Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013



Relevanta dokument
Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Perspektiv på arbetsmarknaden. och i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

Statistikinfo 2013:12

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012

Så flyttar norrlänningarna

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov Karta 1.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av april 2012

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

Sysselsättningen i Jönköpings län 2017

Planering Umeå klarade av 1990-talets sysselsättningskris på ett bra sätt

Nya rekord för bostadsmarknaden i Umeå!

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012

Statistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås. Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år Ökad sysselsättning i Västerås

Företagsamheten 2018 Västerbottens län

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

De senaste årens utveckling

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt

Umeås största arbetsplatsområden Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014

Statistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år 2016

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till personer,

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft år

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av maj 2012

Turbulent höst för lägenhetspriserna

Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv The labour market from a regional perspective

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling

Bostadsmarknaden fortsatt positiv i Umeå

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft år

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av juli månad 2014

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsstatistik

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 8. Arbetsmarknad och näringsliv

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

Så flyttar norrlänningarna

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text]

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Hushåll och bostäder

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun.

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text]

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016

Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län?

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län?

FAKTABAS REVISION Några fakta om förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner

Transkript:

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun

Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 3 hade den bästa branschutvecklingen 4 Förvärvsintensiteten i Umeå kommun fortsatte att öka under 2013 4 Fler äldre i sysselsättning 6 Tio procent av de förvärvsarbetande är födda i andra länder 6 Varierad sysselsättningsutveckling inom Umeåregionen 8 Splittrad branschutveckling 8 Branschutveckling i enskilda kommuner i Umeåregionen 9 Besök vår hemsida: www.umea.se/statistik Kontaktpersoner: Anna-Lena Löfgren, Övergripande planering, tel. 090-16 12 42, annalena.lofgren@umea.se Gunnar Hedin, Statistiska centralbyrån 2

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Efter den kraftiga nedgången i sysselsättningen år 2009 som orsakades av finanskrisen i USA, har utvecklingen på arbetsmarknaden i kommunen var mycket god och nästan 6 000 nya arbetstillfällen har tillkommit. Under år 2013 ökade antal förvärvsarbetande i kommunen med 1 110 personer eller med 1,8 procent, vilket var en dubbelt så hög ökning som för riksgenomsnittet. Diagram 1: Sysselsä ningsutvecklingen i antal förvärvsarbetande i Umeå kommun 1990 2013 65 000 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 Bland de stora och medelstora kommuner som Umeå jämför sig med var det endast Stockholm, Västerås och Luleå som hade något större ökning. Sysselsättningsökningen i Umeå låg på samma nivå som för Uppsala och Linköping. Kommuner som Malmö, Lund, Örebro, Jönköping hade blygsammare ökningar. Även Gävle och Sundsvall hade en mindre ökning än Umeå. Diagram 2: Sysselsä ningsförändring i procent för större kommuner i Sverige under 2013 Antal personer ne o Jönköping Sundsvall Örebro Malmö Lund Göteborg Gävle Uppsala Umeå Linköping Luleå Stockholm Västerås 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3

hade den bästa branschutvecklingen en i Umeå kommun ökade sysselsättningen under 2013 med 164 personer motsvarande 10 procent. Även, och Transport och magasinering hade en bra utveckling med en ökning på omkring 5 procent. Även Offentlig förvaltning och hade en gynnsam utveckling med en ökning med drygt 2,5 procent. Sysselsättningsutvecklingen inom var fortsatt svag i likhet med och Fastighetsförvaltning. Tillverkningsindustrin minskade sysselsättningen med 2,9 procent, vilket låg i nivå med utvecklingen i riket. Diagram 3: Branschvis sysselsä ningsutveckling i Umeå kommun och riket under år 2013 Antal personer ne o -4-2 0 2 4 6 8 10 12 Umeå kommun Riket Förvärvsintensiteten i Umeå kommun fortsatte att öka under 2013 Under år 2013 ökade andelen förvärvsarbetande 20 64 år i kommunen med 0,3 procentenheter från 75,7 till 76,0 procent. För kvinnor uppgick ökningen med 0,2 och för män med 0,4 procentenheter. I Umeå kommun har andelen förvärvsarbetande fortsatt att öka medan den stagnerat i riket och låg fortfarande ligger under 2007 års nivå. Trots den gynnsamma utvecklingen i kommunen var förvärvsnivån något lägre än för riksgenomsnittet, vilket beror på att Umeå har så stor andel heltidsstuderande i vuxen ålder. 4

Diagram 4: Andel förvärvsarbetande i procent i Umeå kommun åren 2004 2013 80 79 78 77 76 75 74 73 72 71 70 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Riket Umeå De åldersgrupper som hade den högsta andelen förvärvsarbetande år 2013 var män i åldern 40 49 år med drygt 90 procent. Även för kvinnor låg motsvarande åldersgrupp i topp med 87 procent. Kvinnor hade något högre andel förvärvsarbetande än män endast i åldrarna 16 24 och 55 59 år medan den var högre för män i övriga åldersintervall. Skillnaden var särskilt stor till mäns fördel i åldersgruppen i åldrarna 25 29 år och åldrarna över 60 år. Se diagram 5. Diagram 5: Andel förvärvsarbetande i procent e er kön och ålder i Umeå kommun år 2013 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 20 64 Män Kvinnor 5

Fler äldre i sysselsättning Andelen förvärvsarbetande 20 64 år i Umeå kommun ökade mellan åren 2008 och 2013 med 1,3 procentenheter för kvinnor och minskade med 0,2 procentenheter för män. Bland kvinnor ökade åldersgrupperna över 60 år mest med ca 5 procent. Samma förhållande gällde män där det var framför allt gruppen 70 74 år som hade den största ökningen med 8,7 procent. I jämförelsen mellan åren 2008 och 2013 har i diagrammet justerats för den förändringen i definitionen av förvärvsarbetande som gjordes år 2011 och som avser företagare i åldersgruppen 65 år och däröver. Diagram 6a: Utvecklingen av förvärvsintensiteten e er ålder och kön i Umeå kommun Kvinnor 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16 19 20 24 25 29 30 59 60 64 2008 2013 65 69 70 74 20 64 Diagram 6b: Utvecklingen av förvärvsintensiteten e er ålder och kön i Umeå kommun Män 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16 19 20 24 25 29 30 59 60 64 2008 2013 65 69 70 74 20 64 Tio procent av de förvärvsarbetande är födda i andra länder I Umeå kommun hade 5 550 förvärvsarbetande annat födelseland än Sverige, vilket motsvarar knappt 10 procent av de som förvärvsarbetade i Umeå kommun år 2013. 1 250 av dem var födda i övriga Norden, 850 i EU 28 utom Norden, 407 i övriga Europa och 3 058 utanför Europa. I kommunen var andelen förvärvsarbetande som var födda utomlands betydligt lägre än i riket, där motsvarande andel var 15 procent. 6

Diagram 7: Antal förvärvsarbetande i Umeå kommun år 2013 födda utomlands 23 % 55 % 15 % 7 % Norden utom Sverige EU28 utom Norden Europa utom EU28 och Norden Utanför Europa Andelen utrikes födda 20 64 år med förvärvsarbete i Umeå kommun var 56,9 procent år 2013 jämfört med 78,8 procent för personer födda i Sverige. Motsvarande andel för kvinnor var 55,4 procent och för män 58,3 procent. I diagram 9 redovisas andelen förvärvsarbetande för-delad efter födelseregion. För kvinnor födda utanför Norden låg andelen förvärvsarbetande mellan 49,2 och 56,6 procent och för män mellan 53,5 och 66,8 procent. Att notera är att den största skillnaden mellan kvinnor och män fanns i gruppen födda i länder i Europa som ligger utanför Norden och inte ingår i EU 28. I den gruppen var andelen förvärvsarbetande kvinnor 54,4 procent och män 66,8 procent. En skillnad på 12,4procentenheter medan den för övriga grupper var 2 4 procentenheter. Diagram 8: Andel förvärvsarbetande i åldern 20 64 år 2013 i Umeå kommun e er födelseregion och kön 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 77,8 79,8 73,7 74,5 66,8 60 56,6 53,5 54,4 49,2 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Övriga världen EU28 utom Norden Europa utom EU28 och Norden Norden utom Sverige Sverige 7

Varierad sysselsättningsutveckling inom Umeåregionen I Umeåregionen ökade sysselsättningen under år 2013 med 1 190 personer, vilket utgör en relativ ökning med 1,2 procent. I Vännäs kommun var ökningen 78 personer, vilket motsvarar en ökning med 2,6 procent. I Örnsköldsvik ökade sysselsättningen med 0,6 procent, i Bjurholm med 1,0 procent. I Vindelns, Robertsfors och i Nordmalings kommuner bröts den positiva trenden sedan tidigare år, då sysselsättningen under år 2013 stagnerade eller minskade. I Vindeln ökade sysselsättningen med endast 0,1 procent medan den minskade med 3,2 procent i Robertsfors och 3,6 procent i Nordmaling. De två senare kommunerna tillhör de femton kommuner i landet som hade den svagaste utvecklingen på arbetsmarknaden under år 2013. Diagram 9: Sysselsä ningsförändring i procent för kommuner i Umeåregionen under 2013 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5-0,5 0-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0-3,5-4,0 Riket Bjurholm Vindeln Umeå Vännäs Robertsfors Nordmaling Örnsköldsvik Umeåregionen Splittrad branschutveckling Branschutvecklingen i Umeåregionen var mycket splittrad under året. I Umeå och Örnsköldsvik hade Hotelloch restaurangverksamheten den bästa utvecklingen medan branschens utveckling i de små kommunerna i regionen var negativ. och Finans- och för-säkringsverksamhet hade en gynnsam utveckling i alla tre kommungrupperna. De mindre kommunerna i regionen hade även en god utveckling inom Energiförsörjning och miljöverksamhet samt inom Fastighetsverksamhet. Inom minskade sysselsättningen i alla tre kommungrupperna och även i riket. Även n hade en svag utveckling i de tre kommungrupperna. 8

Diagram 10: Braschvis sysselsä ningsutveckling i procent i Umeåregionen under år 2013 12 9 6 3 0 3 6 9 12 15 18 Umeå Örnsköldsvik Mindre kommuner Branschutveckling i enskilda kommuner i Umeåregionen I Bilagan nedan redovisas branschutvecklingen för Örnsköldsviks kommun och de fem mindre kommuner som ingår i Umeåregionen. Redovisningen sker dels för år 2013 och för perioden 2008 2013. I alla kommuner sticker ut med en mycket stor ökning under perioden 2008 2013. Den stora ökningen i diagrammen beror dock till stor del på att fler egna företagare i åldern 65 år och däröver klassificeras som förvärvsarbetande från och med 2011. I kommuner med stort antal egna företagare inom blir jämförelser därför med åren före 2011 till stor del missvisande för branschen. Diagrammen nedan har inte justerats med hänsyn tagen till den förändringen som infördes 2011, vilken syns i diagrammen. Observera att diagrammet för Örnsköldsvik redovisar utvecklingen i procentuella tal. I de mindre kommunerna redovisas förändringen i antal förvärvsarbetande. Branscherna är sorterade i fallande ordning efter utvecklingen under år 2013. 9

Diagram 11: Branschvis sysselsä ningsutveckling under år 2013 och åren 2008 2013 i procent för Örnsköldsviks kommun -20 0 20 40 60 80 2008 2013 2013 Diagram 12: Branschvis sysselsä ningsutveckling under år 2013 och åren 2008 2013 i antal förvärvsarbetande i Nordmalings kommun 100 50 0 50 100 150 2008 2013 2013 10

Diagram 13: Branschvis sysselsä ningsutveckling under år 2013 och åren 2008 2013 i antal förvärvsarbetande i Bjurholms kommun 60 40 20 0 20 40 60 2008 2013 2013 Diagram 14: Branschvis sysselsä ningsutveckling under år 2013 och åren 2008 2013 i antal förvärvsarbetande i Vindelns kommun 50 0 50 100 150 200 250 2008 2013 2013 11

Diagram 15: Branschvis sysselsä ningsutveckling under år 2013 och åren 2008 2013 i antal förvärvsarbetande i Robertsfors kommun 100 50 0 50 100 150 2008 2013 2013 Diagram 16: Branschvis sysselsä ningsutveckling under år 2013 och åren 2008 2013 i antal förvärvsarbetande i Vännäs kommun 60 40 20 0 20 40 60 80 2008 2013 2013 12

Övergripande planering Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE-901 84 Umeå Telefon +46 (0)90 16 10 00 E-post umea.kommun@umea.se www.umea.se/kommun