Övergripande analysunderlag för regional tillväxtpolitik i Halland 2014-2020 För en hållbar tillväxt och utveckling

Övergripande analysunderlag för regional tillväxtpolitik i Halland 2014-2020 För en hållbar tillväxt och utveckling 1

Tolv sammanfattande slutsatser Denna analys utgör underlag för den regionala tillväxtpolitiken i Halland 2014-2020. Utgångspunkten för analysen är att Region Halland har ett statligt uppdrag att skapa en hållbar tillväxt och utveckling i länet. Analysen drar tolv sammanfattande slutsatser. Slutsats 1 Samhällsutmaningar och smart specialisering Region Halland formulerar och genomför den regionala tillväxtpolitiken i ett strategiskt ramverk som beslutas på europeisk och nationell nivå. Ramverket utgörs av Europa 2020-strategin och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. Dessa sätter fokus på ökad sysselsättning, ökad konkurrenskraft, minskat utanförskap och att reducera utsläppen av växthusgaser. Det strategiska ramverket betonar också betydelsen av att den regionala tillväxtpolitiken hanterar globala samhällsutmaningar som demografi och hälsa, eller klimat och en ökad konkurrens om naturresurser. Förträdesvis genom att använda samhällsutmaningar som drivkraft för ett innovationsarbete. Nya produkter, tjänster och lösningar på behov som kan härledas till en global samhällsutmaning möter en stor och växande efterfrågan. Att bygga upp kompetens inom ett styrkeområde med koppling till en samhällsutmaning kan därför bidra till regional tillväxt och sysselsättning. Ramverket betonar även smart specialisering, en metod för att ta fram regionala innovationsstrategier. Syftet är att regioner i Europa bättre än tidigare ska peka ut styrkeområden baserat på sina relativa styrkor och svagheter och därmed stödja innovationsnischer, ekonomisk specialisering och regional tillväxt. Slutsats 2 - Bygg vidare på tidigare tillväxtarbete Regional tillväxtpolitik behöver bygga vidare på tidigare tillväxtarbete. För Halland innebär det bland annat att innovationssystemet behöver utvecklas avseende styrning, ledning och finansiering. Och det behöver bättre kunna stödja förnyelse och omställning i befintligt näringsliv. Vidare går det att konstatera att tidigare tillväxtarbete inom kompetensförsörjning och arbetsmarknad inte har uppnått resultat. Här behövs ett tydligare politisk uppdrag och en förstärkt regional organisation. Att peka ut och koncentrera resurser till styrkeområden är ett sätt att stödja innovationsnischer, ekonomisk specialisering och regional tillväxt. Att arbeta långsiktigt är nödvändigt eftersom det tar tid att förändra strukturer och därmed uppnå resultat. Därför är det viktigt att bygga vidare på arbetet med tillväxtområdena/styrkeområdena från tillväxtprogrammet 2007-2010 - besöksnäringen, livsmedel, bioenergi och hälsoteknik. Arbetet med tillväxtområdena/styrkeområdena har visat på varierande resultat. Svaga resultat för upplevelsenäringen och bioenergi förklaras av att det saknades en strategi för hur resultat från utvecklingsarbetet skulle tas om hand. Det tyder på ett svagt ägarskap. Vidare finns ett behov av en bredare ansats inom bioenergi och livsmedel. Det handlar om att tydligare hantera samhällsutmaningen klimat och miljö, samt att koppla livsmedel till landsbygd, hälsa, regional profilering och destinationsutveckling. Satsningarna på hälsoteknik behöver fortsätta så att de goda resultat som uppnåtts tillvaratas och växlas upp. 2

Slutsats 3 - God utveckling och flera jämnstarka kommuner, inget regionalt centrum för hela Halland I Halland har flera kommuner en god utveckling med en växande folkmängd, ökande sysselsättning och höga medelinkomster. Dessutom är flera kommuner förhållandevis jämnstarka Halmstad, Varberg och Kungsbacka - och ingen är tillräckligt dominerande för att vara ett självklart regionalt centrum för hela Halland. Detta beror också på att Halland inte är en gemensam arbetsmarknad. Södra länsdelen är en egen arbetsmarknad, medan norra Halland både är en egen arbetsmarknad och integrerad i Göteborgsregionens dito. Skillnaden är stor jämfört med exempelvis Kronobergs och Jönköpings län, där Växjös och Jönköpings kommuner är självklara regionala centralorter. Strukturen med flera jämnstarka kommuner sätter spelplanen för den regionala tillväxtpolitiken. Den gör att det inte går att koncentrera insatser till ett regionalt centrum vars utveckling får positiva konsekvenser även för övriga delar av regionen. Ett regionalt perspektiv behöver identifiera behov och utmaningar för olika delar av Halland, så att delarna kan förstärka varandra på ett sätt som gör att hela Halland utvecklas positivt. Slutsats 4 - Storstadskoncentration och Halland, olika utgångslägen i norr och söder Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Sverige koncentreras allt mer till Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionen. Denna storstadskoncentration bedöms av regeringens framtidskommission att fortsätta. Därmed finns det ett stort och växande behov att både Göteborgs och västra Skånes arbetsmarknader knyts närmre Halland. De senaste decennierna har goda boendemiljöer i kombination med en hög tillgänglighet till Göteborgsregionens arbetsmarknad skapat attraktivitet. För en fortsatt god utveckling i Halland behövs goda boendemiljöer, fler bostäder för olika målgrupper och hög tillgänglighetet till storstadsregioners arbetsmarknader i både norra och södra Halland. Idag har södra och norra länsdelen skilda utgångslägen avseende tillgänglighet till en storstadsregions arbetsmarknad. Norra Halland, företrädesvis Kungsbacka och Varberg, har en hög tillgänglighet till Göteborgsregionens arbetsmarknad, medan södra Halland har svaga kopplingar till både västra Skånes och Göteborgsregionens arbetsmarknader. Södra Halland behöver öka sin tillgänglighet till dessa arbetsmarknader, men också utveckla det som storstadsregionerna har, innovationskraft och en växande lokal arbetsmarknad. Det finns en risk att de skilda utgångslägena mellan norra och södra Halland ger en mer polariserad utveckling. De senaste åren har Norra Halland utvecklats bättre än södra i termer av sysselsättning och skatteunderlag. Med en fortsatt storstadskoncentration riskerar södra Halland att hamna i en utvecklingskugga. Slutsats 5 - Skillnader mellan kommuner, inom kommuner och mellan kust och inland Halland har en sammantaget god utveckling, men det finns också stora skillnader inom regionen. Folkmängds- och sysselsättningsutvecklingen har varit betydligt starkare i Kungsbacka än i exempelvis Laholms och Hyltes kommuner. Hur enskilda kommuner kan dra fördel av storstadskoncentrationen är en faktor som bidrar till mellankommunala skillnader. Som vi konstaterade ovan finns det i detta avseende skilda utgångslägen mellan norra och södra länsdelen. 3

Det finns även skillnader inom kommuner. Halland är i genomsnitt ett välmående län men i vissa områden finns det sociala problem, i termer av ett stort utanförskap eller stora skolavhopp. Problemområden finns företrädesvis i vissa stadsdelar i centralorterna. En ytterligare skiljelinje i Halland är mellan kust och inland. Hallands kustområde har en bra befolkningsutveckling och en hög tillgänglighet till stora befolkningskoncentrationer. Stora delar av inlandet har däremot en sämre befolkningsutveckling och tillgänglighet till stora tätorter. Låg tillgänglighet är en förklaringen till att delar av Hallands inland har en svag utveckling. Stora delar av Hallands landsbygd saknar också tillgång till snabbt bredband, vilket försämrar förutsättningarna för inflyttning, företagande och offentlig service. Slutsats 6 - Obalans på arbetsmarknaden i Halland hanteras genom pendling Halland har en befolkning och en arbetsmarknad som inte riktigt passar ihop. Befolkningen tenderar att växa ifrån arbetsmarknaden, vilket leder till att många människor har en utbildningsnivå som är högre än vad som efterfrågas på arbetsmarknaden lokalt. Denna obalans hanteras genom att många som bor i företrädesvis norra Halland pendlar till ett arbete i Göteborg. En stor pendling gynnar män mer än kvinnor. Att Halland är det län med störst inkomstskillnader mellan kvinnor och män kan bland annat förklaras av att män i genomsnitt pendlar längre till arbetet och därmed har tillgång till en större arbetsmarknad, samt att kvinnor i större utsträckning tar ansvar för familj och hushåll. Det är en styrka för Halland att ha en hög tillgänglighet till en storstadsregions arbetsmarknad, men det vore också önskvärt med en utveckling av arbetsmarknaden inom Halland så att efterfrågan på arbetskraft med hög utbildning ökar lokalt. Slutsats 7 Globaliseringen förändrar efterfrågan på arbetskraft och skapar målkonflikter Globaliseringen i form av internationell konkurrens och teknisk utveckling innebär en ständig omvandling av arbetslivet. Detta ökar efterfrågan på kunskap och höjer trösklarna till arbetsmarknaden, vilket missgynnar individer och grupper utan rätt kompetens. Här finns en målkonflikt för en hållbar tillväxt - mellan behovet av ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv och behovet av en inkluderande arbetsmarknad. Målkonflikten kan förstärkas de närmsta åren genom den tekniska utvecklingens effekter på efterfrågan på arbetskraft i vissa tjänstebranscher. Allt kraftfullare datorer skapar nya möjligheter till automation, vilket förr eller senare kommer att påverka efterfrågan på arbetskraft från detaljhandeln, parti- och provisionshandeln och magasinering. Det finns en risk att dessa branscher, som är stora i Halland, kommer att efterfråga betydligt mindre personal. Konsekvenserna av det skulle bli en mindre arbetsmarknad för individer och grupper med låg utbildning, och ytterligare höjda trösklar till arbetsmarknaden för denna grupp. Att rusta individer för den framtida arbetsmarknaden handlar i hög utsträckning om att se till att alla elever klarar gymnasiet, samt att det finns goda förutsättningar för vidareutbildning och ett livslångt lärande. Slutsats 8 Den demografiska utvecklingen ökar efterfrågan på kompetens och innovation i välfärdssektorn Den demografiska utvecklingen innebär en åldrande befolkning. Den leder till en ökad försörjningsbörda för den förvärvsarbetande befolkningen, ett ökat behov av välfärdstjänster och 4

ett ökat kostnadstryck på offentlig sektor. Den ökade efterfrågan på välfärd ökar även behovet av personal inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och social omsorg. Stora pensionsavgångar och en svag utveckling av antalet i förvärvsarbetande åldrar innebär kompetensförsörjningsproblem för välfärdssektorn. Det ökar också behovet av nya välfärdsrelaterade produkter, tjänster och lösningar. Slutsats 9 - Hög förvärvsfrekvens, men vissa grupper exkluderas från arbetsmarknaden Halland har bland de högsta förvärvsfrekvenserna i landet, men det finns grupper som är underrepresenterade på arbetsmarknaden. En hög förvärvsfrekvens är avgörande för ett inkluderande samhälle och för att hantera den demografiska utvecklingen. Fler behöver arbeta och betala skatt för att finansiera en ökad efterfrågan på välfärd. De grupper som är underrepresenterade är personer med endast förgymnasial utbildning och utrikes födda. Förvärvsfrekvensen för personer utan gymnasieutbildning i Halland är drygt 15 procentenheter lägre än för personer med gymnasial utbildning. De låga förvärvsfrekvenserna för utrikes födda visar att det finns ett integrationsproblem i Halland, samt indikerar att det finns en diskriminering på den halländska arbetsmarknaden. För att höja förvärvsfrekvensen behövs riktade insatser till grupper som är underrepresenterande på arbetsmarknaden. Slutsats 10 - Transporter, energiförsörjning och jordbruket står för merparten av utsläppen av växthusgaser I Europa 2020-strategin finns de globala samhällsutmaningarna klimat och en ökad konkurrens om naturresurser. Där finns också europeiska mål för att reducera utsläppen av växthusgaser. I Halland står transportsektorn, energiförsörjningen och jordbruket för merparten av utsläppen av växthusgaser. Detta reflekterar Hallands geografiska läge med stora transport- och godsvolymer, liksom den stora produktionen av livsmedel som finns i regionen. Transportsektorn behöver öka sin användning av fossilfria bränslen, och inom jordbruket behövs en ökad kunskap om hur utsläppen av växthusgaser begränsas från djurhållning. Slutsats 11 - Globalisering ställer det halländska näringslivet inför stora och olika utmaningar Det halländska näringslivet är diversifierat, men har en viss dominans av olika handelsbranscher, tillverkning och bygg. Handel och bygg är branscher som växt kraftigt de senaste åren som ett resultat av en positiv befolkningsutveckling och växande lokala marknader. Däremot finns det relativt få företag i Halland som efterfrågar mycket kunskap. Många högutbildade som bor i Halland pendlar till Göteborg. Vidare är Hallands näringsliv inte uniformt, det ser också olika ut i olika kommuner. Hylte kommuns stora tillverkningsindustri innebär andra typer av utmaningar och omställningsbehov än de behov som finns i exempelvis Kungsbackas kommun. Att det inte på samma sätt som i storstadsregionerna finns starka kluster i Halland med multinationella företag och stor forskning innebär låga FoU-investeringar, liten export och få sysselsatta i kunskapsintensiva företag. En ökad internationell konkurrens och teknisk utveckling riskerar därför att ställa till problem för Halland på lång sikt. Att endast förlita sig på att näringslivet i Göteborg utvecklas ger en allt för enbent och sårbar position. Det behöver finnas flera regionala motorer i Halland som skapar en näringslivsutveckling baserad på kunskap och innovation. Ska Halland fortsätta att vara ett attraktivt län att bo i behövs det fler företag i Halland med internationell konkurrenskraft, som utnyttjar affärsmöjligheter på växande internationella marknader och erbjuder arbeten för högutbildade. 5

Slutsats 12 - Hallands näringsliv är specialiserat inom branscher med svag sysselsättningsutveckling Specialisering avser hur många anställda som finns i en bransch i Halland i förhållande till antalet anställda i riket. Ur det perspektivitet är Halland framförallt specialiserat på branscher inom jordoch skogsbruk och tillverkningsindustrin. Flera av dessa specialiserade branscher är dessutom relaterade i den meningen att de använder liknande kompetenser. I dessa branscher finns det därför goda förutsättningar för produktion och vidareutveckling. Vidare går det att konstatera att många av de specialiserade branscherna har en svag eller negativ sysselsättningsutveckling. Bland branscher som är underrepresenterade finns några som har en stark sysselsättningsutveckling, exempelvis rese-, bevaknings- och kontorstjänster, teknisk konsultverksamhet och datakonsultoch informationsverksamhet. De branscher som är överrepresenterade i Halland har en svag eller negativ sysselsättningsutveckling. Samtidigt har tjänstesektorn, som är mer eller mindre underrepresenterad i Halland, en stark sysselsättningsutveckling. Långsamt närmar sig Hallands arbetsmarknad en sammansättning som liknar det svenska genomsnittet. 6

Innehåll Tolv sammanfattande slutsatser... 2 Inledning... 9 1. Strategiskt ramverk för regional tillväxtpolitik 2014-2020... 11 Europa 2020-strategin en smart och hållbar tillväxt för alla... 11 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020... 13 Uppsamling vad säger det strategiska ramverket?... 15 2. Erfarenheter från tidigare tillväxtarbete... 16 Ett hållbart utvecklingsarbete... 16 Erfarenheter från regional- och socialfond 2007-2013... 17 Region Hallands tillväxtarbete... 21 Uppsamling vad säger erfarenheter från tidigare tillväxtarbete?... 23 3. Omvärld... 24 Demografisk utveckling... 25 Globaliseringens ekonomiska, sociala och rumsliga effekter... 28 Klimatförändringarna och en ökad konkurrens om naturresurser... 33 Teknisk utveckling förändrar efterfrågan på arbetskraft... 35 Mer komplicerad matchning på arbetsmarknaden... 38 Ökad kulturell och etnisk mångfald... 39 Uppsamling vilka hot och möjligheter finns för en hållbar tillväxt?... 41 4. Hallands struktur och utveckling... 42 Befolkning, bostäder och utbildning... 42 Befolkning... 42 Utbildningsnivån i Halland... 48 Uppsamling... 49 Regional ekonomi... 51 Uppsamling... 55 Utsläpp av växthusgaser... 56 Arbetsmarknad... 57 Förvärvsfrekvens, sysselsättning och arbetslöshet... 57 Arbetsmarknader i Halland och dess koppling till andra arbetsmarknader... 61 Jämställdhetsaspekter på Hallands arbetsmarknad... 63 Utanförskap... 63 Uppsamling... 66 7

Näringsliv... 67 Näringslivsstruktur... 67 Besöksnäringen i Halland... 71 Näringslivets utveckling... 74 Specialisering... 78 Innovationskraft... 81 Uppsamling... 83 Hallands landsbygd... 85 Struktur och utveckling på Hallands landsbygd... 86 Uppsamling... 93 Källor... 94 Bilaga 1 - Halländska styrkeområden... 97 Teoretisk bakgrund till styrkeområden... 97 Kriterier för styrkeområden... 98 Hälsoinnovation... 98 Grön tillväxt... 100 Besöksnäringen... 101 8

Inledning Denna analys utgör underlag för den regionala tillväxtpolitiken i Halland. Utgångspunkten för analysen är att Region Halland har ett statligt uppdrag att skapa en hållbar tillväxt och utveckling i länet. Ett uppdrag som regleras i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Denna politik benämns i rapporten som regional tillväxtpolitik. Lagen om regionalt utvecklingsansvar anger bland annat att Region Halland ska utarbeta en strategi för länets utveckling och samordna insatser för den strategins genomförande. Detta ansvar ligger på regionerna för att de specifika förutsättningarna som finns regionalt bäst ska kunna tillvaratas. 1 Strategin är den regionala utvecklingsstrategin Halland Bästa livsplatsen 2005-2020. En hållbar tillväxt och utveckling Det är Region Hallands uppdrag att skapa en hållbar tillväxt i Halland. Kärnan i en hållbar tillväxt är att ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer är ömsesidigt beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt, det vill säga en ökning av bruttonationalprodukten, är en förutsättning för utveckling. Men den tillväxten är inte hållbar om den äventyrar miljön eller om välståndet inte fördelas rättvist. 2 För att vara hållbar behöver den även resultera i en tillväxt i mänskligt kapital, exempelvis ökad hälsa, jämställdhet eller förbättrad utbildningsnivå. En brist på ekonomisk tillväxt skulle försämra förutsättningarna för ekologisk hållbarhet då det är förenat med stora kostnader att ställa om samhället från exempelvis ett beroende av fossila bränslen till ett oberoende. Det skulle även reducera möjligheterna att göra investeringar i välfärd, kultur och utbildning. En social och ekologisk utveckling är både ett resultat av och en förutsättning för en ekonomisk tillväxt som är hållbar. 3 Som övergripande målbeskrivning är en hållbar tillväxt vag. Det är snarare en ideal bild än ett konkret mål som uppnådda resultat kan värderas emot. Däremot är begreppet användbart för att resonera om vilka utmaningar Halland står inför. Det är utifrån behovet av en hållbar tillväxt som den regionala tillväxtpolitikens insatser görs. Disposition Analysen disponeras i fyra kapitel. Sammantaget ska dessa ge en översiktlig bild av de delar som den regionala tillväxtpolitiken behöver förhålla sig till när den formuleras och genomförs. Analysens slutsatser presenteras i den inledande sammanfattningen tolv sammanfattande slutsatser. Kapitel ett - Strategiskt ramverk för regional tillväxtpolitik. Här beskrivs de europeiska och nationella strategier som sätter ramarna för den regionala tillväxtpolitiken. Kapitlet två Erfarenheter från tidigare tillväxtarbete. Lyfter centrala erfarenheter inom den regionala tillväxtpolitiken de senaste åren. Kapitel tre Omvärld. Beskriver utvecklingsskeenden i omvärlden som påverkar förutsättningarna för en hållbar tillväxt i Halland. Kapitlet avslutas med ange att hot och möjligheter för en hållbar tillväxt. 1 Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län 2010:630 2 Bruttonationalprodukten är värdet på alla färdiga produkter och tjänster som produceras i landet. 3 Hållbar regional tillväxt, en kunskapsöversikt om ekonomisk tillväxt, kluster och storstäders betydelse, ITPS, 2009 9

Kapitel fyra Hallands struktur och utveckling. Beskriver Halland i termer av befolkning, utbildning, regional ekonomi, utsläpp av växthusgaser, arbetsmarknad, näringsliv och landsbygd. Till analysen finns också en bilaga om halländska styrkeområden. Här diskuteras de halländska styrkeområdena Besöksnäringen, Grön tillväxt och Hälsoinnovation. 10

1. Strategiskt ramverk för regional tillväxtpolitik 2014-2020 Region Hallands ansvar är att skapa en hållbar tillväxt i länet. När den politiken formuleras och genomförs finns det ett strategiskt ramverk att förhålla sig till. Det utgörs av Europa 2020- strategin och den kommande Nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020. Europa 2020-strategin en smart och hållbar tillväxt för alla EU:s övergripande strategi för tillväxt och sysselsättning är Europa 2020. Dess syfte är att hantera globaliseringen och öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft. 4 Strategin är det yttersta måldokumentet för hur EU-program ska användas 2014-2020, vilka är betydande finansieringsverktyg för den regionala tillväxtpolitiken. Därför är det relevant att förhålla sig till Europa 2020-strategin. Dessutom, att arbeta i linje med Europa 2020-strategin innebär att ha gemensamma utgångspunkter med andra regioner i Europa, vilket underlättar kommunikation och samarbete internationellt. Europa 2020-strategins utmaningar Analysen som ligger till grund för Europa 2020-strategin pekar på tre strukturella problem och tre globala utmaningar. De strukturella problemen är att: - Europa har en lägre genomsnittlig tillväxt i jämförelse med sina viktigaste ekonomiska partners. - Europa har för låg sysselsättningsnivå. 69 procent i åldrarna 20-64 år arbetade år 2010, och endast 63 procent av kvinnorna arbetade i jämförelse med 76 procent av männen. - Befolkningens medelålder ökar. En kombination av färre förvärvsarbetande och fler pensionärer utsätter välfärdssystem för ökande påfrestningar. De globala utmaningarna är: - En ökad press på Europas näringsliv att stärka sin konkurrenskraft. Världsekonomin blir allt mer sammanflätad och konkurrensen ökar från både utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier. - Ett behov av att åstadkomma globala lösningar för ett effektivt och hållbart finanssystem. - En växande världsbefolkning ökar den globala konkurrensen om naturresurser och utsätter miljön för stora påfrestningar. Beroendet av fossila bränslen och en ineffektiv råvaruanvändning leder till att konsumenter och företag utsätts för kostsamma prischocker. Undantaget behovet av globala lösningar för finanssystemet har punkterna ovan relevans för den regionala tillväxtpolitiken. Europa 2020-strategins prioriteringar och mål Europa 2020-strategins har tre prioriteringar - smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. 4 Avsnittet om Europa 2020-strategin baseras på Region Hallands rapport Region Halland och Europa 2020 vad kan Region Halland göra för att bidra till Europa 2020-strategins genomförande? 11

- Smart tillväxt, handlar om forskning och innovation, det digitala samhället och ungdomsarbetslöshet. - Hållbar tillväxt, lyfter behovet av en mer konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi. - Tillväxt för alla, är prioriteringen för ökad sysselsättning. Här ingår investeringar i kompetensutveckling, livslångt lärande samt i arbetsmarknader och välfärdssystem. För att följa upp hur en smart och hållbar tillväxt för alla utvecklas finns fem övergripande mål som anger var EU ska befinna sig år 2020. Målen avser EU som helhet. Varje medlemsstat omvandlar dessa till nationella mål i så kallade nationella reformprogram. På så sätt anpassas målen utifrån varje medlemsstats förutsättningar. - Sysselsättningsmål EU: 75 procent av befolkningen i åldrarna 20-64 år ska ha ett arbete. Sverige: Väl över 80 procent i åldrarna 20-64 år ska ha ett arbete. - Innovationsmål EU: 3 procent av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling. Sverige: Ungefär 4 procent av BNP ska investeras i forskning och utveckling. - Energi- och klimatmålen EU: Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 procent lägre än 1990, 20 procent av energin ska komma från förnyelsebara energikällor och energieffektiviteten ska ha ökat med 20 procent. Sverige: Minska utsläppen av växthusgaser med 31 procent jämfört med 1990, öka andelen förnybar energi till 49 procent, minskad energiintensitet med 20 procent jämfört med 2008. - Utbildningsmålen EU: Andelen unga som slutar i skolan i förtid ska vara under 10 procent, och minst 40 procent av 30-34 åringarna ska ha högre utbildning. Sverige: Andelen 18-24 åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara mindre än 10 procent, andelen 30-34 åringar med minst tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 40-45 procent.) - Socialt mål EU: Antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner. Sverige: Minska andelen kvinnor och män 20-64 år som är utanför arbetskraften, (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent. Strategins prioriteringar och mål utgör en ram för regional tillväxtpolitik. Den regionala tillväxtpolitiken behöver utifrån tillgängliga verktyg och regionala förutsättningar göra insatser inom ramen för Europa 2020-strategin. Vidare, då både EU och medlemsstaterna följer upp 12

Europa 2020-strategins mål är det motiverat att även använda dem som indikatorer på Hallands utveckling. Europa 2020-strategins bredd gör att det är svårt att göra insatser som direkt hamnar utanför, däremot kan insatser vara mer eller mindre i linje med strategins viljeyttringar. Två centrala viljeyttringar är samhällsutmaningar och smart specialisering. Använda samhällsutmaningar som drivkraft i innovationsarbetet Regional tillväxtpolitik ska utgå från regionala förutsättningar. Följaktligen ger Europa 2020- strategin inte några svar på exakt vad en region bör göra. Däremot betonar den betydelsen av att använda samhällsutmaningar som drivkraft i innovationsarbetet. Översiktligt kan sådana utmaningar vara demografi och hälsa, eller klimat och en ökad konkurrens om naturresurser. Logiken bakom resonemanget är att samhällsutmaningar driver på en global efterfrågan på nya lösningar. Kan Europas näringsliv tillhandahålla sådana lösningar kan konkurrenskraften stärkas och fler arbeten skapas. Då sådana lösningar inte sällan är komplexa krävs det en samverkan mellan forskning, offentlig sektor, användare, näringsliv och ideell sektor för att ta fram dem. Detta motiverar i sin tur en offentlig intervention. Hur den regionala tillväxtpolitiken tar sig an samhällsutmaningar kan komma att ha betydelse för förmågan att attrahera extern finansiering. Att koppla samhällsutmaningar till innovationsarbetet innebär att politiken i en högre utsträckning kommer att vara i linje med Europa 2020-strategin. Därmed kan genomslagskraften i olika EU-program öka. 5 Smart specialisering EU lyfter begreppet smart specialisering. Det är en metod för att ta fram regionala innovationsstrategier. 6 Bakgrunden till behovet av smart specialisering är att många europeiska regionala tillväxt- och innovationsstrategier har kännetecknats av ett välj-vinnaren-syndrom, högpresterande regioner har kopierats utan hänsyn till regionala förutsättningar. Ett annat problem har varit att strategier inte kopplats till en stödjande struktur för genomförande och uppföljning. I korthet syftar en smart specialiseringsstrategi till att resurser ska fokuseras till avgränsande styrkeområden, och till att valet av styrkeområden baseras på en regions styrkor och svagheter relativt andra regioner. Att koncentrera resurser till avgränsade styrkeområden innebär att det går att långsiktigt bygga upp kompetens och stödja innovationsnischer, ekonomisk specialisering och regional tillväxt. Att göra detta kommer att vara betydelsefullt för halländska aktörer som vill få genomslag i EU:s program för innovation. Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 Under perioden 2007-2013 har den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning varit vägledande för den regionala tillväxtpolitiken. Under 5 Exempelvis arbetar Västra Götalandsregionen med samhällsutmaningen hållbara transporter, och Region Skåne med personlig hälsa och hållbara städer. 6 Smart specialiseringsmetoden är en sex-stegsprocess för att ta fram en strategi. Den beskrivs i Guide to Research and Innovation Strategies for Smart Specialisations http://s3platform.jrc.ec.europa.eu/home 13

vintern 2013-2014 pågår ett arbete med att ta fram en ny strategi. Endast ett dialogunderlag fanns tillgängligt när denna analys skrevs. 7 Från ett nationellt perspektiv är målet med regional tillväxtpolitik att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas tillvara på ett hållbart sätt - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Genomförandet av politiken sker i samspel mellan den nationella, regionala och lokala nivån där utgångspunkten är de regionala strategierna för länens utveckling, i Hallands fall Bästa livsplatsen. Tre utvecklingstrender Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 tar sin utgångspunkt i tre övergripande utvecklingstrender. - Demografisk utveckling, innebär en minskad skattebas för många kommuner och regioner. Den demografiska utvecklingen bedöms framåt få stora konsekvenser för kommersiell och offentlig service, bostäder och kompetensförsörjning. Samtidigt kommer den att skapa en ökad efterfrågan på nya produkter, tjänster och lösningar. I det spåret finns affärsmöjligheter som kan ge en ökad sysselsättning. - Globaliseringen, kommunikation och handel ökar, arbetsmarknader växer och omvandlingstrycket på ekonomin ökar. Detta är olika uttryck för globaliseringen. Regioners och företags möjligheter att hantera globaliseringens effekter och möjligheter varierar stort beroende på näringslivsstruktur och regionstorlek. - Miljö och klimat, klimatförändringen är en stor utmaning som kräver en sammanhållen klimat- och energipolitik internationellt, inom EU och i Sverige. Dessa tre utvecklingstrender ger en bild av vad den nationella nivån tycker att den regionala tillväxtpolitiken ska hantera. Det går att konstatera att den nationella omvärldsanalysen ligger i linje med Europa 2020-strategins motsvarighet. Det strategiska ramverket betonar att den regionala tillväxtpolitiken har ett genomtänkt förhållningssätt till utmaningarna demografi, internationell konkurrenskraft samt miljö och klimat. Prioriteringar Som dialogunderlag med bland annat de svenska regionerna har regeringen skickat ut förslag på prioriteringar. - Ett starkt näringsliv skapar en hållbar tillväxt, inkluderar frågor om entreprenörskap och företagande, internationalisering, kompetensförsörjning, innovation och forskning, miljödriven näringslivsutveckling och energifrågor, jämställdhet samt integration och minskat utanförskap. - En attraktiv livsmiljö skapar en hållbar tillväxt, handlar om kommersiell och offentlig service, IT-infrastruktur, transportsystem, kultur och besöksnäring, fysisk planering och boende. 7 Dialogunderlag inför framtagande av: en nationell strategi för regional tillväxt & attraktionskraft 2014-2020 14

- Ett dynamiskt samarbetsklimat skapar en hållbar tillväxt, inkluderar frågor om internationellt samarbete samt gränsöverskridande samarbete över lands-, läns- och kommungränser. Precis som för Europa 2020-strategin utgör den nationella strategin en ram. Den regionala tillväxtpolitiken behöver utifrån tillgängliga verktyg och regionala förutsättningar göra insatser inom ramen för Europa 2020-strategin och den nationella strategin. Uppsamling vad säger det strategiska ramverket? - Att den regionala tillväxtpolitiken har ett genomtänkt förhållningssätt till utmaningarna demografi, internationell konkurrenskraft samt miljö och klimat. - Att bryta ned Europa 2020-strategins mål till regional nivå är ett sätt att följa den ekonomiska, sociala och miljömässiga utvecklingen i Halland. Att använda samma indikatorer som EU, medlemsstaterna och många andra regioner skapar jämförbarhet och kommunicerbarhet. - Att regional tillväxtpolitik bör använda globala samhällsutmaningar. Samhällsutmaningarna kan vara demografi och hälsa, eller en ökad konkurrens om naturresurser. - Att regional tillväxtpolitik bör peka ut styrkeområden till vilka resurser kan koncentreras som stödjer innovationsnischer, ekonomisk specialisering och regional tillväxt. 15

2. Erfarenheter från tidigare tillväxtarbete I detta kapitel diskuteras nationella och regionala erfarenheter från tidigare tillväxtarbete. När insatser inom den regionala tillväxtpolitiken formuleras behöver hänsyn tas till tidigare erfarenheter. Kapitlet inleds med ett avsnitt om hållbart utvecklingsarbete, där betydelsen lyfts av ett utvecklingsarbete i projektform organiseras så att långsiktiga effekter kan uppnås. Det andra avsnittet sammanfattar det lärande som genererats i genomförandet av regional- och socialfonden i Sverige. I det tredje avsnittet tittar vi bakåt på det regionala tillväxtarbetet i Halland från år 2004. Ett hållbart utvecklingsarbete För att skapa en hållbar tillväxt krävs ett hållbart utvecklingsarbete. Hållbarheten i utvecklingsarbetet beror på hur aktiviteter, kortsiktiga resultat och långsiktiga effekter kopplas samman. Där långsiktiga effekter handlar om att resultat tas om hand och blir en integrerad del av en verksamhet, eller bidrar till en strategisk påverkan av avtal, regler, lagar, styrdokument eller offentlig debatt. Långsiktiga effekter kan också vara påverkan på annan utvecklingsverksamhet. Att få hållbarhet i regional tillväxtpolitik kompliceras av att genomförandet till stor del sker i projekt. Projekt är till sin natur kortsiktiga och tenderar att lägga fokus på aktiviteter och kortsiktiga utfall. För att styra mot hållbara effekter behöver utvecklingsarbetet organiseras utifrån tre mekanismer aktivt ägarskap, samverkan och utvecklingsinriktat lärande. Aktivt ägarskap innebär att det finns starka aktörer som skapar förutsättningar för att projekt drivs framåt och som tar ansvar för att resultaten tas om hand och blir långsiktiga effekter. Samverkan bygger på gemensam kunskapsbildning mellan aktörer som varvas med handling. Ett utvecklingsinriktat lärande är en organiserad fortlöpande lärprocess som är integrerad i utvecklingsarbetet. 8 Bristen på aktivt ägarskap och professionell styrning är en vanlig förklaring på svag hållbarhet i den projektintensiva regionala tillväxtpolitiken. Samspelet mellan finansiärer, projektägare, styrgrupp och projektledning, där ägarna ger stöd och ställer krav på styrgruppen är centralt. Ett fungerande samspel skapar förutsättningar för reflektion, lärande och handling, samt en balans mellan ett underifrån- och ett uppifrån perspektiv. 9 Utvecklingsarbetet i projektform behöver organiseras utifrån de tre mekanismerna i ett hållbart utvecklingsarbete - aktivt ägarskap, samverkan och utvecklingsinriktat lärande. Övergripande handlar det om att ha en strukturerad relation till aktörer som driver projekt. I detta ligger det att ha tydliga kriterier för projektfinansiering som främjar att rätt projekt drivs, att aktören i fråga tar ett ägarskap och att det finns en kontinuerlig dialog mellan finansiärer och aktörens ledning. Det handlar även om att efterfråga resultat, om att sätta in aktörernas arbete i ett regionalt sammanhang och att tillhandahålla forum för gemensamt lärande och samverkan. 8 En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland, 2013 9 Brulin och Svensson, Att äga, styra och utvärdera stora projekt, 2011 16

Erfarenheter från regional- och socialfond 2007-2013 I detta avsnitt presenteras ett urval av de slutsatser som fångats i följeforskningen av de regionala strukturfondsprogrammen samt i resultat- och effektutvärderingen av socialfonden. 10 Regionaloch socialfonden är två centrala finansieringskällor för regional tillväxtpolitik. Regionalfonden, som genomförts i åtta regionala strukturfondsprogram, har innehållit satsningar på bland annat entreprenörskap och regionala innovationsmiljöer. Socialfonden har genomförts i ett nationellt program och åtta regionala planer. Inriktningen har varit kompetensförsörjning bland redan sysselsatta och insatser för arbetslösa personer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Avsnittet består av 10 delar: - Överlag svaga resultat från entreprenörskapsprojekt - Marknadskompletterande riskkapital - Goda resultat från innovationsprojekt - Målkonflikt mellan forsknings- och innovationslogik - Vem bör driva innovationsprojekt? - Inga snabba resultat från satsningar på kluster och inkubatorer - Horisontella kriterier och regionalfonden - Goda resultat på individnivå för socialfonden, men sämre på organisationsnivå - Brist på aktivt ägarskap i socialfondsprojekt - Horisontella kriterier och socialfonden Överlag svaga resultat från entreprenörskapsprojekt Regionalfondens utgångspunkt för arbetet med entreprenörskap och näringslivsutveckling var att ge stöd till ett innovativt entreprenörskap som främjar nya snabbväxande företag. Att åstadkomma det har visat sig vara svårt. Istället för att fokusera på snabbväxande företag har entreprenörskapsprojekten i huvudsak riktat sig till mindre företag och nödvändighets- och levebrödsföretagande. Dessutom har entreprenörskapsprojekten haft problem med additionaliteten, det innebär att projekt inte varit nyskapande och inte skiljt sig från insatser som redan görs. Resultat och erfarenheter från entreprenörskapsprojekt som faktiskt varit nyskapande och målgruppsorienterade har sällan tagits hand om av någon reguljär verksamhet. Att resultat och erfarenhet sällan tas tillvara indikerar på svaga ägare som inte klarar av att ta ansvar för utvecklingsarbetet och inte efterfrågar resultat. Framgångsrika entreprenörskapsinsatser, i förhållande till målet om snabbväxande företag, har istället varit integrerade i innovationsprojekt. Marknadskompletterande riskkapital För att stödja framväxten av fler innovativa, snabbväxande företag har riskkapital varit en del. Målet har varit att skapa regionala strukturer av affärsänglar. Utvärderingar tyder på att de regionala riskkapitalprojekten har varit marknadskompletterande och de har bidragit till att ett antal investeringar gjorts som inte annars skulle blivit av. Huruvida riskkapitalsatsningarna förbättrat kapitalförsörjningssituationen överlag för näringslivet är svårt att besvara med säkerhet. Däremot ser följeforskningen att ett kapitalgap adresserats och att insatser lockat fram privat kapital. Regionens näringslivsstruktur, tidigare erfarenheter av ägarkapitalfinansiering, och 10 En syntes av följeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen 23 slutsatser, tillväxtverket, 2012, samt Utvärdering av Europeiska socialfonden i Sverige preliminära resultat, 2012, Ramböll 17

förankringsarbetet då riskkapitalfonden etablerades är faktorer som påverkat samarbetet mellan riskkapitalfonden och de privata medfinansiärerna. Goda resultat från innovationsprojekt Samspelet mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor är viktigt för förnyelse och konkurrenskraft, och landets gemensamma kunskapsresurser behöver omsättas i nya produkter och tjänster. Det är bakgrunden till regionalfondens satsning på regionala innovationsmiljöer. Sammantaget har insatser för att öka den regionala innovationskapaciteten varit framgångsrika. De har varit nydanade och additionella i förhållande till reguljär verksamhet. Många projekt har handlat om att underlätta omvandlingen av vetenskaplig kunskap och forskningsresultat till innovationer i projekt ägda av akademin. Här lyfter följeforskningen att de flesta innovationer har sin grund i vardagspraktiken i näringslivet. Att betrakta kunskap som inte tagits fram i vetenskapssamhället som lika viktig att stödja som akademisk kunskapsutveckling skulle stärka regionalfondens fokusering på innovation. För stärkt innovationsfokus behöver insatser fokuseras till de senare skeendena av en innovationsprocess, när produkter, tjänster och processer kan leda till kommersiella genombrott. Ett tydligt fokus på stöd i de senare skeendena skulle även tydliggöra skillnaden gentemot olika forskningsprogram. Följeforskningen konkluderar vidare att entreprenörskapsfrämjande och kompetensutveckling bör bedrivas som delinsatser i innovationsprojekt. Målkonflikt mellan forsknings- och innovationslogik Regionalfondens satsningar på regionala innovationsmiljöer har behövt hantera en målkonflikt mellan en forskningslogik och en innovationslogik. En forskningslogik handlat om mer forskning och publicering i vetenskapliga tidskrifter, medan en innovationslogik handlar om att nyttiggöra kunskap. Målkonflikten kan hanteras. Insatser för kunskapsöverföring mellan näringsliv och akademi har skapat positiva kunskaps-spillovers mellan aktörer inom regionala innovationssystem, och flera högskolor och universitet har etablerat inkubatorer för att stärka entreprenörskap i forskarsamhällena och underlätta kommersialisering av forskningsresultat. När innovationsprojekt initieras från forskarsamhället behövs åtgärder för att göra dessa mer entreprenörskapsstödjande, och som utifrån företagens behov fördjupar samarbetet med näringslivet. Att högskolor och universitet är ägare av innovationsprojekt är bra, men det finns en fara i att innovation likställs med forskning. Vem bör driva innovationsprojekt? Följeforskningen lyfter att Region Skåne har experimenterat med ett alternativt ägande för att hantera målkonflikten mellan forskning och innovation. Antigen har regionen själva ägt projekt, eller olika näringslivssammanslutningar i form av ideella föreningar eller aktiebolag. Bakgrunden är att forskningsmiljöerna i Skåne inte visat sig vara en tillräckligt stark faktor för att hålla kvar företag som Ericsson och AstraZeneca. Därför ville man titta på andra lösningar avseende projektägarskap för att skapa en mer dynamisk forskarmiljö. Resultaten är ännu inte tydliga, men det verkar som att man med ett alternativt projektägarskap inte undkommer problemet med att hitta rätt balans mellan affär och forskning. Följeforskning 18

uppmuntrar ett fortsatt experimenterande med alternativt ägande så länge de syftar till att stödja innovationslogiken. Inga snabba resultat från satsningar på kluster och inkubatorer Insatser för kluster och inkubatorer strävar efter att föra företag och olika aktörer närmre varandra för att de enklare ska kunna utbyta kompetens och erfarenheter. Utvecklingen av klustersamverkan är en snårig väg till resultat och långsiktiga effekter. Ledtiderna är långa när institutionella förutsättningar som relationen mellan en forsknings- och innovationslogik ska förändras. För att uppnå långsiktiga effekter som ökad innovationsförmåga krävs uthålliga satsningar, och det finns en risk att beställare förväntar sig för mycket av enskilda projekt. Drivs satsningar uthålligt kan långsiktiga effekter uppnås, såsom att företag knyts närmre forskning. Inkubatorer avser en miljö som förbereder och utvecklar en entreprenörs förmåga att driva företag samt guidar till extern finansiering. Det finns få studier om ägarskap, ledning och utveckling av inkubatorer. Utvärderingar visar på några allmänna framgångsfaktorer, såsom långsiktig finansiering, inträdeskriterier samt engagemang och erfarenhet hos personalen. Tillgång till specialutrustning och såddfinansiering, samt en bra relation till en högskola eller universitet är också viktigt. Följeforskningen poängterar att man inte kan förvänta sig snabba resultat av kluster och inkubatorer. Däremot har de potential att vara omvandlande mot ökad innovationskapacitet om satsningarna är uthålliga. Horisontella kriterier i regionalfonden I regionalfonden skulle särskilt fokus ges till jämställdhet mellan kvinnor och män, integration och mångfald samt en bättre miljö. Dessa horisontella kriterier syftade till att utgöra en hävstång för en hållbar tillväxt. Kriterierna har bland annat använts till att motverka diskriminering. Däremot har de inte bidragit i tillväxt- och konkurrenskraftsskapande processer trots att brist på kompetens är ett hinder för tillväxt i många delar av landet. Att arbeta för att inkludera fler utlandsfödda på arbetsmarknaden är exempelvis en möjlighet som kunde tillvaratagits betydligt bättre. Den främsta förklaringen till att de horisontella kriterierna inte har integrerats i affärs- och verksamhetsutveckling är bristande kunskap. Aktörer som initierar projekt vet inte hur jämställdhet kan vara en hävstång i tillväxtarbetet, eller hur bättre integration kan kopplas till tillväxt och konkurrenskraft. Här utgör miljö ett undantag. Insikterna om att en miljömässigt hållbar produktion och utveckling är viktigt för konkurrenskraft är väl spridd. Inom jämställdhet finns frågetecken avseende implementeringen av resultat i reguljär verksamhet. Resultaten från projekten verkar inte efterfrågas av projektägare. Det finns alltså strukturella hinder som bromsar utvecklingen av jämställdhet som en del av tillväxtarbetet. Goda resultat på individnivå för socialfonden, men sämre på organisationsnivå Socialfonden skulle leda till resultat på tre olika nivåer, individ-, organisations- och strukturnivå. Störst effekt har socialfonden haft på individnivå. På organisationsnivå är effekterna mindre framträdande medan dem på strukturnivå är svaga. Genomförandet har präglats av ett stort antal projekt på lokal nivå som temporärt gett stöd till individer. På individnivå har effekterna varit goda i den bemärkelsen att projektdeltagare stärkt sin ställning på arbetsmarknaden, och yrkeskunnandet har ökat hos redan sysselsatta som varit involverade i projekt. Socialfonden har bidragit till ett mervärde i förhållande till ordinarie politik. För insatser 19

för arbetslösa personer med en svag ställning på arbetsmarknaden, där kommuner och arbetsförmedlingen är starka aktörer, erbjuder socialfondsprojekt ofta något extra i förhållande till vad som redan görs. På organisationsnivå har socialfondens resultat varit svagare än på individnivå. Projekt har ofta lett till en informell och individuell kunskapsutveckling hos projektmedarbetare. Bra så långt, men genomförandet har inte i samma utsträckning inneburit ett lärande där resultat tillvaratagits på ett systematiskt sätt och där nya metoder implementerats i organisationer eller företag. Detta sätter frågetecken för socialfondens långsiktiga effekter. Vikten av ett fungerande system för lärande betonas för att projektbaserade erfarenheter ska kunna tillvaratas. Resultaten på strukturnivå är än svagare. Med strukturnivå avses huruvida socialfondsinsatser influerat politiska beslut, legat till grund för ny lagstiftning eller påverkat lokala och regionala utvecklingsstrategier. Här ser inte utvärderingarna några tydliga resultat. Å andra sidan är detta förändringar som tar lång tid, och orsakssambanden kan vara svåra att identifiera, vilket gör det svårt att utvärdera resultat på strukturnivå. Brist på aktivt ägarskap i socialfondsprojekt Aktivt ägarskap är en hörnsten i ett hållbart utvecklingsarbete. Det har funnit ett svagt intresse på systemnivå för att ta ett aktivt ägarskap för socialfondsprojekt. Arbetsmarknadsdepartementet, Försäkringskassan, regionala aktörer och Arbetsförmedlingen har inte varit aktiva ägare i termer av att de ta ansvar för det utvecklingsarbete som bedrivs, efterfrågar resultat, ge stöd och styr verksamheten på ett strategiskt sätt. Om strategiska nivåer inte är involverade i projekten, så är det inte troligt att projekten bidrar till hållbara resultat. Här har socialfonden misslyckats. Ägarskapet har även varit svagt i projekts styrgrupper. Styrgrupper för projekt har ofta varit passiva, och de har inte fungerat som länk mellan projekt och ordinarie verksamhet. Ansvaret för att bedriva en strategisk påverkan har därför ofta hamnat på projektdeltagare, utan mandat att genomdriva förändringar på organisationsnivå. Horisontella kriterier och socialfonden Socialfonden ska bidra till kompetensförsörjning och till ett ökat arbetskraftsutbud. Utöver det finns det ett antal horisontella kriterier eller teman. De är jämställdhetsintegrering, tillgänglighet, transnationalitet, strategisk påverkan, lärande miljöer, innovation och samverkan. Dessa har på flera sätt präglat projekten och programorganisationen. Däremot har kriterierna inte haft en strategisk roll. Inte sällan sker kortare utbildningsansatser i jämställdhet eller tillgänglighet, vilka drivs i parallella spår i relation till kärnverksamheten. Därför försvinner den horisontella fokuseringen efter projektslut. 20

Region Hallands tillväxtarbete I detta avsnitt lyfts erfarenheter från Region Hallands tillväxtarbete sedan år 2004. Regionalt tillväxtprogram för Halland 2004-2007 Regionalt tillväxtarbete har pågått i Halland under en lång tid i statlig regi. 2003 bildades kommunalförbundet Region Halland som tog över vissa frågor rörande regional tillväxt och transportinfrastruktur från Länsstyrelsen. Därmed fick politiker från dåvarande landstinget och de halländska kommunerna inflytande över politiken. I det regionala tillväxtprogrammet för 2004-2007 prioriterades två basområden - entreprenörskap och arbetskraftsförsörjning, samt tre tillväxtområden - hälsoteknik, upplevelsenäringen och livsmedel. I en processanalys av tillväxtprogrammet 2004-2007 togs flera frågor upp som fortfarande är relevanta för den regionala tillväxtpolitiken i Halland. 11 För det första identifierade processanalysen en brist i det regionala ledarskapet i den mening att Region Halland inte tydligt kommunicerade vad som förväntades av andra aktörer, exempelvis kommuner. Aktörer ansåg själva att Region Halland behövde driva mera och utmana dem. Att även våga tydliggöra konflikter och motsättningar skulle vara positivt för att driva på en önskad utveckling. Region Halland beskrevs som en försiktig organisation som skulle vinna på att ta större risker och experimentera mera. Ett problem var också att tillväxtprogrammet 2004-2007 inte hade en strategisk förankring i de halländska kommunerna. För det andra lyftes att tillväxtarbetet i Halland skulle vinna på om Region Halland var mer proaktiva gentemot nationella myndigheter och projektfinansiärer. Region Hallands låga profil i nationella sammanhang ansågs leda till sämre förutsättningarna för att kunna genomföra tillväxtprogrammet. Mellan åren 2004-2007 hade Halland inte tillgång till strukturfondsmedel. Därmed var finansiering svårare. Processutvärderingen ansåg att Region Halland i större omfattning skulle engagera sig i regionsamverkan, och tillsammans med andra skapa kvalificerade erbjudanden till nationella myndigheter. För det tredje skulle Region Halland bättre kunna kommunicera hur regionen utvecklas och vilka resultat tillväxtarbetet uppnår. Att synliggöra resultat skulle stärka trovärdigheten för det samlade tillväxtarbetet. Regionalt tillväxtprogram 2007-2010, tillväxtarbete 2011-2013 2007 fick Region Halland för första gången tillgång till strukturfondsmedel. Detta underlättade projektfinansiering och var startskottet för en intensiv projektverksamhet där Region Halland själva drev många projekt. Arbetet skedde inom ramen för ett nytt tillväxtprogram. I det ville man bygga upp en genomförandestruktur för regional tillväxtpolitik, och man eftersträvade en hög grad av företagsmedverkan. Resultat skulle bland annat mätas i hur företagens omsättning utvecklades. Tillväxtprogrammet hade tre insatsområden och fyra tillväxtområden. Insatsområdena handlade om att främja Entreprenörskap och nyföretagande, Innovationer och företagsutveckling samt Kompetensutveckling och ökat arbetskraftsutbud. Tillväxtområden var Hälsoteknik, Upplevelsenäringen, Livsmedel samt Miljö och energi. 11 Mycket är bra allt kan göras bättre! Processanalys av Region Hallands regionala tillväxtprogram, Per Schöldberg och Thomas Lindén, 2005 21

Efter 2010 tog Region Halland inte fram något nytt tillväxtprogram. Istället togs ett mål- och strategidokument fram som rent innehållsmässigt inte skilde sig särskilt mycket från Tillväxtprogrammet. Från år 2011 styrde detta den regionala tillväxtpolitiken. Nedan presenteras åtta slutsatser från genomförandet av tillväxtprogrammet 2007-2010, och från det fortsatta tillväxtarbetet fram till år 2013. 12 1. Innovationssystemet är mer utvecklat år 2014 än det var 2007. Alexanderssoninstitutet, Science Park Halmstad och Hälsoteknikcentrum Halland är alla nya aktörer vilka fått stöd i sin uppbyggnad och utveckling. Däremot saknas en modell för hur innovationssystemet som helhet ska styras, finansieras och utvärderas. Kommunikation och gemensamt lärande är också delar som ännu inte är utvecklade. 2. För att resultat ska uppnås är ett långsiktigt politiskt ägarskap viktigt. Det handlar om att ge långsiktiga förutsättningar för utveckling inom ett område, om att specificera vad som ska uppnås och att aktivt efterfråga resultat. Ett långsiktig politiskt ägarskap är viktigt eftersom det ofta tar lång tid att uppnå resultat. 3. I ett långsiktigt ägarskap ligger även att tillhandahålla finansiella förutsättningar för ett område. Att nationella och europeiska projektmedel för utveckling kommer halländska aktörer till del är en komponent i detta. Också viktigt är finansieringsmodeller för aktörers kärnverksamhet i innovationssystemet. Det är betydelsefullt för att skapa starka projektägare som kan ta ansvar för resultaten av utvecklingsprojekt och integrera dem i reguljär verksamhet. Erfarenheter visar att innovationsmiljöer hamnar i ett finansieringsvacuum när ett projekt löper ut. Detta påverkar den regionala tillväxtpolitikens förmåga att åstadkomma resultat och långsiktiga effekter. 4. Det är viktigt att ha realistiska förväntningar på företags medverkan i utvecklingsarbete, samt på företagnätverks förmåga att ta ansvar för ett utvecklingsarbete och driva det framåt. Ska resultat uppnås är det väsentligt att Region Halland, eller någon annan aktör med ett utvecklingsuppdrag från Region Halland, tar en drivande roll. Företags medverkan i utvecklingsarbetet är centralt, men det kan inte förväntas att företag ska sitta i förarsätet i utvecklingen av innovationsmiljöer eller kluster. 5. Stora resurser har lagts på tillväxtområdena. Det har i vissa fall visat sig vara framgångsrikt. Satsningen på hälsoteknik har bidragit till strukturförändring i den meningen att Högskolan i Halmstad numera profilerar sig med hälsoinnovation, nya företag har startats och intresset ökat för arbetet hos de kommunala socialförvaltningarna. Däremot är processen för ny ägarstruktur och ett ökat fokus på internationalisering och kapitalallokering trög. Inom Upplevelsenäring och Bioenergi gjordes också stora satsningar. En avsaknad av långsiktigt politiskt ägarskap i den mening att det inte fanns en strategi för hur resultatet skulle tas om hand gjorde att långsiktiga positiva effekter uteblev. 12 Underlag till slutsatserna har hämtas från en intern workshop den 22 januari 2014 i Folkets Hus, Halmstad. 22

6. Relativt små resurser lades på att bygga upp ett generellt innovationsstödsystem för förnyelse och omställning i befintligt näringsliv. Även om stödsystemet har utvecklats sedan 2007 ligger tyngdpunkten i dess erbjudanden på idéutveckling och uppstartfasen. I Halland saknas det en plattform för befintligt näringsliv att docka med innovationsstödsystemet. 7. Målet för kompetensutvecklingsinsatserna i tidigare tillväxtprogram var högt satta. Det fanns en ambition höja den generella kunskapsnivån i företagen och att förbättra matchningen av utbud och efterfrågan på arbetskraft. Det fanns varken resurser eller organisatoriska förutsättningar för att nå målen. En annan förklaring är att ansvaret för dessa frågor ligger hos ett stort antal aktörer där staten och kommunerna är de viktigaste. Det finns ett behov av ett tydligare politiskt uppdrag och en förstärkt organisation för att Region Halland ska kunna arbeta med frågor som matchningen på arbetsmarknaden. 8. Ett smalt företagsfokus har i vissa fall varit begränsande. Tillväxtprogrammets tydliga fokus på företagsutveckling har inom tillväxtområdet Livsmedel hållit tillbaka utvecklingskraft, vilket avgränsats till insatser i enskilda förädlingsföretag och nätverk. Här finns stora utvecklingsmöjligheter i att bredda perspektivet och koppla livsmedel till samhällsutmaningar, hälsa, destinationsutveckling, landsbygdsutveckling och regional profilering. Uppsamling vad säger erfarenheter från tidigare tillväxtarbete? - Att regional tillväxtpolitik 2014-2020 behöver bygga vidare på lärdomar från tidigare tillväxtarbete i Halland. De åtta slutsatserna från genomförandet av tillväxtprogrammet 2007-2010 och från det fortsatta tillväxtarbetet fram till år 2013 är en grund att bygga vidare på. - Att regional tillväxtpolitik även behöver titta på de nationella erfarenheterna från regional- och socialfond när insatser ska utformas och genomföras. Särskilt viktig är frågan om ägarskap. Svaga projektägare, som inte klarar av att ta ansvar för ett projekts resultat och implementera dessa i en reguljär verksamhet, utgör ett problem för ett framgångsrikt genomförande. - Att utvecklingsarbetet i projektform behöver organiseras utifrån de tre mekanismerna i ett hållbart utvecklingsarbete aktivt ägarskap, samverkan och utvecklingsinriktat lärande. 23

3. Omvärld Detta kapitel beskriver utvecklingsskeenden i omvärlden som påverkar förutsättningarna för en hållbar tillväxt i Halland fram till år 2020. De omvärldsanalyser som ligger till grund för styrdokumenten i det strategiska ramverket för regional tillväxtpolitik utgör kapitlets utgångspunkt. Det är Europa 2020-strategin och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020. Översiktligt lyfter dessa tre breda utmaningar: - Den demografiska utvecklingen, där en åldrande befolkning innebär en minskad skattebas för många kommuner och regioner och sätter press på välfärdssystem. - Den ekonomiska utvecklingen, där globalisering och teknisk utveckling leder till ökat omvandlingstryck på ekonomin, storstadskoncentration och växande arbetsmarknader. - Miljö och klimat, där en växande världsbefolkning och en allt större produktion ökar utsläppen och efterfrågan på naturresurser. De ökade utsläppen har bidragit till klimatförändringarna, en global utmaning som kräver en internationellt sammanhållen klimat- och energipolitik. I detta kapitel ges mer substans till de tre utmaningarna. Kapitelet disponeras i sex avsnitt, och respektive avsnitt avslutas med att hot och möjligheter för en hållbar tillväxt identifieras. - Demografisk utveckling - Globaliseringen - Klimatförändringarna och en ökad konkurrens om naturresurser - Teknisk utveckling - Matchning på arbetsmarknaden - Migration och kulturell mångfald 24

Demografisk utveckling Kommande decenniers demografiska utveckling i Sverige kommer att innebära färre förvärvsarbetande och fler pensionärer. En äldre befolkning innebär en växande efterfrågan på välfärdstjänster och ökade kostnader för offentlig sektor. Stora delar av västvärlden, och även Kina, delar denna utmaning med Sverige. För att kunna finansiera den utökade efterfrågan på välfärdstjänster krävs fler arbetade timmar i ekonomin, och en ökad produktivitet i både näringslivet och i offentlig sektor. 13 I detta avsnitt diskuteras allmänna effekter av den nationella demografiska utvecklingen. Hallands demografiska utveckling redovisas i kapitel fyra. Nationell demografisk utveckling Vi lever allt längre. Det är den främsta orsaken till den åldrande befolkningen. Som andel av hela befolkningen beräknas gruppen äldre än 65 år att öka från dagens 18,8 procent till 20,5 procent år 2020 och 25,3 procent år 2030. För att ge en mer detaljerad bild av den demografiska utvecklingen kan demografisk försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot användas. Den demografiska försörjningskvoten är kvoten mellan den andel av befolkningen som inte är ekonomiskt aktiv i förhållande till den ekonomiskt aktiva delen av befolkningen. En kvot på 1 betyder att en person mellan 20-64 år ska försörja sig själv och ytterligare en person. Nationellt var kvoten 0,71 år 2011. På 40 års sikt förväntas kvoten ha ökat till 0,87. En osäkerhetsfaktor i sådana beräkningar är migration. En stor invandring skulle föryngra befolkningen och dämpa försörjningskvotens utveckling. Den demografiska försörjningskvoten tar inte hänsyn till sysselsättningsnivån. Det gör däremot den ekonomiska försörjningskvoten, vilken dividerar summan av unga, äldre och ej förvärvsarbetande med antalet sysselsatta. Därmed är det ett mått på hur många varje förvärvsarbetande behöver försörja förutom sig själv. År 2011 var den ekonomiska försörjningskvoten 1,16 i Sverige. En oförändrad förvärvsfrekvens ger en kvot på 1,35 år 2030. Att öka antalet arbetade timmar i ekonomin, fler i arbete helt enkelt, blir ett viktigt inslag för att hantera konsekvenserna av en åldrande befolkning. Det uppnås effektivast genom höjd förvärvsfrekvens i grupper som idag har en låg förvärvsfrekvens. Fler unga och utlandsfödda behöver komma i arbete, och äldre behöver arbeta längre. För en oförändrad försörjningsbörda fram till år 2030 behöver sysselsättningen i Sverige som helhet att öka med cirka 600 000 personer. 14 Den demografiska utvecklingen ökar behovet av välfärdstjänster. Behovet bedöms sammantaget bli mer omfattande och kosta mer än vad som kan finansieras med ett oförändrat skatte- eller avgiftsuttag. Beräkningar för hela Sverige visar att gapet mellan behov och offentliga resurser i dagens prisnivå kommer att vara runt 200 miljarder kronor år 2035. Det motsvarar en kommunal skattehöjning på cirka 13 kronor, det vill säga om gapet enbart skulle finansieras med skatt. Här döljer sig stora regionala skillnader. För Hallands län har behovet av kommunal skattehöjning fram till år 2030 beräknats till 3,50 kronor. 15 Problemet med den framtida finansieringen av välfärdstjänster är emellertid inte att det saknas resurser totalt sett, utan hur dessa ska kunna 13 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, Ds 2013:19 14 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, Ds 2013:19 15 Befolkningsprognos till 2030 för kommunerna i Halland, WSP Analys och Strategi 2012 25

kanaliseras till välfärdstjänster. Beräkningar visar att svenska folket kommer att ha cirka 1 000 miljarder mer till sitt förfogande för privat konsumtion år 2035. 16 I den demografiska utvecklingen ligger också möjligheter. En ökad efterfrågan på välfärd ökar behovet av hälsorelaterade produkter, tjänster och lösningar. Innovativa lösningar möter med andra ord en växande marknad. Det finns ett stort politiskt intresse, både från EU och den svenska regeringen, att stödja innovation inom detta område. Inom ramen för flaggskeppsinitiativet innovationsunionen i Europa 2020-strategin finns bland annat innovationspartnerskapet Active and Healthy Ageing. Stora finanseringsmöjligheter finns för ett innovationsarbete som använder den demografiska utmaningen som drivkraft i både EU:s forskningsprogram Horisont 2020 och de regionala strukturfondsprogrammen. 17 Välfärdssektorns kompetensförsörjning och generationsväxling på arbetsmarknaden Även välfärdssektorns kompetensförsörjning påverkas av en förändrad befolkning. I takt med en ökad efterfrågan på välfärdstjänster ökar behovet av personal inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och social omsorg. Efterfrågan på arbetskraft nationellt beräknas att växa med 210 000 personer till år 2030, samtidigt som tillgången till arbetskraft bedöms att förbli oförändrad. Välfärdsektorns kompetensförsörjning blir än mer problematisk då nära hälften av de nuvarande anställda kommer att pensioneras fram till år 2025, samt att Sverige har ett underskott av gymnasieutbildade inom vård och omsorg. Problematiken med generationsväxlingen gäller för stora delar av arbetsmarknaden. 1,6 miljoner människor kommer att gå i pension mellan år 2010 och 2025. Och den demografiska utvecklingen gör att antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden kommer att vara färre än antalet åldersavgångar. Det finns en risk att generationsväxlingen negativt kommer att påverka konkurrenskraft och produktivitet, givet att inte organisationer och företag arbetar aktivt med kunskapsöverföring mellan äldre i slutet på sitt arbetsliv och yngre. Denna aspekt på den demografiska utvecklingen betonar vikten av en fungerande matchning mellan arbetsliv och utbildning. 18 Demografi och storstadskoncentration Den demografiska utvecklingen har även en rumslig dimension. Samtliga län utom Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Uppsala och Halland kommer att ha färre i arbetsför ålder om 15 år än idag. 19 Denna utveckling förklaras av en pågående storstadskoncentration i Sverige, vilken innebär folkmängdsökningen i Sverige koncentreras till storstadsregionerna. Det är främst yngre som flyttar till större städer, och dubbelt så många 80- och 90-talister ser storstaden som ideal jämfört med 40- och 50-talister. 20 Resultatet är en regional och lokal variation i befolkningens åldersstruktur. Storstadskoncentrationen bedöms att fortsätta under de kommande decennierna. Nationellt är idag 18,8 procent av befolkningen 65 år eller äldre. I storstäderna är motsvarande siffra 15 16 Tillväxt och välfärd 2010, Region Halland 17 Taking forward the Strategic Implementation Plan of the European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing 18 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, Ds 2013:19 19 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommisson, Ds 2013:19 20 Så vill vi bo Om svenska folkets boendevärderingar 2013, Kairos Futures 26

procent och i glesbygdskommuner 25 procent. Demografiska framskrivningar ger att år 2040 är motsvarande siffra 19 procent för storstäderna och 32 procent för glesbygdskommunerna. 21 En ökad lokal och regional variation i befolkningens ålderstruktur innebär växande skillnader i förutsättningar för en hållbar tillväxt i olika delar av landet. Detta leder till svåra politiska avvägningar mellan att främja tillväxt och att kompensera för en brist på tillväxt. Hot och möjligheter Här sammanfattas hot och möjligheter som den demografiska utvecklingen ställer den regionala tillväxtpolitiken inför. Hot: Den demografiska utvecklingen ställer finansieringen av välfärden inför utmaningar. En åldrande befolkning ökar efterfrågan på välfärdstjänster och utsätter välfärdssystem för en ökad press. Att öka antalet arbetade timmar i ekonomin, fler i arbete helt enkelt, är viktigt för att hantera konsekvenserna av en åldrande befolkning. Möjlighet: Den demografisk utveckling är en drivkraft för innovation. En ökad efterfrågan på välfärd ökar behovet av hälsorelaterade produkter, tjänster och lösningar. Eftersom den demografiska utvecklingen till stora delar är global möter innovativa lösningar på området en stor och växande marknad. Logiken är att växande sociala behov driver en ekonomisk utveckling. Hot: Den demografiska utvecklingen ställer välfärdssektorn inför kompetensförsörjningsproblem. I takt med en ökad efterfrågan på välfärdstjänster ökar behovet av personal inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och social omsorg. Efterfrågan på arbetskraft nationellt beräknas att växa kraftigt samtidigt som tillgången till arbetskraft bedöms att förbli oförändrad. Hot: Storstadskoncentrationen leder till en ökad variation i demografiska förutsättningar för olika delar av landet. Befolkningens koncentrering till större städer innebär växande skillnader i förutsättningar för en hållbar tillväxt. Det leder även till svåra avvägningar mellan att främja tillväxt och att kompensera för en brist på tillväxt. 21 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommisson, Ds 2013:19 27

Globaliseringens ekonomiska, sociala och rumsliga effekter Globaliseringen knyter länder närmre varandra genom att öka antalet transaktioner mellan länder. Det kan röra sig om handel, direktinvesteringar, kapitalflöden, resande eller arbetskrafts- och studentrörlighet. Globaliseringens drivkrafter har varit systematiska avregleringar av marknader, färre handelshinder, integreringen av nya länder i världsekonomin, samt ny informations- och kommunikationsteknologi. 22 Globalisering är ingen förutbestämd linjär process. Efter finanskrisen 2008-2009 vidtog flera länder protektionistiska åtgärder som delvis bromsat globaliseringen. Detta avsnitt lyfter ekonomiska, sociala och rumsliga effekter av globaliseringen. Det disponeras i tre delar. - Växande marknader ger nya affärsmöjligheter - Behovet av internationell konkurrenskraft specialiserar ekonomin - Ekonomisk specialisering koncentrerar befolkningen till större städer Växande internationella marknader ger nya affärsmöjligheter Sverige är ett exportberoende land. Den snabba ekonomiska utvecklingen på exempelvis marknader i Asien, Sydamerika och Afrika är därför av stor betydelse för det svenska näringslivets utveckling. Ett resultat av nya tillväxtmarknaders expansion är en större global medelklass. Allt fler människor har fått en ökad köpkraft. 23 Övergripande bedöms denna utveckling att fortsätta, och år 2050 beräknas Kina stå för 28 procent av världens BNP, vilket ska jämföras med USA:s 16 procent och Europeiska Unionens 15 procent. När allt fler länder integreras i världsekonomin och utvecklas skapas också nya affärsmöjligheter för svenska och halländska företag. 24 Tillväxtekonomiernas utveckling är dock inte given på förhand. I Kina pågår en komplicerad omställning från en tillväxtmodell baserad på stora investeringar och export, till en som drivs av inhemsk konsumtion och produktivitetsutveckling i näringslivet. Kina brottas även med, precis som stora delar av västvärlden, en åldrande befolkning. Andra tillväxtekonomier har andra problem. Brasilien har de senaste åren uppvisat den illavarslande kombinationen av hög inflation och låg ekonomisk tillväxt. I Indien brottas man med statsfinansiella problem, en dålig energiförsörjning och en exporthämmande infrastruktur. 25 Oavsett, det är ett rimligt antagande att den största ekonomiska tillväxten framöver kommer att ske på marknader i Asien, Afrika och Sydamerika. 26 Däremot kanske BRIC-länderna inte kommer att växa i samma takt som de gjort det senaste decenniet. 27 Att exploatera affärsmöjligheter på växande internationella marknader är att utnyttja globaliseringen till sin fördel. Men det finns trösklar för att etablera sig på nya marknader. Internationalisering innebär kostnader och tuffa krav, dels på konkurrenskraftiga produkter och tjänster, dels på organisatorisk kapacitet och kunskap om målmarknaden. En bristande kompetens och kapacitet för internationalisering kan därför vara ett hinder för ekonomisk 22 Förutsättningar för tillväxt och välfärd 2011, Region Halland 23 Kunskapsplattform för Halland 2020, Kairos Futures, 2012 24 Internationella trender som påverkar samhällsplanering och samhällsutveckling I Sverige fram till 2050, Sweco Eurofutures AB, 2012 25 The Economist, 27 juli 2013, och 24 augusti, 2013 26 Kunskapsplattform för Halland 2020, Kairos Futures, 2012 27 BRIC-länderna är Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. 28

tillväxt. För svenskt vidkommande, med en relativt liten hemmamarknad, är ett näringsliv som framgångsrikt kan konkurrera på internationella marknader en förutsättning för att samhället ska ha råd att investera i välfärd, kultur, grön omställning och utbildning. Behovet av internationell konkurrenskraft specialiserar ekonomin Den internationella konkurrensen för en öppen ekonomi som den svenska skärps i takt med att tillväxten i länder som Kina allt mer drivs av kunskap och innovation. Tillväxtmarknaders omställning mot produkter och tjänster med ett högt förädlingsvärde utmanar föreställningen om ett innovativt väst och ett tillverkande öst. Denna utveckling förväntas att slå ut produktion med låg- och medelhög kunskapsintensitet i OECD-länderna fram till år 2030. 28 Tidigare var det industriarbetare utan högre utbildning vars jobb utmanandes av ekonomier med lägre löner. De närmsta åren kommer betydligt fler löne- och kompetensnivåer att utmanas. 29 En ökad internationell konkurrens specialiserar ekonomin. Företag blir mer nischade och efterfrågar mer specifik kompetens. Specialisering innebär ett behov av att samverka med andra företag och aktörer för att ta fram komplexa produkter och tjänster med ett högt förädlingsvärde. Därför ökar betydelsen av regionala och lokala innovationssystem som främjar samarbete mellan företag och olika kunskapsleverantörer. Behovet av kompetent arbetskraft är lika betydelsefullt. Exempelvis är de anställdas utbildningsnivå i tjänsteföretag den faktor som har störst betydelse för produktivitet och exportförmåga. Kreativitet, förmåga att nyttiggöra immateriella värden och förändringsbenägenhet är andra egenskaper i en konkurrenskraftig arbetskraft. 30 Ekonomisk specialisering medför även sociala konsekvenser. Arbetsmarknaden efterfrågar mer kunskap, vilket i kombination med teknisk utveckling och utlokaliseringar slagit ut många enklare arbeten. Detta har missgynnat ungdomar med bristfällig utbildning, personer med nedsatt arbetsförmåga, låg utbildningsnivå eller med kompetens inom tillbakagående yrken. 31 Att utbildning och kunskap har ökat i betydelse är tydligt. På 1970-talet hade individer med enbart grundskola fem procentenheter lägre förvärvsgrad än personer med gymnasial utbildning. År 2010 uppgick gapet till 15 procentenheter. 32 Utbildningsnivåns betydelse för att få fotfäste på arbetsmarknaden gör det viktigt att så många som möjligt klarar av skolan. Ett orosmoment är därför den svenska skolans fallande resultat i internationella jämförelser. Något som kan varsla om ett växande utanförskap i framtiden. 33 Sambandet mellan ekonomisk specialisering och exkludering av individer och grupper på arbetsmarknad sätter fingret på en målkonflikt för en hållbar tillväxt. Att främja tillväxt och ökad konkurrenskraft leder till att arbetsmarknaden efterfrågar mer kunskap. Det leder i sin tur till höjda trösklar på arbetsmarknaden, vilket missgynnar individer och grupper utan rätt kompetens. Detta samband leder till att regional tillväxtpolitik simultant behöver stärka näringslivets konkurrenskraft och öka anställningsbarheten hos individer som har eller riskerar att exkluderas från arbetsmarknaden. 28 OECD Reviews of Innovation Policy, Sweden 2012 29 Svenska Framtidsutmaningar slutrapport från regeringens framtidskommission Ds 2013:19 30 Tillväxtfakta 2011, Från Arjeplog till Heilongjiang svensk innovationskraft i en global verklighet, Tillväxtanalys och Tillväxtverket. Se även Kreativa kraftfält i Halland, slutrapport 2013 31 Arbetsmarknadsutsikter Hallands län 2011-2012 32 Vid arbetslivets gränser Sysselsättning, matchning, barriärer 1974-2010, S 2010:04 33 OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden 2012 29

Ekonomisk specialisering koncentrerar befolkningen till större städer Vi har konstaterat att en ökad internationell konkurrens leder till ekonomisk specialisering. Detta har även en rumslig dimension, då ekonomisk specialisering resulterar i att innovationsförmåga koncentreras geografiskt. 34 Anledningen är att de mest gynnsamma förutsättningarna för effektiva innovationssystem finns i större städer, där en kritisk massa av arbetskraft och företag reducerar transaktionskostnaderna för samarbete och underlättar för företag att hitta rätt kompetens. Befolkning och produktion koncentreras därför allt mer till större städer. 35 I denna utveckling finns både en traditionell urbanisering, där människor flyttar från landsbygd till städer, och en storstadskoncentration där människor flyttar från mindre städer till större. Denna utveckling förstärks ytterligare av sambandet mellan internationell konkurrenskraft och sysselsättningsutveckling. Där det finns sektorer med internationell konkurrenskraft uppstår en ökad efterfrågan i ekonomin, vilket driver på sysselsättningsutvecklingen i sektorer som i huvudsak tjänar en växande lokal marknad. Logiken är att sektorer som är internationellt konkurrenskraftiga, även om de inte alltid är särskilt sysselsättningsintensiva, har en hög produktivitetsutveckling. Det skapar ett utrymme för löneökningar och ökar efterfrågan i den lokala ekonomin på tjänster som produceras och konsumeras lokalt, exempelvis handel, restaurang och byggnation. Ett resultat av ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv är alltså en expanderande tjänstesektor som tjänar en lokal marknad. Att delar av näringslivet är internationellt konkurrenskraftigt möjliggör alltså en sysselsättningsutveckling inom flera delar av arbetsmarknaden. Ovanstående logik fungerar inte omvänt. Det är svårt för många tjänsteföretag med en lokal marknad, exempelvis en frisör, att öka sin produktivitet och exportera tjänster och därmed själva vara en drivkraft för tillväxt och ökad sysselsättning. Vissa sektorer växer och driver ekonomisk tillväxt, andra sektorer växer som ett resultat av utvecklingen i andra sektorer. 36 En ytterligare faktor som ger bränsle åt storstadskoncentrationen är normen att alla vuxna i en familj i Sverige ska arbeta. Det är betydligt svårare att hitta två kvalificerade arbeten som motsvarar två personers kompetens på mindre orter i jämförelse med storstadsregionerna. Storstadskoncentrationen illustreras nedan, där kartan till vänster visar det senaste decenniets folkmängdsutveckling. På kartan till höger är kommunernas yta proportionell mot indexet för befolkningsförändringen mellan 1950 och 2010. 37 34 OECD Reviews of Innovation Policy Sweden 2012 35 Vad ska man ha ett land till? Matchning av bosättning, arbete och produktion för tillväxt, Vinnova 2013 36 The New Geography of Jobs, Moretti, 2013 37 Vad ska man ha ett land till? Matchning av bosättning, arbete och produktion för tillväxt, Vinnova 2013 30

Kartorna visar att Sverige växer i huvudsak runt Stockholm och utmed västkusten, samt att kranskommunerna till de tre storstadsområdena har växt mest procentuellt sätt. Globaliseringen har drivit fram en väldigt ojämn geografisk utveckling som i första hand gynnat storstadsregionerna, och i andra hand kommuner med lärosäten. Befolkningskoncentrationen innebär en ökad press på transportsystemen i storstadsregionerna. När befolkningen koncentreras till en mindre yta ska pusslet att kombinera ett bra arbete och ett bra boende lösas. Resultatet är en ökad pendling, och därmed en ökad trängsel i städer och på spår och vägar. It-teknik för arbete hemifrån har inte har kunnat motverka denna trend. 38 Flaskhalsar i transportsystemen blir ett problem när de minskar arbetskraftens rörlighet och försvårar för företagen att hitta rätt kompetens. Det finns ett samband mellan internationell konkurrenskraft, sysselsättningsutveckling och befolkningskoncentration som den regionala tillväxtpolitiken behöver förhålla sig till. För kommuner som inte på egen hand kan utveckla internationell konkurrenskraft, eller saknar funktionella samband såsom pendling med starka befolkningskoncentrationer, är detta samband ett hot. För kommuner med hög tillgänglighet till storstäders arbetsmarknad är utvecklingen en drivkraft för inflyttning, sysselsättning och stadsutveckling. Hot och möjligheter Här sammanfattas hot och möjligheter som globaliseringen ställer den regionala tillväxtpolitiken inför. Möjlighet: Växande internationella marknader ger nya affärsmöjligheter. Att exploatera affärsmöjligheter på en växande världsmarknad är att utnyttja globaliseringen till sin fördel. Internationalisering 38 Internationella trender som påverkar samhällsplanering och samhällsutveckling i Sverige fram till 2050, Sweco Eurofutures AB 31

innebär kostnader och tuffa krav, dels på konkurrenskraftiga produkter och tjänster, dels på organisatorisk kapacitet och kunskap om målmarknaden. Hot: Ökad internationell konkurrens utsätter näringslivet för ett högt omvandlingstryck. Tidigare var det industriarbetare utan högre utbildning vars jobb utmanandes av ekonomier med lägre löner. De närmsta åren kommer alla löne- och kompetensnivåer att utmanas. För att hantera detta behövs effektiva lokala och regionala innovationssystem som underlättar samarbete mellan företag och kunskapsleverantörer, stödjer omställning, regionförstoring och kompetensförsörjning. Hot: Ökad internationell konkurrens riskerar att exkludera grupper och individer från arbetsmarknaden. Att främja tillväxt och ökad konkurrenskraft leder till att arbetsmarknaden efterfrågar mer kunskap, vilket missgynnar individer och grupper utan rätt kompetens. Regional tillväxtpolitik behöver simultant stärka näringslivets konkurrenskraft och arbeta för att individer och grupper inte exkluderas från arbetsmarknaden. Hot: Globaliseringen driver på en ojämn geografisk utveckling som sätter press transportsystem och livsmiljöer i storstadsregionerna. Sambandet mellan internationell konkurrenskraft, sysselsättningsutveckling och befolkningskoncentration ställer den regionala tillväxtpolitiken inför en geografiskt ojämn utveckling. Detta är något som resulterar i en ökad press på transportsystemen i Sveriges tre storstadsregioner. 32

Klimatförändringarna och en ökad konkurrens om naturresurser Den globala ekonomiska utvecklingen integrerar allt fler länder i världsekonomin. Det innebär en större världsproduktion och en ökad internationell handel. I kombination med en växande världsbefolkning, till år 2050 beräknas befolkningen öka med 2,2 miljarder, ökar också efterfrågan på energi, livsmedel och konsumtionsvaror. Detta intensifierar konkurrensen om naturresurser som jord, skog, vatten, mineraler och metaller. 39 I Sverige är det växande intresset för gruvindustrin och biomassa ett uttryck för denna konkurrens. 40 Utvecklingen sätter fokus på både knappheten hos många naturresurser och bräckligheten hos ekosystem. Historiskt har ekonomisk tillväxt haft en negativ miljöpåverkan, vilket är ett problem då en ekonomisk och social utveckling också behöver vara ekologiskt hållbar. Resultatet blir ett sjunkande värde av så kallade ekosystemtjänster, tjänster som naturen tillhandahåller. 41 Försämrad vattenkvalitet på grund av industriella utsläpp är ett exempel på när värdet av en ekosystemtjänst, i detta fall vatten, minskar som en följd av att ekonomiska motiv tillåtits ha företräde framför ekologisk hållbarhet. Försämrade livsmiljöer blir konsekvensen. Klimatförändringarna och behovet av en grön omställning Ekonomisk tillväxt har ökat koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på grund av en omfattande användning av fossila råvaror. Det har bidragit till att den globala medeltemperaturen höjts med 0,74 grader Celsius under perioden 1906-2005. En fortsatt uppvärmning riskerar att förändra nederbördsmönster, öka issmältningen från Arktis och höja havsnivån. För svenskt vidkommande antas värmeböljor och kraftigt regn bli vanligare, och en höjd havsnivå kan förvärra situationen vid stormar och översvämningar. En ökad medeltemperatur innebär även i vissa avseenden förbättrade förutsättningar för jord- och skogsbruk i Sverige. Åtgärder som kan dämpa ökningen av den globala medeltemperaturen behöver samordnas i internationella överenskommelser. Att minska utsläppen av växthusgaser är själva kärnan, och det är en i alla avseenden global samhällsutmaning. Idag svarar fossila bränslen för cirka 85 procent av jordens energiförsörjning. 42 Addera en ökad efterfrågan på energi och slutsatsen blir att det finns ett behov av omfattande investeringar i förnybar energi och energieffektivisering. För hållbarhet behöver förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och en ökad resursanvändning brytas. I Sverige har man arbetat med detta under parollen grön omställning och uppnått viss framgång. Mellan 1990 och 2011 har växthusutsläppen minskat med 16 procent. De senaste årens minskning tillskrivs primärt biobaserade bränslen i fjärrvärmeverk. På andra områden har en grön omställning varit svårare. Utsläppen från transportsektorn har inte minskat, främst på grund av ökade utsläpp från tunga fordon och avsaknaden av alternativa fossilfria bränslen. Idag står transportsektorn, energiproduktionen och jordbruket för de största utsläppen av växthusgaser. 43 På EU-nivå finns det ambitioner att hantera problemen. Flera av EU:s långsiktiga styrdokument lyfter frågan med olika tidshorisonter. I Färdplan mot en koldioxidsnål ekonomi är målet att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent till år 2050. I Europa 2020-strategin specificeras mål om minskade utsläpp, ökad användning av förnybar energi och ökad 39 Region Halland och Europa 2020, Region Halland 2012 40 Regional tillväxt 2013 en rapport om regional tillväxt och utveckling, Tillväxtanalys 41 Svenska Framtidsutmaningar slutrapport från regeringens framtidskommisson Ds 2013:19 42 Internationella trender som påverkar samhällsplanering och samhällsutveckling i Sverige fram till 2050, Sweco Eurofutures 2012 43 Regional Tillväxt 2013 en rapport om regional tillväxt och utveckling, Tillväxtanalys 33

energieffektivitet. 44 Samhällsutmaningarna om en ökad befolkning, klimatförändringarna och en ökad konkurrens om naturresurser hanteras i EU:s strategi för bioekonomi. 45 Målet med bioekonomin är ett hållbart utnyttjande och en ökad förädlingsgrad av naturresurser från jord, skog och vatten. Strategin tacklar frågor som livsmedelsförsörjning, minskat beroende av fossila råvaror och en effektivare produktion av biomassa från jord, skog och hav. Strategin har fokus på konkurrenskraft och innovation och kopplas till EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020, Landsbygdsprogrammet och de regionala strukturfondsprogrammen. 46 Att frågan är prioriterad av europeisk och nationell politik förstärker bilden av att det finns en stor efterfrågan på nya lösningar inom förnybar energi och energieffektivitet. Hot och möjligheter Här sammanfattas hot och möjligheter som klimatförändringarna och en ökad konkurrens om naturresurser ställer den regionala tillväxtpolitiken inför. Hot: Växande befolkning och ökad konkurrens om naturresurser hotar ekosystem, livsmiljöer och en hållbar tillväxt. Det centrala i denna omställning är att minska beroendet av fossila råvaror. Möjlighet: Stor efterfrågan på nya lösningar inom bioekonomi är en drivkraft för innovation. Att minska utsläppen av växthusgaser och hantera en ökad konkurrens om naturresurser är globala samhällsutmaningar. Nya produkter, tjänster och lösningar inom området bioekonomi möter därför en växande global marknad 44 Region Halland och Europa 2020, Region Halland 2012 45 Bioekonomi avser en ekonomi grundad på förnybara råvaror producerade genom en hållbar användning av mark och vatten. 46 Innovating for Sustainable Growth: A Bioeconomy for Europe 34

Teknisk utveckling förändrar efterfrågan på arbetskraft På mässan Global Electronics Forum 2013 i Shanghai presenterades 22,000 nya produkter. Den stora mängden visar på svårigheterna att beskriva den tekniska utvecklingen. Enkelt att konstatera är dock att företag, organisationer och individer ständigt konfronteras med teknologisk förändring. Förmågan att dra fördel av den tekniska utvecklingen är avgörande för näringslivets konkurrenskraft, individers anställningsbarhet och organisationers produktivitet. Detta avsnitt lyfter hur teknisk utveckling inom informations- och kommunikationsteknik, IKT, förändrar förutsättningarna för arbete och produktion. Historiskt har teknisk utveckling skapat fler jobb än det slagit ut och bidragit till ett ökat välstånd. Det gynnsamma förhållandet behöver inte nödvändigtvis vara giltigt de kommande åren. 47 Nya förutsättningar för arbete och produktion Kännetecknade för de senaste årens utveckling inom IKT är utökade möjligheter till automation i arbetslivet. Detta har potential att få stora effekter på efterfrågan på arbetskraft inom både tillverkning och tjänstesektor. För att ta ett exempel så har allt kraftfullare datorer gjort självkörande bilar till en realitet, vilka dessutom är säkrare och mer miljövänliga än bilar körda för hand. 48 Ett genombrott för den tekniken skulle öka produktiviteten i transportbranschen och förändra dess efterfrågan på arbetskraft. Förenklat skulle efterfrågan på chaufförer minska medan efterfrågan på programmerare skulle öka. Flaskhalsen för en sådan utveckling är inte vad som är tekniskt möjligt utan samhällets villighet att ta till sig ny teknik och skapa juridiska förutsättningar för dess implementering. Teknologisk förändring tenderar att resultera i en ojämnt fördelad nytta på kort sikt. I detta exempel skulle chaufförer vara förlorare. Troliga vinnare är konsumenter och IT-sektorn. Självkörande bilar är möjligen ett extremt exempel. Ett brett genombrott på detta område ligger troligtvis längre fram i tiden än analysens tidshorisont år 2020, även om tekniken idag är tillgänglig. Oavsett är logiken giltig för många branscher. Allt kraftfullare datorer ökar möjligheterna till automation vilket kommer att påverka allt fler typer av arbeten inom allt fler sektorer. 49 Teknisk utveckling har ständigt skapat nya produkter och tjänster, nya produktionsprocesser och nya organisations- och kommunikationsformer. 50 Historiskt har få innovationer förändrat samhället så mycket som mikroprocessorn, som lade grunden för informationssamhället. En ny innovation, 3D-skrivare, bedöms också ge upphov till stora effekter, särskilt på förutsättningarna för tillverkning av fysiska produkter. En 3D-skrivare skriver ut fysiska tredimensionella objekt utifrån digitala ritningar. Det kan vara exempelvis reservdelar, leksaker, lister eller skruvar. Objekten kan skrivas ut i olika material, exempelvis plast, glas, stål eller titan. En konsekvens av 3D-skrivaren kan bli att fler fysiska produkter produceras där de ska användas. 51 I vissa branscher kan massproduktion försvinna och ersättas med en mer individanpassad produktion. 3D-skrivare möjliggör låga hinder för marknadstillträde och kan producera med stor variation och ett lågt råvarusvinn. Detta kan minska transportbehoven, och förändra etablerade produktionskedjor och affärsmodeller. 52 Närtillverkning och korta serier kan bli basen i ett nytt industriellt landskap. 53 47 The Economist, 18 januari 2014 48 The Economist, 20 april 2013 49 The Economist, 18 januari 2014 50 The New Industrial Revolution Consumers, Globalization and the End of Mass Production, 2012 51 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, Ds 2013:19 52 3D-printing Economic and Public Policy Implications, 2014 Entreprenörskapsforum 35

Den tekniska utvecklingen tydliggör en målkonflikt mellan ekonomiska och sociala vinster. Att kraftfulla datorer möjliggör en omfattande automatisering av arbetslivet påverkar svensk ekonomi, och utvecklingen utgör på samma gång ett hot och en möjlighet för sysselsättning och konkurrenskraft. I kombination med globaliseringens möjligheter att nå stora växande marknader har den potentiella avkastningen på att investera i FoU och teknisk utveckling ökat. 54 Digitalt företagande En stor mängd nya företag som levererar digitala tjänster har startats de senaste åren. Bakgrunden är utvecklingen av digitala plattformar, vilka fungerar som en bas för företagande. Exempel på en sådan plattform är molntjänster, vilka erbjuder lagring av stora mängder data och möjlighet att köpa beräkningskapacitet. För att distribuera tjänster finns plattformar som exempelvis Apples App Store, och för att marknadsföra tjänster finns plattformar som Facebook och Twitter. För att belysa hur digitala plattformar förändrat förutsättningarna för företagande fungerar entreprenören Naval Ravikant som exempel. Han startade sitt första företag 1999. Det var en hemsida där konsumenter kunde ge omdömen om olika produkter och tjänster. Uppstarten krävde åtta miljoner dollar i riskkapital, licens för databasprogram köptes dyrt och åtta programmerare anställdes. Sex månader senare var hemsidan operativ. Naval Ravikant senaste företag är ett socialt nätverk för nya företag och investerare. De flesta mjukvaror som behövdes fanns tillgängliga gratis, licenserade som fri och öppen källkod. Datalagringskapacitet köptes billigt från en molntjänst. Två utvecklare kunde få nätverket operativt på några veckor. Kostnaderna var totalt under 100 000 dollar. Digitala plattformar möjliggör alltså utan dyra kostnader ett experimenterande för att ta fram nya digitala tjänster. Sådana företag kallas mikro-multinationella, då de snabbt kan nå en global marknad trots endast några få anställda. Denna utveckling har gjort att delar av IT-sektorn kan liknas vid en uppochnedvänd pyramid. Botten domineras av ett fåtal kraftfulla plattformar. Dessa drivs av stora företag som i den rollen finner skalfördelar och uppnår något som gränsar till monopol. I den breda toppen av den uppochnedvända pyramiden verkar små innovativa företag under hård konkurrens. 55 Den digitala utvecklingen har skapat möjligheter. Finansiella resurser har minskat i betydelse, flaskhalsarna är istället digital kompetens, digital infrastruktur, entreprenörskap och kreativitet. Hot och möjligheter Här sammanfattas hot och möjligheter som den tekniska utvecklingen ställer den regionala tillväxtpolitiken inför. Hot: Teknologisk förändring kan leda till minskad efterfrågan på arbetskraft. Teknisk utveckling tydliggör en målkonflikt mellan ekonomiska och sociala vinster. Att kraftfulla datorer möjliggör en omfattande automatisering av arbetslivet innebär att jobb kommer att försvinna. Möjlighet: Digital kompetens och digital infrastruktur möjliggör en ekonomisk och social utveckling. Digital kompetens är viktigt för anställningsbarhet och deltagande i samhället, och det skapar och en bas 53 Kunskapsplattform för Halland 2020, Karios Futures 54 The New Geography of Jobs, Moretti, 2013 55 The Economist, 18 januari 2014 36

för ett digital företagande. Omvänt skulle det vara ett hot för en hållbar tillväxt att i en region ha svagt utvecklad digital kompetens och digital infrastruktur. Möjlighet: Att nyttiggöra ny teknik bygger konkurrenskraft. För regional tillväxtpolitik handlar det om att främja att ny teknik nyttiggörs i företag och organisationer, inte att generellt stödja teknisk utveckling. Då teknisk utveckling innebär en ständig omvandling av produktionssystem och ökade kompetenskrav är samordnade investeringar i innovation och humankapital viktigt för konkurrenskraft. 37

Mer komplicerad matchning på arbetsmarknaden Internationell konkurrens och teknisk utveckling driver på en ständig strukturomvandling. Detta förändrar efterfrågan på arbetskraft och försvårar matchningen mellan arbetslivets behov och arbetskraftens kompetens. Detta avsnitt beskriver hur matchningen på arbetsmarknaden i Sverige succesivt försämrats sedan 1970-talet. En dålig matchning på arbetsmarknaden innebär mer tidsoch kostnadskrävande rekrytering, lägre produktivitet och högre arbetslöshet. 56 Matchningen på arbetsmarknaden kan beskrivas som en matchning mellan en individs utbildning och dennes arbetes utbildningskrav. Sedan mitten på 1970-talet har denna matchning successivt försämrats. Genom att dela in anställda i tre kategorier - överutbildade, underutbildade och rätt matchade kan utvecklingen beskrivas. Kriteriet för rätt matchad är att den egna utbildningen motsvarar utbildningskravet för det jobb som personen innehar. Individer med två års kortare utbildning än vad jobbet kräver anses underutbildade, medan de med två års längre utbildning anses överutbildade. Mellan 1974 och 2010 sjönk andelen rätt matchade på Sveriges arbetsmarknad från drygt 70 procent till knappt 40 procent. Andelen överutbildade har samtidigt ökat, från drygt 10 procent till 50 procent, medan andelen underutbildade fallit från 15 procent till knappt 10 procent. Det finns också tydliga löneskillnader mellan dessa tre kategorier. Rätt matchad ger en betydligt bättre ekonomisk avkastning än överutbildning respektive underutbildning. Att många på arbetsmarknaden är överutbildade skapar en situationen där dessa söker arbete nedåt i kravhierarkin och konkurrerar därmed med lägre utbildade, vilket i sin tur leder till att de också får söka sig nedåt. Det har blivit svårare för individer med låg utbildning att konkurrera om de mindre kvalificerade jobben, detta som en följd av ett överskott på utbildning. 57 Missmatchen mellan utbildning och arbetsliv leder till svårigheter för företag och organisationer att rekrytera rätt kompetens, vilket påverkar produktivitet och sysselsättning negativt. Inom flera yrkeskategorier råder en brist på arbetskraft, medan det i andra finns ett överskott av arbetskraft. Nationellt är pedagogiskt arbete, ingenjörsarbete och arbete inom hälso- och sjukvården exempel på sektorer som de närmaste åren kommer att uppleva en brist på arbetskraft. 58 Hot och möjligheter Här sammanfattas hot och möjligheter som en mer komplicerad matchning ställer den regionala tillväxtpolitiken inför. Hot: Allt svårare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. En dålig matchning på arbetsmarknaden innebär mer tids- och kostnadskrävande rekrytering, lägre produktivitet och högre arbetslöshet. 56 Sämre matchningseffektivitet leder till högre arbetslöshet, Lönebildningsrapporten 2012, Konjunkturinstitutet 57 Vid arbetslivets gränser Sysselsättning, matchning och barriärer 1974-2010, S 2010:04 58 Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick, Arbetsförmedlingen 2014 38

Ökad kulturell och etnisk mångfald Globaliseringen har inneburit en ökad rörlighet över statsgränser. Antalet människor som idag lever i andra länder än de är födda i har tredubblats de senaste decennierna, och Sverige har omvandlats till ett mångkulturellt samhälle. 59 Detta skapar både möjligheter och utmaningar för en hållbar tillväxt. Den demografiska utvecklingen i Sverige, med en allt större andel äldre, gör att en omfattande invandring och integration av personer med utländsk bakgrund är en viktig resurs för att minska försörjningsbördan. 60 Framtida migrationsmönster? Migration är en företeelse som är svår att förutse och göra prognoser på. Flyktingströmmar beror ofta på oväntade händelser som väpnade konflikter eller naturkatastrofer. Arbetskraftsmigration påverkas däremot av den ekonomiska utvecklingen, där skillnader i välstånd mellan länder och antalet med tillräckliga ekonomiska resurser att migrera är avgörande faktorer. SCB:s prognoser över den framtida migrationen gör bedömningen att andelen immigranter från länder utanför Europa och andelen som söker sig till Sverige av flyktingskäl kommer att öka. Barn som invandrar efter skolstart från länder utanför Europa har ofta sämre skolresultat än infödda. Samtidigt bedöms arbetskraftsinvandringen, särskilt från Europa, att minska. Detta eftersom den demografiska utvecklingen i många länder minskar andelen i yrkesverksam ålder, vilket leder till att antalet potentiella migranter också minskar. En annan förklaring till en mindre arbetskraftsinvandring är en ökad konkurrens om internationell arbetskraft. Det beror dels på demografiska faktorer, men även på att tillväxtekonomiernas utveckling ökar deras efterfrågan på kompetent arbetskraft. 61 Samhällets förmåga till integration och att erbjuda immigranter möjligheter är central. En stor flyktinginvandring och minskad arbetskraftsinvandring gör det troligt att en mindre andel immigranter än tidigare kommer att tillhöra de grupper som relativt snabbt kan etablera sig på arbetsmarknaden. Inkludering på arbetsmarknaden Det svenska samhället har problem med integration. Sveriges utmärker sig på ett negativt sätt i jämförelse med andra europeiska länder när det gäller sysselsättningsgrad för invandrare som varit i landet i mindre än 10 år. 62 Sverige har den största skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda i en jämförelse mellan OECD-länderna. Skillnaden i Sverige är 14 procentenheter, vilket kan jämföras med Tysklands 7,3 och Storbritanniens 3,5 procentenheter. Här behöver viss försiktighet iakttas då särskilt migrationsorsaken påverkar etableringstiden. Flyktning- och anhörigsinvandring dominerar immigrationen till Sverige, vilka har en längre väg in till arbetsmarknaden än arbetskraftsinvandrare. 63 Hur förutsättningarna för den framtida integrationen kommer att utvecklas är delvis beroende av arbetsmarknadens utveckling. Ökad internationell konkurrens och teknisk utveckling innebär höga kompetenskrav och att många enklare arbeten slagits ut. Dessutom har den svenska arbetsmarknadsmodellen relativt höga ingångslöner, vilket innebär höga trösklar till 59 Kunskapsplattform för Halland 2020, Kairos Futures 2013 60 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommisson, Ds 2013:19 61 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommisson, Ds 2013:19 62 Vid arbetslivets gränser Sysselsättning, matchning, barriärer 1974-2010, S 2010:04 63 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommisson, Ds 2013:19 39

arbetsmarknaden för många grupper. Utbildning blir allt viktigare för inkludering på arbetsmarknaden, och det finns inget som tyder på att denna utveckling inom de närmaste åren ska upphöra. Individens utbildning och kompetens är alltså en viktig faktor för integration. Det är däremot inte den enda. En mer strukturell faktor som förklarar varför sysselsättningen är lägre bland personer med utländsk bakgrund är diskriminering på arbetsmarknaden. Det är 50 procent vanligare att en arbetssökande med ett traditionellt svenskt namn blir kallad till en intervju i jämförelse med en arbetssökande med ett arabiskt namn. Diskrimineringen är beroende av bransch. För dataspecialister finns ingen diskriminering, medan den är hög inom jobb som butikssäljare, byggnadsarbetare och fordonsförare. Samhället behöver utveckla sin förmåga att tillvarata utrikes föddas kompetens. Förutom diskriminering och höga trösklar till arbetsmarknaden är bristande validering, kunskaper i svenska och sämre nätverk hindrande faktorer för etablering på arbetsmarknaden. Att öka deltagande på arbetsmarknaden bland utrikes födda är en stor och växande utmaning för en hållbar tillväxt. Att motverka diskriminering är en väsentlig del. Utbildningens växande betydelse för arbetslivet gör att skolans och utbildningsväsendets förmåga att hantera flyktingsinvandrares förutsättningar blir viktig för en fungerande integration. Hot och möjligheter Här sammanfattas de hot och möjligheter som en ökad kulturell och etnisk mångfald ställer den regionala tillväxtpolitiken inför. Möjlighet: Invandring och höjd förvärvsfrekvens bland utlandsfödda kan minska de negativa effekterna av den demografiska utvecklingen. Den demografiska utvecklingen innebär en växande brist på arbetskraft. Invandring och höjd förvärvsfrekvens bland utlandsfödda är nödvändigt för att hantera denna fråga. Hot: Diskriminering och samhällets bristande förmåga till integration. För att invandring ska ha positiva effekter på sysselsättning och försörjningsbördan behöver samhället, i bred bemärkelse, motverka diskriminering och ha fungerande skol- och utbildningssystem. 40

Uppsamling vilka hot och möjligheter finns för en hållbar tillväxt? Kapitlet har beskrivit olika samhälleliga förändringar i omvärlden som påverkar förutsättningarna för regional tillväxtpolitik i Halland fram till år 2020. Hot Den demografiska utvecklingen ställer finansieringen av välfärden inför utmaningar. Den demografiska utvecklingen ställer välfärdssektorn inför kompetensförsörjningsproblem. Storstadskoncentrationen leder till en ökad variation i demografiska förutsättningar för olika delar av landet. Ökad internationell konkurrens utsätter näringslivet för ett högt omvandlingstryck. Ökad internationell konkurrens riskerar att exkludera grupper och individer från arbetsmarknaden. Möjligheter Den demografisk utveckling är en drivkraft för innovation Växande marknader ger nya affärsmöjligheter. Stora efterfrågan på nya lösningar inom bioekonomi är en drivkraft för innovation. Digital kompetens och digital infrastruktur möjliggör en ekonomisk och social utveckling. Att nyttiggöra ny teknik bygger konkurrenskraft. Invandring och höjd förvärvsfrekvens bland utlandsfödda kan minska de negativa effekterna av den demografiska utvecklingen. Globaliseringen driver på en ojämn geografisk utveckling som sätter press transportsystem och livsmiljöer i storstadsregionerna. Växande befolkning och ökad konkurrens om naturresurser hotar ekosystem, livsmiljöer och en hållbar tillväxt. Teknologisk förändring kan leda till minskad efterfrågan på arbetskraft. Allt svårare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Diskriminering och samhällets bristande förmåga till integration. 41

4. Hallands struktur och utveckling Detta kapitel vänder blicken mot Halland. Här redovisas Hallands utveckling och förutsättningar beträffande befolkning, bostäder, utbildning regional ekonomi, utsläpp av växthusgaser, arbetsmarknad, näringsliv och landsbygd. Befolkning, bostäder och utbildning Avsnittet disponeras i två delar. I den första delen diskuteras befolkningsutvecklingen och bostadsbyggandet i Halland. Den andra delen lyfter utbildningsnivån i länet. Befolkning Folkmängden i Halland har ökat under lång tid. Utvecklingen började på 1950-talet och tog fart på allvar under 1960-talet. Sedan 1950 har Hallands folkmängd ökat från 170 000 invånare till nästan 307 000 år 2013, en ökning med drygt 80 procent. Befolkningsökningen förklaras i första hand av en stor boendedriven inflyttning från angränsande kommuner i Västra Götaland och Småland. Hallands utveckling stärks genom sitt läge i ett av de två områden i Sverige där befolkningstillväxten är som störst, där det ena är sydvästra Sverige mellan Göteborgsregionen och Malmö och det andra är området runt Stockholm. Olika befolkningsutveckling i Hallands kommuner Däremot växer inte hela Halland i samma takt. Bland Hallandskommunerna har Kungsbacka vuxit allra mest. Kommunen har vuxit med mer än 350 procent sedan 1950 och överträffas i Sverige i det avseendet av endast fyra kommuner, alla i Stockholmsområdet. Halmstad och Varberg visar också på en stadig befolkningsökning, medan Falkenberg och Laholm i det långa perspektivet växer lite långsammare. Hylte är den enda kommunen i Halland vars folkmängd minskat sedan 1950. Hallands folkmängd 1950 och 2013 (+prognos 2030) 1950 2013 Differens Procent 2030 Hylte 11 877 10 001-1 876-15,8 10 300 Halmstad 57 689 94 084 36 395 63,1 101 700 Laholm 20 083 23 517 3 434 17,1 25 300 Falkenberg 30 148 41 912 11 764 39,0 44 900 Varberg 33 357 59 936 26 579 79,7 68 000 Kungsbacka 16 922 77 390 60 468 357,3 90 400 Halland 170 076 306 840 136 764 80,4 340 600 Folkmängden i Halland förväntas att utvecklas positivt även i framtiden. År 2030 bedöms befolkningen ha ökat till drygt 340 000 invånare. 64 Avseende utvecklingen i kommunerna kan det noteras att kommunerna själva både gör mer optimistiska och pessimistiska bedömningar än den ovan. Exempelvis bedömer Halmstads kommun att det bor drygt 109 000 invånare i Halmstad år 2030. Och Varbergs kommun bedömer att det bor drygt 73 000 invånare i Varberg samma år. I Laholms fall är deras prognos mer pessimistisk, där bedöms att Laholms kommun har 24 600 invånare år 2030. På nästa sida visas hur folkmängden har utvecklats mer i detalj de senaste åren. Här blir det tydligt att Halland växer ojämnt. Den starkaste befolkningsutvecklingen ser vi längs med kusten, i den norra länsdelen och omkring de större tätorterna. 64 Befolkningsprognos till 2030 för kommunerna i Halland, WSP Analys och Strategi 2012 42

65 65 Kommentar till kartan. SAMS är en förkortning på Small Areas for Market Statistics. SAMS lanserades av SCB 1994 och delar in Sverige i drygt 9 000 områden. I Halland finns 286 områden. 43

Bostadsbyggande Boverket genomför varje år en bostadsmarknadsenkät som belyser läget på bostadsmarknaden och det förväntade bostadsbyggandet de närmaste åren. Analysen publiceras årligen av Länsstyrelsen i Halland län. 66 Fem av länets sex kommuner bedömer att det råder brist på bostäder. I Hylte kommun finns ett överskott på bostäder i kommunen som helhet. I centralorterna råder bostadsbrist i alla kommuner utom i Hylte som uppvisar balans. I övriga kommundelar utanför centralorterna råder bostadsbrist i Halmstad, Kungsbacka och Varbergs kommuner, överskott i Hylte kommun samt balans i Falkenberg och Laholm. Situationen är särskilt svår för ungdomar i länets samtliga kommuner. Kötid hos allmännyttiga bostadsbolag De tre län som uppger längst kötid Kötid Lägenhetstyp Län månader 1 rum och kök Stockholm 56 Halland 55 Uppsala 49 2 rum och kök Stockholm 56 Halland 55 Norrbotten 53 3 rum och kök Stockholm 56 Halland 55 Uppsala 47 4 rum och kök Stockholm 56 Halland 54 Uppsala 52 Källa: Hyresgästföreningen 2014 Huvudsakliga hinder är höga produktionskostnader, överklagade detaljplaner som försenar påbörjandet, brist på planlagd mark i attraktiva lägen och bristande planberedskap. I stora delar av Sverige råder det en brist på hyreslägenheter. De bolag eller bostadsförmedlingar som har längst kötid för hyreslägenheter återfinns i Stockholms, Hallands och Uppsala län. Långa kötider finns också i Norrbottens, Örebro och Västra Götalands län. Generellt är köerna ungefär lika stora oavsett lägenhetsstorlek. Kötiderna är alltså längst i Sveriges tillväxtregioner. 67 Hyreslägenheter är viktigast för unga och studenter. När kötiderna för en- och tvårumslägenheter är över fyra och ett halvt år måste ungdomarna ha lång framförhållning när man ska flytta hemifrån. Det har också betydelse för vart man väljer att flytta för studier eller arbete. Bristen på bostader i kombination med stor inflyttning leder också För att tillgodose behovet av hyreslägenheter, bostadsrätter och egnahem behöver det byggas mer än 5 000 bostäder de kommande fem åren. Behovet är störst i Halmstad och Varberg. Kommunernas bedömning av bostadsbyggandet under 2014 uppgår totalt till 1 560 nya lägenheter. För år 2015 bedömer kommunerna att 2 270 lägenheter kommer att påbörjas. Det planerade byggandet Småhuspriser kvartal 1 2014 täcker alltså bara halva det Medelpris, tusental kronor beräknade behovet. Förändring i procent från föregående år Pris Förändring Stockholm 4 074 6 Halland 2 546 3 Uppsala 2 482 7 Västra Götaland 2 470 6 Skåne 2 319 3 Hela landet 2 257 4 Gotland 2 037 2 Östergötland 1 930 0 Södermanland 1 897 6 Västmanland 1 758 4 Örebro 1 657 3 Jönköping 1 595 3 Västerbotten 1 510 8 Kronoberg 1 350 1 Blekinge 1 294 2 Värmland 1 266-2 Kalmar 1 253 0 Gävleborg 1 218 5 Dalarna 1 204 6 Jämtland 1 179-1 Norrbotten 1 090 6 Västernorrland 1 002 1 Stor-Stockholm 4 074 6 Stor-Göteborg 3 368 7 Stor-Malmö 2 847 2 Kungsbacka 3 693 3 Varberg 2 752 6 Halmstad 2 247 1 Källa: SCB 66 Bostadsmarknadsenkäten 2014, Länsstyrelsen i Hallands län 67 Ett land fullt av bostadsköer En rapport om kötider på den svenska bostadsmarknaden, Hyresgästföreningen, 2014 44

till att fastighetspriserna stiger. I början av 2014 uppgick medelpriset för ett småhus i Halland till över 2,5 miljoner kronor. Det var det näst högsta medelpriset i landet jämfört med övriga län. Bara i storstadsregionerna är medelpriserna på småhus högre än i Hallands län. Bland kommunerna är priserna högst i Kungsbacka, som prismässigt ligger strax under nivån i Stockholms län, följt av Varbergs och Halmstads kommuner. Halland ligger alltså i topp både vad gäller bostadspriser och kötider för hyreslägenheter. Det är hinder för ungdomar som planerar att flytta hemifrån och det är naturligtvis också hinder för många som vill eller planerar flytta till Halland. Bristen på hyreslägenheter kan också innebära att ungdomar väljer att studera i orter där det är lättare att hitta en bostad. Relativt gynnsam åldersfördelning För Halland överlag är det som karaktäriserar länet en stor andel av befolkningen i åldersgruppen 0-19 år, en liten andel i åldersgrupperna 20-64 och en genomsnittlig andel i åldersgrupperna över 65. Precis som folkmängdsutvecklingen ser olika ut i Hallands kommuner skiljer sig åldersfördelningen kommunerna emellan. Hylte, Laholm och Falkenberg har en högre andel i de äldsta åldersgrupperna, medan Kungsbacka avviker i motsatt riktning. Befolkningens åldersfördelning och försörjningskvot 2012 0-19 år 20-64 år 65+ år Försörjningskvot Stockholms län 24,0 Stockholms län 60,6 Kalmar län 23,5 Kalmar län 0,80 Hallands län 23,7 Uppsala län 59,6 Blekinge län 22,8 Södermanlands län 0,80 Jönköpings län 23,6 Västra Götalands län 58,6 Västernorrlands län 22,8 Västernorrlands län 0,80 Södermanlands län 23,0 Skåne län 58,3 Dalarnas län 22,7 Blekinge län 0,80 Uppsala län 23,0 Västerbottens län 58,2 Gotlands län 22,7 Dalarnas län 0,80 Skåne län 22,8 Riket 58,1 Värmlands län 22,6 Hallands län 0,79 Riket 22,8 Östergötlands län 57,7 Gävleborgs län 22,6 Gävleborgs län 0,78 Kronobergs län 22,8 Norrbottens län 57,0 Jämtlands län 22,1 Jämtlands län 0,78 Västra Götalands län 22,7 Örebro län 56,8 Norrbottens län 22,1 Värmlands län 0,78 Örebro län 22,7 Västmanlands län 56,7 Södermanlands län 21,4 Jönköpings län 0,77 Östergötlands län 22,7 Kronobergs län 56,6 Västmanlands län 21,0 Gotlands län 0,77 Västmanlands län 22,4 Gotlands län 56,5 Kronobergs län 20,6 Kronobergs län 0,77 Västerbottens län 22,0 Jönköpings län 56,4 Örebro län 20,6 Västmanlands län 0,76 Västernorrlands län 21,7 Värmlands län 56,3 Hallands län 20,5 Örebro län 0,76 Jämtlands län 21,6 Jämtlands län 56,2 Jönköpings län 20,1 Norrbottens län 0,75 Dalarnas län 21,6 Gävleborgs län 56,0 Västerbottens län 19,8 Östergötlands län 0,73 Blekinge län 21,6 Hallands län 55,9 Östergötlands län 19,7 Riket 0,72 Gävleborgs län 21,4 Dalarnas län 55,7 Riket 19,1 Västerbottens län 0,72 Värmlands län 21,1 Blekinge län 55,6 Skåne län 18,9 Skåne län 0,72 Kalmar län 21,0 Västernorrlands län 55,6 Västra Götalands län 18,6 Västra Götalands län 0,71 Norrbottens län 20,9 Södermanlands län 55,5 Uppsala län 17,4 Uppsala län 0,68 Gotlands län 20,8 Kalmar län 55,5 Stockholms län 15,4 Stockholms län 0,65 Hylte 23,5 Hylte 54,8 Hylte 21,8 Hylte 0,83 Halmstad 22,1 Halmstad 57,9 Halmstad 20,0 Halmstad 0,73 Laholm 21,7 Laholm 55,1 Laholm 23,2 Laholm 0,81 Falkenberg 22,8 Falkenberg 54,7 Falkenberg 22,6 Falkenberg 0,83 Varberg 22,8 Varberg 55,9 Varberg 21,3 Varberg 0,79 Kungsbacka 27,3 Kungsbacka 54,4 Kungsbacka 18,3 Kungsbacka 0,84 Andelen hallänningar i åldersgruppen 65-79 år beräknas öka från 15,4 procent år 2013 till 15,8 procent år 2030. Andelen i åldersgruppen över 80 år beräknas öka från 5,6 till 7,8 procent. Detta kommer att leda till en ökad försörjningsbörda för den förvärvsarbetande befolkningen och ett 45

ökat kostnadstryck på offentlig sektor, i synnerhet när förväntningarna på kvalitet och vilka välfärdstjänster som ska levereras också ökar. 68 Befolkning och åldersstruktur 2013 och 2030 Utveckling Andel av befolkningen 2013 2030 Antal Procent 2013 2030 0-19 71 801 75 640 3 839 5,3 23,4 22,0 20-64 170 867 186 979 16 112 9,4 55,7 54,4 65-79 47 124 54 499 7 375 15,7 15,4 15,8 80+ 17 048 26 865 9 817 57,6 5,6 7,8 Totalt 306 840 343 983 37 143 12,1 100,0 100 Mellan 2013-2030 beräknas Hallands befolkning öka mest i de äldre åldersgrupperna. Befolkningen över 65 år beräknas öka med 17 892 personer eller 26,8 procent. Av dessa ökar antalet invånare som är 80 år eller äldre med 57,6 procent fram till år 2030 och åldersgruppen 65-79 år ökar med 15,7 procent. Befolkningen i åldern 0-19 år ökar med 5,3 procent och befolkningen i den viktiga åldersgruppen 20-64 år, dvs. befolkningen i vanligtvis förvärvsarbetande åldrar, ökar med 9,4 procent. 69 Trots en gynnsam befolkningsutveckling i ett svenskt perspektiv kvarstår faktum att Halland står inför samma demografiska utmaning som hela västvärlden framöver - en åldrande befolkning och ett ökat kostnadstryck på offentlig sektor. Ökande försörjningsbörda Ett vanligt sätt att beskriva demografins regionalekonomiska betydelse är den så kallade demografiska försörjningskvoten. Försörjningskvoten på kommunal och regional nivå är ett nyckeltal Försörjningskvot 2012 och 2030 2012 2030 Hylte 0,83 1,01 Halmstad 0,73 0,88 Laholm 0,81 0,98 Falkenberg 0,83 0,97 Varberg 0,79 0,93 Kungsbacka 0,84 0,94 Halland 0,79 0,93 av speciell betydelse, inte minst för att den handlar om relationen mellan utgifter för skola, vård och omsorg i förhållande till skattebasens storlek. Förenklat kan man säga att om försörjningskvoten är mindre än ett är det fler som jobbar än som inte jobbar, och omvänt om kvoten är större än ett. Hallands försörjningskvot beräknas till år 2030 att öka från dagens 0,79 till 0,93. Två kommuner avviker tydligt från det halländska genomsnittet. Det är Halmstad, som förväntas få den lägsta försörjningskvoten år 2030 (0,88), och Hylte kommun där försörjningskvoten beräknas till 1,01. Detta sätt att beräkna försörjningskvoten, utifrån enbart demografiska förhållanden, blir inte helt rättvisande eftersom alla i åldersgruppen 20-64 år inte förvärvsarbetar. Ett alternativ är att dividera summan av unga, äldre och ej förvärvsarbetande med antalet sysselsatta. Detta innebär att stora grupper som står utanför arbetsmarknaden, som heltidsstuderande, arbetslösa och sjukskrivna, tas med i beräkningen. Detta sätt att räkna kallas ekonomisk försörjningskvot och ger en annan bild av försörjningskvoten 68 I kapitel tre förs ett allmänt resonemang om den demografiska utvecklingen och dess konsekvenser. 69 Befolkningsprognos till 2030 för kommunerna i Halland, WSP Analys och Strategi 2012 46 Ekonomisk försörjningskvot 2011 Skåne län 1,30 Blekinge län 1,28 Värmlands län 1,27 Södermanlands län 1,26 Östergötlands län 1,24 Gävleborgs län 1,23 Västmanlands län 1,23 Västernorrlands län 1,22 Örebro län 1,22 Dalarnas län 1,20 Kalmar län 1,19 Riket 1,16 Norrbottens län 1,15 Västra Götalands län 1,14 Gotlands län 1,13 Jämtlands län 1,13 Västerbottens län 1,13 Kronobergs län 1,13 Uppsala län 1,12 Hallands län 1,10 Jönköpings län 1,10 Stockholms län 1,05 Hylte 1,14 Halmstad 1,16 Laholm 1,13 Falkenberg 1,12 Varberg 1,05 Kungsbacka 1,06 Källa: SCB och egna beräkningar

i Halland. Beräknat enbart på befolkningens åldersstruktur tillhör Halland de län som har högst försörjningskvot. Beräknas kvoten däremot som andelen ej förvärvsarbetande i förhållande till de som förvärvsarbetar visar det sig att försörjningskvoten i Halland är lägre än i flertalet andra län. Räknat på det här sättet ligger samtliga kommuner i Halland på eller lägre än riksgenomsnittet. Det som förklarar den bättre ekonomiska försörjningskvoten är att Halland har god sysselsättningsutveckling och hög förvärvsfrekvens. Att öka sysselsättningen, och helst också att höja förvärvsfrekvensen, är viktigt för att hantera den demografiska utvecklingen. Centralt är att skapa tillväxt i ekonomin så att det finns ett utrymme för en ökning av sysselsättningen. Det är också viktigt att aktivt arbeta för att öka anställningsbarheten hos individer i grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Angränsande läns befolkningsutveckling Den regionala tillväxtpolitiken i Halland behöver inte bara ta hänsyn till befolkningsutvecklingen inom länet. Relevant är även hur befolkningen utvecklas i de angränsande länen Västra Götaland, Skåne, Jönköping och Kronoberg. I Västra Götaland var folkmängden 1,6 miljoner 2012. Den beräknas uppgå till 1,74 miljoner år 2025, en ökning med 140 000 personer. Befolkningsutvecklingen är dock starkt koncentrerad till Göteborgsregionen som beräknas att växa med cirka 10 000 personer årligen, och ökar därmed från 948 000 invånare år 2012 till 1,081 miljoner invånare år 2025. Sjuhäradsregionen, vilken också gränsar till Halland, bedöms få en svagare folkmängdökning. Från cirka 212 000 år 2012 till 223 000 år 2025. Antalet personer i de yrkesaktiva åldrarna 20-64 år kommer bara att öka i Göteborgsregionen. I övriga delregioner, Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal, beräknas den åldersgruppen att minska i storlek eller vara oförändrad. 70 Befolkningen i Skåne förväntas att växa med 106 000 invånare från år 2012 till 2022. Det innebär en total befolkning på 1,36 miljoner. Även i Skåne är befolkningsutvecklingen geografiskt koncentrerad. Västra Skåne ökar mest, där utvecklingen i Malmö, Lund och Helsingborgs kommuner är särskilt god. Befolkningsutvecklingen i västra Skåne leder till fler i förvärvsarbetande åldrar jämfört med övriga Skåne. 71 Jönköpings län, med en befolkning på knappt 338 000 personer år 2012, beräknas att öka med 16 000 personer till år 2025. Jönköpings kommun ökar starkast med 13 600 personer. Gislaved och Gnosjös befolkning minskar, medan Värnamo ökar svagt. 72 Det andra Smålandslänet med gräns till Halland är Kronoberg. Där bedöms befolkning öka från drygt 185 000 personer år 2012 till knappt 200 000 personer 2033. Utvecklingen är koncentrerad till Växjö kommun, vilken tillskrivs 80 procent av ökningen. Antal personer i arbetsför ålder kommer att minska i samtliga kommuner i Kronoberg förutom Växjö. 73 Jämfört med de angränsande länen växer Halland starkt i flera kommuner. Utveckling är inte koncentrerad till ett regionalt centrum, vilket är fallet i många andra län. 70 Befolkningsprognos Västra Götaland 2013-2025, Fakta och analys 2013:2, Västra Götalandsregionen 71 Skånes befolkningsprognos 2013-2022, Region Skåne 72 Befolkningsprognos Jönköpings län 2012-2025, Jönköpings kommun 73 Befolkningsprognos Kronobergs län 2012-2033, Regionförbundet södra Småland 47

Utbildningsnivån i Halland En stor andel högutbildade pekas ofta ut som viktigt för att en kommun ska ha goda framtidsutsikter. Ser man till andelen som har eftergymnasial utbildning har Halland som helhet ungefär lika hög andel som riket, men skillnaderna mellan kommunerna är stora. Det är storstadsregionerna och regioner med stora universitet som har högre genomsnittlig utbildningsnivå än Halland Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män. I Halland har drygt 40 procent av kvinnorna i åldersgruppen 20-64 år en eftergymnasial utbildning medan andelen högskoleutbildade män uppgår till 30 procent. Högst är andelen som har högskoleutbildning i Kungsbackas och Halmstads kommuner. Utbildningsnivå 2012 Andel med eftergymnasial utbildning, 20-64 år Män Kvinnor Båda könen Stockholms län 42,8 Stockholms län 49,5 Stockholms län 46,1 Uppsala län 39,3 Uppsala län 48,8 Uppsala län 44,0 Skåne län 35,0 Västerbottens län 46,4 Västerbottens län 40,2 Västerbottens län 34,3 Skåne län 43,5 Skåne län 39,2 Östergötlands län 33,6 Riket 42,8 Riket 38,1 Riket 33,5 Västra Götalands län 42,6 Västra Götalands län 37,9 Västra Götalands län 33,4 Östergötlands län 40,6 Östergötlands län 37,0 Blekinge län 30,6 Hallands län 40,2 Hallands län 35,1 Hallands län 30,1 Kronobergs län 39,8 Blekinge län 34,7 Kronobergs län 28,8 Jämtlands län 39,4 Kronobergs län 34,2 Västmanlands län 28,2 Blekinge län 39,0 Örebro län 33,0 Örebro län 27,4 Örebro län 38,9 Västmanlands län 32,6 Norrbottens län 26,7 Norrbottens län 38,8 Norrbottens län 32,5 Västernorrlands län 26,3 Värmlands län 38,4 Jämtlands län 32,2 Jönköpings län 26,1 Västernorrlands län 37,9 Västernorrlands län 32,0 Värmlands län 25,8 Västmanlands län 37,2 Värmlands län 31,9 Jämtlands län 25,3 Jönköpings län 36,5 Jönköpings län 31,2 Kalmar län 25,0 Kalmar län 36,5 Kalmar län 30,6 Gotlands län 24,9 Gotlands län 35,5 Gotlands län 30,1 Södermanlands län 24,7 Södermanlands län 35,2 Södermanlands län 29,9 Dalarnas län 23,6 Gävleborgs län 35,0 Dalarnas län 29,0 Gävleborgs län 22,7 Dalarnas län 34,7 Gävleborgs län 28,7 Kungsbacka 38,2 Kungsbacka 45,8 Kungsbacka 42,0 Halmstad 34,0 Halmstad 42,8 Halmstad 38,4 Varberg 26,6 Varberg 40,1 Varberg 33,3 Falkenberg 20,8 Laholm 31,8 Falkenberg 26,1 Laholm 20,2 Falkenberg 31,5 Laholm 25,9 Hylte 14,5 Hylte 25,6 Hylte 19,9 Utbildningsnivå 2011 på arbetsmarknaden Andel med eftergymnasial utbildning på arbetsmarknaden, 20-64 år Män Kvinnor Båda könen Stockholms län 44,3 Stockholms län 52,3 Stockholms län 48,2 Uppsala län 36,8 Uppsala län 49,7 Uppsala län 43,3 Skåne län 35,2 Västerbottens län 47,8 Skåne län 40,8 Västra Götalands län 34,5 Skåne län 46,6 Västerbottens län 40,4 Riket 34,3 Riket 45,6 Västra Götalands län 39,8 Östergötlands län 33,7 Västra Götalands län 45,5 Riket 39,8 Västerbottens län 33,6 Östergötlands län 43,4 Östergötlands län 38,3 Blekinge län 31,1 Örebro län 42,5 Blekinge län 36,2 Västmanlands län 30,0 Kronobergs län 42,1 Västmanlands län 35,2 Kronobergs län 28,7 Blekinge län 41,9 Örebro län 35,1 Örebro län 28,2 Jämtlands län 41,8 Kronobergs län 35,0 Västernorrlands län 28,1 Västernorrlands län 41,6 Västernorrlands län 34,5 Hallands län 27,6 Norrbottens län 41,3 Hallands län 34,3 Norrbottens län 27,2 Värmlands län 41,3 Jämtlands län 34,1 Jämtlands län 26,7 Hallands län 41,3 Norrbottens län 33,8 Värmlands län 26,7 Västmanlands län 40,9 Värmlands län 33,7 Jönköpings län 26,2 Södermanlands län 39,3 Södermanlands län 32,2 Södermanlands län 25,3 Kalmar län 38,9 Jönköpings län 32,1 Dalarnas län 24,8 Gävleborgs län 38,8 Kalmar län 31,4 Gotlands län 24,7 Jönköpings län 38,6 Gotlands län 31,2 Kalmar län 24,6 Dalarnas län 37,9 Dalarnas län 31,0 Gävleborgs län 23,8 Gotlands län 37,9 Gävleborgs län 30,9 Halmstad 33,5 Halmstad 45,1 Halmstad 39,1 Kungsbacka 29,4 Kungsbacka 43,9 Kungsbacka 37,3 Varberg 25,7 Varberg 41,9 Varberg 33,5 Falkenberg 21,0 Falkenberg 33,3 Falkenberg 27,0 Laholm 19,6 Laholm 33,1 Laholm 26,0 Hylte 17,1 Hylte 30,1 Hylte 22,7 Utbildningsnivån på arbetsmarknaden är i Halland klart lägre än riksgenomsnittet och lägre än i flertalet andra län. Detta indikerar en övergripande obalans på den halländska arbetsmarknaden mellan en genomsnittligt välutbildad befolkning och en arbetsmarknad som inte i tillräcklig utsträckning efterfrågar personal med hög utbildning. Skillnaden mellan befolkningens utbildningsnivå och efterfrågan på kunskap är större för kvinnor än för män. Denna obalans hanteras genom att många som bor i Halland väljer att arbeta i kunskapsintensiva branscher i företrädesvis Göteborg. Det finns även skillnader inom kommuner. Den övre kartan på nästa sida visar att utbildningsnivån är högst utmed kusten i och norr om Halmstads tätort, runt Varbergs tätort och på Onsalahalvön och Särö. I delar av inlandet är utbildningsnivån lägre. En ytterligare fördjupning är att titta på skolavhopp i länet. Den nedre kartan visar andelen 18-24 åringar som inte avslutat gymnasiet och som inte studerar. Halland ligger lite bättre till än riket i stort, vilket 48

framförallt beror på låga skolavhopp i Kungsbacka och Halmstad. Störst problem i detta avseende finns i Falkenbergs kommun. 74 74 Kommentar till kartorna. De använder SAMS-områden. SAMS är en förkortning på Small Areas for Market Statistics. SAMS lanserades av SCB 1994 och delar in Sverige i drygt 9000 områden. I Halland finns 286 områden. SCB har sekretessbelagt data i SAMS-områden där färre än 25 individer i den aktuella populationen. 49

Uppsamling - Befolkningsutvecklingen är överlag god i Halland, mycket tack vare en långvarig nettoinflyttning. Halland befolkningsutveckling är inte koncentrerad till ett regionalt centrum. Istället växer Halland i flera kommuner. - Både regionen och samtliga kommuner behöver hantera den demografiska utmaningen, men utmaningen är större i vissa kommuner som en följd av en högre andel äldre i befolkningen, samt i Hyltes fall även ett negativt flyttnetto. - Det råder en brist på bostäder i fem av sex kommuner i Halland. För att tillgodose behovet av hyreslägenheter, bostadsrätter och egnahem behöver det byggas mer än 5 000 bostäder de kommande fem åren. Det planerade byggandet täcker bara halva det beräknade behovet. Det är hinder för ungdomar som planerar att flytta hemifrån och det är naturligtvis också hinder för många som vill eller planerar flytta till Halland. - Att hantera den demografiska utmaningen är nära förknippat med att skapa förutsättningar för en god sysselsättningsutveckling i hela Halland. Att skapa tillväxt i ekonomin är centralt för att det ska finns utrymme för en ökad sysselsättning. Lika viktigt är att arbeta för att öka anställningsbarheten hos individer i grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. - Den framtida befolkningsutvecklingen i angränsande län till Halland bedöms bli starkast i Göteborgsregionen och i västra Skåne. Samtidigt bedöms Småland, Sjuhärad och östra Skåne att få en svagare utveckling. - Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning i Halland är ungefär lika stor som i riket. Det är storstadsregionerna och regioner med stora universitet som har en högre genomsnittlig utbildningsnivå än Halland. - Det finns stora skillnaderna i utbildningsnivå både mellan de halländska kommunerna och inom kommunerna. 50

Regional ekonomi Det finns olika sätt att mäta den regionalekonomiska utvecklingen. I detta avsnitt lyfts tre indikatorer - bruttoregionalprodukt, medelinkomst och skattekraft vilka sammantaget ger en bild av Hallands övergripande utveckling. Bruttoregionalprodukt Bruttoregionalprodukten (BRP) avser värdet av produktionen i en region minus de insatsvaror som används. Tabellen nedan ger en bild av den regionala utvecklingen i Halland genom att jämföra utvecklingen av BRP per sysselsatt med övriga län. Bruttoregionprodukt per sysselsatt 2000 och 2010. Tusental kronor 2000 2010 Utveckling, procent 01 Stockholms län 610 25 Norrbottens län 879 23 Jämtlands län 40,3 14 Västra Götalands län 530 01 Stockholms län 873 25 Norrbottens län 40,0 00 Riket 527 23 Jämtlands län 791 04 Södermanlands län 34,3 25 Norrbottens län 527 22 Västernorrlands län 750 13 Hallands län 32,8 20 Dalarnas län 525 00 Riket 740 24 Västerbottens län 32,1 19 Västmanlands län 523 04 Södermanlands län 718 18 Örebro län 30,7 22 Västernorrlands län 521 14 Västra Götalands län 702 22 Västernorrlands län 30,5 12 Skåne län 506 19 Västmanlands län 702 01 Stockholms län 30,1 17 Värmlands län 506 20 Dalarnas län 702 08 Kalmar län 29,8 10 Blekinge län 501 13 Hallands län 698 09 Gotlands län 29,7 03 Uppsala län 490 17 Värmlands län 695 21 Gävleborgs län 29,6 21 Gävleborgs län 488 21 Gävleborgs län 693 05 Östergötlands län 29,2 07 Kronobergs län 484 24 Västerbottens län 691 00 Riket 28,8 08 Kalmar län 479 03 Uppsala län 688 03 Uppsala län 28,8 06 Jönköpings län 473 12 Skåne län 684 07 Kronobergs län 27,8 04 Södermanlands län 472 08 Kalmar län 682 17 Värmlands län 27,2 23 Jämtlands län 472 18 Örebro län 672 12 Skåne län 26,0 13 Hallands län 469 07 Kronobergs län 670 19 Västmanlands län 25,5 24 Västerbottens län 469 05 Östergötlands län 657 20 Dalarnas län 25,2 18 Örebro län 466 10 Blekinge län 646 14 Västra Götalands län 24,5 05 Östergötlands län 465 06 Jönköpings län 616 06 Jönköpings län 23,2 09 Gotlands län 383 09 Gotlands län 545 10 Blekinge län 22,4 Halland har en medelmåttig placering bland Sveriges län om vi tittar på BRP per sysselsatt. År 2010 var BRP per sysselsatt 698 000 kronor, vilket innebar en 9:e plats bland länen. Däremot tillhör Halland de län där BRP utvecklats bäst mellan 2000 och 2010. Att använda administrativa länsgränser för att följa utvecklingen av BRP är i vissa fall trubbigt då det kan dölja stora inomregionala skillnader i utveckling. Ett annat sätt att följa utvecklingen är att använda funktionella arbetsmarknadsregioner (FA-regioner). En FA-region är en gruppering av kommuner utifrån arbetspendling över kommungränserna. 75 Halländska kommuner ingår i två FA-regioner, Göteborg och Halmstad. Stapeldiagrammet nedan visar att BRP per sysselsatt är högre i FA-region Göteborg än i FAregion Halmstad. Sedan år 2000 har differensen ökat från drygt 76 000 kronor till nästan 100 000 kronor per sysselsatt. 75 FA-regioner bygger på pendlingsflödena mellan kommuner och avgränsning sker genom tillämpning av olika kriterier på andelen pendlare över kommungräns. På så sätt speglas den vardagsregion som flest människor berörs av genom dagliga resor till och från arbetet. 51

BRP per sysselsatt dagbefolkning Kr 900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 771058 671151 569870 493311 2000 2011 FA-Halmstad FA-Göteborg Utvecklingen ger en indikation på den storstadskoncentration som beskrivs i kapitel tre och dess positiva effekter på produktivitet och konkurrenskraft. I allmänna ordalag ger den högre tillgängligheten till Göteborgs arbetsmarknad norra Halland bättre förutsättningar än södra länsdelen. Att ingå i en större arbetsmarknad underlättar företagens kompetensförsörjning, och kombinationen av en stor arbetsmarknad och attraktiva boendemiljöer genererar inflyttning och en växande lokal efterfrågan i ekonomi. Medelinkomst Tittar man istället på medelinkomsten bland invånarna ligger Halland i topp, överträffat endast av Stockholms län. Halland är dessutom det län med den starkaste utvecklingen i riket det senaste decenniet. Medelinkomst 2012 för män, kvinnor och totalt. 20-64 år Män Kvinnor Totalt Kvinnors andel Stockholms län 364 100 Stockholms län 278 900 Stockholms län 321 700 Gotlands län 86,4 Hallands län 335 200 Norrbottens län 245 700 Hallands län 290 300 Jämtlands län 84,9 Riket 318 000 Hallands län 244 800 Norrbottens län 282 100 Värmlands län 80,1 Västmanlands län 317 600 Riket 244 400 Riket 281 700 Västerbottens län 79,6 Norrbottens län 315 500 Västernorrlands län 243 100 Uppsala län 277 400 Västernorrlands län 79,1 Uppsala län 314 400 Uppsala län 240 300 Västra Götalands län 277 300 Blekinge län 78,5 Västra Götalands län 313 300 Västra Götalands län 240 300 Västmanlands län 277 000 Dalarnas län 77,9 Jönköpings län 311 100 Jämtlands län 235 200 Västernorrlands län 276 200 Norrbottens län 77,9 Västernorrlands län 307 500 Västmanlands län 234 700 Jönköpings län 273 200 Kalmar län 77,6 Kronobergs län 302 900 Västerbottens län 234 500 Södermanlands län 268 200 Gävleborgs län 77,3 Södermanlands län 302 500 Jönköpings län 233 200 Kronobergs län 267 600 Södermanlands län 77,0 Östergötlands län 301 100 Dalarnas län 233 100 Dalarnas län 266 900 Riket 76,9 Örebro län 300 400 Södermanlands län 232 900 Gävleborgs län 265 900 Västra Götalands län 76,7 Dalarnas län 299 100 Blekinge län 231 900 Östergötlands län 265 700 Stockholms län 76,6 Gävleborgs län 299 100 Gävleborgs län 231 200 Örebro län 265 600 Örebro län 76,6 Blekinge län 295 400 Kronobergs län 230 100 Västerbottens län 265 500 Uppsala län 76,4 Västerbottens län 294 700 Örebro län 230 100 Blekinge län 264 900 Skåne län 76,4 Kalmar län 294 500 Kalmar län 228 400 Kalmar län 262 200 Kronobergs län 76,0 Skåne län 293 300 Östergötlands län 228 200 Skåne län 258 900 Östergötlands län 75,8 Värmlands län 283 700 Gotlands län 228 200 Jämtlands län 256 500 Jönköpings län 75,0 Jämtlands län 276 900 Värmlands län 227 200 Värmlands län 256 200 Västmanlands län 73,9 Gotlands län 264 100 Skåne län 224 000 Gotlands län 246 300 Hallands län 73,0 Kungsbacka 412 000 Kungsbacka 283 100 Kungsbacka 347 000 Halmstad 76,2 Varberg 332 700 Varberg 240 300 Varberg 286 900 Falkenberg 76,0 Halmstad 304 300 Halmstad 232 000 Halmstad 268 500 Laholm 73,4 Falkenberg 302 700 Falkenberg 230 200 Falkenberg 267 000 Hylte 72,7 Hylte 301 200 Laholm 219 600 Hylte 261 600 Varberg 72,2 Laholm 299 000 Hylte 219 100 Laholm 260 200 Kungsbacka 68,7 Inkomstutveckling 2002-2012 Differens Procent Hallands län 76 600 35,8 Norrbottens län 74 800 36,1 Stockholms län 71 700 28,7 Västerbottens län 64 500 32,1 Riket 64 300 29,6 Västra Götalands län 63 500 29,7 Västmanlands län 63 200 29,6 Västernorrlands län 62 100 29,0 Jönköpings län 61 700 29,2 Dalarnas län 61 100 29,7 Kalmar län 60 300 29,9 Uppsala län 60 300 27,8 Kronobergs län 60 200 29,0 Gävleborgs län 59 600 28,9 Gotlands län 59 200 31,6 Södermanlands län 58 900 28,1 Örebro län 58 800 28,4 Östergötlands län 58 800 28,4 Blekinge län 56 800 27,3 Jämtlands län 56 500 28,3 Skåne län 56 100 27,7 Värmlands län 55 200 27,5 Kungsbacka 92 000 36,1 Varberg 81 000 39,3 Falkenberg 71 200 36,4 Halmstad 67 700 33,7 Laholm 65 200 33,4 Hylte 57 300 28,0 52

Det kan också konstateras att Halland är det län som har störst inkomstskillnader mellan könen bland alla Sveriges län. Kvinnors medelinkomst är endast 73 procent av männens. Till stor del beror detta på strukturella förhållanden. De arbeten som traditionellt lockar kvinnor med högre inkomster finns i för liten utsträckning i Halland. Det handlar om arbete i den företagsinriktade tjänstesektorn och i offentlig förvaltning, vilket är relativt små branscher i Halland. I ett bredare attraktivitetsperspektiv är det nödvändigt med utveckling av den halländska arbetsmarknaden så att efterfrågan på arbetskraft med hög utbildning ökar. Medelinkomsten varierar mycket även inom kommunerna. Även om Halland som helhet har en av landets högsta medelinkomster så är de höga genomsnittliga inkomsterna i stor utsträckning koncentrerade till några få områden, främst utmed kusten. 76 Kombinationen en hög medelinkomst och en låg BRP per sysselsatt ger att Hallands ekonomiska utveckling har varit beroende av hur näringslivet utvecklas i Göteborgsregionen, samt att norra länsdelen varit relativt väl integrerade i Göteborgs arbetsmarknad. Mycket av inkomsterna genereras med andra ord utanför länet. Att Kungsbacka och Varberg har högst medelinkomst förstärker bilden av att det finns skillnader i förutsättningar mellan norra och södra Halland. Skillnaderna kan bland annat förklaras av en relativt bättre tillgänglighet till en storstadsregions arbetsmarknad. Taxerad förvärvsinkomst och skattekraft Den sammanlagda taxerade förvärvsinkomsten i Halland ökar mer än riksgenomsnittet. Nedanstående diagram visar den årliga procentuella utvecklingen av den taxerade förvärvsinkomsten år 2001 till 2012 i riket och Hallands län. I diagrammet redovisas också SKL:s prognos för utvecklingen i riket 2013-2017. 77 Halland har genomgående en bättre utveckling av de taxerade inkomsterna än riksgenomsnittet. Denna utveckling förklaras dels av att förvärvsinkomsterna ökar mer i Halland än i riket och dels av en stor inflyttning. Genom den positiva nettoinflyttningen ökar också antalet inkomsttagare. 76 Kommentar till kartan. Den använder SAMS-områden. SAMS är en förkortning på Small Areas for Market Statistics. SAMS lanserades av SCB 1994 och delar in Sverige i drygt 9000 områden. I Halland finns 286 områden 77 SCB och Sveriges Kommuner och Landsting, Bugetförutsättningar för åren 2013-2017, 13:72 53

7,0 Taxerad förvärvsinkomst för fysiska personer - Skatteunderlaget Årlig procentuell utveckling 2001-2012 och prognos* för riket 2013-2017 Hallands län Riket 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 5,6 5,6 5,4 5,1 5,1 4,1 5,8 4,4 4,2 2,9 4,9 3,6 4,4 3,9 5,7 5,7 5,1 5,1 2,4 1,9 3,2 2,5 4,4 4,1 3,5 5,6 4,6 2,9 5,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Ser man till skatteunderlaget så har Hallands län haft den bästa procentuella utvecklingen i landet. Tabellerna nedan visar på skatteunderlagets utveckling år 2009-2014, och skattekraften som andel av ett riksmedelvärde. Skatteunderlagets utveckling 2000-2014 Totalt, miljoner kronor 2000 2014 Differens Procent Hallands län 28 009 56 193 28 185 100,6 Stockholms län 232 830 462 170 229 340 98,5 Uppsala län 32 651 63 964 31 312 95,9 Skåne län 115 829 217 274 101 445 87,6 Västra Götalands län 159 040 292 900 133 860 84,2 Riket 972 166 1 775 406 803 240 82,6 Kronobergs län 18 108 32 202 14 095 77,8 Södermanlands län 26 836 47 686 20 851 77,7 Jönköpings län 33 380 59 215 25 835 77,4 Gotlands län 5 199 9 203 4 004 77,0 Östergötlands län 42 847 75 585 32 738 76,4 Västerbottens län 26 381 45 703 19 322 73,2 Västmanlands län 26 837 46 367 19 529 72,8 Örebro län 28 879 48 975 20 096 69,6 Kalmar län 23 500 39 668 16 168 68,8 Blekinge län 15 651 26 162 10 512 67,2 Dalarnas län 29 003 47 904 18 901 65,2 Norrbottens län 28 320 46 094 17 774 62,8 Jämtlands län 13 045 20 986 7 941 60,9 Gävleborgs län 29 855 47 948 18 093 60,6 Värmlands län 28 692 45 831 17 138 59,7 Västernorrlands län 27 274 43 376 16 102 59,0 Kungsbacka 7 621 16 394 8 773 115,1 Varberg 5 114 10 721 5 607 109,6 Falkenberg 3 604 7 008 3 404 94,5 Laholm 2 021 3 912 1 891 93,6 Halmstad 8 623 16 497 7 874 91,3 Hylte 1 025 1 661 636 62,0 Skattekraft 2000 och 2014 Andel av riksmedelvärdet, procent 2000 2014 Stockholms län 119 117 Uppsala län 98 101 Riket 100 100 Norrbottens län 99 100 Hallands län 94 99 Västra Götalands län 97 99 Västmanlands län 99 97 Västernorrlands län 99 96 Västerbottens län 93 95 Östergötlands län 95 94 Jönköpings län 93 94 Södermanlands län 95 93 Kronobergs län 93 93 Skåne län 94 93 Örebro län 96 93 Dalarnas län 93 93 Gävleborgs län 96 93 Blekinge län 94 92 Kalmar län 90 91 Värmlands län 94 90 Jämtlands län 90 90 Gotlands län 82 87 Kungsbacka 110 115 Varberg 89 98 Halmstad 93 95 Falkenberg 84 91 Laholm 81 90 Hylte 88 89 Skatteunderlagets utveckling i kronor räknat är bäst i storstadsområdena. Det förklaras av att i dessa regioner ökar både inkomsterna och antalet inkomsttagare mer än i andra delar av landet. Bland kommunerna i Halland ökar, i analogi med detta, det totala skatteunderlaget mest i 54

Kungsbacka och Varberg. Det kan också noteras att alla kommunerna utom Hylte mellan 2000 och 2014 hade en större procentuell ökning än riksgenomsnittet. Inkomstutvecklingen leder i sin tur till att också skattekraften stärks, dvs. skatteunderlaget per invånare. 2014 beräknas skattekraften i Halland uppgå till 99 procent av riksgenomsnittet. Skillnaderna mellan kommunerna i Halland är stora. Kungsbacka har den starkaste skattekraften med 115 procent av riksgenomsnittet medan Hylte har svagast skattekraft med 89 procent av riksgenomsnittet. Uppsamling - Halland har en förhållandevis låg bruttoregionalprodukt (BRP) per sysselsatt. Däremot tillhör Halland de län där BRP per sysselsatt utvecklats bäst sedan år 2000. - Hallands ekonomi drar nytta av det geografiska läget. Den speciella situationen med höga medelinkomster och låg BRP per sysselsatt beror på att högproduktiva arbeten utförs i Göteborgsområdet av personer som bor i Halland. - Halland är det län som har störst inkomstskillnader mellan könen. Det finns strukturella problem på Hallands arbetsmarknad som behöver åtgärdas för att hantera detta problem. - Skatteunderlagets utveckling är allra bäst i storstadsområdena, vilket förklaras av att i dessa regioner ökar både inkomsterna och antalet inkomsttagare mer än i andra delar av landet. Bland kommunerna i Halland ökar, i analogi med detta, det totala skatteunderlaget mest i Kungsbacka och Varberg. Halland har överlag en bättre utveckling av skatteunderlaget än riksgenomsnittet. - I allmänna ordalag ger den högre tillgängligheten till Göteborgs arbetsmarknad norra Halland bättre förutsättningar än den södra länsdelen. Att ingå i en större arbetsmarknad underlättar företagens kompetensförsörjning, och kombinationen av en stor arbetsmarknad och attraktiva boendemiljöer genererar inflyttning och en växande lokal efterfrågan i ekonomi. 55

Utsläpp av växthusgaser En hållbar tillväxt betonar att en ekonomisk utveckling också är ekologiskt hållbar. I det strategiska ramverket för regional tillväxtpolitik tydliggörs detta bland annat i Europa 2020- strategins målsättningar om minskade utsläpp av växthusgaser. I detta avsnitt tittar vi kortfattat på Halland i det perspektivet. De totala utsläppen av växthusgaser i Halland uppgick under 2011 till 1,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en minskning med 21 procent sedan basåret 1990, vilket är en procentuellt större minskning än både Sverige och EU som helhet. Det är främst inom sektorerna Energiförsörjning och Jordbruk som minskningen skett. Minskningen beror till stor del på biobaserade bränslen i fjärrvärmeverk. Andra sektorer med stora utsläpp har inte samma positiva utveckling. Utsläpp av CO2 Ekvivalenter, ton per år, Halland 2011 Andel Transporter 725 268 39,7 Energiförsörjning 435 671 23,9 Jordbruk 415 844 22,8 Arbetsmaskiner 120 586 6,6 Industriprocess 88 766 4,9 Avfall och 32 221 1,8 avlopp Lösningsmedelsanvändning 8 245 0,5 Internationell 73 0,004 luft- och sjöfart Total 1 826 674 100 Störst utsläpp av växthusgaser i Halland kommer från transporter. Tittar vi framåt är det företrädesvis transporter och jordbruket som kommer att dominera klimatgasutsläppen i Halland. 78 Detta reflekterar Hallands geografiska läge med stora transport- och godsvolymer, liksom den stora produktionen av livsmedel som finns i regionen. Transportsektorn behöver öka sin användning av fossilfria bränslen, och inom jordbruket behövs en ökad kunskap om hur utsläppen av växthusgaser begränsas från djurhållning. 78 Klimatgaser i Halland, Högskolan i Halmstad 2014, Forskargruppen BLESS 56

Arbetsmarknad I detta avsnitt redovisas Hallands utveckling och förutsättningar på arbetsmarknaden i fyra delar. Den första delen lyfter sysselsättning, förvärvsfrekvenser och arbetslöshet. Den andra delen beskriver Hallands integration med närliggande regioners arbetsmarknader. I del tre lyfts jämställdhetsaspekter på den halländska arbetsmarknaden och i den fjärde delen utanförskap. Förvärvsfrekvens, sysselsättning och arbetslöshet Förvärvsfrekvensen är den andel av befolkningen som har ett arbete. Innan 90-talskrisen hade Sverige och Halland förvärvsfrekvenser som var mycket höga, i Halland var den år 1990 drygt 85 procent i åldrarna 20-64 år. Den ekonomiska krisen 1990-1993 innebar en drastisk tillbakagång som följdes av stabilisering och därefter en långsam återhämtning. Förvärvsfrekvensen har ännu inte återhämtat sig till 1990 års nivå. 0,9 Förvärsfrekvens, nattbefolkning 20-64 år, Halland och riket 1985-2012 0,85 0,8 0,75 Riket Halland 0,7 1985 198719891991 19931995 1997 1999 2001 2003 20052007 20092011 Diagrammet ovan visar att utvecklingen på arbetsmarknaden i Halland nogsamt följer den i riket. De omvärldsfaktorer som påverkar Sveriges ekonomi är alltså lika giltiga för Halland. Vid en jämförelse med andra län framkommer det att Halland är det län som har högst förvärvsfrekvens i Sverige. År 2012 var den 81,8 procent. Förvärvsfrekvenser 2012 Andel förvärvsarbetande 20-64 år. Sysselsatt nattbefolkning Män Kvinnor Båda könen Hallands län 83,5 Hallands län 80,1 Hallands län 81,8 Jönköpings län 83,3 Jämtlands län 78,8 Jönköpings län 80,9 Kronobergs län 80,8 Jönköpings län 78,5 Jämtlands län 79,6 Jämtlands län 80,3 Norrbottens län 78,0 Norrbottens län 79,1 Kalmar län 80,1 Gotlands län 77,8 Kronobergs län 79,0 Dalarnas län 80,1 Stockholms län 77,3 Gotlands län 78,8 Norrbottens län 80,1 Västerbottens län 77,2 Stockholms län 78,5 Västernorrlands län 79,8 Kronobergs län 77,1 Dalarnas län 78,5 Gotlands län 79,7 Västernorrlands län 77,1 Västernorrlands län 78,5 Stockholms län 79,6 Dalarnas län 76,8 Kalmar län 78,4 Västerbottens län 79,3 Kalmar län 76,6 Västerbottens län 78,3 Västmanlands län 78,9 Västra Götalands län 75,9 Västra Götalands län 77,4 Västra Götalands län 78,8 Riket 75,6 Riket 77,1 Örebro län 78,8 Uppsala län 75,5 Uppsala län 77,0 Gävleborgs län 78,8 Blekinge län 75,2 Örebro län 76,7 Uppsala län 78,5 Örebro län 74,6 Gävleborgs län 76,7 Riket 78,5 Värmlands län 74,5 Södermanlands län 76,3 Södermanlands län 78,4 Gävleborgs län 74,5 Västmanlands län 76,2 Östergötlands län 76,9 Södermanlands län 74,0 Blekinge län 75,8 Blekinge län 76,5 Västmanlands län 73,5 Värmlands län 75,2 Värmlands län 75,8 Östergötlands län 73,0 Östergötlands län 75,0 Skåne län 73,3 Skåne län 70,8 Skåne län 72,1 Kungsbacka 86,8 Kungsbacka 84,9 Kungsbacka 85,8 Varberg 86,0 Varberg 81,8 Varberg 83,9 Hylte 85,2 Falkenberg 80,2 Falkenberg 82,4 Falkenberg 84,6 Laholm 77,9 Hylte 80,9 Laholm 82,9 Hylte 76,3 Laholm 80,4 Halmstad 78,9 Halmstad 76,2 Halmstad 77,5 Deltagandet på arbetsmarknaden bland befolkningen är en av regionens starkaste sidor. En förklaring till den höga förvärvsfrekvensen i Halland är den goda tillgängligheten till Göteborgs arbetsmarknad, många från företrädesvis norra Halland pendlar över länsgränsen för att arbeta. Mellan kommunerna i Halland finns det ganska stora skillnader. Halmstads låga förvärvsfrekvens förklaras delvis av ett stort antal studenter bor i kommunen. Utvecklingen på arbetsmarknaden och människors anknytning till arbetsmarknaden har stor betydelse för en regions förmåga att minimera utanförskap. Därför 57

fokuserar vi nedan på förvärvsfrekvensen efter utbildningsnivå och födelseland. Detta ger en bild av hur inkluderande arbetsmarknaden är i Halland. Förvärvsfrekvens har ett tydligt samband med utbildningsnivån, där de som saknar gymnasial utbildning har lägre förvärvsfrekvens. 2012 förvärvsarbetade endast 67,9 procent av de som saknar gymnasial utbildning, jämfört med 83,7 procent av de med gymnasial utbildning och 85,9 procent av de högskoleutbildade. 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Förvärvsfrekvens efter utbildningsnivå 2012 Sysselsatt nattbefolkning 20-64 år 70,8 85,9 83,9 59,7 80,1 81,7 83,3 84,8 85,7 86,6 88,4 89,4 85,0 86,0 69,4 69,1 72,7 73,0 67,9 83,7 85,9 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Hallands län Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Bland kommunerna har Kungsbacka och Varberg höga förvärvsfrekvenser för personer med eftergymnasial utbildning. Halmstad kommun avviker med lägst förvärvsfrekvens bland personer med låg utbildning. Förvärvsfrekvenser 2012 efter födelseland och kön Sysselsatt nattbefolkning 20-64 år Norden Europa Övriga Sverige utom Sverige utom Norden världen Totalt Män Hylte 89,4 69,1 76,5 50,4 85,2 Halmstad 82,5 74,2 67,8 53,0 78,9 Laholm 85,6 59,5 67,0 53,4 82,9 Falkenberg 87,4 74,1 70,9 59,9 84,6 Varberg 87,7 77,0 72,5 68,6 86,0 Kungsbacka 87,6 82,9 79,3 69,7 86,8 Hallands län 85,9 74,3 70,7 58,6 83,5 Kvinnor Hylte 83,8 69,5 50,0 40,7 76,3 Halmstad 80,9 71,4 58,8 47,2 76,2 Laholm 81,1 61,5 59,6 45,9 77,9 Falkenberg 84,1 66,5 59,1 54,7 80,2 Varberg 84,4 75,8 64,9 55,4 81,8 Kungsbacka 86,3 75,9 70,1 65,3 84,9 Hallands län 83,6 71,6 60,7 52,6 80,1 Båda könen Hylte 86,8 69,3 63,8 44,9 80,9 Halmstad 81,7 72,7 63,3 50,2 77,5 Laholm 83,4 60,5 63,4 48,9 80,4 Falkenberg 85,8 70,1 65,2 57,0 82,4 Varberg 86,0 76,3 68,8 60,9 83,9 Kungsbacka 86,9 79,0 74,8 67,1 85,8 Hallands län 84,8 72,8 65,7 55,4 81,8 Tittar vi på förvärvsfrekvenser för män och kvinnor och utrikes födda finns också stora skillnader. Liksom i Sverige i stort har kvinnor lägre förvärvsfrekvens än män, men det rör sig om några få procentenheters skillnad. Större skillnad finner vi bland utrikes födda. Förvärvsfrekvensen i Halland bland de som är födda i Sverige uppgick år 2012 till 84,8 procent. Utrikes födda från andra länder i Norden hade förvärvsfrekvensen 72,8 procent, födda i övriga Europa 65,7 procent samt i övriga världen 55,4 procent. Bland kvinnor födda utanför EU var förvärvsfrekvensen endast 52,6 procent 2012. Allra lägst förvärvsfrekvens har kvinnor i Hylte kommun som är födda utanför Europa, 40,7 procent. De låga förvärvsfrekvenserna för utrikes födda visar att det finns ett integrationsproblem i Halland. Det indikerar 58

även att det finns en diskriminering på den halländska arbetsmarknaden. Sysselsättningsutveckling Vi lämnar förvärvsfrekvenser för Hallands befolkning och tittar på sysselsättningsutveckling på arbetsmarknaden inom Hallands länsgränser de senaste åren. Även här har Halland haft en god utveckling. Sysselsättningen har ökat med 5,9 procent sedan år 2007, vilket placerar länet trea i riket, endast slagit av Stockholms och Uppsalas län. 12,0 Sysselsättningsutveckling 2007-2012 Procentuell utveckling av den sysselsatta dagbefolkning 16+ år 10,0 8,0 9,6 10,1 6,0 4,0 6,4 5,9 4,0 3,8 3,8 3,7 7,6 7,0 4,4 2,0 0,0-2,0-4,0 3,2 3,0 2,9 1,9 1,6 0,9 0,8 0,6 0,2 0,1-0,2-0,2-0,2-0,9-3,7 1,7-3,8-6,0 Hylte Laholm Halmstad Varberg Falkenberg Kungsbacka Blekinge län Västernorrlands län Gävleborgs län Kalmar län Jönköpings län Kronobergs län Värmlands län Dalarnas län Södermanlands län Jämtlands län Örebro län Västmanlands län Gotlands län Västra Götalands län Östergötlands län Norrbottens län Skåne län Västerbottens län Riket Hallands län Uppsala län Stockholms län Samtliga kommuner förutom Laholms och Hyltes kommuner har haft en sysselsättningsutveckling som är över riksgenomsnittet. Mest har sysselsättningen ökat i de tre nordliga kommunerna, medan sysselsättning i södra Halland är svagare. Kartan på nästa sida visar hur sysselsättningen utvecklas inom kommunerna. Bäst utveckling finns i städerna och i vissa tätorter med stora arbetsplatser. De vita och ljusgula områdena på kartan utgör områden med en svag eller minskande sysselsättning. 59

79 79 Kommentar till kartan. SAMS är en förkortning på Small Areas for Market Statistics. SAMS lanserades av SCB 1994 och delar in Sverige i drygt 9000 områden. I Halland finns 286 områden 60

Arbetslöshet Hallands län är ett av de län som har lägst andel arbetslösa i riket. 80 Arbetslösheten varierar dock mellan olika grupper och kommuner. Kungsbacka och Varbergs kommuner utmärker sig med en mycket låg arbetslöshet. Arbetslöshet i februari 2014 Andel av den registerbaserade arbetskraften Samtliga 16-64 år Kvinnor Män Riket 7,9 9,0 Hallands län 6,3 7,3 Falkenberg 7,5 7,3 Halmstad 8,4 10,2 Hylte 8,9 7,9 Kungsbacka 3,7 4,6 Laholm 7,2 8,1 Varberg 5,0 5,8 Ungdomar 18-24 år Kvinnor Män Riket 13,5 18,7 Hallands län 10,1 16,1 Falkenberg 11,1 15,4 Halmstad 13,5 21,1 Hylte 14,9 18,5 Kungsbacka 5,9 11,8 Laholm 11,1 17,5 Varberg 7,0 12,2 Utlandsfödda 16-64 år Kvinnor Män Riket 20,3 20,9 Hallands län 18,7 19,2 Falkenberg 21,8 19,5 Halmstad 21,3 22,0 Hylte 26,6 22,3 Kungsbacka 9,0 9,2 Laholm 20,5 20,0 Varberg 15,9 18,4 Arbetsförmedlingen har identifierat fyra grupper som i genomsnitt har svårare att komma ut i arbete än andra, och därmed har högre risk att hamna i långa tider av arbetslöshet. De är personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldern 55-64 år samt utomeuropeiskt födda personer. Det är viktigt att poängtera att detta är grupper som i genomsnitt har svårare att komma ut i arbete än övriga. Inom respektive grupp finns individuella skillnader där personliga egenskaper kan vara avgörande vilka möjligheter personen har på arbetsmarknaden, och de individuella egenskaperna väger ofta tyngre än tillhörigheten till de respektive grupp vad gäller möjligheterna att finna ett arbete. 81 Som avslutning på detta avsnitt kan det konstateras att den svenska och halländska arbetsmarknaden står inför stora utmaningar de kommande åren. Internationell konkurrens och teknisk utveckling driver en utveckling som höjer trösklarna till arbetsmarknaden, vilket missgynnar individer och grupper utan rätt kompetens. Diskriminering mot exempelvis utlandsfödda komplicerar problematiken ytterligare. Arbetsförmedlingen spår att arbetslösheten förväntas att öka ytterligare i de grupper som står långt från arbetsmarknaden. Samtidigt förväntas bristen på kompetens på arbetsmarknaden att öka i takt med ett förbättrat konjunkturläge och den demografiska utvecklingen. 82 Arbetsmarknader i Halland och dess koppling till andra arbetsmarknader Arbetspendlingen ökar kontinuerligt och idag har cirka 30 procent av de förvärvsarbetande i Halland sin arbetsplats i en annan kommun än den man bor i. Pendlingen ökar i alla relationer men det finns ett övergripande mönster där Kungsbacka kommun vänder sig mot Göteborgsregionen, där Varbergs och Falkenbergs kommuner uppvisar ett ömsesidigt ökande pendlingsutbyte och där Södra Halland med kommunerna Hylte, Halmstad och Laholm i hög grad utgör en egen arbetsmarknad. De höga förvärvsfrekvenserna i Halland är delvis ett resultat av att norra Halland är väl integrerat med Göteborgs arbetsmarknad. Vi konstaterade tidigare att det finns en övergripande obalans mellan en genomsnittligt välutbildad befolkning och en arbetsmarknad i Halland som inte i 80 Den registerbaserade arbetskraften är de yrkesverksamma plus summan av öppet arbetslösa och antalet som får aktivitetsstöd. De arbetslösa är de öppet arbetslösa och de som får aktivitetsstöd. 81 Arbetsförmedlingen, Andreas Mångs. Underlag till den socioekonomiska analysen för den västsvenska socialfondsplanen. Mars 2014. 82 Arbetsförmedlingen, Sara Andersson: Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 för Hallands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014. 61

tillräcklig utsträckning efterfrågar personal med befolkningens höga utbildning. Denna obalans hanteras genom att många som bor i Halland pendlar till ett arbete i företrädesvis Göteborg. Halland har präglats av en boenderelaterad inflyttning. Arbetspendlingen tenderar att öka i sådana regioner. Det ligger i boendeflyttandets natur att många har kvar sitt arbete, som man efter flyttningen måste pendla till. Det är inte heller säkert att de flyttare som byter arbete får ett jobb på den ort man har flyttat till. Boenderelaterad flyttning är alltså en viktig förklaring till att människor pendlar allt mer och allt längre och till att arbetsmarknadsregionerna blir färre och större. Pendlingsstatistiken visar att drygt 45 000 personer pendlade in eller ut över länsgränsen under 2012. Jämför man med år 2002 så har den totala pendlingen över länsgränserna ökat med över 27 procent. Den gängse bilden av Halland är att regionen är en utpendlingsregion. År 2012 pendlade 31 080 personer ut från Halland. Detta var en ökning med knappt 5000 pendlare, motsvarande 19 procent, sedan år 2002. Flest utpendlare över kommungräns har Kungsbacka (20 983) följt av Halmstad (6 620) och Varberg (6 557). Inpendling Utpendling Bruttopendling 2002 2012 Differens Procent 2002 2012 Differens Procent 2002 2012 Differens Procent Hylte 927 1 265 338 36,5 1 022 1 382 360 35,2 1 949 2 647 698 35,8 Halmstad 5 927 7 931 2 004 33,8 4 891 6 620 1 729 35,4 10 818 14 551 3 733 34,5 Laholm 1 421 1 809 388 27,3 3 377 4 429 1 052 31,2 4 798 6 238 1 440 30,0 Falkenberg 2 471 4 035 1 564 63,3 3 388 4 568 1 180 34,8 5 859 8 603 2 744 46,8 Varberg 3 098 5 067 1 969 63,6 4 728 6 557 1 829 38,7 7 826 11 624 3 798 48,5 Kungsbacka 4 698 7 490 2 792 59,4 17 821 20 983 3 162 17,7 22 519 28 473 5 954 26,4 Pendling över länsgränser: Hallands län 9 429 14 138 4 709 49,9 26 114 31 080 4 966 19,0 35 543 45 218 9 675 27,2 Hallands pendlingsutbyte med övriga län 2012 Inpendling Utpendling Västra Götalands län 8 755 23 261 Skåne län 2 616 3 022 Stockholms län 630 1 910 Jönköpings län 636 1 049 Kronobergs län 460 824 Blekinge län 83 106 Östergötlands län 154 122 Kalmar län 105 81 Södermanlands län 103 59 Dalarnas län 72 110 Norrbottens län 41 53 Örebro län 95 73 Uppsala län 79 94 Västmanlands län 56 70 Värmlands län 70 86 Västernorrlands län 48 34 Gotlands län 17 20 Västerbottens län 47 36 Jämtlands län 35 39 Gävleborgs län 36 31 Mindre känt är att Halland också är en betydande inpendlingsregion. Halland är med 14 138 inpendlare över länsgränsen landets femte största inpendlingsregion. Det är också inpendlingen som ökat mest under 2000- talet. Mellan 2002 och 2012 ökade inpendlingen över länsgränsen med nästan 50 procent och utpendlingen med 19 procent. Storstadskoncentrationen gör att Stockholm, Göteborg och Malmö allt mer dominerar den svenska arbetsmarknaden. Där kan kunskap och kompetenser lättare delas, där sker en mer effektiv matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, och där finns underlag för specialisering. Dessa regioner drar till sig befolkning, kunskap och kreativitet, de tillgångar man redan har gott om. För andra regioner är det fördelaktigt att vara integrerad i en större arbetsmarknadsregion. 83 83 För att läsa mer om storstadskoncentrationen, se kapitel 3 Globaliseringens ekonomiska, sociala och rumsliga effekter 62

Hallands pendlingsrelationer visar att Kungsbacka i hög grad är integrerad i Göteborgsregionens arbetsmarknad och att Varberg allt mer närmar sig samma situation. I södra Halland finns inte en lika tydlig koppling till en storstadsregion. Detta innebär att södra Halland riskerar att hamna i utvecklingsskugga mellan storstadsområdena. Avseende pendlingsrelationer till storstäder har norra och södra Halland olika utgångslägen. Hallands positiva utveckling förklaras till stor del av läget i den sydvästsvenska tillväxtregionen och den starka kopplingen till framförallt Göteborg. På motsvarande sätt skulle Halland gynnas i framtiden om arbetsmarknaderna knyts ihop ännu mer, på sikt mot en funktionell region mellan Göteborg och Malmö. I ett större perspektiv behövs även stärkta kommunikationer i stråket mellan Oslo och Köpenhamn och vidare mot Hamburg. Att hela Halland är väl integrerat i stora arbetsmarknader är på lång sikt avgörande för Hallands förmåga att vara en attraktiv region. Jämställdhetsaspekter på Hallands arbetsmarknad Halland är det län som har störst inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnors medelinkomst är endast 73 procent av männens. Även om Halland har mycket höga förvärvsfrekvenser både för kvinnor och män, och att medelinkomsten för kvinnor i Halland är över riksgenomsnittet, indikerar den stora inkomstskillnaden att det finns jämställdhetsproblem på den halländska arbetsmarknaden. Till del kan detta förklaras av strukturella förhållanden. De arbeten som traditionellt lockar kvinnor med högre inkomster finns i en för liten utsträckning i Halland. Det handlar om arbeten i den företagsinriktade tjänstesektorn och i offentlig förvaltning, som är relativt små branscher i Halland. Andra förklaringar till att kvinnor genomsnittligt har lägre inkomster är att huvudansvaret för barn och hushåll fortfarande ligger på kvinnorna. Kvinnor tar ut huvuddelen av föräldraledigheten och kvinnor arbetar oftare deltid, ofta i yrken som har en lägre lönenivå än traditionellt manliga yrken som domineras av heltidstjänster. 84 Dessutom gynnas män mer än kvinnor av arbetsmarknadsförstoring. Män pendlar i genomsnitt längre till arbetet och har därmed tillgång till en större arbetsmarknad än kvinnor, vilket innebär att män har större möjlighet att välja arbete. 85 Pendlingsutvecklingen i Halland innebär övergripande att män i större utsträckning än kvinnor drar nytta av regionförstoringens positiva effekter såsom karriär- och löneutveckling. Sammantaget leder detta till att för många kvinnor är karriärmöjligheterna små eftersom det finns få möjligheter lokalt att få ett arbete som motsvarar deras utbildning. Pendling används inte för att kompenserar detta i lika hög utsträckning som hos män. I ett bredare attraktivitetsperspektiv är det nödvändigt med utveckling av arbetsmarknaden inom Halland så att efterfrågan på arbetskraft med hög utbildning ökar, både för kvinnor och för män. Utanförskap Utanförskap är ett begrepp som samlar de som är utanför arbetskraften (förutom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna. Annorlunda uttryckt fångar det upp människor som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Det är värt att poängtera att även om man står utanför arbetsmarknaden kan man på andra sätt vara delaktig i samhället. 84 Kvinnor och män i Halland 2013, Länsstyrelsen i Halland 85 Män pendlar mer än kvinnor i Halland. Utpendling var år 2012 18 246 män och 12 834 kvinnor. (SCB) 63

Halland har ett mindre utanförskap än riket i genomsnitt. Det är ett resultat av hög förvärvsfrekvens. Det finns skillnader mellan kommuner, men framförallt är det inom kommuner som de stora skillnaderna finns. Kartan nedan visar att det finns ett stort utanförskap i avgränsande stadsdelar i flera centralorter, liksom i vissa glesbefolkade delar av landsbygden. 64

86 86 Kommentar till kartan. SAMS är en förkortning på Small Areas for Market Statistics. SAMS lanserades av SCB 1994 och delar in Sverige i drygt 9000 områden. I Halland finns 286 områden. 65

Uppsamling - Hög förvärvsfrekvens är ett starkt kort för Halland, men utrikes födda och personer med endast förgymnasial utbildning har en sämre förankring på arbetsmarknaden. De låga förvärvsfrekvenserna för utlandsfödda visar att det finns ett integrationsproblem i Halland. Det indikerar även att det finns en diskriminering på den halländska arbetsmarknaden. - Halland har en befolkning och en regional arbetsmarknad som inte riktigt passar ihop. Befolkningen tenderar att växa ifrån arbetsmarknaden, vilket leder till att många människor har en utbildningsnivå som är högre än vad som efterfrågas på arbetsmarknaden lokalt. Denna obalans hanteras genom att många som bor i Halland pendlar till ett arbete i företrädesvis Göteborg. - Storstadskoncentrationen gör att Stockholm, Göteborg och Malmö allt mer dominerar den svenska arbetsmarknaden. För andra regioner är det fördelaktigt att vara integrerad i en större arbetsmarknadsregion. Norra och södra Halland har olika utgångslägen när det gäller pendlingsrelationer med storstadsregioner. - Halland behöver integreras mer i både Göteborgs och Skånes arbetsmarknader. Halland behöver också integreras mer i stråket mellan Oslo och Köpenhamn. På samma sätt som Halland drar nytta av läget i sydvästra Sverige kan regionen i högre grad också dra nytta av närheten till Oslo och Köpenhamn. - Det finns ett jämställdhetsproblem på Hallands arbetsmarknad. De arbeten som traditionellt lockar kvinnor med högre inkomster finns i för liten utsträckning i Halland, och när arbetsmarknadsregioner växer gynnas män mer än kvinnor. Detta bidrar till de stora inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor som finns i Halland. - Som ett resultat av hög förvärvsfrekvens är utanförskapet i Halland mindre än riket i genomsnitt. Däremot finns det stora skillnader inom kommuner, med ett stort utanförskap i avgränsande stadsdelar i flera centralorter, liksom i glesbefolkade delar av landsbygden. 66

Näringsliv Avsnittet beskriver det halländska näringslivets struktur och utveckling och består av fem delar. Den första delen beskriver det halländska näringslivets struktur. Del två är en fördjupning som fokuserar på den halländska besöksnäringen. I den tredje delen beskrivs näringslivets utveckling, den fjärde delen hur näringslivet är specialiserat och den avslutande femte delen tittar på det halländska näringslivets innovationsförmåga. Näringslivsstruktur För att få en allmän orientering i det halländska näringslivets struktur beskrivs här näringslivets bransch- och storleksstruktur, internationalisering, och hur stor andel av de sysselsatta som är företagare. Bransch- och storleksstruktur Tittar vi på branschstrukturen i Halland och jämför den med riket i stort framgår det att branscher såsom företagstjänster och information och kommunikation är underrepresenterade i Halland. Jordbruk, energiförsörjning, handel och bygg är exempel på branscher där Halland har större andel sysselsatta än riksgenomsnittet. Branschstruktur 2011 Andel sysselsatta i olika branscher. Sysselsatt dagbefolkning 20-64 år Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland Riket Jordbruk, skogsbruk och fiske 3,8 1,3 7,2 4,9 2,7 1,3 2,6 1,6 Tillverkning och utvinning 41,7 12,1 21,8 19,6 11,8 6,5 13,8 13,7 Energiförsörjning; miljöverksamhet 0,1 1,4 1,1 0,9 7,0 0,9 2,4 1,0 Byggverksamhet 5,8 6,8 8,3 7,4 9,8 9,4 8,1 6,9 Handel 9,4 14,3 12,5 17,6 13,5 18,7 15,1 12,2 Transport och magasinering 3,3 5,3 4,7 4,1 4,6 3,5 4,5 5,2 Hotell- och restaurangverksamhet 1,0 2,8 2,2 3,6 3,4 2,7 2,9 3,0 Information och kommunikation 0,2 1,9 0,7 0,8 1,2 1,9 1,5 3,9 Finans- och försäkringsverksamhet 1,0 1,3 1,3 1,0 1,5 0,9 1,2 2,1 Fastighetsverksamhet 1,0 1,4 1,0 1,2 1,1 1,4 1,3 1,5 Företagstjänster 3,7 8,4 4,9 6,9 9,4 9,4 8,2 11,1 Offentlig förvaltning och försvar 2,7 7,0 2,8 2,8 3,2 3,9 4,6 5,8 Utbildning 7,8 11,5 11,2 10,3 10,0 17,4 11,9 10,6 Vård och omsorg; sociala tjänster 12,6 19,3 14,3 14,1 16,9 16,3 16,9 16,2 Kulturella och personliga tjänster m.m. 4,0 4,0 3,7 3,7 3,0 4,2 3,7 4,3 Andel anställda på Det finns stora skillnader mellan kommunerna avseende branschstruktur inom Halland. Hylte kommun avviker mest genom sitt stora beroende av tillverkningsindustrin. Ett rimligt konstaterande är att Hylte och Kungsbacka, med helt olika branschstrukturer, också möter skilda utmaningar och behov. Ett särdrag för Hallands näringsliv är dominansen av små företag. Endast Jämtlands, Gotlands och Kalmar län har större andel anställda i små företag. Det stora antalet små företag sätter sin prägel på näringslivsstrukturen och flera av näringslivets generella kännetecken kan härledas till småföretagsstrukturen. Bland de positiva effekterna är att näringslivet är robust och mindre känsligt för konjunktur- och strukturförändringar, och att det begränsade inslaget av dominerande branscher och storföretag gynnar flexibilitet och omställningsförmåga. Det relativt höga nyföretagandet i Halland förklaras delvis av att det i 67 arbetsställen < 50 anställda 2012 Andel Jämtlands län 59,8 Gotlands län 56,7 Kalmar län 56,1 Hallands län 55,4 Uppsala län 52,5 Dalarnas län 52,5 Värmlands län 52,2 Norrbottens län 52,2 Västernorrlands län 51,2 Västerbottens län 51,2 Östergötlands län 50,9 Gävleborgs län 50,7 Södermanlands län 50,6 Skåne län 50,2 Jönköpings län 49,6 Riket 49,5 Kronobergs län 48,9 Västra Götalands län 48,0 Västmanlands län 47,3 Stockholms län 47,2 Örebro län 46,5 Blekinge län 46,3 Laholm 76,3 Kungsbacka 64,4 Falkenberg 56,4 Halmstad 51,6 Varberg 49,9 Hylte 49,7

det småföretagsdominerande näringslivet finns en företagarkultur som gynnar entreprenörskap och nyföretagande. De negativa effekterna av småföretagsstrukturen är att Halland har få kunskapsintensiva företag och att många företag har låg utbildningsnivå både bland företagare och anställda. Detta leder också till att få företag har kontakt med högskola eller bedriver egen forskning och utveckling, FoU. Näringslivet i Halland tillhör dem som lägger minst resurser på FoU. 2011 investerades motsvarande 0,6 procent av bruttoregionalprodukten på FoU. För riket i stort investerades 3,4 procent av bruttonationalprodukten på FoU. Sveriges, även i ett internationellt perspektiv, stora andel av BNP som går till FoU-investeringar förklaras av ett fåtal stora multinationella företag som verkar i FoU-intensiva branscher som Life Science och telekom. Näringslivets internationalisering Sveriges ekonomi är starkt omvärldsberoende, med en export som motsvarar cirka 50 procent av bruttonationalprodukten. Därför är det intressant att titta på det halländska näringslivets internationalisering. Här lyfts två indikatorer för internationalisering varuexporten och utländskt ägande. Värdet av varuexporten från Halland är relativt lågt. Enligt Business Sweden är Halland ett av de länen med minst varuexport. Halland placerar sig på 16:e plats, före Kalmar län. 87 Tittar vi på andelen varuexporterande företag till olika marknader ser Halland ut ungefär som i Sverige i stort. EU-länderna och Norden är de marknader dit flest företag exporterar varor. Andelsmässigt har Halland en något mer närvärldsberoende export än riket, då Norge och Danmark står för en större andel. Betydligt längre ned i listan över exportmarknader finns Asien, Sydamerika och Afrika. På längre sikt kan detta innebära problem. Den framtida tillväxten globalt kommer att vara starkast på marknader långt från Sverige och Halland. Det kommer att vara betydelsefullt att stärka relationerna till dessa marknader. Export- och importföretag fördelade efter landområden 2012 Företag med export/import till flera landområden räknas flera gånger. Exportföretag Importföretag Halland Andel Halland Andel Antal Andel i riket Antal Andel i riket Norden 846 59,3 55,6 551 16,8 17,1 EU 1 066 74,8 69,7 2 696 82,3 77,8 Övriga Europa 250 17,5 17,2 234 7,1 7,7 Fjärran Östern 249 17,5 18 695 21,2 20,4 Övriga Asien 138 9,7 10,3 160 4,9 4,9 Nord- och Centralamerika 229 16,1 18,2 562 17,2 21,1 Sydamerika 80 5,6 5,6 39 1,2 1,2 Afrika 95 6,7 6,5 30 0,9 1,2 Totalt 1 426 3 276 Källa: Statistiska centralbyrån, Företagsregistret Det går inte att få en regional bild av den nationellt växande tjänsteexporten. Besöksnäringen är dock en viktig del av tjänsteexporten. I nästa avsnitt fördjupar vi oss därför i den halländska besöksnäringen. 87 2013 Ett svagt exportår för Sverige, Business Sweden 68

Det utländska ägandet i det halländska näringslivet är ytterligare en indikator på näringslivets internationalisering. Ett ökat utländskt ägande är övervägande positivt, det signalera att svensk ekonomi anses vara värt att investera i och det öppnar upp nya marknader och möjligheter för svenskt näringsliv. Definitionen av ett utländskt företag är att mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en eller flera utländska ägare. Utländskt ägande 2012 Andel av näringslivet (%) Antal anställda 2012 2000 2012 2000 Halland 16 12 12 617 6 798 Riket 22 19 639 340 446 893 Västra Götaland 24 22 114 964 88 188 Skåne 25 21 86 428 57 834 Stockholm 32 21 202 792 130 236 I Halland svarar utländska företag för 16 procent av antal anställda. Det är en ökning med fyra procentenheter från år 2000. Ser man till antalet anställda var 6798 anställda i företag i Halland med utländskt ägande 2000. 2012 hade den siffran ökat till 12 617. Nationellt är det utländska ägandet koncentrerat till storstadsregionerna. I stora drag är det en trend att det utländska ägandet ökar i Sverige. 88 Företagare i Halland Denna del beskriver hur stor andel av de sysselsatta i Halland som är företagare uppdelat på kvinnor och män, företagarnas åldersstruktur och hur könsfördelningen ser ut på branschnivå. År Andel företagare 2007 och 2012 Sysselsatt dagbefolkning 20-64 år Män Kvinnor Totalt 2007 2012 2007 2012 2007 2012 Hylte 11,5 12,0 4,8 5,3 8,5 9,1 Halmstad 11,5 10,9 4,6 4,5 8,1 7,8 Laholm 23,4 22,6 10,2 10,3 17,2 16,7 Falkenberg 17,4 15,9 6,4 5,9 12,1 11,0 Varberg 15,1 13,7 5,7 5,9 10,6 9,9 Kungsbacka 23,7 22,5 8,6 8,2 15,4 14,6 Hallands län 16,0 15,0 6,3 6,1 11,2 10,6 2012 uppgick andelen företagare av de sysselsatta i Halland till 10,6 procent. Andelen företagare är betydligt högre bland män än bland kvinnor, endast 6,1 procent av de sysselsatta kvinnorna i Halland är företagare medan 15 procent av de sysselsatta männen är företagare. Bland kommunerna är andelen företagare störst i Laholms och Kungsbacka kommuner. Sedan 2007 har andelen företagare bland de förvärvsarbetande i Halland minskat från 11,2 till 10,6 procent. Detta trots att nyföretagandet ökat under samma period. Skälet till detta är att också antalet nedläggningar har ökat. Den ökade dynamiken i näringslivet kan i sin tur förklaras av en utveckling där allt fler unga och framför allt äldre startar företag. Både unga och äldre företagare tenderar att driva sina företag under en kortare tid. 89 Andelen företagare påverkas starkt av den stora andelen företagare i branschen jord- och skogsbruk. Regioner med en stor jordbrukssektor har därför också en stor andel företagare totalt sett. Andra branscher med en stor andel företagare är verksamhet inom annan serviceverksamhet, företagstjänster som juridik, ekonomi samt i byggverksamhet. 88 Utländska företag 2012, Tillväxtanalys 2013 89 SCB:s analys av företagens och arbetsställenas demografi (FAD) 69

Andel företagare 2012 fördelat på kön och bransch Andel av den sysselsatta dagbefolkningen 20-64 år Män Kvinnor Total Jordbruk, jakt och skogsbruk 69,2 43,4 63,5 Utvinning av mineral 8,2 6,1 8,0 Tillverkning 4,4 2,9 4,0 Försörjning av el, gas, värme och kyla 0,6 0,4 0,6 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 2,2 1,0 2,0 Byggverksamhet 20,3 9,7 19,5 Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 12,9 6,3 9,9 Transport och magasinering 9,5 2,6 7,7 Hotell och restaurang 19,7 8,0 13,3 Informations- och kommunikationsverksamhet 15,5 5,8 12,8 Finans- och försäkringsverksamhet 5,5 0,7 2,8 Fastighetsverksamhet 11,3 6,8 9,6 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 24,0 18,5 21,8 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 6,5 4,3 5,5 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,0 0,0 0,0 Utbildning 2,6 0,8 1,2 Vård och omsorg; sociala tjänster 3,9 1,1 1,6 Kultur, nöje och fritid 18,2 11,8 15,0 Annan serviceverksamhet 17,9 32,2 27,3 Annan serviceverksamhet, som bland annat består av frisörer, skönhetsvård och andra konsumenttjänster, är den enda bransch där företagande är vanligare bland kvinnor än bland män. Stapeldiagrammet nedan visar andelen företagare och förvärvsarbetande i Halland i olika åldersgrupper. 40,0 Åldersfördelning bland företagare och förvärvsarbetande i Halland län 2012 Förvärvsarbetande nattbefolkning 16+ år 35,0 37,6 30,0 25,0 20,0 15,0 16,8 16,5 19,9 26,5 25,6 19,5 24,3 21,7 21,6 19,9 10,0 13,0 12,3 5,0 0,0 6,1 6,6 4,8 0,1 0,1 2,6 3,2 1,1 16 år - 19 år 20 år - 29 år 30 år - 39 år 40 år - 49 år 50 år - 59 år 60 år - 69 år 70 år + Företagare jord och skog Företagare totalt exl jord och skog Förvärvsarbetande totalt Det finns ett övergripande problem med generationsväxling bland företagare. I de äldre åldersgrupperna finns det en större andel företagare i jämförelse med de förvärvsarbetande. Det går också att konstatera att andelen företagare är betydligt större i de äldre åldersgrupperna. I diagrammet särredovisas andelen företagare i jord- och skogsbruk. I denna bransch finns det särskilt många äldre bland företagarna. 70

Besöksnäringen i Halland Besöksnäringen har en stark omsättningsökning och nära 8 000 sysselsatta i Halland. Därmed är det en betydelsefull sektor för Hallands ekonomi. Ser vi till turismens relativa betydelse för regionen ligger Halland på sjätte plats 2013 räknat som antalet gästnätter i kommersiellt boende (Hotell, vandrarhem, stugor, camping och kommersiellt uthyrda stugor och lägenheter). Fler övernattningar i kommersiella boendeanläggningar sker bara i de tre storstadslänen samt i Dalarnas och Kalmar län. Vad gäller utvecklingen av antalet gästnätter placerar sig Halland på åttonde plats bland länen och har därmed en utveckling som är tydligt bättre än riksgenomsnittet under perioden 2008-2013. Antal gästnätter* 2013 och procentuell utveckling 2008-2013 Antal Procent Stockholms län 10 987 491 Stockholms län 17,1 Västra Götalands län 8 569 558 Kronobergs län 15,5 Skåne län 4 791 001 Norrbottens län 13,4 Dalarnas län 4 769 092 Gävleborgs län 13,2 Kalmar län 2 586 012 Uppsala län 12,1 Hallands län 2 497 878 Västerbottens län 10,8 Jämtlands län 2 439 223 Västra Götalands län 10,5 Norrbottens län 2 152 202 Hallands län 9,6 Värmlands län 2 022 417 Gotlands län 9,3 Västerbottens län 1 563 891 Skåne län 8,6 Östergötlands län 1 494 975 Östergötlands län 8,4 Jönköpings län 1 428 719 Riket 7,3 Örebro län 1 141 385 Värmlands län 7,0 Uppsala län 1 061 539 Västernorrlands län 5,1 Västernorrlands län 1 054 921 Blekinge län 4,0 Södermanlands län 1 022 911 Jönköpings län 3,4 Gävleborgs län 957 480 Örebro län 3,4 Blekinge län 858 429 Kalmar län 1,9 Gotlands län 833 551 Västmanlands län 1,9 Kronobergs län 819 584 Södermanlands län -0,5 Västmanlands län 683 515 Jämtlands län -1,3 Riket 53 735 774 Dalarnas län -11,7 *Hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Källa: SCB Antal gästnätter per invånare 2013 Jämtlands län 19,3 Dalarnas län 17,2 Gotlands län 14,6 Kalmar län 11,1 Norrbottens län 8,6 Hallands län 8,1 Värmlands län 7,4 Västerbottens län 6,0 Blekinge län 5,6 Riket 5,6 Västra Götalands län 5,3 Stockholms län 5,1 Kronobergs län 4,4 Västernorrlands län 4,4 Jönköpings län 4,2 Örebro län 4,0 Skåne län 3,8 Södermanlands län 3,7 Gävleborgs län 3,4 Östergötlands län 3,4 Uppsala län 3,1 Västmanlands län 2,6 Källa: SCB Gästnätter inom camping 2013 Andel av totala antalet gästnätter Procent Hallands län 61,4 Kalmar län 57,8 Blekinge län 42,1 Örebro län 40,8 Västerbottens län 39,8 Värmlands län 38,0 Södermanlands län 33,6 Norrbottens län 32,7 Västra Götalands län 32,1 Västmanlands län 31,4 Uppsala län 29,9 Kronobergs län 28,6 Gävleborgs län 28,3 Riket 27,0 Östergötlands län 26,5 Västernorrlands län 26,5 Skåne län 24,8 Jönköpings län 23,2 Gotlands län 22,3 Dalarnas län 20,8 Jämtlands län 18,4 Stockholms län 5,3 Källa: SCB En uppfattning om besöksnäringens styrka som regional näring fås genom att beräkna antalet gästnätter i relation till regionens folkmängd, gästnätter per capita. Även med detta sätt att mäta kommer Halland på sjätte plats bland länen. Den stora skillnaden är att i storstadsregionerna, trots sitt stora antal gästnätter, dominerar inte besöksnäringen lika mycket som i vissa traditionella vinter- eller sommarturistregioner. Halland är en campingregion. I inget annat län dominerar campingen det totala boendet i kommersiella anläggningar lika mycket som i Halland. Hela 61,4 procent av gästnätterna i Halland kan hänföras till campingen. Utöver Halland sticker även Kalmar län ut som en utpräglad campingregion. Minst andel campingboende finns i vinterdestinationerna Jämtland och Dalarna samt i Stockholms län. 71

Den stora andelen campingboende i Halland är sannolikt också förklaringen till att andelen utländska besökare är liten. 2013 svarade utländska gäster bara för 11,3 procent av det totala antalet gästnätter i Halland. Bara Västernorrland och Gävleborg hade mindre andelar gäster från utlandet. Av de utländska gästerna i Halland kommer flertalet från grannländerna i norra Europa. Från Norge kommer exempelvis 3,6 procent av det totala antalet gäster, medan besökare från Danmark bara svarar för 1,7 procent av gästnätterna. Från kontinenten kommer flertalet från Tyskland, 3,5 procent av det totala antalet gästnätter. Gästnätternas fördelning på vissa av besökarnas hemländer 2013 Andel i procent av det totala antalet gästnätter Utlandet Därav vissa marknader: totalt Danmark Norge Tyskland Norden Europa Världen Sverige Kronobergs län 40,4 5,3 0,8 25,3 6,6 32,1 1,7 59,6 Värmlands län 37,4 2,1 19,7 6,6 22,3 11,6 3,5 62,6 Stockholms län 32,8 1,3 2,4 3,9 5,6 16,5 10,7 67,2 Norrbottens län 31,3 0,5 15,5 5,1 18,8 10,5 2,1 68,7 Jönköpings län 28,7 5,1 1,5 12,4 7,8 18,9 2,1 71,3 Västra Götalands län 27,9 1,7 12,5 4,3 14,7 9,4 3,8 72,1 Blekinge län 24,5 3,9 1,2 13,6 5,4 17,9 1,2 75,5 Riket 24,0 2,0 6,1 4,8 9,2 10,9 3,9 76,0 Västerbottens län 23,9 0,4 15,3 2,0 17,5 5,1 1,2 76,1 Jämtlands län 22,5 1,4 13,8 1,5 16,6 5,6 0,3 77,5 Skåne län 22,0 3,6 1,4 6,2 5,7 12,7 3,6 78,0 Örebro län 19,5 0,6 7,1 4,7 8,9 8,8 1,8 80,5 Östergötlands län 16,8 1,1 1,1 4,9 3,5 10,3 3,0 83,2 Kalmar län 16,6 2,5 2,0 8,3 5,1 10,9 0,5 83,4 Uppsala län 14,8 0,6 1,6 2,9 3,3 7,5 4,0 85,2 Södermanlands län 14,7 0,6 0,7 5,7 2,1 11,1 1,5 85,3 Västmanlands län 14,0 0,7 1,3 3,2 3,3 7,5 3,2 86,0 Dalarnas län 13,6 4,7 3,3 1,9 8,3 4,7 0,6 86,4 Gotlands län 12,2 1,3 2,4 3,7 5,0 6,3 0,8 87,8 Hallands län 11,3 1,7 3,6 3,5 5,6 5,3 0,5 88,7 Västernorrlands län 11,0 0,4 4,1 1,7 5,5 4,7 0,7 89,0 Gävleborgs län 8,6 0,5 1,7 1,6 3,2 4,0 1,5 91,4 Källa: SCB Region Halland följer sedan 2003 besöksnäringens generella utveckling med data från SCB:s företagsregister. I denna statistik mäts utvecklingen i Beräkningsandelar: Arrangemang & aktiviteter 100 procent turismens kärnbranscher och branscher som är nära Boende & konferens 100 procent relaterade till och beroende av besöksnäringen. Exempel Kapitalvaror 10 procent Livsmedel 10 procent på sådana branscher är livsmedelshandel, shopping, Restaurang & bar 100 procent transport och underhåll bland annat i form av Shopping 33 procent Transport 10 procent byggnadshantverk. Underhåll 10 procent Tabellen härintill visar hur stor andel av olika branscher som schablonmässigt räknas till besöksnäringen. 90 Jämför vi de upplevelserelaterade näringarnas storlek och förändring med andra branscher förstärks bilden av en växande sektor. Antalet sysselsatta har under perioden 2003-2012 ökat med närmare 60 procent i Halland vilket ska jämföras med att hela arbetsmarknaden i Halland under 90 Turismens i Halland En analys av turister och turismen i Halland och ess betydelse för regionens ekonomi, Kairos Futures, 2005 72

samma period växte med drygt 32 procent. Antalet anställda inom besöksnäringen ökar i alla hallandskommunerna. Mest ökar antalet sysselsätta Falkenbergs och Varbergs kommuner. Det är också dessa kommuner som har flest anställda i turistrelaterade branscher. Besöksnäringens sysselsättning fördelat på delbransch 2003 2012 Differens Procent Riket 182 406 250 188 67 782 37,2 Halland 4 959 7 797 2 838 57,2 Hylte 65 89 25 38,0 Halmstad 1 884 2 554 670 35,6 Laholm 264 381 117 44,3 Falkenberg 940 1 649 710 75,5 Varberg 992 1 743 751 75,7 Kungsbacka 811 1 379 568 70,1 Källa: SCB, Företagsregistret Besöksnäringen har även en bra ekonomiska utveckling. Totalt sett ökade omsättningen i turistrelaterade branscher med 67,6 procent under perioden 2003-2012. Mest ökade omsättningen i en av besöksnäringens kärnbranscher, arrangemang & aktiviteter, som mer än fördubblade sin omsättning. Stor omsättningsökning uppvisar också restaurangbranschen och underhåll i form av byggnadsarbete. Besöksnäringens omsättning fördelat på delbransch, Mkr. Löpande priser Utveckling 2003-2012 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Differens Procent Arrangemang & Aktiviteter 856 989 1 039 1 389 1 433 1 519 1 537 1 655 1 764 1 792 936 109,3 Boende & Konferens 704 709 783 861 927 936 908 989 1 078 1 140 436 62,0 Kapitalvaror 51 61 63 79 90 90 98 102 93 94 43 84,3 Livsmedel 508 523 521 576 581 640 712 738 763 792 284 55,8 Restaurang & Bar 1 089 1 162 1 204 1 370 1 566 1 679 1 789 1 903 1 973 2 084 995 91,3 Shopping 1 984 2 108 2 213 2 419 2 576 2 617 2 664 2 765 2 861 2 923 939 47,3 Transport 344 356 392 399 324 381 315 371 425 432 87 25,3 Underhåll 66 92 110 112 119 120 131 143 141 133 67 101,6 Totalt 5 603 6 000 6 325 7 205 7 616 7 983 8 154 8 665 9 097 9 390 3 787 67,6 Besöksnäringens omsättning fördelat på kommun, Mkr. Löpande priser 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Differens Procent Hallands län 5 603 6 000 6 181 7 205 7 616 7 983 8 154 8 665 9 097 9 390 3 787 67,6 Hylte 73 73 80 92 95 103 105 99 97 95 22 29,5 Halmstad 1 996 2 194 2 237 2 527 2 687 2 664 2 586 2 712 2 842 2 839 843 42,2 Laholm 271 287 303 337 303 300 364 406 448 384 113 41,6 Falkenberg 1 342 1 426 1 528 1 831 1 941 2 100 2 243 2 433 2 534 2 732 1 390 103,5 Varberg 963 1 004 1 101 1 254 1 369 1 489 1 529 1 580 1 687 1 739 775 80,5 Kungsbacka 958 1 015 1 075 1 163 1 220 1 326 1 329 1 428 1 485 1 598 641 66,9 Källa: SCB, Företagsregistret Bland kommunerna ökar omsättningen i de turistrelaterade branscherna klart mest i Falkenberg, vilket till största delen kan förklaras med snabbt ökande försäljning vid handelsområdet i Ullared. Även Varbergs och Kungsbacka kommuner uppvisar en stark ökning av de turistrelaterade branschernas omsättning. Sammantaget växer besöksnäringen mer i den norra delen av Halland än i den södra både vad gäller omsättning och antal anställda i företagen. För att sammanfatta har besöksnäringen en vital roll i den halländska ekonomin, med en betydligt högre tillväxttakt än de flesta andra branscher. Besöksnäringen omsätter över 9 miljarder kronor, genererar nästan 8000 arbetstillfällen och Halland är den 6:e starkaste turistregionen i landet. Besöksnäringen är starkt dominerad av camping. Till problembilden hör att Halland ha få utländska besökare. 73

Näringslivets utveckling I denna del studeras strukturomvandlingen, den ekonomiska utvecklingen i företagen och nyföretagandet i Halland. Strukturomvandling Under de senaste årtiondena har det skett en snabb förskjutning av sysselsättning från tillverkningsindustrin och offentliga tjänster till den privata tjänstesektorn. Denna strukturomvandling drivs på av globaliseringen och den tekniska utvecklingen. Mellan 1993 och 2011 har de privata tjänsternas andel av den totala sysselsättningen ökat från 30 till 42,4 procent. Tillverkningsindustrins andel av sysselsättningen minskade mellan 1993 och 2011 från 17 procent till 13,4 procent. Samtidigt har de offentliga tjänsternas andel minskat från 37 procent till 28,7 procent. Förskjutningen från industri till privat tjänstesektor har flera förklaringar. Den viktigaste faktorn är en omfattande produktivitetsutvecklingen inom industrin, vilken har fört med sig ett minskat behov av arbetskraft. Ytterligare förklaringar är att mindre kvalificerad industriproduktion i allt större utsträckning förlagts till låglöneländer, och en omfattande outsourcing från industribranscher till tjänstebranscher. Det senare som en följd av ett ökat fokus på kärnverksamheten inom industriföretagen. 91 Diagrammet nedan visar sysselsättningsutvecklingen i olika branscher under perioden 2007-2011. Mönstret är att sysselsättningen inom tillverkningsindustrin minskar medan framför allt tjänstebranscherna handel och företagstjänster ökar sin sysselsättning. 91 Tillverkning, tjänster och tillväxt en ny bild av strukturomvandlingen i Västra Götaland, Rapport 2013:2 74

Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m. Sysselsättningsutveckling 2007-2011 Sysselsatt dagbefolkning 16-64 år -2 080-872 -90-27 -27-50 -104-38 -34-66 -60-6 38 25 38 131 112 232 111 42 33 22 216 393 147 655 497 Män Kvinnor 1 029 1 233 1 006-2 500-2 000-1 500-1 000-500 0 500 1 000 1 500 På sikt leder branschernas utveckling till en förändring av branschstrukturen i stort. Det kan konstateras att tillverkningsindustrin sysselsätter allt färre medan sysselsättningen i handeln, utbildning, vård och omsorg ökar. Bland de halländska kommunerna avviker branschstrukturen i Hylte tydligt från övriga kommuner. Där domineras arbetsmarknaden starkt av tillverkningsindustrin. Det går att konstatera att globaliseringen och den tekniska utvecklingen utsätter tillverkningsindustrin för ett särskilt stort omvandlingstryck. Kommuner med stor tillverkningsindustri står därför inför delvis annorlunda utmaningar än kommuner som domineras av tjänstenäringar. I allmänna ordalag finns det olika behov och utmaningar i olika delar av länet. Ekonomisk utveckling i näringslivet Efter en lång tid med positiv befolkningsutveckling har Halland etablerat sig som en av de regionerna med bäst ekonomisk utveckling. Som tidigare har redovisats kan detta avläsas i ökande bruttoregionprodukt, bra sysselsättningsutveckling och höga förvärvsfrekvenser. I det följande visas att även näringslivet har en god ekonomisk utveckling. 75

Omsättning totalt, miljoner kronor Omsättning per arbetsställe, miljoner kronor Omsättning i momsredovisande företag Omsättning i momsredovisande företag 2000 2011 Differens Procent 2000 2011 Differens Procent Västerbotten 102 465 172 560 70 095 68,4 Västerbotten 4,5 7,0 2,5 54,9 Uppsala 99 592 163 569 63 977 64,2 Jönköping 5,4 7,1 1,7 31,7 Halland 113 930 178 668 64 738 56,8 Västernorrland 5,1 6,5 1,4 28,0 Skåne 612 624 922 429 309 805 50,6 Uppsala 3,9 4,7 0,9 22,8 Jönköping 168 806 252 489 83 683 49,6 Riket 5,8 7,1 1,3 22,7 Västmanland 122 438 179 402 56 964 46,5 Västmanland 5,7 7,0 1,3 22,3 Stockholm 1 686 704 2 430 187 743 483 44,1 Skåne 5,3 6,4 1,1 19,9 Riket 5 447 404 7 744 097 2 296 693 42,2 Halland 4,0 4,8 0,8 19,3 Västra Götaland 998 241 1 371 465 373 224 37,4 Kronoberg 6,1 7,0 0,9 14,5 Södermanland 106 363 144 435 38 072 35,8 Norrbotten 4,9 5,5 0,6 13,1 Västernorrland 124 599 167 698 43 099 34,6 Västra Götaland 6,8 7,5 0,8 11,4 Kronoberg 105 186 140 150 34 964 33,2 Södermanland 4,7 5,2 0,5 11,1 Östergötland 213 280 266 007 52 727 24,7 Stockholm 8,5 9,4 0,9 10,0 Kalmar 99 101 121 727 22 626 22,8 Gävleborg 5,1 5,5 0,4 7,8 Gävleborg 129 956 159 465 29 509 22,7 Kalmar 4,3 4,5 0,2 3,9 Norrbotten 109 170 133 258 24 088 22,1 Östergötland 5,9 6,0 0,1 1,6 Jämtland 52 089 61 068 8 979 17,2 Örebro 5,8 5,9 0,1 1,0 Örebro 143 592 163 617 20 025 13,9 Jämtland 3,4 3,4 0,0 1,0 Värmland 119 396 133 886 14 490 12,1 Värmland 4,6 4,6 0,0-0,2 Gotland 23 811 24 642 831 3,5 Dalarna 5,1 4,6-0,5-9,1 Dalarna 142 112 143 154 1 042 0,7 Blekinge 5,7 4,7-1,1-18,8 Blekinge 74 959 70 259-4 700-6,3 Gotland 3,5 2,8-0,7-20,7 Kungsbacka 18 886 35 666 16 780 88,8 Varberg 4,7 6,3 1,6 33,7 Varberg 24 520 43 275 18 755 76,5 Halmstad 4,3 5,5 1,2 27,6 Halmstad 36 928 57 978 21 050 57,0 Laholm 2,6 3,3 0,7 26,4 Laholm 7 090 11 061 3 971 56,0 Kungsbacka 3,0 3,7 0,7 24,9 Falkenberg 16 876 24 847 7 971 47,2 Falkenberg 3,8 4,4 0,6 16,4 Hylte 9 630 5 841-3 789-39,3 Hylte 10,9 5,6-5,2-48,1 Källa: SCB, raps-ris Omsättningen i näringslivet, definierat som momsredovisande företag, ökade mellan år 2000 och 2011 med nästan 57 procent, vilket placerar näringslivet i Halland på tredjeplats jämfört med övriga län. På kommunnivå ökar näringslivets omsättning mest i Kungsbacka och Varbergs kommuner. Halmstad, Laholm och Falkenberg ligger på eller strax under länsgenomsnittet medan Hylte uppvisar en minskande omsättning i näringslivet. Den totala omsättningen påverkas av befolkningsutvecklingen, som resulterar i större lokala marknader, antalet företag och de enskilda företagens försäljning. Genom att studera omsättningen per företag (arbetsställe) ges en uppfattning om de enskilda företagens försäljning. Även här står sig det halländska näringslivet väl i en nationell jämförelse. På kommunnivå har omsättningen per företag utvecklats bäst i Varbergs kommun. Hyltes relativt svaga utveckling kan sannolikt förklaras av att kommunens näringsliv drabbades hårdare av finanskrisen 2008-2009, som en följd av dess stora inslag av industriföretag. Tidigare när näringslivets strukturomvandling beskrivs konstaterade vi att tillverkningsindustrin betyder allt mindre för sysselsättningen medan handeln, utbildning, vård och omsorg betyder allt mer. Tittat vi på de mest växande branscherna i Halland sett till omsättning bekräftas den bilden. 76

Mest växande branscher i Halland 2004-2012 Omsättningsutveckling 2004-2012 i aktiebolag, miljoner kronor Omsättning Utveckling 2012 2004-2012 Procent U25 detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 23 212 335 11 390 958 96,4 U24 parti- och provisionshandel utom med motorfordon 26 395 703 10 944 203 70,8 U22 byggverksamhet 10 278 583 6 200 907 152,1 U19 försörjning av el,gas, värme och kyla 10 366 300 4 400 195 73,8 U26 transport och magasinering 7 614 475 4 387 702 136,0 U23 handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar 6 858 040 2 238 829 48,5 U35 fastighetsverksamhet 4 731 820 1 888 682 66,4 U06 pappers- och pappersvarutillverkning 9 243 079 1 770 511 23,7 U03 framställning av livsmedel, drycker och tobak 6 245 747 1 298 762 26,3 U05 tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler 3 082 142 1 200 122 63,8 U14 tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 4 483 773 1 173 839 35,5 U13 stål- och metallframställning 2 795 100 1 103 047 65,2 U28 hotell- och restaurangverksamhet 2 086 087 1 004 011 92,8 U17 övrig tillverkning 3 700 478 975 131 35,8 U38 arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys 1 477 417 774 261 110,1 U51 annan serviceverksamhet och personliga tjänster 969 554 772 710 392,5 U37 verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänster till företag 1 398 751 771 642 123,0 U01 jordbruk, skogsbruk och fiske 1 983 930 711 838 56,0 U47 hälso- och sjukvård 1 051 135 666 785 173,5 U32 finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 1 458 017 662 384 83,3 Källa: Simplerdatabasen, Grufman-Reje AB Detaljhandel och parti- och provisionshandel är kraftigt dominerande branscher i Halland sett till omsättning, och dessa branscher har också utvecklats starkt de senaste åren. Den starka utvecklingen förklaras av en positiv befolkningsökning, växande lokala marknader och starka handelscentrum, såsom Kungsmässan i Kungsbacka kommun och Ullared i Falkenbergs kommun, vilka lockar besökare också utifrån länet att konsumera i Halland. Nyföretagande Tittar vi på nyföretagandet i Halland uppgick antalet nya företag i Hallands län år 2012 till knappt 2 100. Detta var en fördubbling av nyföretagandet i förhållande till perioden 1995-2004, då det startades cirka 1000 nya företag per år. Därefter har nyföretagandet ökat kraftigt, med en topp 2011 då det startades 2 261 nya företag i Halland. 2 500 Antal nya företag per år i Hallands län 1995-2012 2 000 2 128 2 261 2 095 1 500 1 752 1 625 1 741 1 000 1 001 960 1 017 933 983 988 969 1 012 978 1 124 1 247 1 260 500 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Tillväxtanalys, statistikportalen Nyföretagandet i Halland, uttryckt som antalet nya företag per 1000 invånare, ligger på ungefär samma nivå som i riket i genomsnitt. Etableringsfrekvensen är klart högst i Stockholms län följt 77

av Gotland och Skåne. Halland ligger totalt sett på femte plats. Bland kommunerna i Halland är etableringsfrekvensen högst i Kungsbacka kommun och lägst i Hylte. Nya företag per 1000 invånare 2012 Kvinnor Män Totalt Stockholms län 9,9 Stockholms län 20,8 Stockholms län 15,8 Gotlands län 9,3 Skåne län 16,0 Gotlands län 13,1 Jämtlands län 8,8 Gotlands län 15,8 Skåne län 12,1 Uppsala län 8,6 Riket 14,5 Riket 11,5 Skåne län 8,1 Uppsala län 14,4 Uppsala län 11,4 Hallands län 7,9 Hallands län 14,3 Hallands län 11,3 Kronobergs län 7,8 Jämtlands län 14,2 Jämtlands län 11,1 Riket 7,8 Västra Götalands län 13,0 Västra Götalands län 10,7 Västmanlands län 7,7 Södermanlands län 12,0 Dalarnas län 10,0 Örebro län 7,6 Värmlands län 11,8 Södermanlands län 9,9 Västra Götalands län 7,5 Västernorrlands län 11,6 Kronobergs län 9,5 Dalarnas län 7,0 Norrbottens län 11,6 Örebro län 9,4 Blekinge län 6,5 Dalarnas län 11,5 Västmanlands län 9,4 Östergötlands län 6,3 Gävleborgs län 11,4 Gävleborgs län 9,3 Gävleborgs län 6,2 Västmanlands län 11,3 Östergötlands län 9,1 Västerbottens län 6,1 Blekinge län 10,5 Värmlands län 9,0 Jönköpings län 6,0 Östergötlands län 10,4 Västerbottens län 9,0 Kalmar län 6,0 Jönköpings län 10,4 Blekinge län 8,9 Norrbottens län 6,0 Västerbottens län 10,4 Kalmar län 8,8 Södermanlands län 5,8 Kalmar län 10,2 Västernorrlands län 8,8 Västernorrlands län 5,7 Örebro län 10,1 Norrbottens län 8,6 Värmlands län 5,5 Kronobergs län 9,9 Jönköpings län 8,5 Källa: Tillväxtanalys Kungsbacka 14,0 Data saknas för nyföretagandet på kommunnivå Varberg 11,2 uppdelat på kön Falkenberg 10,4 Halmstad 10,3 Laholm 10,1 Hylte 7,8 Specialisering I kapitel tre beskrevs hur näringslivet utsätts för ett omvandlingstryck som bland annat leder till en ökad specialisering. I denna del studeras det halländska näringslivets specialisering. Specialiseringskvot Specialiseringskvoten är ett mått på en branschs andel av sysselsättningen i länet jämfört med den genomsnittliga för riket. En kvot på 2,0 innebär att länet har en andel som är dubbelt så stor som rikets och 1,0 att man har samma andel som riket. En hög specialiseringskvot innebär således en överrepresentation av branschen och en låg specialiseringskvot det motsatta. 78

Specialiseringskvot 2011 Branscher som är överrepresenterade i Halland jämfört med riksgenomsnittet Specialiserings Sysselsatta Syss.utv kvot 2011 2007-2011 U04 textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 3,3 822-264 U19 försörjning av el,gas, värme och kyla 2,9 2 244 23 U06 pappers- och pappersvarutillverkning 2,2 2 069-177 U12 tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 1,9 1 005-15 U11 tillverkning av gummi- och plastvaror 1,8 1 119-175 U03 framställning av livsmedel, drycker och tobak 1,7 2 823 5 U01 jordbruk, skogsbruk och fiske 1,6 4 552 1151 U21 avfallshantering, återvinning och sanering 1,4 574 71 U07 grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 1,4 642-224 U14 tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 1,4 2 980-503 U17 övrig tillverkning 1,3 1 114-576 U25 detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 1,3 10 075 547 U24 parti-och provisionshandel utom med motorfordon 1,2 7 479 726 U05 tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler 1,2 1 137-305 U23 handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar 1,2 2 446 80 U20 vattenförsörjning och avloppsrening 1,2 180 12 U22 byggverksamhet 1,2 10 525 1337 U49 öppna sociala insatser 1,1 6 726 726 U46 utbildning 1,1 15 014 48 U40 reklam och marknadsundersökning 1,1 915 101 U28 hotell- och restaurangverksamhet 1,0 4 144 376 U47 hälso- och sjukvård 1,0 8 611-683 * Den kraftiga ökningen av antalet sysselsatta i Jord- och skogsbruk beror på en definitionsändring som innebar att fler pensionerade jord- och skogsägare klassas som sysselsatta. Källa: SCB, raps-databasen. Att branschen U12 gråmarkerats beror på att Pilkington i Halmstad fortfarande fanns med i statistiken 2011. Arbetsmarknaden i Halland är enligt detta sätt att beskriva specialiserad på textil- och beklädnadsindustri, el-, gas- och värmeproduktion och pappers- och pappersvarutillverkning. I dessa branscher förklaras överrepresentationen av ett litet antal stora och dominerande företag. Andra branscher med en hög specialiseringskvot och många anställda, som U11 tillverkning av gummi- och plastvaror, U03 framställning av livsmedel, drycker och tobak, U01 jordbruk, skogsbruk och fiske, U07 grafisk produktion och reproduktion av inspelningar samt U14 tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater, kännetecknas däremot av en större spridning på fler mindre företag. Hallands arbetsmarknad är specialiserad till branscher som har en svag sysselsättningsutveckling. Det gäller särskilt de industribranscher som är överrepresenterade i Halland jämfört med riksgenomsnittet. Exempel på detta är textilindustrin, pappers- och pappersvaruindustri, grafisk industri och metallindustri. Handel, både detaljhandel och partihandel, är exempel på branscher som är överrepresenterade i Halland och som också har en stark sysselsättningsutveckling. Även byggverksamhet har en stark sysselsättningsutveckling. Generellt ökar privat och offentlig tjänsteverksamhet sysselsättningen mer än de varuproducerande branscherna. Detta är en utveckling som Halland har gemensamt med resten av Sverige, men som förstärks av den stora inflyttningen till regionen. Bland de branscher som är underrepresenterade i Halland finns några som har en stark sysselsättningsutveckling. Exempel på detta är rese-, bevaknings- och kontorstjänster, personalrelaterade tjänster och teknisk konsultverksamhet. Särskilt värt att notera är att datakonsult- och informationsverksamhet, som är en i Halland liten och starkt underrepresenterad bransch, har haft en stark utveckling de senaste åren. Lite förenklat kan det konstateras att de branscher som är överrepresenterade i Halland, flera varuproducerande branscher, har en svag eller negativ sysselsättningsutveckling. Samtidigt har 79

tjänstesektorn, som är mer eller mindre underrepresenterad i Halland, har en stark sysselsättningsutveckling. Långsamt närmar sig Hallands arbetsmarknad en sammansättning som liknar det svenska genomsnittet. Specialiseringskvot 2011 Branscher som är underrepresenterade i Halland jämfört med riksgenomsnittet Specialiserings Sysselsatta Syss.utv kvot 2011 2007-2011 U48 vård och omsorg med boende 0,9 6 084 213 U26 transport och magasinering 0,9 5 096 198 U42 uthyrning och leasing 0,9 325 66 U35 fastighetsverksamhet 0,9 1 821 6 U51 annan serviceverksamhet och personliga tjänster 0,9 2 889 121 U50 kultur, nöje och fritid 0,9 2 128 55 U44 rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och kontorstjänster m.m. 0,8 3 596 1258 U45 offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,8 5 711 662 U37 verks.som utövas av huvudkontor; konsulttjänstrer till företag 0,7 1 157 322 U36 juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 0,7 957 93 U27 post- och kurirverksamhet 0,7 788-111 U41 andra specialiserade företagstjänster inkl. veterinärverksamhet 0,7 629 119 U43 arbetsförmedling, bemanning och andra personalrel.tjänster 0,7 1 661 351 U32 finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverks. 0,7 1 089-58 U38 arkitekt- och teknisk konsultverks. teknisk provning och analys 0,6 1 586 383 U29 förlagsverksamhet, film-, video- och tv-programprod. 0,6 913-65 U18 reparationer och installationer av maskiner och apparater 0,6 380 36 U16 transportmedelstillverkning 0,5 1 206-193 U15 tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur mm. 0,5 1 832-222 U34 stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring 0,5 187 1 U09 tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 0,4 223-174 U02 utvinning av mineral 0,4 106 12 U33 försäkring och pensionsfondsverks. utom obl. socialförsäkring 0,4 253 11 U31 dataprogrammering, datakonsultverks.och informationstjänster 0,3 875 225 U39 vetenskaplig forskning och utveckling 0,2 132-5 U13 stål- och metallframställning 0,2 166-56 U30 telekommunikation 0,1 84-60 U10 tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel 0,0 17 3 Branschöverskridande kompetensknippen i Halland Här tittar vi på specialisering och inbäddning för att ge en bild av Hallands näringslivsprofil. Specialisering avser hur många anställda det finns i en bransch i Halland i förhållande till antalet anställda i riket. Inbäddning är hur väl branscher använder de kompetenser som finns tillgängliga regionalt. En god inbäddning förbättrar företagens möjligheter till kunskapsutbyte, kompetensförsörjning och innovation. Att titta just på humankapital och kompetens motiveras av dess centrala betydelse för företags konkurrenskraft. Det går att få en fördjupad förståelse för näringslivets utvecklingsmöjligheter genom att studera hur olika branscher använder samma typ av kompetens, det vill säga hur inbäddade det är i den regionala kompetensstrukturen. Det är betydligt mer sannolikt att ekonomin utvecklas inom branscher som är relaterade till det som redan finns i en region. Nya branscher, ny produktion eller ny arbetsdelning uppstår sällan ur intet. Därför är branscher inbäddning ett underlag för att peka ut styrkeområden inom den regionala tillväxtpolitiken. Halland har flera betydelsefulla specialiserade branscher inom jord- och skogsbruk och tillverkningsindustrin. Inom jordbruk och livsmedel, och vissa av de verkstadsindustriella branscherna, har Halland många starka och väl inbäddade branscher. Inom dessa sektorer är Hallands ekonomiska struktur inte reducerad bara till enskilda branscher i kompetensknippet, utan de viktigaste relaterade branscherna är också viktiga i Hallands ekonomiska struktur. Dessa specialiserade branscher är väl inbäddade i den regionala kompetensstrukturen. Det motsatta gäller då också med en slående tydlighet de sektorer där regionen är svagare specialiserad som 80

exempelvis IT och delar av tjänstesektorn. Här är de regionala aktörerna omgivna av tämligen svaga regionala resursstrukturer, relativt sett. 92 Hallands mest specialiserade och starkast inbäddade branscher över 100 anställda Mest specialiserade Starkast inbäddade Dryck Veterinärer Textil Livsmedelspartihandel Centrallager och magasin Papper Elverk, elnätföretag Jordbrukspartihandel Camping Djurskötsel Papper Odling Blandat jordbruk Källa: Branschöverskridande kompetensknippen, Martin Henning 2014 Vi kan konstatera att om vi tittar på det halländska näringslivet i relation till riket så är företrädesvis jord- och skogsbruk samt olika livsmedelsbranscher, som sticker ut. Dessa branschers specialisering och inbäddning skapar förutsättningar för att vidareutveckla, diversifiera och stärka dessa områden. Innovationskraft Globalisering, ökad internationell konkurrens och teknisk utveckling tillskrivs en allt större betydelse för näringslivets innovationskraft. 93 För att kunna göra bedömningar av en regions innovationsförmåga har organisationen Reglab, vilken är ett forum för lärande om regional utveckling, tagit fram ett innovationsindex. Indexet syftar till att ge en helhetsbild av innovationsförmågan i en region enligt tre dimensioner: grundförutsättningar, förnyelseförmåga och marknadsförmåga. 94 Grundförutsättningar: Dessa bestäms av faktorer som är viktiga för att skapa ett öppet och kreativt klimat där individer, och därmed idéer, möts och utvecklas. Det gäller faktorer som öppenhet, mångfald och tolerans, den generella utbildningsnivån och rörligheten på arbetsmarknaden. Förmåga till förnyelse: Hit räknas en regions förmåga att möta och utvecklas i takt med omvärldens förändringstryck. Centrala faktorer är förmåga till nyskapande i näringslivet, att det finns ett positivt klimat och en positiv attityd till förändring och förnyelse, samt att det finns tillgång till resurser för innovation. Förmåga att kommersialisera en idé på en marknad: Till detta område räknas faktorer som näringslivets öppenhet och internationella kopplingar, liksom tillgång till kapital och kunskap om att förpacka och skydda en innovation genom design, varumärke eller patentskydd. De faktorer som bestämmer förnyelseförmåga och marknadsförmåga är i högre grad påverkbara, och mer snabbföränderliga, än vad som är fallet med grundförutsättningarna. Hallands grundförutsättningar bedöms som goda om man jämför med övriga län. Grundförutsättningarna 92 Branschöverskridande kompetensknippen, Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet, Martin Henning och Ljubica Nedelkoska, 2014. 93 Kunskapsplattform för Halland 2020, Karios Futures 2012 94 Reglab. Innovationsindex 2013, Regional förmåga till ekonomisk förnyelse 81

är starka i regioner med en långvarig positiv befolkningsutveckling. Inflyttningen leder långsiktigt till hög utbildningsnivå och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Indexvärde 100 motsvarar värdet för samtliga regioner i Sverige. Detta innebär att flertalet av regionerna hamnar under det genomsnittliga indexvärdet, då storstäderna framför allt Stockholm får höga värden. Innovationsindex 2013 Grundförutsättningar Förnyelseförmåga Marknadsförmåga Totalt index Stockholm 120,3 Uppsala 152,6 Stockholm 135,2 Stockholm 118,5 Uppsala 100,8 Östergötland 137,8 Västra Götaland 102,0 Uppsala 117,2 Västra Götaland 97,5 Västerbotten 134,6 Skåne 100,4 Östergötland 106,5 Halland 95,2 Västra Götaland 111,7 Västmanland 98,5 Västra Götaland 103,7 Skåne 94,8 Skåne 110,2 Uppsala 98,1 Skåne 101,8 Gotland 94,3 Stockholm 100,1 Östergötland 90,4 Västerbotten 101,1 Jämtland 93,0 Västernorrland 93,4 Västernorrland 86,7 Västernorrland 89,1 Norrbotten 91,9 Blekinge 87,9 Norrbotten 80,8 Västmanland 88,3 Jönköping 91,7 Gävleborg 87,2 Södermanland 80,7 Södermanland 84,5 Kronoberg 91,7 Södermanland 84,6 Jönköping 80,4 Norrbotten 83,9 Örebro 91,5 Kronoberg 79,2 Kronoberg 80,4 Kronoberg 83,8 Västmanland 91,2 Norrbotten 79,0 Västerbotten 78,8 Gävleborg 82,0 Östergötland 91,2 Örebro 78,3 Halland 76,6 Örebro 81,8 Västerbotten 89,9 Värmland 77,3 Örebro 75,8 Jämtland 81,2 Södermanland 88,4 Västmanland 75,2 Jämtland 75,8 Jönköping 80,4 Västernorrland 87,4 Jämtland 74,9 Dalarna 74,4 Halland 79,7 Kalmar 86,9 Gotland 70,2 Gävleborg 74,2 Blekinge 79,0 Värmland 86,4 Jönköping 68,9 Värmland 73,1 Värmland 78,9 Dalarna 85,5 Halland 67,3 Gotland 70,0 Gotland 78,2 Gävleborg 84,5 Dalarna 66,6 Kalmar 69,2 Dalarna 75,5 Blekinge 80,5 Kalmar 59,9 Blekinge 68,6 Kalmar 72,0 Källa: Reglab, Innovationsindex 2013 Hallands förmåga till förnyelse och att kommersialisera en idé på en marknad bedöms som relativt låga jämfört med andra län. Förnyelseförmågan är högst i de stora universitetsregionerna och i regioner med stora och kunskapsintensiva företag. Den halländska småföretagsstrukturen, med företag som normalt har små FoU-investeringar och som anställer få akademiker, förklarar Hallands mycket låga indexvärde på förnyelseförmågan. Hallands relativt svaga index på marknadsförmåga förklaras av liten andel utlandsägda företag, liten export och liten andel av riskkapitalinvesteringarna i Sverige. 82

Innovationsindex för Halland 2013 Grundförutsättningar 95,2 Förvärvsfrekvens bland utlandsfödda, 113,5 Branschfördelning mellan kön Index of dissimilarity 89,8 De 10 största branscherna i länets andel av total sysselsättningen 87,8 Andel med minst 3 års eftergymnasiala studier 91,4 Andel individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren 93,3 Förnyelseförmåga 67,3 Andel nystartade företag per 100 befintliga företag 87,8 Andel elever som deltagit i Ung Företagsamhets utbildningskoncept 109,4 Andel som instämmer att företaget är innovativt i Tillväxtverkets undersökning 106,4 Forskningsmedel som andel av totala medel vid universitet/högskola 11,7 FoU-resurser vid privata arbetsställen som andel av BRP 21,2 Marknads förmåga 76,6 Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken 77,3 Export som andel av bruttoregionalprodukten 53,0 Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen 113,6 Andelen patent-, varumärkes- och designansökningar per capita 100,6 Regionens andel av totala antalet riskkapitalinvesteringar 38,6 Totalt index 79,7 Källa: Reglab, Innovationsindex 2013 Eftersom det halländska näringslivet växer starkare sett till omsättning, förädlingsvärde och antal sysselsatta än flertalet andra län kan man säga att företagen i Halland överpresterar sett till vilka kunskapsförutsättningar det finns i regionen. Det finns alltså andra faktorer än innovationsförmågan som bidrar till näringslivets tillväxt. En förklaring finner vi om tittar på Hallands branschstruktur. De branscherna i Halland med starkast utveckling är olika handelsbranscher och bygg, vilka delvis växer som ett resultat av växande befolkning och större lokala marknader. Det finns även andra värderingar av innovationskraften. En undersökning från Tillväxtverket visar att Halmstads FA-region är den region där flest företag anser sig vara innovativa i att ta fram nya varor och där näst flest industriföretag anser sig vara innovativa i att ta fram nya tjänster. Bland tjänsteföretagen är man dock mer genomsnittlig i bedömningen. 95 Reglabs innovationsindex utgår från förutsättningarna för innovation. De halländska företagens egen uppfattning om innovativitet handlar snarare om hur de själva uppfattar den faktiska innovationskraften, dvs. en slags output av förutsättningarna. En positiv syn på den egna förmågan att förnyas kan även vara en tillgång i sig. Ett företag som reagerar på förändringar i omvärlden och tar dem till utgångspunkt för att utveckla nytt kan få fler att följa efter. OECD beskriver en global utveckling där konkurrensvillkoren för företag förändras. Från att storföretag med stel uppbyggnad och med fokus på effektivitet har gynnats så kommer små och medelstora företag med flexibel organisation och med fokus på kunskap och innovation att gynnas framöver. Hallands småskaliga näringslivsstruktur passar in i denna utveckling i de avseendena att det är snabbfotat och flexibelt. På längre sikt krävs dock att det flexibla småskaliga näringslivet ökar sitt kunskapsinnehåll för att inte regionen ska tappa i konkurrenskraft. Uppsamling 95 Tillväxtverket: Företagandet i Sveriges regioner. Företagens villkor och verklighet 2011. 83

- Det finns stora skillnader mellan de halländska kommunernas branschstruktur. Hylte kommuns stora beroende av tillverkningsindustrin ger annorlunda utmaningar än exempelvis Kungsbacka kommun, med en stor handels- och byggsektor. - Värdet av Hallands varuexport är relativt lågt. Hallands varuexport är i huvudsak fokuserat till Danmark och Norge. Det kommer vara betydelsefullt att stärka relationer till även andra marknader, både i Europa och på nya tillväxtmarknader. - Det utländska ägandet ökar i Hallands näringsliv. 16 procent av de sysselsatta är anställda i företag med utländskt ägande. - Andelen företagare av de sysselsatta är större bland män än bland kvinnor. Trots ett högt nyföretagande minskar andelen företagare i Halland och företagare har generellt en hög medelålder. - Besöksnäringen har en vital roll i den halländska ekonomin, med en betydligt högre tillväxttakt än de flesta andra branscher. Besöksnäringen omsätter över 9 miljarder kronor och genererar nästan 8000 arbetstillfällen och Halland är den 6:e starkaste turistregionen i landet. Besöksnäringen är starkt dominerad av camping. Till problembilden hör att Halland ha få utländska besökare. - Strukturomvandlingen i Halland kännetecknas av en minskad sysselsättning i tillverkningsindustrin och en växande privat tjänstesektor. - Näringslivets ekonomiska utveckling är bra i nationell jämförelse. I Halland är det olika handelsbranscher och bygg som växer mest. Denna utveckling förklaras delvis av den positiva befolkningsökningen och växande lokala marknader. - Det halländska näringslivet är specialiserat till vissa industribranscher samt jord- och skogsbruk. Dessa branscher är överrepresenterade i Halland i förhållande till riksgenomsnittet. Tjänstebranscher med stort kunskapsinnehåll är däremot underrepresenterade i Halland. - Eftersom det halländska näringslivet växer starkare sett till omsättning, förädlingsvärde och antal sysselsatta än flertalet andra län kan man säga att företagen i Halland överpresterar sett till vilka kunskapsförutsättningar det finns i regionen. Det finns alltså andra faktorer än innovationsförmågan som bidrar till näringslivets tillväxt. En förklaring är den starka utvecklingen inom olika handelsbranscher och bygg, vilka delvis växer som ett resultat av växande befolkning och större lokala marknader. 84

Hallands landsbygd Analysen av den halländska landbygden inleds med att sätta in frågorna om stad och land i ett större demografiskt och geografiskt perspektiv. Därefter redovisas fakta om den halländska landsbygden med betoning på befolkningsutveckling, demografi och arbetsmarknad. Avsnittet avslutas med ett resonemang om företagande på landsbygden och betydelsen av bredband som en förutsättning för landsbygdsutveckling. Halland har under lång tid haft en stark folkmängdstillväxt. En utveckling som blir allt starkare i Sverige är den ökande befolkningskoncentrationen till storstäderna och storstädernas närhet. Hallands landsbygd drar delvis nytta av denna utveckling. Men det finns samtidigt en motsatt trend, en kontraurbanisering eller enklare uttryckt en utflyttning från städerna till den omgivande landsbygden och i en del fall en återflyttning till landsbygden. Drivkrafter kan exempelvis vara viljan att leva närmare naturen, lägre boendekostnader eller att komma tillbaka till hembygden. Sannolikt är den gemensamma nämnaren önskan om ett bättre liv eller förutsättningar för ett mer innehållsrikt liv på en plats där man trivs. 85 Kartan visar graden av närhet till stora tätorter i sydvästra Sverige. Det är tydligt att Hallands kustområde har hög, och i vissa fall mycket hög, tillgänglighet till stora befolkningskoncentrationer. Stora delar av Hallands inland har däremot sämre tillgänglighet till stora tätorter. Till största delen sker kontraurbaniseringen till tätortsnära landsbygd. En plats attraktivitet bestäms till stor del utifrån vilka krav och preferenser individerna har. I analyser av individers flyttmotiv har det funnits en tendens att överskatta flyttarnas personliga preferenser. För ett beslut att flytta är det viktigt att en plats också kan uppfylla grundläggande behov och krav. Tillgången till arbete och försörjning är naturligtvis viktiga för ett beslut om att exempelvis Källa: Tillväxtanalys flytta från staden till den omgivande landsbygden. Fler och fler landsbygdsbor har arbetet kvar i staden, som man efter flyttningen pendlar till. Tillgång till bra bredband ökar i betydelse särskilt för de som avser att driva företag på landsbygden. Sammantaget är kontraurbaniseringen och det ökande landsbygdsboendet i de tätortsnära landsbygderna till stor del ett uttryck för förändrade boendemönster. Många utflyttare från

städerna till landsbygden behåller en urban livsstil och mycket av stadens fördelar när de flyttar. I storstädernas närhet och i tätortsnära landsbygder som i Halland ersätts efterhand jord- och skogsbrukskulturen av en landsbygdskultur som är starkt kopplad till staden. Genom storstadskoncentration och kontraurbanisering kan man säga att land och stad allt mer växer ihop, åtminstone i Sveriges mest tätbefolkade områden Struktur och utveckling på Hallands landsbygd I denna redovisning används de geografiska begreppen landsbygd, städerna och övriga tätorter. Städerna definieras som huvudtätorterna i respektive kommun, det vill säga tätorterna Hyltebruk, Halmstad, Laholm, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Folkmängdsutveckling Av Hallands befolkning bor 64 938 personer på landsbygden, 138 553 personer i städerna och 103 349 i övriga tätorter. Totalt bor över 240 000 av Hallands invånare i tätorterna och knappt 65 000 på landsbygden. Landsbygdbefolkning 2013 Procent Hylte 33,7 Halmstad 9,4 Laholm 33,9 Falkenberg 25,3 Varberg 28,7 Kungsbacka 21,9 Hallands län 21,2 Det innebär att 21 procent av hallänningarna bor på landsbygden. Störst andel landsbygdsbefolkning, cirka 34 procent, finns i Hylte och Laholms kommuner medan landsbygdsbefolkningen i Halmstads kommun bara uppgår till 9,5 procent. Landsbygden har en sämre befolkningsutveckling än tätorterna. Mellan 2008 och 2013 ökade landsbygdsbefolkningen med drygt 600 invånare (0,8 procent) medan städerna ökade med 7 743 (5,9 procent) och övriga tätorter med 4 920 (5 procent). Landsbygdbefolkningen ökar i Hallands Folkmängdsutveckling i Halland län 2008-2013 Fördelat på landsbygd, övriga tätorter och städerna (Tätorterna Hyltebruk, Halmstad, Laholm, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka) 2008 2013 Differens Procent Halland landsbygd 64 333 64 938 605 0,9 Halland städerna 130 810 138 553 7 743 5,9 Halland övriga tätorter 98 429 103 349 4 920 5,0 Halland Total 293 572 306 840 13 268 4,5 2008 2013 Differens Procent Hylte landsbygd 3 461 3 368-93 -2,7 Hyltebruk 3 801 3 652-149 -3,9 Hylte övriga tätorter 3 011 2 981-30 -1,0 Hylte Total 10 273 10 001-272 -2,6 2008 2013 Differens Procent Halmstad landsbygd 8 870 8 887 17 0,2 Halmstad 57 241 60 446 3 205 5,6 Halmstad övriga tätorter 24 130 24 751 621 2,6 Halmstad Total 90 241 94 084 3 843 4,3 2008 2013 Differens Procent Laholm landsbygd 8 083 7 962-121 -1,5 Laholm 5 920 6 205 285 4,8 Laholm övriga tätorter 9 255 9 350 95 1,0 Laholm Total 23 258 23 517 259 1,1 2008 2013 Differens Procent Falkenberg landsbygd 10 846 10 602-244 -2,2 Falkenberg 19 359 20 745 1 386 7,2 Falkenberg övriga tätorter 10 246 10 565 319 3,1 Falkenberg Total 40 451 41 912 1 461 3,6 2008 2013 Differens Procent Varberg landsbygd 16 753 17 208 455 2,7 Varberg 26 408 28 076 1 668 6,3 Varberg övriga tätorter 13 512 14 652 1 140 8,4 Varberg Total 56 673 59 936 3 263 5,8 2008 2013 Differens Procent Kungsbacka landsbygd 16 320 16 911 591 3,6 Kungsbacka 18 081 19 429 1 348 7,5 86 Kungsbacka övriga tätorter 38 275 41 050 2 775 7,3 Kungsbacka Total 72 676 77 390 4 714 6,5

norra del, Kungsbacka och Varbergs kommuner, men ökningen är liten. Störst minskning av landsbygdsbefolkningen har Falkenbergs och Hylte kommuner med minus 4,1 respektive minus 1,4 procent. I Hylte kommun är det tydligt att problemet med minskande folkmängd totalt sett i första hand förklaras av tätorternas svaga utveckling. De generella tendenserna i Halland är att befolkningen allt mer koncentreras till tätorterna, särskilt till städerna och tätorter i kustområdet, samt att landsbygden i länets norra del drar nytta av närheten till Göteborgsregionen. Åldersstruktur Totalt sett är knappt 24 procent av Hallands befolkning under 20 år. Andelen invånare i åldersgrupperna under 20 år är störst i gruppen övriga tätorter (26,8 procent) och på landsbygden (23,6 procent). I städerna är däremot andelen unga betydligt mindre, endast 20,7 procent. Det omvända gäller för den äldsta åldersgruppen. Andelen invånare över 80 år är större i städerna än på landsbygden och i övriga tätorter. Åldersgruppen 65-79 år är däremot ungefär lika stor i tätorterna som på landsbygden. Befolkning 2013 fördelat på åldersklasser Män Därav: 0-19 20-64 65+ 65-79 80+ Landsbygd 23,4 56,3 20,4 16,3 4,0 Städerna 21,8 59,3 18,9 14,0 4,9 Övriga tätorter 27,9 52,6 19,5 15,6 3,9 Hallands län 24,2 56,4 19,4 15,1 4,4 Kvinnor Därav: 0-19 20-64 65+ 65-79 80+ Landsbygd 23,9 56,6 19,6 15,2 4,4 Städerna 19,8 55,9 24,4 16,0 8,4 Övriga tätorter 25,7 52,9 21,4 15,5 5,9 Hallands län 22,6 55,0 22,4 15,7 6,7 Båda könen Därav: 0-19 20-64 65+ 65-79 80+ Landsbygd 23,6 56,4 20,0 15,8 4,2 Städerna 20,7 57,6 21,7 15,0 6,7 Övriga tätorter 26,8 52,7 20,4 15,5 4,9 Hallands län 23,4 55,7 20,9 15,4 5,6 Utbildningsnivå och medelinkomst Som en effekt av den långvariga inflyttningen har Halland en förhållandevis hög utbildningsnivå. De enda regioner som har större andel med högskoleutbildning är storstadsregionerna och de stora universitetsregionerna. Skillnaderna mellan landsbygden och tätorterna är dock förhållandevis stora. Den genomsnittliga utbildningsnivån, mätt som andelen med högskoleutbildning i åldersgruppen 20-64 år är drygt 29 procent på landsbygden och 37 procent i städerna. I Halland, liksom i övriga Sverige, har kvinnor en betydligt högre utbildningsnivå än män. Utbildningsnivå 2012 Andel av befolkningen 20-64 år som har högskoleutbildning Män Kvinnor Totalt Landsbygd 22,4 37,0 29,4 Städerna 32,7 41,3 37,0 Övriga tätorter 31,6 40,5 36,1 Total 30,1 40,2 35,1 Medelinkomsten är generellt hög i Halland. Bara i Stockholms län är inkomsterna högre. På den halländska landsbygden uppgår den genomsnittliga förvärvsinkomsten i åldersgruppen 20-64 år till över 283 000 kronor. I städerna är genomsnittet knappt 272 000 kronor och i övriga tätorter 87 Medelinkomst 2012 Förvärvsinkomst per individ 20-64 år Män Kvinnor Total Landsbygd 324 470 239 889 283 653 Städerna 308 743 234 735 271 773 Övriga tätorter 380 816 262 504 321 630 Hallands län 335 154 244 800 290 323

över 321 000 kronor. Generellt är inkomsterna högst i Hallands kustområde, särskilt sticker kustområdet i Kungsbacka och Halmstad ut med mycket höga genomsnittliga förvärvsinkomster. Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingen av antalet förvärvsarbetande är positiv i stora delar av Halland. Till skillnad från befolkningsutvecklingen så ökar antalet arbetstillfällen, förvärvsarbetande dagbefolkning, på landsbygden. I absoluta tal ökar dock antalet förvärvsarbetande mest i städerna, men den procentuella utvecklingen är bättre på landsbygden än i städerna och mycket bättre än i länets övriga tätorter, där antalet arbetstillfällen minskar något. Sysselsättningsutveckling 2007-2012 Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+ år Man Kvinna Båda könen 2007 2012 differens procent 2007 2012 differens procent 2007 2012 differens procent Landsbygd 11 824 12 919 1 095 9,3 5 590 5 996 406 7,3 17 414 18 915 1 501 8,6 Städerna 35 184 37 177 1 993 5,7 37 148 40 267 3 119 8,4 72 332 77 444 5 112 7,1 Övriga tätorter 13 134 12 865-269 -2,0 13 913 13 854-59 -0,4 27 047 26 719-328 -1,2 Rest uppgift saknas 3 902 4 764 862 22,1 5 042 5 375 333 6,6 8 944 10 139 1 195 13,4 Halland totalt 64 044 67 725 3 681 5,7 61 693 65 492 3 799 6,2 125 737 133 217 7 480 5,9 Rest uppgift saknas består av ospecifiserad arbetsplats, växlande arbetsplats och att uppgift saknas. Halland hade 2012 den högsta förvärvsfrekvensen i landet. Andelen förvärvsarbetande uppgick till 81,8 procent av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år. För män var förvärvsfrekvensen 83,5 och för kvinnor 80,1. Dessa värden överträffas på den halländska landsbygden som 2012 hade en förvärvsfrekvens på hela 86 procent. 88,1 procent av männen och 83,9 procent av kvinnorna. Förvärvsfrekvens 2012 Andel förvärvsarbetande nattbefolkning 20-64 år Män Kvinnor Totalt Landsbygd 88,1 83,9 86,0 Städerna 79,5 76,9 78,2 Övriga tätorter 86,0 82,4 84,2 Hallands län 83,5 80,1 81,8 Även om sysselsättningen totalt sett är hög hos landsbygdens och de mindre tätorternas befolkning så är arbetsplatserna i hög grad lokaliserade till städerna. År 2012 fanns det 31 014 förvärvsarbetande på landsbygden, men det fanns bara 16 497 tillgängliga arbeten. I gruppen övriga tätorter fanns knappt 46 000 förvärvsarbetande men bara 33 039 arbeten. I städerna däremot är antalet arbeten fler än antalet förvärvsarbetande. Många som bor på landsbygden pendlar alltså till jobbet, ofta till städer i Halland eller i angränsande regioner, särskilt i Göteborgsregionen. Självförsörjningsgrad i procent 2012 Förvärvsarbetande Männatt- Kvinnor och dagbefolkning Båda könen i Hallands län 2012 Landsbygd 68,5 Män 35,9 53,2 Kvinnor Båda könen Städerna Nattbefolkning 110,3 125,4 Dagbefolkning 117,7Nattbefolkning Dagbefolkning Nattbefolkning Dagbefolkning Övriga Landsbygd tätorter 66,3 16 42377,7 11 255 71,9 14 591 5 242 31 014 16 497 Hallands Städerna län 86,3 31 53690,2 34 795 88,2 30 413 38 138 61 949 72 933 Övriga tätorter 23 466 15 558 22 501 17 481 45 967 33 039 Hallands län 71 425 61 608 67 505 60 861 138 930 122 469 Nattbefolkning avser förvärsarbetande som bor i området, dagbefolkning är antalet arbetsplatser i området Självförsörjningsgraden är ett uttryck för antalet arbeten (förvärvsarbetande dagbefolkning) i relation till antal sysselsatta (förvärvsarbetande nattbefolkning) i ett område. På den halländska landsbygden är självförsörjningsgraden 53,2 procent, det finns alltså bara drygt hälften så många arbeten som det finns förvärvsarbetande. Tabellen här intill visar också på en stor skillnad mellan könen. Arbetsmarknaden på landsbygden är betydligt bättre för män än för kvinnor. Nästan två 88

tredjedelar av landsbygdens förvärvsarbetande kvinnor pendlar till arbete i tätorterna, särskilt till de större städerna. Branschstruktur på landsbygden och i städerna På Hallands landsbygd finns knappt 19 000 arbeten, i städerna knappt 73 000 och i övriga tätorter knappt 27 000. Branschstrukturen i de tre områdena framgår av nedanstående tabell. Branschstruktur 2012. Sysselsatt dagbefolkning 20-64 år. Andel i procent av totalsysselsättningen Övriga Hallands Landsbygd Städerna tätorter län Jordbruk, jakt och skogsbruk 14,3 0,3 1,1 2,5 Utvinning av mineral 0,3 0,0 0,0 0,1 Tillverkning 15,8 12,1 18,8 13,4 Försörjning av el, gas, värme mm 10,2 0,6 0,3 1,8 Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering mm 0,8 0,5 0,6 0,6 Byggverksamhet 10,9 6,4 9,0 8,1 Handel 13,8 15,8 17,4 15,1 Transport och magasinering 5,2 5,0 3,6 4,7 Hotell och restaurang 3,0 3,2 3,5 3,1 Informations- och kommunikationsverksamhet 0,5 1,9 0,8 1,4 Finans- och försäkringsverksamhet 0,1 1,7 0,4 1,2 Fastighetsverksamhet 0,5 1,7 0,6 1,3 Verksamhet inom juridik, ekonomi mm 3,5 3,9 4,0 3,8 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster mm 5,6 4,0 1,3 4,2 Offentlig förvaltning och försvar 0,0 7,4 0,3 4,5 Utbildning 5,5 11,3 19,0 11,9 Vård och omsorg; sociala tjänster 3,5 20,1 14,6 17,2 Kultur, nöje och fritid 2,4 1,7 1,2 1,7 Annan serviceverksamhet 2,1 2,0 2,8 2,2 De största branscherna på landsbygden är tillverkningsindustri, jord och skogsbruk, handel, byggverksamhet samt energiförsörjning. De branscher som dominerar i tätorterna är vård och omsorg, handel, tillverkningsindustri och utbildning. Sammantaget dominerar de varuproducerande branscherna något mer på landsbygden, medan tjänstesektorn är mer koncentrerad till städerna. Det är stor skillnad mellan kvinnor och män när det gäller vilka branscher de förvärvsarbetande på landbygden arbetar i. Bland kvinnor som har sin arbetsplats på landsbygden är de vanligaste branscherna handel, utbildning, jord och skogsbruk, tillverkning samt vård och omsorg. Män med arbete på landsbygden har sin arbetsplats i tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk, byggverksamhet, handel och energiförsörjning. 89

Sysselsättning på landsbygden i Halland 2012 Förvärvsarbetande dagbefolkning 20-64 år fördelat på män och kvinnor Män Kvinnor Tillverkning 2 101 Handel 759 Jordbruk, jakt och skogsbruk 1 832 Utbildning 700 Byggverksamhet 1 684 Jordbruk, jakt och skogsbruk 522 Handel 1 515 Tillverkning 509 Försörjning av el, gas, värme mm 1 291 Vård och omsorg; sociala tjänster 437 Transport och magasinering 722 Försörjning av el, gas, värme mm 395 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster mm 595 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster mm 331 Verksamhet inom juridik, ekonomi mm 313 Hotell och restaurang 319 Kultur, nöje och fritid 211 Verksamhet inom juridik, ekonomi mm 264 Utbildning 207 Annan serviceverksamhet 247 Hotell och restaurang 173 Kultur, nöje och fritid 179 Vård och omsorg; sociala tjänster 135 Transport och magasinering 133 Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering mm 128 Byggverksamhet 120 Annan serviceverksamhet 106 Fastighetsverksamhet 29 Informations- och kommunikationsverksamhet 64 Informations- och kommunikationsverksamhet 18 Fastighetsverksamhet 58 Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering mm 11 Utvinning av mineral 37 Utvinning av mineral 7 Finans- och försäkringsverksamhet 14 Finans- och försäkringsverksamhet 5 Offentlig förvaltning och försvar 0 Offentlig förvaltning och försvar 0 Företagande på landsbygden De skillnader i förutsättningar som kan identifieras i olika delar av landet gäller inte bara den demografiska utvecklingen utan också förutsättningarna för näringslivsutveckling på landsbygden. Fortfarande är vissa branscher, trots globalisering och urbanisering, starkt platsbundna. Det gäller de areella näringarna med dess produktion av livsmedel, energiråvara, trävaror mm och det gäller i ökande grad verksamheter som turism, upplevelser och hälsoföretag. Andel företagare 2012 De platsbundna branscherna, som jord- och Andel av förvärvsarbetande dagbefolkning 20-64 årskogsbruk, förklarar till stor del att Män Kvinnor Totalt företagande är betydligt vanligare på Landsbygd 28,2 21,1 26,0 landsbygden än i tätorterna. Mer än en Städerna 9,4 3,9 6,5 fjärdedel (26 procent) av de sysselsatta på Övriga tätorter 20,5 7,5 13,6 landsbygden är företagare. Andelen företagare Hallands län 11,6 3,7 7,3 uppgår i gruppen övriga tätorter till 13,6 procent och i städerna endast till 7,3 procent. Även jordbruket påverkas av storstadsområdenas och de större städernas ökande betydelse. Andelen åkerareal är störst i storstadsområdena och jordbrukets ekonomiska förutsättningar är bäst i dessa områden. I folkrika stadsområden har jordbruket en fördel genom sin närhet till stora och köpstarka lokala marknader. Här finns underlag för olika typer av nischad produktion som genom sin närhet till marknaden kan producera tillräckligt stora volymer för att nå lönsamhet i en bransch som präglas av stark priskonkurrens. Bredband Tillgång till bredband med hög överföringskapacitet är och blir allt viktigare och för utveckling och tillväxt. På landsbygden är tillgången till bredband en avgörande attraktivitets- och utvecklingsfaktor. Bredband med hög överföringshastighet är en förutsättning för att kunna utveckla och driva företag såväl i tätorterna som på landsbygden. 90

Bredbandstäckningen är generellt svag i Hallands län. I befolkningen hade 2013 bara 32,6 procent tillgång till bredband med en överföringshastighet på minst 100 Mbit per sekund. Bland arbetsställena hade bara 25,8 procent snabbt bredband. Detta placerar Halland bland de län som har sämst tillgång till snabbt bredband. Bland kommunerna är bredbanstillgången bäst i Varbergs och Halmstads kommuner, men även dessa ligger klart under riksgenomsnittet. Bredbandstäckning oktober 2013 Andel av befolkning och arbetsställen som har tillgång till bredband med minst 100 Mbit per sekund Befolkning Arbetsställen Stockholms län 75,9 Stockholms län 73,1 Västerbottens län 73,8 Västerbottens län 67,7 Västmanlands län 59,8 Örebro län 50,2 Örebro län 59,8 Västmanlands län 49,2 Östergötlands län 53,9 Riket 46,2 Riket 53,6 Norrbottens län 44,4 Norrbottens län 50,9 Östergötlands län 44,4 Södermanlands län 50,4 Uppsala län 41,4 Uppsala län 50,0 Västra Götalands län 40,7 Västra Götalands län 49,1 Södermanlands län 38,9 Skåne län 47,1 Skåne län 37,5 Gävleborgs län 46,5 Västernorrlands län 37,4 Västernorrlands län 45,6 Gävleborgs län 36,9 Kronobergs län 43,5 Kronobergs län 36,3 Jämtlands län 41,2 Jönköpings län 34,5 Gotlands län 41,1 Jämtlands län 34,1 Jönköpings län 40,3 Gotlands län 31,1 Värmlands län 35,4 Blekinge län 28,9 Blekinge län 34,9 Värmlands län 27,6 Dalarnas län 32,8 Hallands län 25,8 Hallands län 32,6 Dalarnas län 22,5 Kalmar län 30,7 Kalmar län 20,7 Varberg 45,5 Varberg 40,5 Halmstad 42,8 Halmstad 35,8 Falkenberg 26,7 Kungsbacka 18,8 Kungsbacka 22,0 Falkenberg 17,7 Laholm 14,3 Laholm 10,7 Hylte 8,7 Hylte 3,8 Källa: Post- och telestyrelsen, PTS Bredbandskartläggning 2013 Avser situationen 1 oktober 2013. Kartan på nästa sida visar i mer detalj på de stora skillnaderna mellan kommunerna i Halland vad gäller fiberutbyggnaden, men även inom kommunerna och mellan städer, tätort och landsbygd finns stora skillnader. Fiber är den bredbandsteknik som är att föredra då den är robust och okänslig för avstånd och antal användare. Utbyggnaden av fiber drivs idag på marknadsmässiga grunder vilket har resulterat i att landsbygden inte är lika attraktiv att förse med fiberkabel som de tätbebyggda områden som ger mer vinst per investerad krona. Företagare och invånare behöver såväl mobil som fast bredbandsuppkoppling för att kunna ha kontakter med kunder, leverantörer och myndigheter och för att kunna ta del av de digitala tjänster som i allt större utsträckning erbjuds inom offentlig service. Genom förbättrade kommunikationer, modern kommunikationsteknik och flexibla arbetsformer ökar möjligheterna att bo och driva företag på landsbygden. På landsbygden finns en tradition av företagande och samarbete mellan företag som ibland jämförs med modernt nätverksföretagande. Särskilt företag med få anställda och i branscher där den geografiska lokaliseringen spelar en liten roll, har goda möjligheter att utvecklas på landsbygden, inte minst i de större städernas närhet. 91

92 Ärende 32