Skogsallén Fastighetsprojektering AB
Beställare: Skogsallén Fastighetsprojektering AB Viktor Rydbergsgatan 10 411 32 Göteborg Beställarens representant: Carl-Johan Carlsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Emma Nilsson Keskitalo Jennifer Löfvendahl Uppdragsnr: 103 15 04 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\103\15\1031504\0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\pm.doc Herman Andersson Norconsult AB
3 (18) Innehållsförteckning 1 Orientering... 4 1.1 Kungsbackaån... 5 2 Befintlig dagvattenhantering... 6 2.1 Befintliga dagvattenflöden... 6 3 Föreslagen dagvattenhantering... 8 3.1 Framtida dagvattenflöden... 8 3.2 Fördröjning av dagvatten... 9 3.3 Höjdsättning... 12 3.4 Rening av dagvatten... 13 3.4.1 Oljeavskiljare... 13 3.4.2 Filterbrunnar... 14 4 Slutsats... 16 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Befintlig dagvattenhantering Föreslagen dagvattenhantering
4 (18) 1 Orientering På uppdrag av Skogsallén Fastighetsprojektering AB har Norconsult AB upprättat föreliggande dagvattenutredning för kvarteret Tjädern i västra delen av centrala Kungsbacka, se figur 1. Skogsalléns Fastighetsprojektering AB förvaltar idag de två flerbostadshusen placerade på tomten och ämnar exploatera fastigheten med ytterligare boendemöjligheter i planområdets västra del. Planerad exploatering ökar andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att ytavrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinningsförlopp. Föreliggande PM syftar till att redogöra för de befintliga dagvattenförhållandena inom kvarteret Tjädern, samt presentera principförslag för att få till stånd erforderlig fördröjning, rening och avledning av dagvatten. Figur 1. Rödmarkering beskriver utredningsområdets ungefärliga läge Planområdet ligger inom avrinningsområdet för Kungsbackaån. Marknivåerna inom planområdet varierar mellan +10 och +15 m. Området sluttar svagt i östlig riktning med de högsta marknivåerna i områdets nordvästra del.
5 (18) Dagvatten från intilliggande områden avleds till kommunens dagvattenledningsnät. Dagvattenvolymer utanför utredningsområdet förväntas därför inte belasta området. 1.1 Kungsbackaån Enligt Dagvatten policy och riktlinjer (Kungsbacka kommun, 2012), är Kungsbackaån klassificerad som känslig recipient, vilket ställer krav på fördröjning och rening av dagvatten. I Dagvatten policy och riktlinjer anges följande: Den naturliga vattenbalansen skall inte påverkas negativt av stadsbyggandet Oljeavskiljning krävs för parkeringsytor som överstiger en area om 1250 m 2 Nivåsättning skall ta hänsyn till förväntade klimatförändringar Vid nyexploatering av områden skall LOD väljas då de tekniska förutsättningarna tillåter detta Även ett helhetsperspektiv skall tillämpas där dagvattenavledning och rening av dagvatten skall bestämmas utifrån varje enskilt områdes förutsättningar.
6 (18) 2 Befintlig dagvattenhantering För att erhålla en så bra bild som möjligt av de befintliga dagvattenförhållandena inom kvarteret Tjädern, har tillhandahållet ritningsmaterial studerats och en översiktlig inventering i fält genomförts. Inventeringen genomfördes den 10 december 2013. Befintliga dagvattensystem beskrivs nedan samt illustreras i bilaga 1. En geoteknisk undersökning har utförts (Norconsult, 2013-12-13) för planområdet. Enligt undersökningen består jordlagren av lera med en mäktighet på 1 2 m, under lager av sand/silt/torrskorpelera samt mulljord. Djupet till fast berg uppmättes till mellan 1,7 4 m och i den nordvästra delen av utredningsområdet finns berg i dagen. Den övre grundvattenytan bedöms ligga ca 1 2 m under befintlig marknivå större delen av året. Möjligheten till infiltration bedöms vara mycket begränsad. 2.1 Befintliga dagvattenflöden Planområdet utgör en area om totalt 0,75 ha. Utöver de två flerbostadshusen utgörs planområdet av asfalterade gångstigar, grönytor med berg i dagen samt en lekplats. Antalet parkeringsplatser uppgår idag till 27 st. med en total yta om ca 340 m 2. Huvudsakligen avleds dagvattnet inom planområdet till kommunens dagvattenledningsnät. Takvattnet från flerbostadshusen leds till ledningsnätet via stuprör. Dagvatten från kvartersmark och parkeringsplatser avrinner ytledes och samlas upp i dagvattenbrunnar. Det dagvatten som inte avleds via ledningsnätet infiltrerar till viss del i grönytorna. Då dagvatten från den befintliga bebyggelsen kommer att hanteras på samma sätt även efter exploatering, har det befintliga dagvattenflödet enbart beräknats för den del av planområdet som planeras exploateras. Exploateringen omfattar en yta om 0,24 ha som idag består av grönytor med berg i dagen. Den befintliga dagvattenavrinningen har beräknats med hjälp av rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P90. Den dimensionerande varaktigheten har ansatts till 20 min, vilket bedöms motsvara rinntiden genom exploateringsområdet. Regnintensiteten för ett regn med varaktigheten 20 min och en återkomsttid om 10 år har beräknats uppgå till ca 151 l/s, ha. Regnintensiteten har beräknats i enlighet med Svenskt Vattens publikation P104.
7 (18) Avrinningskoefficienter har enligt Svenskt Vattens publikation P90 ansatts till 0,1 för gräsytor respektive 0,8 för ytor med berg i dagen. Totalt har det befintliga dagvattenflödet från exploateringsområdet i samband med ett s.k. 10-årsregn beräknats uppgå till omkring 9 l/s.
8 (18) 3 Föreslagen dagvattenhantering I samband med planerad exploatering ökar andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att ytavrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinningsförlopp. För att kompensera för flödesökningen, och därmed minimera risken för översvämningar samt reducera belastningen på Kungsbackaån, föreslås utjämning av dagvatten inom planområdet. Fördröjningsanordning föreslås anläggas för utjämning av dagvatten så att utgående dagvattenflöden från planområdet efter exploatering inte överstiger befintliga maxflöden. Dagvattensystem föreslås i enlighet med Svenskt Vattens publikation P104 dimensioneras med avseende på ett 10-årsregn med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar. I enlighet med Kungsbackas dagvattenpolicy föreslås dagvatten inom planområdet tas omhand så nära källan som möjligt. Med fördel kan principen för lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, följas. På så vis minimeras påverkan på den naturliga grundvattenbalasen i området samtidigt som behovet av utjämning av dagvatten reduceras. Nedan presenteras föreslagna åtgärder för att säkerställa en fungerande dagvattenhantering inom planområdet samt dimensioneringsförutsättningar. Föreslagna system illusteras även i bilaga 2. 3.1 Framtida dagvattenflöden På samma sätt som för befintliga förhållanden har framtida dagvattenflöden inom planområdet beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P90 för regn med 10 års återkomsttid. I samband med planerad exploatering bedöms regnets dimensionerande varaktighet reduceras till 10 min då andelen hårdgjorda ytor förväntas öka. Med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar uppgår den dimensionerande regnintensiteten till ca 274 l/s, ha för ett 10-årsregn. Regnintensiteten har beräknats i enlighet med Svenskt Vattens publikation P104. Det totala dagvattenflödet från planerad exploatering har beräknats uppgå till ca 30 l/s vid ett 10-årsregn. Således förväntas det ofördröjda dagvattenflödet öka med ca 20 l/s jämfört med befintliga förhållanden, varför utjämning av dagvatten erfordras.
9 (18) Genom att begränsa andelen hårdgjorda ytor, t.ex. genom att välja genomsläppliga beläggningar framför asfalterade ytor, kan flödesökningen reduceras. Erforderlig effektiv magasinsvolym, för att fördröja ett framtida dagvattenflöde om 30 l/s från exploateringsområdet till att motsvara befintlig avrinning, har enligt Svenskt Vattens publikation P90 beräknats uppgå till ca 14 m 3. I planområdets sydvästra samt nordöstra del planeras totalt 12 st. parkeringsplatser som inte ingår i ovan beräkning för exploateringsområdet. Ytorna bedöms vara små och planerad exploatering förväntas endast bidra till en marginell ökning av dagvattenavrinningen. Flödesökningen anses vara så ringa att ingen utjämning av dagvattenflöden erfordras. Ytan avsedd för parkeringsplatser i sydväst (6 st.) samt nordöst (6 st.) uppgår till 150 m 2 och utgörs idag av grönytor. Övrig yta avsedd för parkering inom planområdet är hårdgjord även idag. Nedan följer exempel på åtgärder som kan implementeras för att fördröja, rena och avleda dagvatten inom planområdet. 3.2 Fördröjning av dagvatten För att uppnå en dagvattenhantering som ej överskrider befintliga flöden kommer magasinering att erfordras, enligt ovan. I figur 2 t.o.m. 4 visas exempel på utformning av öppna fördröjningsmagasin. Figur 2. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten
10 (18) Figur 3. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten Figur 4. Fördröjningsdamm
11 (18) Öppna fördröjningsmagasin utformas för att fördröja dagvatten vid regntillfällen. Övrig tid kan magasinen vara torra. Dagvattenmagasinen kan förses med bräddavlopp och reglerade utlopp, för att avleda dagvatten till ledningsnätet då erforderlig magasinsvolym uppnås. Dagvatten från exploateringsområdet föreslås fördröjas via ett öppet fördröjningsmagasin. Erforderlig effektiv magasinsvolym uppgår till ca 14 m 3 och med ett djup om ca 0,3 m, upptar magasinet en yta om ca 50 m 2. Ett djupare magasin upptar en mindre yta. Fördröjningsmagasin kan även bestå av s.k. dagvattenkassetter, se figur 5. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Även täta magasin med reglerat utlopp finns att tillgå. Figur 5. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter (Uponor) Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats eller innehar krav på infiltration, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Kassettmagasin kan vara ett alternativ till öppna fördröjningsmagasin för utjämning av dagvatten från exploateringsområdet. Kassettmagasin kräver ett större djup jämfört med ytlig magasinering.
12 (18) Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor, för att reducera behovet av utjämningsmagasin. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 6. I figur 6 visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor. Figur 6. Yta med hålsten av betong, makadambelagd gång, samt gångstig med gräs och ett fåtal gångplattor Även om infiltrationskapaciteten genom underliggande material är låg och dagvatten förhindras infiltrera med tillräcklig kapacitet, kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. På så vis kan den erforderliga magasinsvolymen reduceras. 3.3 Höjdsättning Höjdsättningen av planområdet är mycket viktig och bör ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör generellt höjdsättas till en högre nivå än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dräneringsvatten samt spillvatten skall kunna erhållas. Lägsta golvnivå rekommenderas enligt Svenskt Vattens publikation P105, figur 9.6, inte understiga 0,5 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Det föreslås även tillses att marken ges ordentlig lutning ut från byggnader.
13 (18) Om höjdsättningen utformas enligt ovan, så att byggnader är belägna högre än omgivande mark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd. Vid ett sådant scenario föreslås höjdsättningen medge ytlig avledning av dagvatten. Vid höjdsättning skall hänsyn även tas till rådande geotekniska förhållanden. I områden med befintliga fastigheter, vilket är fallet för kvarteret Tjädern, där ovanstående inte kan tillämpas, är det viktigt att beakta att det nya området inte höjdsätts på ett sådant sätt att befintliga fastigheter riskerar skadas av dagvatten. 3.4 Rening av dagvatten De främsta föroreningskällorna inom planområdet förväntas vara uppställning av fordon. Inom planområdet planeras antalet parkeringsplatser fördubblas, där den framtida totala parkeringsytan beräknas uppgå till 760 m 2. Dock ökar endast den hårdgjorda ytan med 150 m 2. Kravet från Kungsbacka kommun är att parkeringsytor som överstiger en area om 1 250 m 2, skall förses med oljeavskiljare. Parkeringsytorna inom planområdet överstiger inte kravet från Kungsbacka kommun. Dock fördubblas dagvattnets föroreningsbelastning, varpå rening av dagvatten i viss utsträckning ändå förordas. 3.4.1 Oljeavskiljare Förvaltningen Miljö och Hälsoskydd i Kungsbacka ställer följande krav på oljeavskiljare för rening av dagvatten från parkeringsplatser större än 1 250 m 2. Oljeavskiljare skall vara utrustad med slamavskiljare Oljeavskiljare skall vara av klass I enligt SS EN 858-1 Det ska finnas provtagningsmöjlighet Oljeavskiljare skall ha lamellavskiljare eller bypass Utöver detta ska avskiljare normalt vara utrustad med oljenivålarm. Vid befintliga dagvattenledningssystem kan det vara problematiskt nivåmässigt att installera oljeavskiljare, utan att behöva pumpa dagvattnet. Ett alternativ till oljeavskiljare är att anlägga filterbrunnar. Då denna metod inte är densamma som Kungsbacka kommun rekommenderar, är det viktigt att förvaltningen Miljö och Hälsoskydd kontaktas i god tid vid önskemål om att välja denna reningsmetod.
14 (18) 3.4.2 Filterbrunnar Brunnar med brunnsfilter är ett bra alternativ för rening av dagvatten från hårdgjorda ytor med låg trafikintensitet, t.ex. parkeringsytor, se figur 7. I brunnsfilter omhändertas olja och, till skillnad från oljeavskiljare, även tungmetaller och partiklar från dagvattnet på ett effektivt sätt. Figur 7. Principskiss filterförsedd rännstensbrunn. Källa: Flexiclean De filter som finns på marknaden består vanligtvis av två delar. En del som renar dagvattnet, d.v.s. filtret som utgörs av en absorbent som binder föroreningar, samt en del som består av filtrets behållare (filterinsatsen), vars konstruktion har en avgörande betydelse för om filtret sätter igen sig eller ej. Vid val av filter bör reningskapacitet, hydraulisk kapacitet och driftaspekter beaktas. Reningskapaciteten bör uppgå till minst 60 70 % för metaller och ännu högre för olja.
15 (18) Brunnsfilter kräver regelbunden tillsyn och filtermaterialet måste bytas ut med jämna mellanrum för att inte mättas och på så vis mista sin funktion. Metoden är fördelaktig då höga vattennivåer riskerar att stiga upp i dagvattensystemet, då filterbrunnar inte är lika utrymmeskrävande som t.ex. oljeavskiljare.
16 (18) 4 Slutsats Föreslagen exploatering förväntas leda till en ökad dagvattenavrinning och föroreningsbelastning från planområdet. För att kompensera flödesökningen, och därmed minimera risken för översvämningar samt reducera belastningen på Kungsbackaån, föreslås utjämning av dagvatten så att utgående dagvattenflöden från planområdet efter exploatering inte överstiger befintliga dagvattenflöden. Fördröjningsmagasin föreslås anläggas centralt i planområdet för utjämning av dagvatten från exploateringsområdet. Genomsläppliga beläggningar kan med fördel anläggas för att minska magasinsvolymen, bibehålla grundvattenbalansen samt öka koncentrationstiden inom planområdet. Norconsult AB Mark och Vatten Jennifer Löfvendahl jennifer.lofvendahl@norconsult.com Emma Nilsson-Keskitalo emma.n-keskitalo@norconsult.com
17 (18) Referenser Flexiclean. (2012) www.rentdagvatten.se. Kungsbacka kommun. (2012) Dagvatten riktlinjer och policy. Kommunfullmäktige Svenskt Vatten. (2004) Publikation P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Stockholm: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten. (2011) Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Solna: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten. (2011) Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering; Råd vid planering och utformning. Solna: Svenskt Vatten AB Uponor. (2011) www.uponor.se.
Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se