MÅL OCH BUDGET 2016-2017 SAMT EKONOMISK FLERÅRSPLAN

2015-10-09 KOALITIONENS FÖRSLAG TILL SKATTESATS ÅR 2016 MÅL OCH BUDGET 2016-2017 SAMT EKONOMISK FLERÅRSPLAN 2017-2019 Dnr: kst 2015/296

2015-10-09 1 (86) Innehåll KOALITIONENS BUDGETFÖRKLARING... 3 FÖRSLAG TILL FULLMÄKTIGES BESLUT 2015-11-02... 8 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 2015-10-12... 11 1. BUDGETPROCESSEN... 12 2. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 12 2.1. Den samhällsekonomiska bilden... 12 2.2. Statliga åtgärder... 13 2.3. Kapitalkostnader/avskrivning/internränta 2016... 14 2.4. Borgensavgifter... 14 2.5. Pensioner, arbetsgivaravgifter och personalomkostnadspålägg... 14 2.6. Demografiska förändringar... 14 2.7. Känslighets- och riskanalys... 16 3. NÄMNDERNAS DRIFTBUDGETRAMAR... 17 4. KOMMUNGEMENSAMMA MÅL OCH ÅTAGANDEN... 18 4.1. Kommungensamma mål... 18 4.2. Åtagande om tillgänglighet och bemötande... 21 5. NÄMNDERNAS RESURSER, ANSVARSOMRÅDEN OCH MÅL... 22 5.1. Kommunstyrelsen... 22 5.2. Barn- och ungdomsnämnden... 28 5.3. Kompetensnämnden... 46 5.4. Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden... 53 5.5. Socialnämnden... 62 5.6. Familjerättsnämnden... 71 5.7. Tekniska nämnden... 74 5.8. Miljö- och bygglovsnämnden... 77 6. EXPLOATERINGSBUDGET 2016-2017 OCH PLAN 2018-2019... 80 7. INVESTERINGSBUDGET 2016-2017 OCH PLAN 2018-2019... 81 8. UPPLÅNING 2016... 82 9. EKONOMISTYRREGLER 2016... 82 10. STYRDOKUMENT 2016 OCH 2017... 82 11. INTERNKONTROLLPLANER... 83 12. SKATTESATS 2016... 83 13. RESULTAT-, FINANSIERINGS- OCH BALANSBUDGET 2016... 83 14. EKONOMISK FLERÅRSPLAN 2017-2019... 85

2015-10-09 2 (86) Bilagor 1 Investerings- och exploateringsbudget 2016-2017 samt plan 2018-2019 2 Ekonomistyrregler 2016 3 Styrdokument 4 Nämndernas internkontrollplaner

2015-10-09 3 (86) KOALITIONENS BUDGETFÖRKLARING Tid att lyckas i skolan Samarbetskoalitionens budget 2016-2017 Samarbetskoalitionen Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet presenterar här budgeten för Järfälla kommun åren 2016 och 2017. Det är en ansvarsfull och framtidsinriktad budget med ett tydligt fokus på skolan. Det senaste året har varit händelserikt. Järfälla växer snabbt och vi ser hur allt fler väljer att flytta till vår kommun. Under 2015 har bostadsbyggandet tagit fart runt om i hela kommunen, och Järfällahus AB har fått nya ägardirektiv som innebär att bolaget åter ska börja bygga bostäder. Under året påbörjades en satsning för mer personal i skolan. Vi har även sett hur människor som gått på försörjningsstöd istället har fått möjlighet till ett välfärdsjobb. Ungdomsarbetslösheten har minskat. Rekordmånga ungdomar har fått feriepraktik genom den nya sommarjobbsgarantin, och stödet till föreningslivet har ökat. Nu presenterar vi en budget där vi vänder på varje skattekrona och tar ansvar för att resurserna används på ett så effektivt sätt som möjligt. Vi höjer ambitionerna ytterligare för en god ekonomisk hushållning genom ett tydligt överskottsmål. Därutöver ser vi över hur vi kan dela ansvaret för den höga investeringstakten genom att låta andra aktörer bygga och äga de samhällsfastigheter som behövs i framtiden. Det skapar trygghet för kommande generationer. Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Tid att lyckas i skolan Framtiden börjar i skolan. Därför ska Järfälla kommun ha en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och nå sin fulla potential. Skolresultaten ska höjas och likvärdigheten öka. Lärarnas förutsättningar att bedriva bästa undervisning måste stärkas. Vi vill ge varje elev och varje lärare tid att lyckas. 2016 satsar vi 7 miljoner kronor extra på ökad lärartäthet i förskolan. I grundskolan prioriterar vi ökad lärartäthet i de lägre årskurserna och tillför därför 11 miljoner kronor för fler

2015-10-09 4 (86) lärare i förskoleklass och i årskurs 1-3. Grundskolon ska även erbjuda varje elev studiestöd samt lov- och sommarskola. Därutöver ser vi över hur den administrativa belastningen kan minska mellan de olika enheterna och Barn- och ungdomsförvaltningen. Läraryrkets status ska stärkas och den framtida personalförsörjningen av lärare säkras. Därför avsätter vi också 6 miljoner kronor för höjda lärarlöner. För att varaktigt höja kunskapsresultaten fortsätter vi arbetet med att utveckla skolornas interna process och arbetssätt i syfte att skapa en mer lärande organisation. Därför tillför vi medel till utvecklingsarbetet PRIO. För att möta familjer som har behov av barnomsorg på obekväm arbetstid kommer vi från och med 2016 att erbjuda möjligheten till omsorg på kvällar, nätter och helger och på så sätt öka tryggheten för föräldrar och barn med sådant behov. Genom en god psykosocial miljö och ett demokratiskt förhållningssätt ökar vi tryggheten och motverkar odemokratiska uttryck, mobbing, rasism och andra former av kränkande behandling. Vi vill att alla Järfällas skolor och förskolor ska vara tillgängliga, trygga och giftfria miljöer. Som en del i detta arbete avsätter vi medel för uppfräschning och renovering av toaletter, utemiljöer och skolgårdar. Teknik och digitala verktyg är en naturlig del av vårt samhälle, därför är det är viktigt att varje barn och elev ges likvärdig tillgång till dessa verktyg. 2016 genomför vi en särskild satsning för att alla elever ska få tillgång till digitala verktyg i grundskolan. Vi fortsätter arbetet med att utveckla Järfällas framtida gymnasieskola. Gymnasieskolornas programutbud och framtida lokalisering ska därför ses över. Den mycket uppskattade satsningen på SL-kort till alla gymnasieelever i Järfälla fortsätter under 2016 och 2017. För att möta en ökad efterfrågan på vuxenutbildning förstärker vi Komvux med ytterligare 190 utbildningsplatser. En bättre hemtjänst och äldreomsorg Kvalitén inom hemtjänsten ska höjas. Därför skärper vi kraven i certifieringsunderlaget för hemtjänstutförarna. Samtidigt värnar vi en valfrihet av såväl kommunala som externa utförare inom hemtjänsten. Därför höjer vi ersättningen till hemtjänstutförare med 7 procent. I Järfälla finns många äldre som inte har svenska som modersmål. 2016 ger vi Socialnämnden uppdraget att skapa en äldreboendeavdelning med språkprofil.

2015-10-09 5 (86) Järfälla som en attraktiv arbetsgivare Järfälla kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Därför ska årliga medarbetarundersökningar göras. Vi lägger dessutom ett särskilt uppdrag om att se över hur sjukfrånvaron kan minska. Inom ram för kompetensfonden satsas årligen 5 miljoner kronor extra på kompetensutveckling. Framtida tillväxt Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden, behov och livssituationer. Arbetslösheten bland järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Ett växande grönt Järfälla Järfälla fortsätter att växa och utvecklas. Under 2016 kommer tunnelbaneutbyggnaden från Akalla till Barkarby att påbörjas. Dessutom påbörjas byggandet av Barkarby college som blir ett viktigt utbildningskluster i regionen. Under året färdigställs även utbyggnaden av Mälarbanan i Järfälla. Vi tar ett stort ansvar för bostadbyggandet i regionen. Målet om att komma upp i en byggtakt om 1000 påbörjade bostäder per år ligger fast, men vi behöver öka takten. Därför ger vi ett uppdrag om att se över hur planprocesserna kan effektiviseras, och flexibla parkeringstal införs. När kommunen växer ska det ske på ett hållbart sätt. Därför ska kollektivtrafiknära lägen fortsatt vara prioriterade vid nybyggnation av bostäder. Ett stärkt näringsliv Nu avsätter vi medel för ett nytt näringslivsbolag där kommun och näringsliv tillsammans ska arbeta för fler företagsetableringar, ge befintliga företag möjlighet att växa och utvecklas, samt marknadsföra Järfälla som en attraktiv kommun för fler företag och besökare. Fler i jobb Vi ser en kraftigt sjunkande ungdomsarbetslöshet i Järfälla det senaste året, men vi behöver göra mer. Därför förstärker vi satsningen på projektet Unga vuxna på gång ytterligare. Ingen som kan jobba ska behöva gå på bidrag. Därför fullföljs satsningen för att erbjuda välfärdsjobb istället för försörjningsstöd. Vi ger samtliga förvaltningar i uppdrag att ta emot personer som kan utföra välfärdsjobb. På så sätt ges möjlighet att förstärka samhällsservicen samtidigt som den enskilde får arbetslivserfarenhet, nya kontakter och en fot in på arbetsmarknaden.

2015-10-09 6 (86) Sommarjobbsgarantin blev en riktig succé 2015. Närmare 1500 ungdomar gavs möjlighet till feriepraktik. För att möta en fortsatt stor efterfrågan utökar vi resurserna ytterligare de kommande åren. Miljö och klimat Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Järfälla ökar nu takten i omställningen för ett hållbart samhälle. Vi ska visa att hållbarhet inte bara handlar om att minimera skadlig påverkan, utan också om att skapa nya kvaliteter och värden. Klimatet är vår tids stora globala miljöutmaning. Järfälla kommun ska därför satsa på energieffektivisering. Vi ger uppdrag om att installera solceller på en kommunal samhällsfastighet och vi genomför investeringar för att successivt byta ut kommunens fordonsflotta för att på sikt bli fossilfri. Det är viktigt att underlätta för kommunens invånare att göra klimatsmarta val. Vi snabbar därför på genomförandet av kommunens cykelplan, samt ger ett uppdrag om att skapa fler infartsparkeringar i Kallhäll för såväl cyklar som bilar. Vi bygger även ut laddinfrastruktur för elbilar. Två laddstolpar ska uppföras i Jakobsberg, respektive i Barkarbystaden, under 2016. Vi vill värna de naturvärden som skapas i mötet mellan stad och natur genom att bilda ett nytt naturreservat vid Igelbäcken. Vi stärker även skötseln av våra befintliga naturreservat och parker. Bällstaån och dess vattenkvalitet är vår största regionala miljöutmaning. Järfälla ska bli banbrytande på dagvattenlösningar som inte bara renar vattnet utan också skapar vackra parkstråk och god klimatanpassning. Därför intensifieras arbetet med att rena dagvatten med särskilt fokus på Bällstaån. Vi eftersträvar en giftfri vardag för järfällaborna. Därför ska Järfälla kommun arbeta med att sanera förorenade markområden, och då med särskilt fokus på barns miljöer eftersom de är särskilt utsatta för exponering av skadliga ämnen. Demokrati, öppenhet och trygghet Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kultur- och fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Järfälla ska präglas av mångfald, jämställdhet och öppenhet. I Järfälla ska alla känna sig trygga och erbjudas en meningsfull fritid. Därför stärker vi föreningsstödet, skapar fler mötesplatser, bygger ut framtidens kulturverksamhet och investerar i fler idrottsanläggningar.

2015-10-09 7 (86) Under 2016-2017 utökas antalet platser i kulturskolan, och särskilda resurser satsas för att Barkarby bibliotek ska ges möjlighet att fortsatt bedriva sin verksamhet. Den framgångsrika kultursatsningen för att bejaka ungas initiativ och idéer - En snabb slant - fullföljs under åren 2016-2017. 2017 planeras anläggande av en inomhushall för fotboll i Järfälla. Vi rustar också upp Delfinparken på Söderhöjden, samtidigt som ett nytt kultur- och aktivitetshus öppnas i området. I Riddarparken planerar vi för en multisportarena och en boulebana. Våra centrum utgör viktiga möteplaster för järfällaborna. Vi kommer att förstärka renhållningen av centrumanläggningarna i Jakobsberg, Barkarby, Kallhäll och Viksjö. Vid Jakobsbergs pendeltågsstation anläggs ytterligare en hiss och den befintliga hissen vid Ynglingavägen ska renoveras. Arbetet med FN:s barnkonvention ska stärkas och därför ges ett uppdrag om att utveckla och tillämpa barnkonsekvensanalyser i samtliga nämnder. Därutöver ger vi ett särskilt uppdrag om att förbereda för kommande lagstiftning om barnkonventionen. Järfälla kommun har huvudansvaret för samordningen av trygghetsarbetet. Därför stärker vi kraftigt det brottsförbyggande arbetet och tillför ytterligare en miljon kronor, samtidigt som ett centralt brottsförebyggande program tas fram och förankras i kommunens verksamheter, med externa aktörer och med polisen. Järfälla kommuns integrationsarbete ska genomsyra kommunens alla verksamheter. Ett uppdrag om rapportering och uppföljning av detta arbete ges till Kommunstyrelseförvaltningen. Vi höjer även ambitionerna för demokratiarbetet genom en ökad medborgardialog och en bättre kontakt mellan kommun och civilsamhälle.

2015-10-09 8 (86) FÖRSLAG TILL FULLMÄKTIGES BESLUT 2015-11-02 1 Kommungemensamma inriktningsmål och åtagande för åren 2016 och 2017 fastställs. 2 Den kommunala skattesatsen för år 2016 fastställs till 19,15 kr. 3 Resultat- och balansbudget för 2016 fastställs. 4 Mål och budget för kommunstyrelse och nämnder för år 2016 fastställs. 5 Mål och budget för kommunstyrelse och nämnder för år 2017 fastställs. 6 Föreslagna priser för socialnämndens pengstyrda verksamhetsområden fastställs. 7 Föreslagna priser för barn- och ungdomsnämndens pengstyrda verksamhetsområden fastställs. 8 Föreslagna avgifter inom kultur-, demokrati- och fritidsnämndens verksamheter fastställs. 9 Föreslagna priser inom kompetensnämnden för introduktionsprogram och gymnasiesärskola fastställs. 10 Förslagna avgifter för miljödiplomering inom kommunstyrelsen fastställs. 11 Ekonomistyrregler för styrelse och nämnder år 2016 i enlighet med bilaga 2 fastställs. 12 Ekonomisk flerårsplan för åren 2017 2019 fastställs. 13 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att justera nämndernas driftbudgetramar med anledning av beslutad investeringsbudget. 14 Kommunstyrelsen bemyndigas att uppta långfristiga lån om 2 500 mnkr. 15 Borgensavgiften fastställs till 0,35 % år 2016. 16 Styrdokument enligt bilaga 3 fastställs. 17 Samtliga nämnder och styrelser ges i uppdrag att genomföra barnkonsekvensanalyser i beredningen av samtliga beslut som fattas. 18 Samtliga nämnder och styrelser ges i uppdrag att anlita välfärdsjobbare. 19 Samtliga nämnder och styrelser ges i uppdrag att anlita feriepraktikanter.

2015-10-09 9 (86) 20 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att leda och samordna kommunens barnkonventionsarbete. I uppdraget ingår att utreda vilka åtgärder som behöver vidtas inför kommande lagstiftning om Barnkonventionen, samt påbörja anpassningen. I uppdraget ligger även att ta fram en modell och handledning för att utveckla arbetet med barnkonsekvensanalyser i nämnder och styrelser. 21 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att detaljplanera Stäketfläcken, Uddnäs och området kring Brovaktarstugan, i syfte att säkerställa att allmänheten får ökad tillgång till områdena. 22 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att förbereda en revidering av upphandlingsstrategin i enlighet med EU:s nya direktiv om offentlig upphandling. 23 Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att ta fram förslag till minskad administrativ rapportering mellan enheter och förvaltning för beslut i nämnden. 24 Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att öka lärartätheten i förskolan i syfte att öka likvärdigheten och förbättra måluppfyllelsen. Förvaltingen ska vid decembersammanträdet 2015 rapportera till nämnden hur planerad ökning av lärartäthet i förskolan ska ske. 25 Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att öka lärartätheten i förskoleklass, samt i årskurs 1-3, i syfte att öka likvärdigheten och förbättra måluppfyllelsen. Förvaltningen ska vid decembersammanträdet 2015 rapportera till nämnden hur planerad ökning av lärartäthet i förskoleklass, samt i årskurs 1-3, ska ske. 26 Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att, utöver ordinarie lönerevision, höja lärarlönerna. 27 Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att ge alla grundskolelever i Järfälla tillgång till egen surfplatta eller dator i skolan. 28 Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att vid delårsbokslut och årsbokslut rapportera på vilket sätt lärartätheten har ökat i förskolan, i förskoleklass, samt i årskurs 1-3. 29 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden ges i uppdrag att, i samråd med näringsliv och fastighetsägare, årligen genomföra konstnedslag i centrala Jakobsberg. 30 Socialnämnden ges i uppdrag att senast 2017 skapa minst en avdelning med språkprofil vid ett äldreboende i kommunen. 31 Tekniska nämnden ges i uppdrag att aktualisera kommunens parkeringsnorm, samt förtydliga möjligheten att införa flexibla parkeringstal. 32 Tekniska nämnden ges i uppdrag att, i samråd med kultur-, demokrati- och fritidsnämnden, identifiera en lämplig plats för ny fotbollshall. Byggnationen ska påbörjas senast år 2017.

2015-10-09 10 (86) 33 Tekniska nämnden ges i uppdrag att, i samråd med näringsliv och fastighetsägare, årligen genomföra utökad julbelysning i centrala Jakobsberg. 34 Tekniska nämnden ges i uppdrag att ersätta grusplanen vid Delfinparken med konstgräs samt upprusta/renovera befintliga anläggningar i parken. Genomförandet ska påbörjas senast år 2017. 35 Tekniska nämnden ges i uppdrag att, i samråd med barn- och ungdomsnämnden, år 2016 påbörja upprustningar av skoltoaletter. 36 Tekniska nämnden ges i uppdrag att uppföra minst två laddstolpar i centrala Jakobsberg och två laddstolpar i Barkarbystaden under år 2016. 37 Tekniska nämnden ges i uppdrag att uppföra en multisportarena och en boulbana vid Riddarparken senast under år 2017. 38 Tekniska nämnden ges i uppdrag att identifiera plats samt påbörja anläggande av ytterligare infartsparkeringsplatser för bilar och cyklar i Kallhäll senast år 2017. 39 Tekniska nämnden ges i uppdrag att, inom ramen för befintlig energieffektiviseringsbudget installera solcellspaneler på minst en kommunal byggnad under år 2016. 40 Tekniska nämnden ges i uppdrag att renovera befintlig hiss till gångtunnel i Jakobsberg, vid Ynglingavägen, samt att installera sekundär hiss senast år 2017. 41 Tekniska nämnden ges i uppdrag att stärka och utöka renhållningen i Jakobsberg C, Viksjö C, Kallhälls C och Barkarby C och att inom ramen för satsningen på välfärdsjobb anställa stadsmiljövärdar. 42 Tekniska nämnden ges i uppdrag att ta fram en trafikbullerpolicy för antagande i kommunfullmäktige. 43 Miljö- och bygglovsnämnden ges i uppdrag att utreda förutsättningar för spårbilar i Järfälla.

2015-10-09 11 (86) FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 2015-10-12 1 Personalomkostnadspålägget fastställs till 39,0 procent från och med år 2016. 2 Internräntan för 2016 fastställs till 3,0 procent. 3 Kommundirektören ges i uppdrag att justera nämnderna driftbudgetramar med anledning av beslutad investeringsbudget. 4 Kommundirektören bemyndigas uppta långfristiga lån om xx mnkr. 5 Kommundirektören ges i uppdrag att leda och samordna arbetet med att minska sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare, med målsättningen att kommunens totala sjukfrånvaro ska vara lägre än 5 procent. 6 Kommundirektören ges i uppdrag att genomföra medarbetarenkäter varje år. 7 Kommundirektören ges i uppdrag att leda och samordna kommunens barnkonventionsarbete. 8 Kommundirektören ges i uppdrag att i samverkan med Kompetensförvaltningen följa upp och utvärdera samtliga förvaltningars arbete med integrationsfrågor samt rapporter om detta till kommunstyrelsen. 9 Kommundirektören ges i uppdrag att ta fram förslag till en mer effektiv och kortare planprocess för beslut i kommunstyrelsen. 10 Kommundirektören ska enligt tidigare beslut i kommunstyrelsen revidera kommunens fastighets- och lokalpolicy. Kommundirektören ges i uppdrag att återkomma med en redovisning av uppdraget före sommaren 2016. Syftet med revideringen är att möjliggöra att fler externa aktörer kan bygga och äga framtida samhällsfastigheter. 11 Kommundirektören ges i uppdrag att detaljplanera Stäketfläcken, Uddnäs och området kring Brovaktarstugan, i syfte att säkerställa att allmänheten får ökad tillgång till områdena. 12 Kommundirektören ges i uppdrag att inventera behoven och samordna nämndernas uppdrag att anlita av välfärdsjobbare. 13 Kommundirektören ges i uppdrag att samordna nämnder och förvaltningars arbete med att ta emot feriepraktikanter. 14 Kommundirektören ges i uppdrag att förbereda en revidering av upphandlingsstrategin i enlighet med EU:s nya direktiv om offentlig upphandling. 15 Kommundirektören ges i uppdrag att ta fram ett brottsförebyggande program.

2015-10-09 12 (86) 1. BUDGETPROCESSEN Kommunstyrelsen beslutade 2015-02-02 om riktlinjer, tidsplan och preliminära nämndvisa driftbudgetramar för åren 2016 och 2017. Beslutet innebar en generell upprökning av nämndernas kostnadsramar med 1 procent (exklusive kapitalkostnader) och intäktsramar med 1 procent (exklusive statsbidrag och barnomsorgsavgifter). Beslutet innebar också att nämnderna hade att bereda förslag till Mål och budget till 2015-06-12. Kommunstyrelsen beredning av förslaget sker 2015-10-12 och beslut av kommunfullmäktige 2015-11-02. Beslutet i kommunfullmäktige avser verksamheternas mål och budget åren 2016 och 2017 samt skattesats, resultat- och balansbudget för år 2016 och ekonomisk flerårsplan för åren 2017 till 2019. 2. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR När beslutet om kommunens verksamhet och budget ska fattas är det viktigt att rikta uppmärksamheten även i ett längre perspektiv än den aktuella budgetperioden. Intresset bör främst fokuseras mot hur de demografiska förändringarna påverkar verksamhetens omfattning och hur de ekonomiska förutsättningarna kommer att se ut. Kommunen påverkas främst av statliga åtgärder, utvecklingen på arbetsmarknaden samt de demografiska förändringarna. Ytterligare en viktig utgångspunkt är balanskravet som gäller från och med år 2000. Detta innebär att kommunens resultat måste vara positivt, dvs intäkterna måste överstiga kostnaderna. Oavsett utvecklingen av ovan nämnda faktorer finns det således ett lagfäst krav på vilket ekonomiskt resultat kommunen minst måste uppnå. 2.1. Den samhällsekonomiska bilden Den 21 september presenterade regeringen 2016 års budgetproposition (2015/16:100). Texten nedan är huvudsakligen hämtad från SKL s cirkulär 15:24. Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. I budgetpropositionen prognostiseras en BNP ökning på 2,8 procent för såväl 2015 som 2016. För åren 2017 2019 görs ingen prognos utan en framskrivning utifrån resursutnyttjande och befintliga resurser. Regeringen ser att en fortsatt återhämtning i omvärlden skapar förutsättningar för en förbättrad konjunkturutveckling i svensk ekonomi. I euroområdet ser återhämtningen ut att gå långsamt, även om utsikterna för den ekonomiska utvecklingen blivit ljusare under 2015. Den europeiska centralbankens expansiva penningpolitik har stimulerat exporten och förtroendet för den ekonomiska utvecklingen har stärkts bland både företag och hushåll. I USA fortsätter den goda tillväxten med en positiv utveckling av arbetsmarknaden där arbetslösheten fortsätter att minska under 2015. I Kina pågår en omställning från en tillväxt som är driven av investeringar till en tillväxt som i större utsträckning drivs av inhemsk konsumtion, vilket innebär lägre tillväxttakt än jämfört med perioden 2000 2014. Men omställningen bjuder också på stora utmaningar och den senaste tidens omfattande turbulens på de finansiella marknaderna i Kina kan tyda på att omställningen går sämre än förväntat. Regeringen poängterar att risk finns för svagare ekonomisk utveckling dels för en stagnation i

2015-10-09 13 (86) euroområdet och dels en kraftigare inbromsning i kinesisk ekonomi än vad tidigare prognoser visar. Även möjliga obalanser i tillgångspriser och geopolitiska konflikter i omvärlden bidrar till att göra prognosen mer osäker. BNP förväntas växa i en relativt snabb takt 2015 och 2016. Det beror på flera faktorer, bland annat att efterfrågan på svensk export förväntas ta fart då konjunkturen i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter även konsumtions- och investeringstillväxten att bidra till tillväxten. Det gäller såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion och investeringar i bostäder och i tjänstesektorn. Svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten har länge legat på en hög nivå kring 8 procent. Eftersom arbetskraften växt snabbt har tillväxten i sysselsättning inte varit tillräckligt hög för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten. I och med att konjunkturen förbättras i år och nästa år bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Därmed ökar även sysselsättningen. Det är främst inom kommunsektorn som sysselsättningen bedöms öka men även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen väntas sysselsättningen stiga i god takt. Sammantaget bedöms den kommunfinansierade sysselsättningen öka med cirka 110 000 personer 2014 2019. Medan den totala sysselsättningen ökar med över 250 000 personer. År 2018 bedöms arbetslösheten vara nära 6 procent. Inflationen är låg i hela Europa och inflationsförväntningarna långt under inflationsmålet. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Även timlönerna väntas stiga dock i modest takt. Timlönerna bedöms öka gradvis från 2,5 procent till 3,4 procent år 2019. Medan KPI ökar från dagens noll till 1 procent nästa år och till knappt 2 procent år 2017. 2.2. Statliga åtgärder Statens olika beslut påverkar kommunens förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Det gäller såväl verksamheterna, till exempel genom ny lagstiftning, ändrade ersättningsnivåer, som skatter/statsbidrag. Nedan sammanfattas några av de för kommunerna viktigaste förslagen i Budgetpropositionen, baserad på SKL s cirkulär 15:24. Från höstterminen 2016 avsätts 1,5 miljard i ett riktat statsbidrag för höjda lärarlöner och 3 miljarder årligen från 2017. miljarder avsätts för ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen årligen 2016 2018. Det generella statsbidraget minskar med 850 miljoner för förändring i utjämningssystemet. Höjt tak för högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen föreslås införas 1 juli 2016 och finansieras genom en minskning av det generella statsbidraget med 74 miljoner 2016 och 148 miljoner 2017. Barndelen i riksnormen föreslås öka med 181 miljoner från 2016 och fritidspengen avskaffas.

2015-10-09 14 (86) Höjd schablonersättning för nyanlända föreslås samtidigt som den prestationsbaserade ersättningen avskaffas och höjd ersättning för asylsökande barns skolgång med 50 procent. Socialtjänsten får ett riktat statsbidrag om 250 miljoner årligen för förstärkning i barnärenden. - För fritidshemmen införs ett riktat statsbidrag om 250 miljoner 2016 och 500 miljoner 2017 2019. Rätt till Komvux införs och ett riktat statsbidrag införs från 2017 om 537 miljoner. Förbättrad utemiljö föreslås som ett engångsbidrag om 500 miljoner år 2016. En kommunbonus om 1,9 miljarder införs som stöd till ökat bostadsbyggande. Regeringen verkställer från år 2016 sparbetinget på gymnasieskolan och 470 miljoner dras från det generella statsbidraget. 2.3. Kapitalkostnader/avskrivning/internränta 2016 Järfälla kommuns internräntesats år 2015 är 3,0 procent och föreslås vara densamma år 2016. 2.4. Borgensavgifter En analys av marknadsläget pekar på att nuvarande borgensavgift på 0,35 procent av borgenssumman anses marknadsmässig och därmed kan fastställas att gälla även 2016. Borgensavgiften betalas av JärfällaHus AB och Järfälla Nya Badanläggning AB. 2.5. Pensioner, arbetsgivaravgifter och personalomkostnadspålägg Personalomkostnadspålägget (som även ska täcka pensionsavgiften) föreslås år 2016 vara oförändrad jämfört med år 2015, 39,0 procent. 2.6. Demografiska förändringar Den kommunala sektorns verksamheter vänder sig främst till barn, ungdomar och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar de kommunala kostnaderna inom verksamheterna barnomsorg, skola och äldreomsorg. I nedanstående diagram visas den prognostiserade demografiska förändringen för åldersgrupperna 0-6 år, 7-15 år, 16-18 år, 65-79 år samt 80 år och äldre. Utgångspunkten för diagrammet är 2013-12-31, d v s år 2013 = 0. Nedan anges de ackumulerade antalsförändringarna per år.

Förändring i antal personer 2015-10-09 15 (86) Befolkningsförändring i absoluta tal 2014-2019 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 0-6 7-15 16-18 65-79 80---> Som framgår av diagrammet ökar åldersgruppen 0-6 år under hela perioden för att år 2019 ha ökat med 1 576 barn. För åldersgruppen 7-15 år sker en ökning under perioden och 2019 har gruppen ökat med 1 750 st. Efter flera års minskning av antal i åldersgruppen 16-18 år ökar nu antalet ungdomar stadigt. År 2019 har åldersgruppen ökat med 642 st. Åldersgruppen 65-79 år har en ökning under hela perioden för att år 2019 ha ökat med 458 personer. Åldersgruppen 80 år och äldre ökar stadigt under hela perioden. Fram till 2019 ökar den med 629 personer. Skattebetalare och servicetagare Ett annat sätt att se in i framtiden är att se hur de som betalar kommunal skatt och de som i huvudsak konsumerar kommunal service utvecklar sig i förhållande till varandra. De som betalar kommunalskatt utan att i nämnvärd utsträckning konsumera kommunal service är i huvudsak inom åldersgruppen 19-79 år och de som i huvudsak konsumerar kommunal service är i åldersgrupperna 1-18 år och 80 år och däröver. I diagrammet nedan visas en prognos över de huvudsakliga finansiärerna (19-79 år) samt åldersgruppen 1-18 år och 80 år och däröver.

Förändring antal personer 2015-10-09 16 (86) Befolkningsförändringar 19-79 år samt 1-18 och 80 år --> 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 19-79 år 1-18 och 80 år ---> Vi kan konstatera att de huvudsakliga finansiärerna, åldersgruppen 19-79 år konstant ökar under perioden så att ökningen till år 2019 uppgår till 8 756 st. De som huvudsakligen konsumerar service, åldersgruppen 1-18 och 80 år och däröver ökar under samma period med 4 326 personer. 2.7. Känslighets- och riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt av kommunala beslut andra genom omvärldsbeslut. En riskanalys av föreliggande budgetförslag ger vid handen att de största osäkerhetsfaktorerna är nyttjandegraden inom förskola, volymerna inom särskola, ekonomiskt bistånd och handikappomsorg. Känslighetsanalysen nedan beskriver hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Förändring mnkr Pris- och löneökning 1 % 45 Varav löner och sociala avgifter egen personal 1 % 18 Ändrad nyttjandegrad förskola 1 % 5 Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) 100 pers 4 Förändrad utdebitering 10 öre 16 Förändring Sthlms fondbörs 1 % 17 Ränteförändring Kommunens låneskuld 1 %-enhet 21

2015-10-09 17 (86) 3. NÄMNDERNAS DRIFTBUDGETRAMAR Nedan redovisas förslag till styrelsens och nämndernas driftbudget 2016 och 2017. Driftbudget per nämnd redovisas mer detaljerat i avsnitt 5, Nämndernas resurser, ansvarsområden och mål. Budget 2016 tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Kommunstyrelsen 293 201 48 367 244 834 Barn- och ungdomsnämnden 1 703 968 196 265 1 507 703 Kompetensnämnden 494 015 145 703 348 312 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 159 115 20 633 138 482 Socialnämnden 1 426 796 218 926 1 207 870 Familjerättsnämnden 6 211 1 742 4 469 Tekniska nämnden, skattefinansierat 265 003 134 098 130 905 Miljö- och bygglovsnämnden 27 610 16 329 11 281 Resultatregleringsanslag 20 100 0 20 100 Summa skattefinansierad verksamhet * 4 396 019 782 063 3 613 956 Tekniska nämnden, Vatten och avlopp 95 179 95 179 0 Tekniska nämnden, Avfall 45 480 45 480 0 Summa avgiftsfinansierad verksamhet 140 659 140 659 0 Totalt 4 536 678 922 722 * Nettokostnad = kommunbidrag 3 613 956 Budget 2017 tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Kommunstyrelsen 295 690 48 483 247 207 Barn- och ungdomsnämnden 1 731 290 204 743 1 526 547 Kompetensnämnden 491 825 138 149 353 676 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 168 122 20 633 147 489 Socialnämnden 1 439 925 220 337 1 219 588 Familjerättsnämnden 6 273 1 759 4 514 Tekniska nämnden, skattefinansierat 272 642 135 421 137 221 Miljö- och bygglovsnämnden 28 498 16 992 11 506 Ks förfogandeanslag 140 000 0 140 000 Summa skattefinansierad verksamhet * 4 574 265 786 517 3 787 748 Tekniska nämnden, Vatten och avlopp 99 259 99 259 0 Tekniska nämnden, Avfall 47 038 47 038 0 Summa avgiftsfinansierad verksamhet 146 297 146 297 0 Totalt 4 720 562 932 814 * Nettokostnad = kommunbidrag 3 787 748

2015-10-09 18 (86) 4. KOMMUNGEMENSAMMA MÅL OCH ÅTAGANDEN 4.1. Kommungensamma mål Kommunen har fyra kommungemensamma inriktningsmål, med rubrikerna Framtida tillväxt, Kvalitativ välfärd, Miljö- och klimat och Demokrati, öppenhet och trygghet. De kommungemensamma inriktningsmålen är styrande för nämndernas mål, på så vis att nämnderna har formulerat mål som visar hur respektive nämnd kan bidra till uppfyllelsen av de kommungemensamma målen, utifrån sitt verksamhetsområde. Utöver kravet att nämndernas mål ska härledas ur inriktningsmålen, gäller att de ska vara effektmål och utgå från ett brukarperspektiv. Det innebär att de ska ta fasta på de önskade effekterna för dem verksamheten är till för. Effektmålen beskriver därmed vad som ska uppnås, snarare än vad som ska göras. Effektmålen ska vara mät- /uppföljningsbara, i vissa fall används flera olika resultatmått för att beskriva uppfyllelsen av ett och samma effektmål. Effektmålen redovisas under respektive nämnds avsnitt. Till de kommungemensamma inriktningsmålen har även indikatorer utarbetats. Dessa ska användas för att läsa av om den övergripande utvecklingen går i rätt riktning. Indikatorerna kan därmed beskrivas som informationsmått. De kommungemensamma inriktningsmålen och indikatorerna som kopplats till vart och ett av dem framgår nedan. Framtida tillväxt Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden, behov och livssituationer. Arbetslösheten bland järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Järfällas skattekraftsutveckling, relativt länet. Sammanställning och analys av statistik, inhämtas från SCB. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Järfällabornas syn på kommunen som plats att bo och leva på. Inflyttning till Järfälla, relativt länsgenomsnittet. Antal påbörjade bostäder Antal färdigställda bostäder Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (Nöjd Region Index i SCB:s medborgarundersökning.) Migrationsstatistik över flyttningar mellan kommunerna i länet, samt nettoinflyttningar till Järfälla jämfört med medianen i Stockholms län. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse Uppgifter inhämtas från Bygglov, Delårsrapport och som rapporterar till SCB. verksamhetsberättelse. Uppgifter inhämtas från Bygglov, Delårsrapport och

2015-10-09 19 (86) Andel arbetslösa Järfällabor. Antal arbetstillfällen i kommunen. (Dagbefolkning) Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service till företagen. Antal nya företag per 1000 inv. Länsbornas syn på om Järfälla är en attraktiv kommun att besöka. som rapporterar till SCB. Sammanställning och analys av statistik, inhämtas från arbetsförmedlingen. Sammanställning och analys av statistik från SCB. Undersökning riktad till företagarna i kommunen, SKL:s Insikten alt. SBA:s mätning, genererar Nöjd-Kund-Index. Nyföretagarcentrums Företagsbarometer, hämtar in uppgifter om nyregistrerade företag från Bolagsverket. Årlig kännedomsmätning riktad till invånare i Stockholms län. verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Andel järfällabor som är nöjda med hur kommunen sköter sina olika verksamheter. Andel järfällabor som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (SCB:s Medborgarundersökning) Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (SCB:s Medborgarundersökning) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Järfälla har sedan ett antal år god ekonomisk hushållning som mål. Sedan år 2005 finns detta även inskrivet som ett krav i kommunallagen. Samtliga effektmål härledda ur inriktningsmålet om kvalitativ välfärd, såväl nämndernas som kommunstyrelsens, har bäring på god ekonomisk hushållning. I avsnittet som beskriver kommunstyrelsens mål finns även kommunens finansiella mål beskrivet. Nämnderna ska enligt anvisningarna till Mål & budget även ange nyckeltal med bäring på kvalitet och effektivitet.

2015-10-09 20 (86) Miljö och klimat Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Andel järfällabor som besväras av trafikbuller i sin bostad. Koldioxidutsläpp (ton per kommuninvånare) Bedömd vattenstatus i kommunens sjöar och vattendrag. Andel ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter Andel kommunala enheter som har guldnivå inom miljödiplomeringen Årlig enkätundersökning riktad till järfällaborna. (SCB:s Medborgarundersökning.) Sammanställning och analys av statistik, inhämtas från Länsstyrelsens Nationella emissonsdatabas. Sammanvägd analys av vattenstatus utifrån miljöövervakning. (Vattenmätningar genomförs med olika intervall av flertal aktörer.) Intern mätning, del av undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet. Intern mätning. (Uppgifter inhämtas från Miljö och hälsa.) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Demokrati, öppenhet och trygghet Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kultur- och fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Skattning av hur väl kommunen möjliggör för järfällaborna att delta i kommunens utveckling. Järfällabornas syn vilken insyn och inflytande de har över kommunens verksamhet. Egen undersökning. Mätning inom ramen för Kommunens Kvalitet i Korthet. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (Nöjd Inflytande Index, i SCB:s Medborgarundersökning) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Järfällabornas upplevelse av trygghet och säkerhet i kommunen. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (Trygghetsindex, i SCB:s Medborgarundersökning) Delårsrapport och verksamhetsberättelse.

2015-10-09 21 (86) Andel röstberättigade som röstade i senaste kommunrespektive EU-valet. Uppgifter inhämtas från Valmyndigheten. Delårsrapport och verksamhetsberättelse 4.2. Åtagande om tillgänglighet och bemötande En del i Järfällas kvalitetsstyrning innebär att åtaganden, det vill säga preciseringar av tjänsternas innehåll, ska tas fram för fastställande i samband med budget. Kommunstyrelsen ansvarar för det kommungemensamma åtagandet om tillgänglighet och bemötande. Åtagandet handlar om att alla verksamheter som kommunen svarar för ska ha ett öppet och tillgängligt arbetssätt och är oförändrat jämfört med förutvarande år: Järfälla kommun har ett öppet och samarbetande arbetssätt och verkar för att kommunens invånare ska känna ansvar och delaktighet. Därför är det lätt att ta del av förslag och beslut i den kommunala beslutsprocessen. Det är också lätt att kontakta en politiker eller en tjänsteman om du vill lämna synpunkter eller diskutera någon del av kommunens verksamhet. På kommunens webbplats kan du ta del av beslutsunderlag samtidigt som politikerna får dem. Där kan du också läsa snabbreferat från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna senast två dagar efter sammanträdet. När du kontaktar kommunen under kontorstid får du tala med någon som kan ta emot ditt ärende. Om vi inte kan ge besked direkt så återkommer vi så snart vi kan, dock senast inom två arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggningstid, får du besked om vem som handlägger ärendet. När du kontaktar någon av kommunens anställda blir du bemött med respekt och lyhördhet.

2015-10-09 22 (86) 5. NÄMNDERNAS RESURSER, ANSVARSOMRÅDEN OCH MÅL 5.1. Kommunstyrelsen Styrelsens nettobudget föreslås bli 244 834 tkr år 2016 och 247 207 tkr år 2017. Från 2016 föreslås en central finansiering av skapandet av välfärdjobb och därför föreslås att 20 000 tkr från kompetensnämnden och 8 000 tkr från socialnämnden överförs till kommunstyrelsen. Med anledning av att ansvaret för miljödiplomering överförs till kommunstyrelsen från Miljö- och bygglovsnämnden utökas kommunstyrelsens budgetramar med 1 672 tkr. Med anledning av att arbetet med Barnkonventionen överförs från barn- och ungdomsnämnden till kommunstyrelsen utökas kommunstyrelsens budgetramar med 290 tkr. Genom effektiviseringar i arbetet med genomförandet av koalitionens plattform 2015 reduceras kommunstyrelsens budgetramar med 3 000 tkr. Med anledning av att vakanta tjänster inte återbesätts föreslås kommunstyrelsens budgetramar reduceras med 1 000 tkr. Med anledning av att det nya av kommunen helägda näringslivsbolaget kommer att bemannas av personal från kommunstyrelseförvaltningen föreslås att kommunstyrelsens budgetramar reduceras med 2 000 tkr. Budgetramarna föreslås också reduceras med 1 000 tkr för inrättandet av en extern VD. För att stärka det nya näringslivsbolagets soliditet föreslås att kommunstyrelsens budgetram utökas med 2 700 tkr år 2016. För volymökningar inom överförmyndaren föreslås kommunstyrelsens budgetramar utökas med 1 500 tkr. För volymökningar och finansiering av en informatör föreslås att kommunstyrelsens budgetram utökas med 1 500 tkr år 2016 och ytterligare 600 tkr 2017. För inhyrning av Jakobssalen till följd av kommunens expansion föreslås kommunstyrelsens budgetramar utökas med 220 tkr. För utredningar inom miljöområdet och anpassning till en uppdaterad miljöplan föreslås kommunstyrelsens budgetram utökas med 1 200 tkr (vara 800 tkr är engångskostnader) år 2016 och ytterligare 700 tkr 2017. För en utökning av brottsförebyggande åtgärder (bl.a. nattvandring) föreslås kommunstyrelsens budgetramar utökas med 1 000 tkr och kommundirektören ges i uppdrag att ta fram ett brottsförebyggande program. För en utökning av bidraget till Nyföretagarcentrum utökas kommunstyrelsens bugetramar med 90 tkr.

2015-10-09 23 (86) Uppdrag Samtliga nämnder och styrelser ges i uppdrag att anlita välfärdsjobbare. Samtliga nämnder och styrelser ges i uppdrag att anlita feriepraktikanter. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att leda och samordna kommunens barnkonventionsarbete. I uppdraget ingår att utreda vilka åtgärder som behöver vidtas inför kommande lagstiftning om Barnkonventionen, samt påbörja anpassningen. I uppdraget ligger även att ta fram en modell och handledning för att utveckla arbetet med barnkonsekvensanalyser i nämnder och styrelser. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att detaljplanera Stäketfläcken, Uddnäs och området kring Brovaktarstugan, i syfte att säkerställa att allmänheten får ökad tillgång till områdena. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att förbereda en revidering av upphandlingsstrategin i enlighet med EU:s nya direktiv om offentlig upphandling. Budget 2016, tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Politisk verksamhet 32 292 1 753 30 539 Kommungemensam verksamhet 25 605 10 176 15 429 Kommunstyrelseförvaltning 187 557 36 438 151 119 Fastighetsförvaltning 7 533 0 7 533 Räddningstjänst 40 214 0 40 214 Totalt 293 201 48 367 244 834 Budget 2017, tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Politisk verksamhet 32 600 1 771 30 829 Kommungemensam verksamhet 25 861 10 278 15 583 Kommunstyrelseförvaltning 189 005 36 434 152 571 Fastighetsförvaltning 7 608 0 7 608 Räddningstjänst 40 616 0 40 616 Totalt 295 690 48 483 247 207 Ansvarsområde Kommunstyrelsen (Kst) är kommunens verkställande organ med ansvar för ledning, samordning och uppföljning av nämnderna och de kommunala bolagen. Styrelsen ansvarar också för ledning och samordning inom den kommungemensamma informationsverksamheten, kommunövergripande informations- och kommunikationsteknologi, ägarfrågor som rör kommunens fasta egendom, kommunens övergripande lokalförsörjning, upphandling, kommunens medelsförvaltning och arbetsgivarfrågor. Kst ansvarar också för övergripande fysisk planering och planfrågor enligt Plan- och bygglagen samt insatser till främjande för näringslivet i kommunen. Kst är även arkivmyndighet och krisledningsnämnd i Järfälla.

2015-10-09 24 (86) Mål och nyckeltal för kommunstyrelsens verksamheter Finansiellt mål Kommunens långsiktiga betalningsförmåga ska vara god Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Soliditeten, pensionsskulden inräknad, ska öka över tid. Balansräkningen Delårbokslut och verksamhetsberättelse Framtida tillväxt Inriktningsmål Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden samt olika behov och livssituationer. Arbetslösheten bland Järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Antal bostäder ska öka med minst 1000 årligen i hela Järfälla Antalet bostäder i detaljplaner som har antagits under året ska uppgå till minst 1200 Antalet arbetstillfällen i Järfälla ska årligen öka med minst 500 Befolkningen ska öka med minst 2000 personer årligen till följd av inflyttning Redovisning av färdigställda bostäder i tunnelbanans influensområde samt kommunen i övrigt Uppföljning av antal bostäder i antagna detaljplaner Statistik från SCB Redovisning av nettoinflyttningen till kommunen uppdelad efter tidigare bosättning Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse Nyckeltal framtida tillväxt Nyckeltal Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Besökare till Järfälla Enkät till invånare i Stockholms län samt studier vid besöksmål i kommunen Delårsrapport och verksamhetsberättelse Kännedom/preferens för Järfälla som ort för boende och företagande Enkätundersökning riktad till invånare och företagare i Stockholms län Delårsrapport och verksamhetsberättelse Nyinflyttade företag Statistik från SCB Delårsrapport och verksamhetsberättelse Bostäder fördelat efter upplåtelseform Statistik från SCB Delårsrapport och verksamhetsberättelse Antal medieinslag/artiklar om Järfälla Inslag/artiklar i media undantaget lokaltidningar Delårsrapport och verksamhetsberättelse

2015-10-09 25 (86) Kvalitativ välfärd Inriktningsmål Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Personer som vänder sig till kommunen ska få ett allt snabbare och bättre bemötande och få sitt ärende löst vid första kontakten i högre grad. Undersökning med stöd av extern utvärderare av tillgänglighet och bemötande Delårsrapport och verksamhetsberättelse Nyckeltal kvalitativ välfärd Nyckeltal Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Tillgänglighet, bemötande och lösningsgrad i kommunens servicecenter Verksamhetsstatistik Delårsrapport och verksamhetsberättelse Verksamhetsansvarigas syn på det kommungemensamma stödet Enkät ställd till verksamhetsansvariga i kommunen Delårsrapport och verksamhetsberättelse Miljö och klimat Inriktningsmål Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Kommunstyrelsens verksamhet ska uppnå gulddiplom i miljödiplomeringen senast år 2017 Kommunens investeringar ska bidra till en hållbar samhällsutveckling, placeringar i hållbarhetscertifierade företag ska öka. Redovisning av certifiering Andel av kapitalförvaltningen som är placerade i hållbarhetscertifierade alternativ Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och Verksamhetsberättelse Demokrati, öppenhet och trygghet Inriktningsmål Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kultur- och fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet.