om du har dem med dig när du fortsätter fundera på frågorna. 5

2. Samhällsbyggande nivå med ansatsen att främja en god utveckling Alla malmöbor ska känna att de är en del av vårt gemensamma samhälle, att gemensamt ansvara för varandra och för vår upplevelse av trygghet och välbefinnande. Vi behöver därför arbeta brett och inkluderande för att tillsammans stå starka mot krafter som vill motverka den gemensamma trygghet som är grunden för vårt samhälle, och vi behöver förstå varför andra krafter uppstår. På den samhällsbyggande, främjande nivån finns ett viktigt kommunalt uppdrag. Det handlar om att bjuda in till samtal i vardagliga situationer i verksamheterna, där så många som möjligt känner delaktighet, tillit, inflytande och framtidstro. Från förskolan och framåt. Ett av skolans grundläggande uppdrag är att få elever att växa, trivas och utvecklas, känna sig värdefull och tro på framtiden. Utbildningen i skolan ska utformas så att den stämmer överens med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, såsom människors lika värde, lika rättigheter och jämställdhet mellan könen. Normbrytande beteenden kommer i många former. Vandalisering och anlagda bränder, mobbing, skadegörelse, drogmissbruk, tidig tobakoch/elleralkoholdebut, kriminalitet, antidemokratiska värderingar, våldshandlingar och många, många fler. Medarbetare i verksamheter vet precis hur de ska hantera en del av dessa beteenden medan andra upplevs som svårare. Ibland fokuserar man på att hantera symptom, ibland på att försöka förstå orsaker till beteendet och ofta talar man olika risk- och skyddsfaktorer. När det gäller den samhällsbyggande nivån och normbrytande beteenden, så tror vi att medarbetare har goda förutsättningar att klara av att möta dem antingen genom sin generella kompetens eller genom de kanaler som finns att tillgå när man oroar sig för olika företeelser bland unga eller unga vuxna. Det är viktigt att fenomen i samhället, som ger upphov till nya normbrytande beteenden, ryms i de befintliga kanaler för kommunikation och samarbete så långt det går. D et ger en trygghet för medarbetare om man vet vart man vänder sig när den egna kompetensen i det egna uppdraget, kanske inte räcker till. Det ska vara så enkelt som möjligt. I skolan, på fritidsgården, graffitikursen eller fotbollslaget ser vi hela tiden trygga lärare, fritidsledare eller tränare som utmanar ungas åsikter i allmänhet, för att få unga att argumentera, och om de är antidemokratiska i synnerhet, för att utmana en ibland svartvit världsbild med enkla svar på komplexa frågor. Det är inte olagligt att ha radikala eller ens extrema åsikter men det kan det däremot vara om de uttrycks på sätt som kränker grupper eller individer. Och det är också på denna främjande samhällsnivå som det är avgörande att det inte blir fel, så att ingen misstänkliggörs i onödan. 6

Viktiga värden står på spel tilliten från och gentemot den unga och risken att stigmatisera och sluta se den enskilde människan som samhällsbyggare och resurs. Ett misstänkliggörande skulle kunna innebära en företroendeförlust från dem som kanske behöver tillitsfulla, trygga vuxna allra mest. Det skulle dessutom vara riskfyllt att som vuxen förmedla alltför stark oro för framtiden - men det går inte heller att låta unga riskera sitt liv eller hälsa eller inte vidta åtgärder vid välgrundad oro. Det är en mycket svår balansakt där tron på de unga, deras egen förmåga och ett demokratifrämjande förhållningssätt är centralt, parallellt med erfarenheter av att agera när saker och ting inte står rätt till. Här finns erfarenhet och gedigen kompetens inom och utanför organisationen, men också utvecklingspotential och behov av kompetenshöjande insatser. 2.1 Aktörer och medarbetare på samhällsbyggande nivå På den samhällsbyggande nivån ingår skolor på alla nivåer, fritidsverksamheter, kultursektorn, områdesutvecklingsavdelningarna, civilsamhället. Lärare, skolpersonal, fritidsledare, fältarbetare, kulturarbetare, föreningsmedlemmar och när det gäller medborgarlöften, även polisen. 2.2 Vad gör vi på den samhällsbyggande nivån, som är viktigt för att värna demokratin? Alla kommunala verksamheter kan sägas ha ett demokrativärnande uppdrag. Trygga vuxna möter unga, trygga medarbetare möter malmöbor. Exempel på andra samhällsbyggande satsningar är: Malmö stads arbete mot diskriminering inom ECCAR och Unesco LUCS. Gymnasiefotboll mot våld och diskriminering (Fotboll mot rasism) Om inte nu så när? Om inte vi så vem? Om Förintelsen. ARF - Film för kultur och mänskliga rättigheter, bl.a. Skolprojekt Malmö stad uppmärksammar varje år FN-dagen mot rasism 21 mars och förintelsens minnesdag 27 januari samt genomför olika temaseminarier Arbetet i Malmö stad enligt den strategiska utvecklingsplanen mot diskriminering En lång rad samarbeten inom folkhälsområdet och barnkonventionen Jag bor i Malmö policy för ungas inflytande I Malmö möts vi för möten över gränser Aktivt arbete med hållbar jämställdhet Malmökommissionens arbete och åtgärder kring social hållbarhet Områdesprogrammet för social hållbarhet i Malmö vars utvecklingsarbete går in i ordinarie verksamhet 2016 7

Skolans demokratiuppdrag Coexist Malmö för samexistens och trygghet ur ett religionsfrihetsperspektiv Polisens arbete med medborgarlöften som syftar till att tillsammans kraftsamla resursen mot utmaningar i staden, som speglar medborgarnas önskningar Samarbete med Open Skåne för ökad social sammanhållning i Malmö Samarbete med Malmö muslimska nätverk (MMN) Antirasistiskt skolnätverk (både elever och skolpersonal) Läs mer på: malmo.se/kommun--politik/sa-arbetar-vi-med...html malmo.se/kommun--politik/sa-arbetar-vi-med.../trygghet-i- Malmo.html 2.3 Finns det en kompetensutvecklingsplan för dem som arbetar inom det samhällsbyggande området? Ja. När man arbetar på denna nivå, direkt med Malmöbor i olika åldrar väcks ibland frågor om allt står rätt till med en individ eller grupp. Det finns inom olika verksamheter verktyg och kontaktvägar för att arbeta med dessa utmaningar. När det gäller frågor om antidemokratiska budskap, politiska eller religiösa, känner många medarbetare osäkerhet kring sin kompetens. De har den kunskap som krävs i sin yrkesroll och med ytterligare kunskap om normbrytande beteenden i stort kan många medarbetare känna sig tryggare även när det gäller denna utmaning. För att stärka personal som möter unga med normbrytande beteenden planerar stadskontoret utbildning och workshops vid ett flertal tillfällen under 2016. 2.4 Vart kan jag vända mig om jag arbetar i Malmö stad och är orolig för någon i den verksamhet jag arbetar i? Om du arbetar i skolan kan du vända dig till elevhälsoteamet eller till SSPsamordnaren i skolförvaltningen. Om du arbetar som fältarbetare, inom kultursektorn (eller inom civilsamhället) kan du vända dig till SSPsamordnaren i det stadsområde du arbetar i. Det går även bra att själv kontakta eller hänvisa anhöriga till Plattform Malmö på telefon: 040-340550. Det är viktigt att du formulerar grunden för din oro innan du tar kontakt. 8

3. Riskgruppsnivå med ansatsen att förebygga ohälsa, kriminalitet/antisocialitet/extremism Trots arbetet på samhällsbyggande nivå kommer vissa grupper och individer att behöva mer stöd än vad som ges i på samhällsbyggande nivå. Riskgruppsnivån finns i alla kommunala verksamheter och insatser här behövs när det som verksamheten avser främja inte räcker till. Vissa grupper behöver få stöd på ett annat sätt. Det förebyggande arbetet ska syfta till att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer. Stödet i samhället ser olika ut beroende på ålder och motivation hos de grupper som uppvisar ett riskbeteende. Insatserna blir därmed också olika. I det förebyggande arbetet behöver Malmö stad ofta samverka med andra myndigheter och aktörer vars uppdrag överlappar det kommunala uppdraget. Precis som på samhällsnivån är det på gruppnivå nödvändigt med kunskap om normbrytande beteenden, samt risk- och skyddsfaktorer. I Malmö stad finns det strukturer och samverkansparters som har som uppdrag att arbeta på risknivå och som, för att värna demokratin, till exempel behöver veta mer om radikaliseringsprocesser och om riskfaktorerna och skyddsfaktorerna kring just det. Stadskontoret och stadsområde Öster har genomfört en pilotstudie som fokuserar just på hur man på ett evidensbaserat sätt kan minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer utifrån en noga analyserad och väldigt lokal profil för risker och skydd som man jämfört med ett malmöitiskt genomsnitt. Modellen man har använt i studien heter Communities that care (CTC) och arbetet går ut på att mycket noggrant använda sig av evidensbaserade metoder som visat sig ha effekt antingen på risk- eller skyddsfaktorerna. Det är möjligt att Malmö stad så småningom beslutar att modellen ska användas bredare. Att förstå orsakerna bakom normbrytande beteenden innebär alltså att undersöka vilka risk- och skyddsfaktorer som finns i ett område och därefter försöka minska riskerna och stärka skyddet utifrån det på lokal gruppnivå. Det kan finnas flera orsaker till beteenden; vissa generella och andra mer specifika. Det betyder att det inte finns generella svar på hur man når en viss riskfaktor, för även om det på ytan ser ut att vara samma normbrytande beteende, så kan bakomliggande orsaker skilja sig åt och därmed också metoderna för att förändra. 3.1 Aktörer eller medarbetare på riskgruppsnivå På riskgruppsnivån arbetar SSP-samordnare, socialtjänsten, elevhälsoteam i skolorna, vissa verksamheter inom sociala resursförvaltningen, polisen och delar av civilsamhället. 9

3.2 Vad gör vi på riskgruppsnivå, som är viktigt för att förebygga ohälsa, kriminalitet och radikalisering? Exempel på vad Malmö och andra arbetar med på riskgruppsnivå: Samarbete enligt samverkansöverenskommelsen mellan Malmö stad och polisen Malmö trygg och säker stad, 2012-2016. Malmö stad och polisområde Malmö har tillsammans kommit överens om former och områden för samverkan (samverkanområdena är: unga i riskzon/unga kriminella, organiserad brottslighet och kriminella gäng, droger, stöd till brottsutsatta, våld i nära relation samt trygghetsskapande åtgärder i offentlig miljö och trafiken och samtliga områden har brutits ned utifrån bland annat problembild och åtgärder, till aktiviteter). Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF). Staden (stadskontoret och sociala resursförvaltningen) deltar i ett EUprojekt Local institutions against extremism (LIAISE) tillsammans med tolv europeiska kommuner. Projektet syftar till att hjälpa kommunerna att ta fram verktyg för att förebygga radikalisering lokalt. Området är ännu inte så väl beforskat. Den 9 december fattade Allmänna arvsfonden beslut om en projektansökan som Malmö stad tillsammans med tre föreningar (Islamakademin, Spiritus Mundi och Flamman Ungdomens Hus) står bakom. Arvsfondsprojektet handlar om att nå olika målgrupper som behöver kunskap, men också direkt stöd när det gäller att förebygga extremism samt möta redan radikaliserade individer. Projektet heter Våra Liv och kommer att placeras organisatoriskt under Plattform Malmö. Projektstart i januari 2016. Dialogforum för att förebygga och förhindra hatbrott. En samverkansform med representanter för civila organisationer som på olika sätt arbetar utifrån diskrimineringsgrunderna tillsammans med polisområde Malmös hatbrottsgrupp. Föreningsnätverk som arbetar utifrån samverkansöverenskommelsens olika områden, ur ett trygghetsskapande perspektiv. Läs mer på: http://malmo.se/kommun--politik/sa-arbetar-vi-med.../kris-- sakerhet/brotts--och-drogforebyggande-arbete/malmo---trygg-ochsaker-stad.html http://malmo.se/kommun--politik/sa-arbetar-vi-med.../kris-- sakerhet/brotts--och-drogforebyggande-arbete/ssp-i-malmo.html 10

3.3 Finns det kompetensutvecklingsplan för dem som arbetar inom riskgruppsområdet när det gäller att värna demokratin mot våldsbejakande extremism? Ja, det finns en plan att erbjuda de yrkesgrupper som beskrevs ovan, kompetensutveckling inom radikaliseringsprocesser inom de två projekten (Våra Liv och LIAISE, se ovan) som båda ska erbjuda olika verktyg kring förebyggandet av extremism. Dessutom har stadskontoret planer på att erbjuda tvärvetenskapliga, kunskapshöjande seminarium på temat radikaliseringsprocesser, som ska kunna erbjudas medarbetare inom socialtjänsten och polisen som behöver ökad kunskap om denna riskgrupp. Stadskontoret kommer att kontakta universitet/högskolor kring detta och hoppas kunna erbjuda seminarier kring detta under senare delen av vårterminen 2016. Det behövs utbildning i vad som gäller inom socialtjänstlagen också. För medarbetare som arbetar med riskbeteenden - och när det gäller att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har Socialstyrelsen ett utredningsuppdrag kring socialtjänstlagens tillämpning i frågorna. Utredningen ska vara klar till sommaren 2016. SKL arbetar också med ett liknande uppdrag men inte heller det är färdigt ännu. 3.4 Vart kan jag vända mig om jag arbetar på riskgruppsnivå och är orolig för ett visst riskbeteende? Den som är orolig ska vända sig till stadsområdenas individ- och familjeomsorgsverksamhet (socialtjänsten) eller till Plattform Malmö för råd och stöd påtelefon: 040-340550. Du kan även hänvisa till exempel oroliga anhöriga till Plattform Malmö. I stadsområdena finns samverkan på individnivå inom satsningen SIG (sociala insatsgrupper, polis och socialtjänst, ibland med fler aktörer) som arbetar med unga och familjer i olika svårigheter, som på sikt kan vara viktiga samtalsparter. Idag arbetar stadsområdena på ganska olika sätt med sociala insatsgrupper. Den lokala SSPFsamordnaren kan också rådfrågas precis som stadskontorets enhet för trygghet och säkerhet. Fördjupning, rapporter och stöd till dig som arbetar med riskgrupper eller som vill ha mer kunskap: http://www.samordnarenmotextremism.se/kunskap/ 11

4. Indikerad preventionsnivå, där risken är stor för att en individ riskerar sin/sitt eller andras liv, hälsa eller utveckling I en kommun finns vissa personer som far illa, mår dåligt och/eller riskerar sitt liv och sin hälsa genom olika former av självdestruktivt beteende. Då har det gått så långt att varken ett främjande eller förebyggande perspektiv räcker till istället handlar det om att hantera en människas behov av stöd på individnivå. Det kan handla om att individen aktivt rör sig i miljöer med våldsbejakande, antidemokratiska idéer med ambitionen/förmågan att begå våldsbrott utifrån sin övertygelse, andra kriminella nätverk, mobba andra, begå brott eller utsätta sig själv och andra för fara. En riskbedömning kring motivation/förmåga att handla med risk för eget eller andras liv, hälsa och utveckling görs oftast av polisen. Några exempel kan vara unga grovt kriminella, unga som vill strida utomlands, unga med sympatier och engagemang inom extremhöger/vänster/religiösa rörelser eller unga som utsätts för brott eller påtryckningar att vara något annat än vad de är. Hos dessa grupper med kraftigt normbrytande beteenden (och hos dem som påverkas) behövs stöd och interventioner från samhället på olika sätt, på individnivå. Kommunala verksamheters medarbetare har i många fall anmälningsplikt. Det innebär att man måste anmäla till socialtjänsten om man är orolig för att ett barn far illa. Oro räcker. Även privatpersoner kan anmäla misstanke/oro för att barn far illa. Läs mer om anmälan till socialtjänsten här: http://malmo.se/social--- familjefragor/familj-barn-och-ungdom/anmala-att-nagon-farilla.html#anmalningsskyldighet 4.1 Aktörer eller medarbetare som arbetar med individer på indikerad preventionsnivå På indikerad preventionsnivå arbetar socialsekreterare och behandlare inom Individ- och familjeomsorgen i stadsområdena, samverkansformer som sociala insatsgrupper (SIG) och SSPF, vissa verksamheter inom Sociala resursförvaltningen, polisen och säkerhetspolisen. På indikerad nivå arbetar polisen på polisområdesövergripande nivå med att skapa ett så bra informationsunderlag som möjligt åt de så kallade fokusgrupper som arbetar i lokalpolisområdena. Dessa grupper i sin tur arbetar mer riktat mot enskilda individer. I lokalpolisområdena finns även funktioner som arbetar nära de andra verksamheter och myndigheter som hanterar våldsbejakande extremism på individnivå. 12

Ytterligare viktiga samverkansparter är Kriminalvården (frivård), Arbetsförmedlingen, Statens institutionsstyrelse (SiS) och Region Skåne. 4.2 Vad gör vi på individnivå för att stödja personer som riskerar sin/andras hälsa, liv och utveckling? Individ och familjeomsorg utreder barn/ungdomars situation på individnivå, om det bedöms föreligga skäl för en utredning. Utredningen kan avslutas med att ungdomen och dess familj beviljas bistånd i form av en insats. Socialsekreterare följer upp beviljade bistånd. Alla stadsområden i Malmö har tillgång till egen öppenvård, vilken ser olika ut i innehåll och omfattning. Som komplement till egen öppenvård används kommungemensamma insatser, som är samlade på SRF och där Plattform Malmö bidrar med flera insatser just riktade mot ungdomar, samt externa aktörer. Alla stadsområden beviljar insatser på individnivå, men som ser olika både i innehåll och omfattning, kontakta respektive stadsområde för uppdaterad information Tät samverkan mellan socialtjänsten och polisen, genom nätverk med civila aktörer med specialkompetens (till exempel projektet Våra Liv ) Polisens ordinarie utredande/lagförande verksamhet Plattform Malmös verksamheter: o Chatta med en socialsekreterare o Heder, tidigt stöd för unga upp till 21 o Familjeteamet o Konsultationsteamet för avhoppare (kriminalitet) o Maria Malmö o Multisystemisk terapi (MST) o Socialarbetare för unga (SFU), arbetar uppsökande o Socialsekreterare hos polisen, som en länk mellan polis och socialtjänst o Stödcentrum, för brottsutsatta, i samverkan med polisen 4.3 Finns det kompetensutvecklingsplan för dem som arbetar på indikerad preventionsnivå med individer, när det gäller att värna demokratin mot våldsbejakande extremism? På denna nivå behövs kompetensutveckling om hur man stöttar radikaliserade individer så att en annan utveckling blir möjlig. Då handlar det om att noggrant och i samverkan med andra aktörer formulera ett individuellt stöd utifrån varje person/situation. Som nämndes tidigare är detta ett ganska outforskat område, varför det är svårt att säga exakt när kompetensutveckling kan erbjudas, men förhoppningsvis innan sommaren 2016. 13

4.4 Samordningsteam Ett team bestående av representanter från skolförvaltningarna, elevhälsan, individ- och familjeomsorgen, sociala resursförvaltningen (sammankallande), stadskontoret och polisen är under uppbyggnad och ska fungera som ett stöd för att utveckla formerna för arbetet på denna nivå. Syftet med gruppen är att förebygga, förhindra och försvåra våldsbejakande extremism och skapa trygghet för Malmöborna och inom verksamheterna. Teamets mål är att formulera ett gemensamt förhållningssätt för att hantera våldsbejakande extremism, genom att ta fram och arbeta enligt ett gemensamt arbetssätt som kan anpassas efter olika utmaningar i form av våldsbejakande extremism hos unga i Malmö på grupp-och individnivå. Samordningsgruppen ska identifiera vilken/vilka myndigheter som äger frågan/frågorna, skapa en gemensam lägesbild, bygga kunskap, problembild och samverkansmöjligheter samt dokumentera och följa upp arbetet. Det är viktigt att komma ihåg att kommunens uppdrag oavsett preventionsnivå är att stödja individer, inte att bekämpa brottslighet. 4.5 Vart kan jag vänta mig om jag arbetar med individer på indikerad preventionsnivå och inte vet vad jag ska göra? Du kan vända dig till: Individ- och familjeomsorgen i det stadsområde du arbetar i http://malmo.se/social---familjefragor/familj-barn-och-ungdom.html Plattform Malmö på telnr: 040-340550. Du kan även hänvisa till exempel anhöriga till Plattform Malmö Ovan nämnda samordningsgrupp (genom enheten för trygghet och säkerhet på stadskontoret) genom Plattform Malmö Lokalpolisområdet i det stadsområde som du arbetar i Säkerhetspolisen Stadskontorets enhet för trygghet och säkerhet (övergripande frågor) 5. Planerade aktiviteter under 2016 som rör arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism 5.1 EU-projeket Local institutions against extremism LIAISE (LIAISE II) De tolv europeiska kommunerna träffas i Bryssel i januari och i Malmö i februari. Syftet är att kommunerna tillsammans resonerar kring problembilder och behov samt söker hitta verksamma verktyg och kloka förhållningssätt. Dokumentera verktyg som tagits fram i projektet LIAISE, för spridning 14

Uppstart LIAISE II Ansvar: Stadskontoret och sociala resursförvaltningen (deltagande). I övrigt projektägaren European Forum of Urban Security (EFUS) 5.2 Kompetenshöjande insatser Utbildning/workshop normbrytande beteenden Upphandling av tvärvetenskapligt seminarium om radikalisering Ev lösningsfokuserad samtalsmetodik vid oro för radikalisering Utveckla kompetensen kring arbetet med högerextrema grupper (kontakta i första hand EXPO) Ansvar: Stadskontoret 5.3 Första året med start januari 2016: Arvsfondsprojekt Våra liv Strategisk planering Kartläggning, metodutveckling och utbildning Kommunkunskap för de i projektet ingående föreningarna samt Föreningskunskap för olika kommunala verksamheter (framför allt verksamheter inom Plattform Malmö) Informera olika styrgrupper i Malmö stad/polisen om projektet Fastställa uppföljningskriterier Identifiera styrkor hos samarbetspartners i styrgrupp (samarbetsstruktur) Utbildning av varje medlem i projektteam Fastställande av arbetsmodell för referensgrupp (år 1) Research, studiebesök och utbildning för styrgrupp och inblandade pedagoger/aktörer. Inhämta kunskap från utlandet kring förebyggande arbete/rehabilitering. Malmö Stad är medlem i ett europeiskt nätverk (EFUS) där det finns möjlighet för metod och kunskapsinhämtning kring radikalisering Koppla projektet till stadsområdena avdelningar Konferens med presentation och överläggningar med styrgrupp, Unga Liv och hela referensgruppen Fastställa kontaktvägar mellan stadens förvaltningar, polis och projektet Skapa strategi och fördjupa samarbete med partners Arbetsförmedlingen och Polisen Beslut och produktion av projektets närvaro på nätet. Hemsida skapas och strategier för social media kanaler skapas Dokumentation via film Start longitudinell forskning. (MAH/Lunds Universitet). Informationsspridning till sociala aktörer i Malmö och omnejd via referensgrupp Utbildning av Unga Liv, i Community Early Warning Systems (CEWS) 15

Unga Liv tillsammans med CEWS expert utbildar ungdomsledare, personal inom skola, föreningsliv, personer inom religiösa sammanhang och föräldrar Unga Liv tillsammans med mentorer rekryterar projektdeltagare Inledande samtal Individuell handlingsplan Start för projektets hela åtgärdspaket År 1 Uppföljning Praktiska förberedelser inför år 2 Riktlinje upprättad av Malin Martelius, stadskontorets enhet för trygghet och säkerhet, Malmö stad i november 2015. Avstämd med representanter för stadsområdenas Individ och familjeomsorg, områdesutveckling, SSPsamordnare, gymnasieskolan, sociala resursförvaltningen, juridiska enheten, civilsamhällesrepresentanter, kommunpolisen i lokalpolisområde Söder, kriminalunderrättelsetjänsten samt styrgruppen för Malmö, trygg och säker stad 2012-2016. 16

6. Bilaga 1 Om sekretess i samverkan mellan socialtjänsten i Malmö stad, skolförvaltningarna i Malmö stad, personal i stadsområdena som arbetar med lokal fritidsverksamhet och Polismyndigheten samt enheten för trygghet och säkerhet på stadskontoret i Malmö stad. Malmö stad har fem stadsområdesnämnder. Dessa har som en del i sitt uppdrag att vara socialnämnd och som en annan del att befatta sig bl.a. med lokal fritidsverksamhet såvida det inte är förbehållet fritidsnämnden eller grundskolenämnden. Dessa två uppdrag är helt åtskilda från varandra och utgör i sekretesshänseende två helt från varandra avskilda, självständiga verksamhetsgrenar. Sociala resursnämnden är en nämnd som kompletterar socialnämnderna med malmöövergripande socialtjänstverksamheter. Är det fråga om myndighetsutövning arbetar tjänstemän hos sociala resursnämnden alltid på delegation av en bestämd stadsområdesnämnd (= socialnämnd). De fem socialnämnderna är även gentemot varandra i sekretesshänseende helt från varandra avskilda, självständiga myndigheter inom Malmö stad. Uppgifter om enskild hos tjänstemän inom socialtjänstverksamhet under sociala resursnämnden är reglerade enligt den sedvanliga socialtjänstsekretessen, antingen ägs uppgifterna av en stadsområdesnämnd eller så ägs de av sociala resursnämnden beroende på vilken typ av socialtjänstverksamhet det handlar om. Vad som sägs nedan om socialtjänst gäller således även personal på sociala resursförvaltningen som utövar socialtjänstverksamhet. Stark sekretess inom socialtjänsten Inom socialtjänsten är alla uppgifter om enskildas personliga förhållanden (det vill säga alla uppgifter som går att hänföra till en individ oavsett om de upplevs vara harmlösa eller känsliga) reglerade med så kallad stark sekretess. Det innebär att det råder en stark presumtion för sekretess, och uppgifter får endast röjas till annan myndighet, annan självständig verksamhetsgren inom samma myndighet och enskild om det står glasklart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde som sekretessen avser att skydda eller någon hen närstående kan uppleva sig lida men av ett röjande (se 26 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen, OSL). Att ingen enskild kommer att uppleva ett utlämnande som menligt (=integritetskränkande) kan man aldrig med säkerhet konstatera, varför uppgifterna således i regel är sekretessbelagda. Sekretessbelagda uppgifter får under vissa förutsättningar röjas i alla fall, när en sekretessbrytande bestämmelse tillåter det. Stark och svag sekretess hos skolmyndigheterna När det gäller personal hos våra skolnämnder så är sekretessregleringen avhängig inom vilket arbetsområde personalen är anställd. 17

Personal i den medicinska elevhälsan (i huvudsak skolsköterska och skolläkare) har stark hälso- och sjukvårdssekretess i förhållande till annan personal på skolförvaltningen, andra nämnder, andra myndigheter och enskilda (25 kap. 1 OSL). Personal i elevhälsan i övrigt (skolpsykologer, skolkuratorer och specialpedagogisk kompetens) har stark skolsekretess utåt (23 kap. 2 första stycket OSL) det vill säga i förhållande till medicinsk elevhälsa, andra nämnder, andra myndigheter och enskilda. Denna elevhälsopersonal har emellertid ingen sekretess i förhållande till skolpersonal utanför elevhälsan, en lärare eller rektor till exempel. Övrig skolpersonal som inte tillhör elevhälsan har så kallad svag sekretess (det betyder sekretess på typiskt sett känsliga uppgifter) inom endast två arbetsområden, dels inom särskilt elevstödjande verksamhet, dels i ärenden om trygghet och studiero enligt 5 kap. skollagen (23 kap. 2 andra stycket OSL). Identitets- samt kontaktuppgifter och dylikt till elever som är utsatt för förföljelse, hot och liknande kan ändå alltid sekretessbeläggas (23 kap. 2 tredje stycket OSL). Mycket svag sekretess för ett begränsat antal uppgifter för personal inom stadsområdenas lokala fritidsverksamhet Vad gäller stadsområdenas lokala fritidsverksamhet finns endast de grundläggande bestämmelserna i 21 kap. OSL att tillämpa som gäller all offentlig verksamhet och som är ett minimiskydd i brist på andra tillämpliga bestämmelser. Det handlar om uppgifter om enskilds hälsa eller sexualliv, såsom uppgifter om sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift, om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs (21 kap. 1 OSL), uppgifter om en enskilds och dennes anhörigas kontaktuppgifter, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs (21 kap. 3 OSL), samt om uppgifter som rör en utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller lider annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och en utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar (21 kap. 5 OSL). Mycket svag sekretess för ett begränsat antal uppgifter för personal hos stadskontorets enhet för trygghet och säkerhet. Se ovan. Det är bara minimiskyddet enligt 21 kap. OSL som aktualiseras. Absolut, stark och svag sekretess hos Polismyndigheten Polismyndighetens sekretessområde är komplext reglerat och kan inte redogöras för i detalj här. Alla sekretesstyrkor är representerade i 35 kap. OSL som är Polismyndighetens kapitel om sekretesskyddet för uppgifter om enskilda. Polismyndigheten har till exempel stark sekretess avseende uppgifter om enskildas personliga förhållanden som förekommer i 18

förundersökning, brottsförebyggande verksamhet, register m.m. (35 kap. 1 OSL). Det finns även bestämmelser om absolut sekretess avseende uppgifter i vissa register (t.ex. 35 kap. 3 OSL) och svag sekretess i fråga om uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden om kontaktförbud. OBSERVERA: Utgångspunkten är således att socialtjänsten i respektive stadsområde och hos sociala rsursförvaltningen inte inom ramen för den avsedda samverkansgruppen kan röja uppgifter om en enskild individ. Det kan inte heller personal i den medicinska delen av elevhälsan. Även personal i övrig elevhälsa får inte röja uppgifter om enskilda individer i en samverkansgrupp. Personal i övrigt skolverksamhet har större möjligheter att prata om individer i en samverkansgrupp, såvida det inte handlar om typiskt sett känsliga uppgifter inom elevstödjande verksamhet eller trygghets- och studieroärenden.personal i stadsområdenas lokala fritidsverksamhet och hos enheten för trygghet och säkerhet har störst möjlighet att utbyta uppgifter i en samverkansgrupp. Sekretessbrytande bestämmelser Ibland får en sekretessbelagd uppgift ändå röjas om en sekretessbrytande uppgift tillåter det. Samtycke När den, vilkens uppgifter en samverkan gäller, samtycker till att uppgifterna röjs, så får dessa tas upp i en samverkansgrupp (10 kap. 1 OSL). Samtycket bör ges skriftligt. Nödvändig för den myndighet som lämnar uppgifter Om det är nödvändigt för en myndighet att lämna uppgifter till en annan myndighet eller till enskild för att den utlämnande myndigheten ska fullgöra sina arbetsuppgifter får en uppgift lämnas. Observera att det inte innebär att uppgiften får lämnas för att den mottagande myndigheten behöver den. Det krävs en grannlaga prövning i varje enskilt fall om huruvida den utlämnande myndigheten inte kan arbeta vidare utan att lämna en uppgift. Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Generalklausulen Det finns en så kallad generalklausul (10 kap. 27 OSL) som innebär att sekretessbelagda uppgifter får röjas i förhållande till en annan myndighet om vikten av att lämna uppgiften överväger sekretesskyddsintresset. OBSERVERA: Varken socialtjänsten eller den medicinska delen av elevhälsan får tillämpa denna bestämmelse! 19

Polisen har en friare ställning i sekretesshänseende än personal inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Generalklausulen är tillämplig på uppgifter inom polisen. Uppgiftslämnandet enligt generalklausulen får dock inte ske rutinmässigt utan måste föregås av en verklig intresseavvägning i det enskilda fallet, vilket är vad generalklausulen förutsätter. Det intresse som sekretessen är avsedd att skydda ska ställas mot det intresse som samverkansgruppen företräder. Se bl.a. JO 1990/91 s. 369 Fråga om polismyndigheten i Umeå begått brott mot sekretesslagens bestämmelser i fråga om en lokal samverkansgrupp inom missbruksvården. Se även JO:s ämbetsberättelse 2013/14 s. 238. Lokal fritidsverksamhet och skolpersonal (bortsett från den medicinska elevhälsan får tillämpa generalklausulen). En-vägskommunikation socialtjänst i ett stadsområde (en socialnämnd) Polismyndigheten Det finns ett antal sekretessbrytande bestämmelser som tillåter att uppgifter om enskilda lämnas från socialtjänsten till Polismyndigheten. 10 kap. 18 a OSL Förebyggande av brott Den paragrafen lyder enligt följande. Sekretessen enligt 26 kap. 1 hindrar inte att en uppgift som rör en enskild som inte fyllt tjugoett år lämnas till Polismyndigheten, om 1. det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den unge kommer att utöva brottslig verksamhet, 2. uppgiften kan antas bidra till att förhindra det, och 3. det med hänsyn till planerade eller pågående insatser för den unge eller av andra särskilda skäl inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut. Det måste observeras att en riskbedömning ska göras i varje enskilt fall. Det måste finnas konkreta omständigheter som motiverar bedömningen att det föreligger en risk för att den unge kommer att utöva brottslig verksamhet. Det behöver inte röra sig om misstankar om viss närmare angiven brottslighet. Det är tillräckligt att det med hänsyn till samtliga omständigheter bedöms finnas en risk som varken är obetydlig eller avlägsen att den unge kommer att utöva brottslig verksamhet. Av särskild betydelse för bedömningen är om den unge tidigare har begått brott, om han eller hon umgås med kriminellt belastade personer eller vistas i sådan miljö att det finns risk att han eller hon hemfaller åt kriminalitet. I fråga om tidigare brottslighet är det ibland uppenbart att det finns en risk för återfall medan riskbedömningen i andra fall är mer vansklig och kan kräva fler övriga omständigheter som underbygger bedömningen. Uttrycket utöva brottslig verksamhet används eftersom bestämmelsen har ett brottsförebyggande syfte och risken inte behöver kopplas till vissa konkreta brott. OBSERVERA: Som anfört ovan så är det socialtjänsten i ett stadsområde eler socialtjänsten hos sociala resursförvaltningen som får lämna uppgifter enligt denna bestämmelse till Polismyndigheten. Bestämmelsen ger inte stöd för att lämna uppgifter i en samverkansgrupp med företrädare för 20

andra socialnämnder (stadsområdesnämnder), andra myndigheter och andra verksamhetsområden närvarande. 10 kap. 20 Samma resonemang måste föras avseende denna bestämmelse. Sekretessen enligt 26 kap. 1 hindrar inte att en uppgift som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till Polismyndigheten när någon som kan antas vara under arton år påträffas av personal inom socialtjänsten 1. under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling, eller 2. om den unge påträffas när han eller hon begår brott. Alla övriga bestämmelser med anknytning till brott som tillåter uppgiftslämnande från socialtjänst till Polismyndigheten om enskilda gäller misstänkta begångna brott inte uppgifter om brott i vardande. 10 kap. 28 OSL (uppgiftsskyldigheter) Det föreligger även anmälningsskyldighet från Polismyndigheten och från elevhälsan (både medicinsk och övrig) i förhållande till socialtjänsten när det finns misstanke om att ett barn far illa (14 kap. 1 socialtjänstlagen). Det är en så kallad uppgiftsskyldighet som därmed verkar sekretessbrytande enligt 10 Kap. 28 OSL. Sammanfattningsvis Sekretessen hindrar samverkan på individnivå Offentlighets- och sekretesslagen medger inte ett fritt utbyte av sekretessbelagda uppgifter mellan företrädare för olika myndigheter som samarbetar i samarbetsgrupper. Uppgifter om enskilda hos socialtjänsten i varje stadsområde och hos medicinsk elevhälsa förblir starkt skyddade I en samarbetsgrupp ingående representanter för socialtjänst eller hälso- och sjukvård får således inte utan den enskildes samtycke uttala sig om dennes förhållanden, såvida uppgifterna inte redan är kända av alla inom gruppen (bl.a. JO 1990/91 s. 369). Det innebär att det i den samverkansgrupp så som den är planerad inom Malmö stad inte från socialtjänstens sida och från den medicinska elevhälsans sida får lämnas uppgifter om enskilda individer till gruppen. Vid behov finns möjligheter att röja uppgifter via direktkanal från socialtjänsten under en stadsområdesnämnd till Polismyndigheten inte via en samverkansgrupp Får en socialtjänst i ett stadsområde eller socialtjänstverksamhet hos sociala resursförvaltningen kännedom om en ungdom som befinner sig i riskzonen för våldsbejakande extremism och behöver Polismyndighetens hjälp finns det möjligheter till att lämna uppgifter till Polismyndigheten. Det är dock inget som får lyftas i en grupp med 21

representanter från olika myndigheter utan måste tas mellan aktuell socialnämnd/sociala resursnämnden och Polismyndigheten i enrum. Ett samtycke tar bort sekretesshindren för fullskalig samverkan Det innebär att socialtjänsten och medicinsk elevhälsa bara kan lämna uppgifter om en identifierad individ på ett samverkansgrupriktlinjeöte med ett klart givet samtycke av denna enskilda individ. Efter prövning enligt generalklausulen kan övriga berörda myndigheter (utom socialtjänst och medicinsk elevhälsa) samverka Polismyndigheten, skolförvaltningarna bortsett från medicinsk elevhälsa, lokal fritidsverksamhet och enheten för trygghet och säkerhet kan efter prövningar i de enskilda fallen i enlighet med generalklausulen lämna uppgifter och diskutera ett individärende. Socialtjänsten och medicinsk elevhälsa får lyssna, men får absolut inte delta i diskussionen. Uppgiftsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen råder från från den myndighet som är orolig för ett barn i förhållande till berörd socialnämnd och medger inte att ett individärende tas upp i en samverkansgrupp. Avidentifierade fallbeskrivningar Det är möjligt att diskutera på en generell nivå, att beskriva avidentifierade fall. OBSERVERA att ingen individ får kännas igen vid sådana fallbeskrivningar. Det måste råda en verklig och faktisk anonymitet. Annars kan tjänsteman som inte lovligen får lämna uppgift om enskild i det aktuella sammanhanget komma att ställas till ansvar för brott mot tystnadsplikten. Natalie Glotz Stade, stadsjurist, Juridiska enheten, Stadskontoret, 13 december 2015 22