utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie

DGE Mark och Miljö RAPPORT Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Oskarshamns kommun, Bockara 2014-01-08 Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Rapport upprättad av Uppdragsledare Daniel Hellqvist Jens Johannisson Tel: 073-417 10 87 0703-11 55 32 E-post: daniel.hellqvist@dge.se jens.johannisson@dge.se DGE Mark och Miljö Tel: +46 (0)771 48 00 48 E-post: info@dge.se Hemsida: www.dge.se Kalmar Norra Långgatan 1 Box 258, 391 23 Kalmar Tel: +46 (0)480 47 71 15 Göteborg Fürstenbergsgatan 4 416 64 Göteborg Tel: +46 (0)31 18 30 15 Malmö Citadellsvägen 23 211 18 Malmö Tel: +46 (0)40 685 89 90 DGE Mark och Miljö is a member of DGE Group and Inogen Environmental Alliance

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Sammanfattning DGE Mark och Miljö AB har på uppdrag av Oskarshamns kommun utfört en förstärkt förstudie i enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie vid Bockara sågverk, Oskarshamns kommun. Undersökningen har omfattat provtagning och analys av jord samt grundvatten. Resultaten från jordprovtagningen har jämförts mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning. Resultaten som har framkommit har använts för beräkning av teoretiska halter i grundvatten i direkt anslutning till det förorenade området samt 600m söderut vilket motsvarar avståndet till uttagsbrunnarna vid kommunens dricksvattentäkt. Resultaten visar på att en trolig avgränsning är gjord vad gäller föroreningen av dioxin i jord. Dioxin har påvisats i förhöjda halter i grundvattnet i direkt anslutning till det förorenade området. Då relativt höga halter påvisats av dioxin i grundvattnet bedöms risken att en annan källa än påvisad kan återfinnas på området som möjlig. De beräknade halterna i grundvattnet visar på att det finns en teoretisk risk att dioxin kan spridas till dricksvattentäkten varvid utökad provtagning föreslås i råvattnet. Den åtgärdsutredning och riskvärdering som utförts visar på att en åtgärd som riktar sig mot den hot spot som påträffats är att rekommendera. I första hand föreslås urgrävning av förorenade massor och deponering. DGE Mark och Miljö Kalmar Upprättad av Uppdragsledare Daniel Hellqvist Jens Johannisson 1 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund och syfte... 6 2 Allmänt om undersökningsområdet... 6 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 Lokalisering... 6 Geologi... 7 Topografi... 8 Yt- och grundvatten... 9 Tidigare undersökningar... 10 Verksamhetshistorik... 10 3 Miljöteknisk markundersökning... 12 3.1 Allmänt om undersökningen... 12 3.1.1 Provtagningsplan... 12 3.2 Riktvärden och markanvändning... 13 3.2.1 3.2.2 3.2.3 Nuvarande och framtida användning... 13 Riktvärden för jord... 13 Riktvärden för grundvatten... 14 3.3 Utförd undersökning... 14 3.3.1 3.3.2 3.3.3 3.3.4 Provtagning av jord... 14 Installation av grundvattenrör... 15 Provtagning av grundvatten... 16 Slugtester... 16 3.4 Resultat... 17 3.4.1 3.4.2 3.4.3 Fältobservationer... 17 Analyser av jord, klorfenoler och dioxiner... 17 Analyser av jord, metaller... 18 2 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 3.4.4 Analyser av grundvatten... 19 3.5 Slugtester... 20 4 Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning... 22 4.1 4.2 4.3 Allmänt om den fördjupade bedömningens delar... 22 Förslag till övergripande åtgärdsmål... 22 Konceptuell modell... 23 4.3.1 4.3.2 4.3.3 4.3.4 4.3.5 Föroreningskällor... 23 Bakgrundshalter... 23 Föroreningarnas farlighet... 23 Spridnings- och exponeringsvägar... 23 Känslighet och skyddsvärde... 25 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 Beräkningsunderlag... 25 Föroreningarnas egenskaper... 27 Hydrogeologi och spridningsförutsättningar... 28 Föroreningssituationen... 28 Miljöriskbedömning... 30 Hälsoriskbedömning... 30 4.10 4.9.1 Resultat... 31 Slutsatser... 31 5 Åtgärdsutredning... 32 5.1 5.2 Bedömning av åtgärdsbehov... 32 Översikt åtgärdmetoder... 32 5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.2.4 Täckning... 32 In situ... 32 Urgrävning och behandling on site eller off site... 33 Deponering... 34 3 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 5.3 Platsspecifika förutsättningar för åtgärdsmetoder... 35 5.3.1 5.3.2 5.3.3 Täckning... 35 In situ... 35 Urgrävning och behandling on site eller off site... 36 5.4 Jämförelse av åtgärdsalternativ... 37 6 Riskvärdering... 37 7 Utvärdering... 40 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 Jord... 40 Grundvatten... 40 Miljöriskbedömning... 40 Hälsoriskbedömning... 40 Åtgärdsutredning... 41 Riskvärdering... 41 8 Slutsatser och rekommendationer... 42 Bilagor 1. Situationsplan 2. Analysrapporter 3. Fältprotokoll 4. Slugtester 5. Fotografier 6. Flygbilder 4 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Versionsförteckning Nr Datum Kommentar 1 2014-01-08 5 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte DGE Mark och Miljö AB har på uppdrag av Oskarshamns kommun utfört en förstärkt förstudie vid Bockara sågverk, Bockara 25:1, Oskarshamns kommun. Syftet med uppdraget är att avgränsa föroreningen och att utreda huruvida det kan finnas eventuella miljö- och hälsorisker till följd av doppningsverksamheten inklusive det närliggande vattenskyddsområdet. Utöver detta ska även möjliga åtgärder utredas och förslag till slutlig åtgärd ges. 2 Allmänt om undersökningsområdet 2.1 Lokalisering Undersökningsområdet omfattar hela området varvid sågverk har bedrivits och innefattar två delar. Området delas i mitten av en väg, där den västra delen delvis varit bebyggd och den östra delen har använts som upplagsplats, se översiktskarta i figur 2.1. Lantmäteriverket Gävle 2010. Medgivande I 2010/1697 Figur 2.1 Översiktskarta. Bockara sågverk är markerat med en röd ring. 6 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Området består omväxlande av grus-, asfalt och vegetationsytor. Den östra delen består enbart av grusytor. Området ligger relativt central i Bockara samt nära bostäder och skola. Sedan verksamheten lades ner på sågverket har omfattande skadegörelse gjorts på flera byggnader på området. I den norra delen av fastigheten finns en större förrådsbyggnad under tak som används för lagring av bland annat sten och cementplattor. I samband med att utfyllnad gjordes på den östra delen av fastigheten hyvlades även de ytliga lagren av marken av och lades upp som vallar runt fastigheten. Vallarna innehåller delvisorganiskt material som bark och spån men även grus, sand och sten. Inga områden som skyddas som riksintresse eller andra djur- och växtskyddsområden återfinns inom 5 km från området (Länsstyrelsen 2013). 2.2 Geologi Enligt jordartskartan består de naturliga jordlagren i området av isälvssediment (SGU, 2013a). Cirka 250 m nordväst om området finns berg i dagen. Enligt berggrundskartan består berggrunden i området av granit (SGU, 2013a). Vissa delar av sågverksområdet är enligt uppgift utfyllt. Upplagsområdena öster om vägen har fyllt upp på senare år med sand och grus. De södra delarna av det västra området har också fyllts ut, men det är osäkert vid vilken tid samt med vilken typ av massor. 7 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 2.3 Topografi 11,36 12,28 10,66 11,99 12,03 9,84 10,00 10,30 Figur 2.2 Schematisk nivåkarta baserad på laserscanning. Redovisade punkter är avvägda nivåer för mark. Avvägning av några punkter inom sågverksområdet har gjorts i samband med avvägning av grundvattenrören. Området är väldigt plant men med en mindre lutning mot öster. På figur 2.2 ovan ses topografin från flygscanning erhållen från SGU. Notera det högre området väster om sågverksområdet, vallarna på östra och norra ytterkanten av sågverksområdet samt sänkan söder om sågverksområdet. Även betongindustrin öster om sågverket syns tydligt som en sänka. 8 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 2.4 Yt- och grundvatten Enligt brunnskartan återfinns ett flertal energibrunnar inom ett avstånd av 100-200 m sydväst om sågverksområdet. Cirka 600 m söder om området återfinns brunnar för dricksvattenändamål (SGU, 2013b). Sågverksområdet angränsar direkt i söder till den yttre skyddszonen för Bockara vattenskyddsområde. Cirka 300 m söder om området återfinns den inre skyddszonen för vattenskyddsområdet. Hydrogeologin för grundvattenmagasinet Bockara är förhållandevis väl undersökt. SGU har sammanställt information och underökningar över området (SGU, 2011). Grundvattenmagasinet utgörs i huvudsak av 5-25 m mäktiga grus- och sandlager med god till måttlig hydraulisk konduktivitet. Magasinet som är knappt 2 km brett utgör en delutvidgning av Högsbyåsen. Ytvattnets strömningsriktning är generellt i området för sågverket sydöstlig till östlig. Grundvattentillgången vid sågverket bedöms av SGU inte innehålla några större volymer grundvatten men området är viktigt för grundvattenbildningen då infiltrationsmöjligheterna är gynnsamma. Nederbördsdata för området (station Målilla, 25 km NV om Bockara) har hämtats in från SMHI, se figur 2.3. Den genomsnittliga nederbörden under åren 2008 till 2013 har varit 560 mm/år. Bedömd grundvattenbildning enligt SGU är 225 mm/år. Möjligen är den något högre för lokalen sågverket, då det är en plan öppen yta med god infiltrationsmöjlighet i grus och sand. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Nederbörd, mm Figur 2.3. Nederbörd i mm vid SMHIs station i Målilla cirka 25 km NV om Bockara. 9 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Söder om sågverket finns den kommunala vattentäkten som försörjer Bockara samhälle. Tillåtet uttag är 230 m 3 per dygn medan faktiskt uttag i medeltal är 75 m 3 per dygn. Vattentäkten försörjer cirka 330 personer. 2.5 Tidigare undersökningar En MIFO fas 1 har utförts på området av Länsstyrelsen, senaste reviderad 2012 (Länsstyrelsen 2012). Där klassas fastigheten som riskklass 2, det vill säga hög risk. Inom området har det tidigare utförts en miljöteknisk markundersökning (SWECO 2012). I undersökningens utvärdering av föroreningssituationen anges att dioxin påträffats i mark, i halter som indikerar trolig påverkan från punktkälla och i grundvatten i halter som indikerar stor påverkan från punktkälla. I undersökningen bedömdes mängden förorening som stor. Riskklassningen på fastigheten anges som klass 1, det vill säga mycket hög risk. Utöver den miljötekniska markundersökningen har även en ansvarsutredning utförts av Oskarshamns kommun (Oskarshamn kommun 2012). Den sammanfattande bedömningen av denna utredning är att det inte finns någon efterbehandlingsskyldig för föroreningen på fastigheten Bockara 25:1. 2.6 Verksamhetshistorik År 1953 förvärvade AB Berga Snickerifabrik fastigheten Bockara 25:1 där ett sågverk sedan etablerades. Användning av kemikalier på fastigheten påbörjades 1967 och man har hanterat bland annat Servarex och Mitrol. Fastigheten har även använts till upplag av behandlat och sågat virke År 1996 begärdes företaget i konkurs varvid Bockara sågverk AB köpte fastigheten för att fortsätta med sågverksverksamheten. Under tiden Bockara sågverk AB drev verksamheten, har ingen doppning förekommit på fastigheten. I samband med den aktuella undersökningen har vissa kompletteringar utförts av verksamhetshistoriken. Denna har bland annat bestått av studier av äldre flygbilder, se bilaga 6, samt intervjuer. Denna komplettering har medfört att ny information har kommit fram, angående placering av doppningskaren. Sedan tidigare var det känt att doppningskar fanns placerade centralt i området. Genom de nya uppgifterna påvisades att doppningskar även funnits längre västerut på området. Detta har bekräftats genom flygbilder samt har pekats ut i samband med en intervju, se flygbild i figur 2.4. Vid den historiska utredningen har vissa uppgifter framkommit som tyder på att en större deponi av spån och bark skall finnas belägen i skogen norr om området. Undersökning samt vidare historik kring denna har i samråd med beställaren inte innefattats i aktuell undersökning. Dock är det viktigt att denna information finns att ta del av inför en eventuellt kommande huvudstudie då deponier av denna typ kan innehålla höga halter av både dioxin 10 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 men i vissa fall även vissa bekämpningsmedel som DDT samt Lindan etc. Någon exakt placering av deponin har ej angetts i undersökningen då den ej har besökts. Oskarshamns kommun har erhållit de uppgifter som framkommit vid intervjuerna för detta ändamål i framtiden. Enligt uppgifter från MIFO-inventeringen, framgår att doppning av virke i Servarex pågick mellan åren 1967 till 1979. Därefter användes Mitrol som impregneringsvätska. Olika uppgifter finns avseende användandet av Servarex och 1973 anges att ca 3 000 kg användes (Länsstyrelsen 2012). Figur 2.4 Flygbild från 1969. De två placeringar av doppningskaren är markerade med röda ringar. Vid den kompletterande historiska utredningen framkom även uppgifter om att delar av områdets har hyvlats av samt fyllts ut. Med tanke på dessa uppgifter kan det vara så att markytan där det eventuella spillet av kemikalier kan ha uppkommit troligen inte, i varje fall ej på östra sidan av området, återfinns på samma nivå som tidigare. 11 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Det kan även vara så, vilket vissa uppgifter antytt, att den tidigare markytan från det östra området har hyvlats av och att massorna nu utgör de vallar som omringar området i östra samt södra delen. 3 Miljöteknisk markundersökning 3.1 3.1.1 Allmänt om undersökningen Provtagningsplan Undersökningen påbörjades genom ett första platsbesök tillsammans med beställaren. Vid besöket studeras området samt fotograferades inför framtagandet av provtagningsplanen. På grund av att man vid den tidigare undersökningen påträffat berg relativt ytligt på det huvudsakliga sågverksområdet, diskuterades alternativa platser för placering av grundvattenrören. För att möjliggöra en provtagning av grundvatten placerades således tre grundvattenrör i direkt anslutning till området men ej i dess centrum. Provtagning har utförts av ytlig jord genom provgropsgrävning med grävmaskin. Denna provtagning har syftat till att utreda och avgränsa tidigare påvisad förorening av främst dioxin. Området delades upp i fyra delområden, A-D Provtagning har även skett dels vid en misstänkt plats för doppning (L) samt dels vid fyra enskilda punkter vid det tidigare kända doppkaret (K), se situationsplan i figur 3.1 samt bilaga 1. Provtagningen har i möjligaste mån följt den framtagna provtagningsplanen, men vissa förändringar och tillägg har gjorts på grund av ny information samt resultaten från den första provtagningen av grundvatten som utfördes den 30 oktober i aktuell undersökning. Under denna undersökning har vi installerat tre grundvattenrör i södra delen av sågverksområdet med huvudsyfte att ge möjlighet för provuttag för kemisk analys. Grundvattenrören har även mätts in och nivån till grundvattnet har mätts in vid tre tillfällen.. Under en månad har även grundvattennivåernas nivåer i de tre rören loggats med tryckgivare. 12 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Lantmäteriverket Gävle 2010. Medgivande I 2010/1697 Figur 3.1. Situationsplan över Bockara sågverk med delområden och grundvattenrörens placering. 3.2 3.2.1 Riktvärden och markanvändning Nuvarande och framtida användning Området är helt öppet för allmänheten. Inget staket eller någon skyltning anger några förbud mot tillträde. Verksamheten på platsen är nedlagt. Vissa öppna förråd används dock av den närliggande cementindustrin för förvaring av diverse betongartiklar. Ingen planerad förändring av markanvändningen finns för området. 3.2.2 Riktvärden för jord I denna undersökning jämförs resultaten av undersökningen med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Naturvårdsverket redovisar en modell för att bedöma om generella riktvärden är tillämpliga för ett område. Riktvärdena är uppdelade på olika typer av markutnyttjande. 13 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Känslig Markanvändning (KM) Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan till exempel utnyttjas för bostäder, daghem, odling och så vidare. De exponerade grupperna antas vara barn och vuxna som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas. Mindre Känslig Markanvändning (MKM) Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan till exempel användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattenuttag kan ske på ett visst avstånd från föroreningen. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas på objektet på sin yrkesverksamma tid samt barn och vuxna som vistas på området tillfälligt. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas. Undersökningsområdet används för närvarande som industrimark, vilket motiverar att resultaten tills vidare jämförs med riktvärden för Mindre Känslig Markanvändning (MKM). Vid förändrad markanvändning bör en förnyad bedömning avseende lämpliga riktvärden göras. Ingen planerad förändring finns dock för närvarande för området. 3.2.3 Riktvärden för grundvatten Uppmätta halter av bekämpningsmedel i grundvatten jämförs med holländska och nordamerikanska riktvärden samt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (RIVM 2001, USEPA 2003, Livsmedelsverket, 2005). Holländska riktvärden är hälsoriskbaserade och anges för två nivåer. Target values, vilket motsvarar en godtagbar nivå samt intervention values, som anger en halt där en åtgärds bör övervägas om den överskrids. Vanligen jämförs uppmätta halter mot intervention values. 3.3 3.3.1 Utförd undersökning Provtagning av jord Jordprovtagning har utförts genom grävning med grävmaskin. Provtagningen utfördes främst på ytlig jord 0-1 m under markytan (m u my) för att avgränsa tidigare påvisad förorening, i första hand av dioxin, se figur 3.2 för placering av punkter. Generellt visar jordprovtagningen på homogena markförhållanden med bärlager överst, följt av sandigt grus. Inom vissa delområden är det mer bark men generellt har andelen bark varit mindre än förväntat, se även bilaga 5 fotografier. Runt området i framförallt öster och norr går en vall som består av avbanat material från en förstärkning av bärlagret inför nyttjande av området som timmerlager på 1990-talet. 14 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Vallen innehåller jämfört med ytorna i övrigt, en högre andel bark. Bark finns även i mer ren form på delar av området, framförallt inom delområde D i sydväst. Figur 3.2. Situationsplan över utförd undersökning med utplacerade provpunkter samt delområden Provtagningsdjupet har varierat beroende på delområde men har i huvudsak varit förutbestämt och följt provtagningsplanen. Se även fältprotokoll, bilaga 3. 3.3.2 Installation av grundvattenrör Installation av grundvattenrör utförde genom borrmetoden ODEX. Denna metod bygger på foderrörsborrning med i detta fall tryckluft. Tryckluften blåser upp det material som borras genom foderrören och upp till ytan. 15 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Metoden ger tydligt utslag på när berg har nåtts, men för att ytterligare säkerställa detta borrades upp till 0,5m extra vid kontakt med troligt berg för att minimera risken på att ett block har påträffats. Vid installationen fanns god tillgång på vatten. Geologin följde jordartskartan som visade på isälvsmaterial. Den största delen bestod av sand men även vissa lager av finsand samt grusig sand påträffades. Vid installationen användes 50 mm rör av PEH-plast. Den slitsade delen av röret placerades cirka 10-20 cm ner i berget. En meter filter användes till samtliga rör. Filtersand fylldes på runt filterdelen av röret vilket även mättes in för att tillse att hela filterdelen var täckt med filtersand. Efter detta tätades överdelen av röret med bentonit för att förhindra inträngning av ytvatten. Grundvattenrör GV 3 försågs med dexel, övriga rör läts sticka upp cirka 1 m över markytan. Samtliga rör har försetts med låsbara lock. Direkt efter installationen renspumpades rören för att rensa ur all sand och slam som trycks in i röret vid installationen. I samband med installation av grundvattenrören vid undersökningen noterades ett djup till berg på mellan 6-9 m. 3.3.3 Provtagning av grundvatten Provtagning av grundvatten utfördes den 30 oktober 2013. Vid provtagningen lodades grundvattennivån först med hjälp av ett ljuslod. Provtagningen utfördes sedan genom omsättningspumpning av tre rörvolymer i samtliga rör utom GV 3, där tillrinningen var något dålig. Prov togs sedan ut i för ändamålet avsedda flaskor som förvarades kylda under hela transporten till lab. Proverna skickades samma dag till det ackrediterade laboratoriet ALS. Den 2 december 2013 utfördes en kompletterande provtagning i GV2, med avseende på dioxin. Vid samma tillfälle provtogs även GV3 i syfte att utföra en screeninganalys. Vid provtagning av grundvatten observerades att det var en mycket låg grumlighet i vattnet. Endast en antydan till bottenansamling kunde noteras efter att provet fått vila under 2h efter provtagning. 3.3.4 Slugtester För att kunna bestämma de geologiska förhållandena på platsen och dess förmåga och transportera vatten har slugtester utförts. Slugtesterna utförs genom att en digital diver som mäter trycket i grundvattenröret 1ggr/sek placeras ut. Rörets grundvattennivå lodas innan mätningen startar samt vid ett par tillfällen under försöket för att säkerställa att röret återgått till sin naturliga nivå. Därefter tillsätts en mängd vatten till röret som gör att grundvattennivån snabbt höjs i röret. Divern loggar hela tiden trycket i röret som senare översätts till nivå. 16 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Vid utvärderingen av data erhålls en kurva som visar på det omgivande materialets förmåga att transportera undan vattnet. De intryck som gavs i fält visade på en relativt snabb återhämtning av rör GV 1 samt GV 2 jämfört med GV 3, som krävde betydligt längre tid innan en naturlig grundvattennivå erhållits. Värdena från divrarna har sedan utvärderats genom programmet Aquifertest. Detta program beräknar den omgivande markens hydrauliska konduktivitet, varpå ett mått på markens förmåga att transportera vatten erhålls. Värdet används sedan till den spridningsutredning och riskbedömning som utförts för området. Diverutrustningen programmerades om efter slugtesterna till att mäta 1ggr/h och lämnades sedan kvar i rören för en längre tidsserie om cirka en månad. Dessa resultat visar grundvattnets rörelser och nivåförändringar under en längre tidsserieoch har använts till spridningsutredning samt riskbedömning. 3.4 3.4.1 Resultat Fältobservationer I tabell 3.1 nedan redovisas resultat från nedmätningar av grundvattennivåer. Tabell 3.1. Grundvattennivåer vid tre tillfällen. Inmätningarna utgår från att röröverkanten på GV3 är satt till 10,00. Nivå röröverkant 2013-10-10 2013-10-30 2013-12-09 Nedmätninmätninmätning GV-nivå Ned- GV-nivå Ned- GV-nivå GV1 10,86 8,62 2,24 8,77 2,09 8,93 1,93 GV2 11,30 8,75 2,55 8,88 2,42 9,06 2,24 GV3 10,00 6,78 3,22 6,16 3,84 6,14 3,86 Grundvattennivån har sjunkit cirka 31 cm från den första mätningen i GV1 samt GV2. I rör GV3 har nivån stigit markant med cirka 0,6 m. I samma rör har även noterats dålig tillrinning. Detta tillsammans med den uppmätta nivån kan tyda på att röret inte har full kontakt med omgivningen, men även en naturlig höjning av grundvattennivån är möjlig. 3.4.2 Analyser av jord, klorfenoler och dioxiner Totalt 17 prover på jord har analyserats på det ackrediterade laboratoriet ALS. Nio av proverna har analyserats för dioxiner och klorfenoler, fem prover för metaller samt ett prov för alifater, aromater och PAH. I tabell 3.2 redovisas ett urval av parametrar. Analyserna redovisas i sin helhet genom analysrapporter i bilaga 2. Resultaten av laboratorieanalyser av dioxin och klorfenoler i jord. Jämförs mot naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning. 17 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Tabell 3.2. Analyser av dioxin samt klorfenoler i jord. Dioxin anges i ng/kg, klorfenoler i mg/kg TS. Där djup ej anges motsvaras provet av ett samlingsprov från delområdet. Provpunkt (djup) sum WHOlowerbound Analysparametrar sum WHOupperbound klorfenoler, summa MKM - 200 3 As 16 17 <0,18 B1 (0,6) - - <0,18 B2 (0,8) - - <0,18 Bs 41 42 C2 (1-1,5) - - <0,18 Cs 30 31 D3 (0,4-1,4) - - <0,18 Ds 5,6 7,7 - K1 (0,5) - - <0,18 K1 (0-0,1) 170 170 - K2 (0,6) - - <0,18 K2 (0-0,3) 37 38 - K3 (0,8) - - <0,18 K3 (0-0,4) 30 31 - K4 (0,7) - - <0,18 K4 (0-0,3) 57 58 - LS 0 3,3 - Inga halter över laboratoriets rapporteringsgräns för klorfenoler har påvisats i någon av punkterna, medan halter av dioxin har påvisats i samtliga punkter. I K1 0-0,1 påvisas en halt på 170 ng/kg, vilket är den högsta halten. Denna kan jämföras med riktvärdet för MKM på 200 ng/kg. 3.4.3 Analyser av jord, metaller I tabell 3.3 nedan redovisas analyser av metaller och jämförs med generella riktvärden för mindre känslig markanvändning. 18 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Tabell 3.3. Analyser av metaller i jord, mg/kg TS. Där djup ej anges motsvaras provet av ett samlingsprov från delområdet. Analysparametrar MKM 25 300 15 35 150 200 2,5 120 400 200 500 Provpunkt As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn As 0,6 67 0,17 8,1 11 21 <0.2 11 12 23 116 Bs 0,8 34 <0.1 3,2 4,6 5,5 <0.2 3,6 15 12 64 Cs <0.5 51 0,17 3,6 5 9 <0.2 4,5 8,3 10 74 D3 0,4-1,4 0,8 55 <0.1 4,4 9,7 10 <0.2 6,5 6,8 14 45 Ds <0.5 41 0,16 2,8 3,3 6,5 <0.2 3,2 22 8 58 Samtliga halter av metaller som analyserats återfinns under riktvärden för MKM. 3.4.4 Analyser av grundvatten Samtliga grundvattenprov har analyserats med avseende på klorfenoler och dioxin på det ackrediterade laboratoriet ALS. Analyserna redovisas i sin helhet genom analysrapporter i bilaga 2. I tabell 3.4 nedan redovisas ett urval av parametrar. Med anledning av att grundvattnet hade mycket låg grumlighet samt att frågeställningen för området fokuserade på potentiell spridning av föroreningar till dricksvattentäkten, valdes att ej dekantera vid första provtagningsomgången. Vid andra provtagningstillfället uttogs ett grundvattenprov i GV2 som dekanterades före analys, för att kunna göra en jämförelse mellan partikelbundet och ej partikelbundet dioxin. Tabell 3.4. Analysresultat dioxin och klorfenoler i grundvatten. Halter av dioxin anges i pg/l och klorfenoler i µg/l TS. Inom parentes anges halten vid det andra provtagningstillfället. Halterna jämförs mot LMV, Livsmedselsverkets riktvärde (observera att detta är för bekämpningsmedel), RIVM (Holland) samt USEPA (USA). Provpunkt sum WHO-PCDD/F- TEQ lowerbound Analysparameter sum WHO-PCDD/F- TEQ upperbound Summa klorfenoler RIVM - 3,1 - LMV - - 0,1 USEPA - 30 1 GV 1 0 3,4 <0,95 GV 2 0,74 (51) 4,4 (53) <0,95 GV 3 0,81 3,9 <0,95 Inga halter av klorfenoler har påvisats över laboratoriets rapporteringsgränser. Rapporteringsgränsen för enskilda klorfenoler är 0,1µg/l, förutom för 2,4- och 2,5-diklorfenol som har en detektionsgräns på 0,2 µg/l. I grundvattenrör GV1 har inga dioxiner påträffats över rapporteringsgränsen. 19 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Detta ger en halt på mellan 0 och 3,4 pg/l då detektionsgränserna för de enskilda kongenerna slås samman och man därmed får en relativt hög total rapporteringsgräns. I grundvattenrör GV2 och GV3 har vid första provtagningsomgången endast två kongener påträffats i vattnet, nämligen oktaklordibensodioxin och 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD. I GV2 hittas halter på mellan 0,74 och 4,4 pg TEQ/l och för GV3 ligger uppmätt halt på mellan 0,81 och 3,9 pg TEQ/l. Uppmätta halter i GV 3 kan alltså överskrida det holländska riktvärdet (RIVM) på 3,1 pg TEQ/l. Vid andra provtagningen som utfördes på GV2 ligger halten mellan 51 och 53 pg TEQ/l. För GV2 är halten mycket kraftigt förhöjd vid jämförelse, både mot det holländska (RIVM) och amerikanska riktvärdet (USEPA). Ett prov från GV3 har även analyserats genom screeninganalys. Analysen visar inte på några halter över rapporteringsgräns för något av ämnena PCB, ett urval av bekämpningsmedel, alifater, aromater eller klorerade kolväten. Halter av metaller har påvisats över rapporteringsgränserna. Dessa underskrider dock holländska riktvärden. Låga halter av PAH och bensen har också noterats, även dessa underskrider holländska riktvärden. 3.5 Slugtester Utförda provpumpningar vid en av kommunens uttagsbrunnar visar på en hydraulisk konduktivitet (K) på cirka 4 10-4, medan beräkningar utifrån kornstorleksfördelning på samma plats visade på ett K-värde på 3 10-3. De slugtester som DGE utfört inom denna studie visar på en hydraulisk konduktivitet (K-värde) i storleksordningen 3 10-4. Resultatet motsvarar K-värdet för mellansand enligt tabell 3.6. En komplett redovisning av resultaten från slugtesterna återfinns i bilaga 4. Tabell 3.5. Hydraulisk konduktivitet. GV 1 2,6x10-4 GV 2 3,7x10-4 GV 3 2,8x10-4 Tabell 3.6. Jämförvärden för hydraulisk konduktivitet hos olika jordarter. Material K (m/s) Fingrus 10-1 -10-3 Grovsand 10-2 -10-4 Mellansand 10-3 -10-5 Grovsilt (finmo) 10-5 -10-7 Morän (sandig moig) 10-6 -10-9 Lerig morän 10-8 -10-11 Lera <10-9 20 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 I figur 3.1 nedan redovisas den relativa grundvattennivån i de tre installerade grundvattenrören. 255 235 Pressure[cm] GV1 Pressure[cm] GV2 Pressure[cm] GV3 215 195 175 155 Date/time 2013-11-12 2013-11-19 2013-11-26 2013-12-03 Figur 3.1. Relativ grundvattennivå (i mm) i de tre grundvattenrören GV1-GV3 under november 2013. 21 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 4 Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning 4.1 Allmänt om den fördjupade bedömningens delar I följande kapitel redovisas den fördjupade miljö- och hälsoriskbedömingen som utförts på Bockara sågverk. Kapitlet inleds med en kort genomgång av vilka delar som ingår i bedömningen. Vid undersökningarna som utförts har inga förhöjda halter av klorfenoler påträffats på området. Den fördjupade bedömningen har således till största del fokuserat på den dioxinförorening som påträffats, främst i grundvatten. Bockara sågverk återfinns relativt åtkomligt för människor angränsande till samhället. Vid de olika fältmomenten samt efter kontakt med närboende kan det konstanteras att båda vuxna och barn vistas oregelbundet på området. Området används även som strövområde för till exempel rastning av hundar. Området är öppet utan inhägnad samt har en bilväg som går igenom. Ingen detaljplan med förändrad markanvändning finns för området varvid det i den fördjupade riskbedömingen har antagits att framtida markanvändning skall vara som i dagsläget. Den fördjupade bedömningen avser helt att bedöma de risker som föreligger för människors hälsa med fokus på intag av dricksvatten. För mark anses Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM vara tillämpbara. Det begränsande värdet för dioxin i mark är intag av jord. Inga kriterier som styr riktvärdet anses kunna ändras baserat på aktuella och framtida markanvändningar på området. Ingen uträkning har således utförts av platsspecifika riktvärden med avseende på jord. 4.2 Förslag till övergripande åtgärdsmål De övergripande åtgärdsmålen ska beskriva hur området är tänkt att användas efter en eventuell sanering samt vilka krav som ställs på skydd av hälsa och miljö. Målen skall även behandla allmänna och enskilda intressen. Förslaget till åtgärdsmål kan komma att ändras beroende av vad som framkommer under riskvärderingen. För Bockara sågverk föreslås följande övergripande åtgärdsmål: Det grundvatten som lämnar fastigheten i riktning mot grundvattentäkten i närområdet, skall kunna användas som dricksvatten samt bevattning. Området skall kunna användas för frilutsliv utan risk för människors hälsa. Växter och djur skall kunna etablera sig på området utan att påverkas negativt av föroreningar. 22 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 4.3 4.3.1 Konceptuell modell Föroreningskällor Vid Bockara sågverk har man utfört vissa verksamheter som doppning av virke, upplag samt torkning av detsamma. Dessa verksamheter har gett upphov till spill och föroreningar. Platsen för doppningskaret uppvisar de högsta halterna på området men även ytorna runt doppningskaret påvisar halter av dioxin. Lägre halter återfinns vid upplagsplatsen, dock utspridd över en större yta. Dioxin har påträffats i grundvattnet i direkt anslutning till sågverksområdet. De uppmätta halterna i grundvatten härrör med sannolikt från ovan nämnda föroreningskällor. 4.3.2 Bakgrundshalter Enligt Naturvårdsverkets rapport Oavsiktligt bildade ämnens hälso- och miljöegenskaper anges att normala bakgrundshalten för dioxin på cirka 10 pg/g i jord återfinnas (Naturvårdsverket 2007). Detta kan möjligen stämma i stadsmiljö men i glesbygden är bakgrundshalten snarare 1 ng/kg (1 pg/g). Detta kan bekräftas av ett större antal prover som DGE analyserat kring sågverk på landsbygden. Den lägre nivån har även bekräftats från Umeå Universitet vid kontakt med dem. 4.3.3 Föroreningarnas farlighet Dioxin används som ett samlingsnamn för över 200 olika klorerade dioxin- och furanföreningar. Av dessa har 17 st så kallade kongener påvisats vara mycket giftiga. Mellan de olika kongenerna varierar giftigheten relativt mycket. På grund av detta tilldelas varje kongen en så kallad Toxisk Ekvivalens Faktor (TEF). De dioxinhalter som presenteras visas genom toxiska ekvivalenter (TEQ) som summerar halten för alla kongener multiplicerat med respektive kongens TEF. Den giftigaste kongenen TCDD har ett TEF värde på 1, medan den minst giftiga av de 17 har TEF 0,0001. Människan kan påverkas genom hudskador vid höga halter men också genom att dioxin är cancerframkallande. Ytterligare en effekt som påvisats av dioxin är nedsatt immunförsvar. 4.3.4 Spridnings- och exponeringsvägar I Natutvårdsverkets rapport anges som slutsats angående exponering och hälsoeffekter att ingen marginal finns mellan exponeringsnivå för dioxin i den allmänna befolkningen och uppskattat säkra nivåer. Därför bör alla källor till exponering identifieras och minimeras (Naturvårdsverket 2007). Dioxiner är extremt lipofila och svårnedbrytbara. Nedbrytbarheten varierar beroende av kloreringsgrad. Ju högre kloreringsgrad desto lägre vattenlöslighet och även nedbrytbarhet. 23 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Exponering bedöms kunna ske via: Intag av jord Hudupptag Intag av dricksvatten. Exponeringsvägarna intag av jord samt hudupptag bedöms vara aktuella inom området, medan intag av dricksvatten sker utanför området. Dessa exponeringsvägar bedöms vara representativa för både nutid och framtid. Figur 4.1. Konceptuell modell. Marken vid Bockara sågverk är mestadels täckt av icke hårdgjord yta. De högsta halterna på området har påträffats i ytlig jord. Spridning kan ske genom infiltration av ytvatten och vidare med hjälp av grundvattnet. Dioxin binder till kolloidala partiklar och kan således transporteras via grundvattnet från det förorenade området. Det finns därmed en icke försumbar risk att spridning av dioxinförorenat grundvatten kan ske till den närliggande dricksvattentäkten. 24 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Efter beräkning av den hydrauliska konduktiviteten på området bedöms genomsläppligheten i marken till mycket stor. Klorfenoler har högre densitet än vatten och sjunker således ner genom akvifären tills de stöter på ett tätt lager, exempelvis berg. Risken finns att denna typ av förorening kan spridas vidare i spricksystem genom berggrunden. Detta har dock ej utretts i föreliggande undersökning. På vissa sågverksområden har det visat sig att spridning av föroreningar genom mänsklig aktivitet varit en potentiell spridningsväg. Stora barkupplag finns vid sågverksområdet, som kan användas i privata trädgårdar. 4.3.5 Känslighet och skyddsvärde Följande skyddsvärda objekt har identifierats: Dricksvattentäkten Barn och vuxna som besöker platsen för rekreation och promenader. Vuxna som besöker platsen för arbete. Området ligger i direkt anslutning till Bockara samhälle. Djur och växter som återfinns på området. 4.4 Beräkningsunderlag De ekvationer och indata som presenteras nedan har använts för att beräkna hur hög koncentrationen i grundvatten teoretiskt sett ska vara för att den spridning till grundvatten som anges i Naturvårdsverkets generella riktvärdesmodell,ska vara i jämvikt med den beräknade medelkoncentrationen av dioxin i ytlig jord, vilken var 74 ng/kg TS. Beräkningar gjorda utifrån antagandet att källtermen, det vill säga den jord som dioxin sprids ifrån, primärt finns ovan grundvattenytan. Vid beräkningarna har ett antal ekvationer och parametrar använts enligt nedan. Exponering via konsumtion av grundvatten Ekvation 1: Koncentrationen av förorening I grundvattnet (Cgw) θw Cgw = Ct * Kd + * DFgw b ρ 1 Ekvation 2: Utspädningsfaktor (DFgw) DFgw = L *W (K *i * dmix *(2* ymix + W )) /I + (W + ymix)*(l + X) 25 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Ekvation 3: dmix inkluderad i Ekvation 2 dmix = 0.0112*(L + X)^2 + da* 1 exp (L + X) * I K *i * da Ekvation 4: ymix inkluderad i ekvation 2 ymix = 0.0112*(L + X)^2 Ekvation 5: Daglig exponering efter grundvattenintag (Iiw) Iiw = Cgw *WC * tiw 365 Ekvationerna ser i vissa fall annorlunda ut än i Naturvårdsverkets rapport, vilket beror på att vi beräknar en korresponderande halt i grundvatten utifrån uppmätt halt i jord, medan Naturvårdsverket räknar fram en tolerabel halt i jord (envägskoncentration) utifrån ett givet haltkriterie i grundvattenfasen (Naturvårdsverket 2009). Scenario 1: Beräknad halt i grundvatten i brunn installerad i det förorenade området, dvs med avstånd till brunn satt till 0 m, vilket kan motsvara brunnar med en placering motsvarande t.ex. GV1, GV2 och GV3. Se indata i tabell 4.1. Scenario 2: Beräknad halt i grundvatten i en brunn på 50 m avstånd, vilket motsvarar en potentiell uttagsbrunn i framtiden i närhet till området. Scenario 3: Beräknad halt i grundvatten i en brunn på 600 m avstånd, vilket motsvarar avståndet till uttagbrunnarna för dricksvattentäkten. 26 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Tabell 4.1. Indata till beräkningar. Parameter (unit) Symbol Value Factors controlling contaminant concentration in groundwater Partition coefficient soil:water (dm 3 /kg) Kd 300 Soil water content (dm 3 /dm 3 ) θw 0,3 Dry soil bulk density (kg/dm 3 ) ρb 1,5 Hydraulic conductivity (m/s) K 3E-4 a * Hydraulic gradient (m/m) i 0,03 Groundwater recharge (m/y) I 0,3 Distance to groundwater well (m) X 0 (scenario 1) 50 (scenario 2) 600 (scenario 3) Length of contaminated area (m) L 300 a Width of contaminated area (m) W 200 a Aquifer thickness (m) da 1,1 a* Average surface soil concentration (mg/kg) Ct 7,4E-5 a Partition coefficient water:organic carbon (L/kg) Koc 3,3E+6 Fraction organic carbon in the soil (dimension-less) foc 0,02 4.5 Föroreningarnas egenskaper Pentaklorfenol Användandet av pentaklorfenol (PCP) förbjöds i Sverige under utgången av 1977. Det största problemet är att ämnet är att det är en så kallad DNAPL (Dense Non Aquos Phase Liquid) med en hög densitet. Detta gör att PCP i fri fas kan sjunka ner genom grundvattnet och t.ex. ansamlas i fickor i berget. Det har förmågan att ta sig igenom mikrosprickor i betong och tränger med tiden även igenom tätare jordar såsom silt. Man ska vara medveten om att doppningsmedel huvudsakliga bestod av vatten och endast några procent av PCP, varför egenskaperna inte alltid är så extrema. PCP är även bärare av dioxin och kan föra med sig dioxin ner till större djup om denna inte binds till organiskt material på vägen ner. 27 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Dioxin Dioxin är ett samlingsnamn på ett större antal klorerade kongener. De olika varianterna har oerhört olika giftighet. De olika varianterna kan omräknas, så att jämförvärde gentemot den giftigaste varianten TCDD erhålls. Dioxin är i princip helt olösligt i vatten men kan ändå transporteras med grundvattnet bundet till partiklar, bl.a. kolloider men även större partiklar. Dioxin binds hårt till framförallt organsikt material varför det är vanligt att det förekommer ytligt i markprofilen, där även halten organiskt material är högre. Har PCP infiltrerat ner genom fyllnadsmassor kan dock dioxin även finnas på större djup i t.ex. lager av bark. 4.6 Hydrogeologi och spridningsförutsättningar Det lokala tillrinningsområdet för sågverksområdet bedöms till cirka 140 000 m 2. Detta är alltså den yta där vatten som faller möjligen kan passera sågverksområdet och därmed teoretiskt dra med sig föroreningar på sin fortsatta färd nedströms. Med en grundvattenbildning på 225 mm och en yta på 140 000 m 2 motsvara det en mängd vatten på cirka 30 000 m 3 per år. Med en genomsnittlig halt dioxin i vattnet på 3 pg/l ger detta en spridning av cirka 0,1 mg dioxin per år. 4.7 Föroreningssituationen Som beskrivits tidigare har halter av dioxin påträffats i jord över generella riktvärden för MKM. Dioxin har även påträffats i grundvattnet i direkt anslutning till området i halter över holländska riktvärden. Storleken på det förorenade området bedöms med underlag från aktuell samt tidigare undersökning omfatta 40x40 m, det vill säga ca 1 600 m². Föroreningen återfinns relativt ytligt i marken, främst mellan 0-0,5 m u my. I tabell 4.2 nedan presenteras uppmätta halter i aktuell samt tidigare undersökning med uträknade medel samt medianhalter. 28 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Tabell 4.2. Halter av dioxinmed tidigare undersökningsresultat kursiverade. Samtliga halter anges i ng/kg. Provpunkt Analysparametrar sum WHOlowerbound sum WHOupperbound As 16 17 Bs 41 42 Cs 30 31 Ds 5,6 7,7 K1 0-0,1 170 170 K2 0-0,3 37 38 K3 0-0,4 30 31 K4 0-0,3 57 58 LS 0 3,3 1101 11 14 1102 15 16 1103 68 69 1104 370 370 1105 240 240 1109 0 3 Min 0 3 Max 370 370 Medel 73 74 Median 30 31 För de båda undersökningarna är det 2 av de 15 proverna som visar på avvikande halter. Medelvärdet har beräknats till 74 ng/kg. I detta fall, där en sådan spridning finns på talen, bedöms medianvärde på 31 ng/kg ge en bättre bild av den verkliga fördelningen. Vid en jämförelse med generella riktvärden underskrider dessa halter MKM. Vid beaktande av humanrisker så är den exponering som kan ske vid direktkontakt med den förorenade jorden genom oralt intag och inandning av damm och ångor av underordnad betydelse relativt den för skydd av grund- och ytvatten. Envägskoncentrationen för skydd av mark är även den betydligt lägre än den för skydd av grundvatten. Då ingen ytvattenrecipient finns på nära håll så är det påverkan på det lokala grundvattnet den risk som kan behöva undersökas närmare. Vid bedömning av spridning till grundvatten är det medelvärden i marken snarare än maximala halter som är relevant, där medelvärdet ligger under 200 ng/kg TS. 29 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 4.8 Miljöriskbedömning Medianhalten av dioxin i jord underskrider den halt som för MKM anges vara begränsande för skydd av markmiljön. Vid en jämförelse mot maxvärdet överskrids detta värde. Området består dock mestadels av grus, sand och sten. Växtligheten är på grund av markens beskaffenhet relativt begränsad på området. Maxhalten av dioxin kan tillskrivas tillståndet Måttligt allvarligt enligt Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenad mark, medan medianhalten för området hamnar i klassen mindre allvarligt (Naturvårdsverket 1999). 4.9 Hälsoriskbedömning I den fördjupade riskbedömningen har fokus varit på att utreda vilka risker som eventuellt kan finnas för människors hälsa med avseende på dricksvatten. Som nämnts tidigare i rapporten finns en förorening av dioxin påvisad i grundvattnet. För provpunkt GV 3 påträffas 2 kongener, 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD samt oktaklordibensodioxin i provpunkt GV 2 9 kongener. För det prov som tagits vid den tidigare undersökningen samt även från punkten GV 1 i aktuell undersökning, har inga enskilda halter av kongener rapporterats. Dock anges vid dessa fall alltid ett worst case värde, upperbound TEQ, vilken skall utvärderas. Detta värde anges då analysmetoden ej med säkerhet kan säga att inga dioxiner finns i provet. Eftersom en grundvattentäkt har sin uttagspunkt 600 m nedströms Bockara såg, så behöver riskerna för dioxinpåverkan på grundvattnet och riskerna för de människor som konsumerar detta vatten undersökas närmare. För att utvärdera om det är sannolikt att spridning skett till grundvattentäkten, har två metoder använts: 1) Halterna i grundvatten har jämförts med det haltkriterie för dioxin i grundvatten som Naturvårdsverket anger, vilket är 0.2 pg/l (Naturvårdsverket 2009). Att de halter som uppmätts ligger över haltkriteriet för grundvatten, talar för att det skett ett större läckage till grundvatten än vad som borde vara fallet från ett område med medelhalter i jord under riktvärdet för MKM-. 2) De uppmätta halterna har jämförts med de halter som enligt Naturvårdsverkets spridningsmodell skulle ha varit där, om halten i ytjord stått i jämvikt med grundvattnet. Man bör ha i åtanke att den spridningsmodell som finns i Naturvårdsverkets generella riktvärdesmodell gör mycket grova antaganden och förenklingar. Vidare överskattar den i de flesta fall spridningen snarare än underskattar den, vilket innebär att de halter som beräknas med modellen oftast ger en högre halt i grundvattnet än vad som de facto visas när vattnet provtas och analyseras. För att utreda riskerna med det förorenade grundvattnet har beräkningar för tre olika scenarier utförts. Båda uträkningarnas syften är att klargöra om det finns en risk för barn att dricka vattnet, då detta är den känsligaste gruppen. 30 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Uträkningarna skiljer sig åt då den första anger risken 50 m från den förorenade området och den andra anger risken 600 m söder om området, det vill säga vid dricksvattentäkten. Vi har valt att utföra beräkningar för det första scenariot eftersom man i framtiden (100 års perspektiv) ej med säkerhet kan anta att ingen kommer använda dricksvatten i närområdet. Detta bör beaktas vid en fördjupad hälsoriskbedömning. 4.9.1 Resultat Den beräknade halten i grundvatten enligt sceanrio 1 blir med Naturvårdsverkets förenklade spridningsmodell (ekvationerna ovan) och med indatan enligt tabell 4.1 ovan 0,08 pg/l. Detta kan jämföras med de halter som uppmätts i GV1 (3,4 pg/l), GV2 (4,4 respektive 53 pg/l) samt GV3 (3,9 pg/l). Motsvarande halter på avståndet 50 respektive 600 m blir 0,07 pg/l respektive 0,05 pg/l. Att beräknade halter är påtagligt lägre än uppmätta halter talar för att de förhållandevis höga halter av dioxin som uppmätts i grundvattnet inte är en funktion av dagens halter i den yliga jord som provtagits, utan att det funnits, eller fortfarande finns en annan källterm än den ytjord som nu provtagits. 4.10 Slutsatser Resultaten tyder på att dioxin sprider sig till grundvattnet och att detta kan vara värt att övervaka för att säkerställa hälsoskyddet för de människor som konsumerar dricksvattnet nedströms. För dioxin finns ett TDI-värde (mått på Tolerabelt Dagligt Intag) via oral exponering från EU/SCF på 2,0E-9 mg/kg-dag. Normalviktiga barn, som är mer känsliga än vuxna och konsumerar en genomsnittlig mängd vatten per dag på 1 l, så erhålls detta TDI-värde vid en dioxinhalt i dricksvattnet på 30 pg/l. En konservativ beräkning kan göras utifrån ett barn som väger mindre och dricker mer än genomsnittet. En rimlig lägsta skattning för svenska barn är en vikt på 10 kg och att de dricker 1,6 l/dag (Filipsson et al., 2011). Då erhålls en lägre acceptabel koncentration i dricksvattnet innan TDI-värdet överskrids på 13 pg/l. Denna enkla överslagsräkning ger en indikation på hur allvarliga de uppmätta grundvattenhalterna är. Men här får man givetvis beakta att 1) hela det dagliga intaget kanske inte bör intecknas av bara dricksvattenkonsumtion, och 2) de provpunkter som här analyserats är inte desamma som halterna i den punkt där dricksvattenuttaget sker. Vid Naturvårsverkets generella riktvärden antar man att endast 10 % av TDI för dioxin får komma från det förorenade området. De 10 % ska fördelas på exponering både via grundvatten och jord. Vi väljer att anta att högst 5 % av TDI får ske via intag av grundvatten. Detta ger en högsta tillåtna halt i utgående dricksvatten på 0,65 pg TEQ/liter. Naturvårdsverkets modell har vissa brister vad gäller att förutsäga föroreningstransport på objekt av denna karaktär, främst vad gäller spridning från mark till grundvatten. Detta beror 31 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 troligen på att de halter som påträffats möjligen ej är den definitiva källan. Detta kan i sin tur bero på flera olika saker, som att källan ej ännu hittats eller att källan har avlägsnats genom den schaktning som utförts på ytlig jord i området. 5 Åtgärdsutredning 5.1 Bedömning av åtgärdsbehov Objektet är beläget på en för framtiden mycket skyddsvärd grundvattenbildning. Intill området angränsar redan idag ett vattenskyddsområde. 600 meter söder om objektet ligger kommunens uttagsbrunnar för vattenverket som förser Bockaras invånare med vatten. En hög halt dioxin har påträffats i grundvattnet i ett prov på objektet. Relativt höga halter dioxin (över MKM) har i tidigare undersökningar påträffats ytligt inom området. Sammantaget medför detta enligt vår bedömning att åtgärdsbehovet är stort. Förutom en insats för att åtgärda dioxinkällan bör man även kontrollera spridningen av dioxin till råvattentäkten samt vattenverkets förmåga att filtrera bort partiklar från grundvattnet. 5.2 Översikt åtgärdmetoder Här presenteras alternativ på åtgärdsmetoder som kan hantera dioxin i jord. Förutom dessa bör även risken för eventuellt dioxin i dricksvattnet hanteras, genom eventuella tekniska åtgärder och kontroll i vattenverket. Möjliga åtgärdslösningar är täckning, behandling in situ, behandling on site eller off site och deponering off site eller on site. 5.2.1 Täckning Täckning är egentligen en typ av in situ åtgärd. Det är dock ingen behandling, då föroreningen finns kvar medan exponeringsvägarna och spridningsförutsättningarna minskas. De eller det förorenade delområdet täcks med jordmassor som kan kombineras med tät duk eller genomsläpplig geotextil. Vid täckning med jordmassor så hindras människor att komma i kontakt med jorden via direktintag och via hud samtidigt som spridning via damning också hindras. Om täckningen kombineras med tät duk eller täta jordmassor (lera) så hindras även nederbörd att perkolera ner genom den förorenade jorden, detta kan minska spridningen till grundvattnet. Störst effekt ger metoden om den förorenade jorden är belägen ovan grundvattenytan. 5.2.2 In situ Denna typ av behandling innebär att man åtgärdar föroreningen på plats i jorden utan att schakta eller gräva upp jorden. Metoder av in situ typ är relativt vanliga och etablerat för behandling av jord och grundvatten som förorenats av organiska föroreningar som är lättare att avdunsta eller bryta ned, t.ex. bensin eller olja. 32 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Behandling av jord som är förorenad av så persistenta ämnen som dioxiner är dock betydligt ovanligare och någon på svenska marknaden etablerad metod har ej kunnat identifieras, även om försök och forskning pågår. In situ metoder som ligger närmast till hands är termisk avdrivning eller metoder där reaktiva ämnen tillsätts för att bryta ned dioxinerna. 5.2.3 Urgrävning och behandling on site eller off site De metoder som idag är mest etablerade när det gäller behandling av dioxinförorenad jord är termisk avdrivning (IPTD In Pile Thermal Desorption), mekanokemisk dehalogenering (MCD Mecanochemical Dehalogenation) Termisk avdrivning Genom upphettning av jordmassorna kan dioxiner och vatten försättas i gasfas och därefter genom undertryck samlas in, kondensera och avskiljas. Metoden är etablerad och har använts i bl.a. USA och Vietnam. I Sverige har så vitt känt metoden dock ej använts för behandling av dioxinförorenade massor. Metoden bedöms i Sverige särskilt intressant om stora mängder massor med halter över 15 000 ng TEQ/kg TS föreligger då detta är gränsen för vad som kan deponeras som farligt avfall. Bild 5.1. Termisk avdrivning av typen IPTD i Vietnam 2013. Mekanokemisk dehalogenering MCD Tekniken bygger på att fria radikaler bryter isär dioxinmolekylerna. De fria radikalerna skapas genom att stålkulor i en trumma krossar mineralkorn så att kristallbindningarna slits isär. Metoden är utvecklad på Nya Zeeland och kommersiella projekt har genomförts i bl.a. Nya Zeeland, Hong Kong, USA och Vietnam. Restprodukten blir en finmalen jord. 33 (43)

Oskarshamns kommun, Bockara Datum: 2014-01-08 Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Metoden bedöms i Sverige särskilt intressant om stora mängder massor med halter över 15 000 ng TEQ/kg TS föreligger då detta är gränsen för vad som kan deponeras som farligt avfall. Bild 5.2. Pilotförsök med MCD av 100 ton jord i Vietnam, 2012. Högtemperaturförbränning Genom förbränning i kontrollerad högtemperaturmiljö sker en total nedbrytning av dioxinerna. Metoden används i Sverige framförallt för organiskt material förorenat av dioxiner, t.ex. bark. Metoden är relativt dyr, vilket gör den konkurrenskraftig framförallt när det rör sig om höga halter dioxiner eller när halten organiskt material hindrar deponering. Biologisk behandling Biologisk nedbrytning av dioxiner är möjligt både med bakterier och svampar. Detta har visats genom laboratorieförsök och även genom pilotförsök i större skala. Det är dock inte en metod som är etablerad på marknaden och motsägelsefulla uppgifter råder om hur effektiv det är och för vilka halter det är mest effektivt. 5.2.4 Deponering Urgrävning och deponering on site Denna lösning används vanligtvis endast då det rör sig om stora mängder massor som ska deponeras. Detta då ansökan för en deponi är relativt komplicerad och kostsam. Platsen måste dessutom vara lämplig för en deponi för att få tillstånd. 34 (43)