Sammanställning av frekventa frågor och svar
Innehåll 1. Inledning... 5 2. s användargränssnitt Rapportverktyget... 6 2.1 Hur kommer man åt s användargränssnitt?... 6 2.2 Behöver man registrera något för att kunna logga in i s användargränssnitt?... 6 2.3 Jag vill veta hur många infektioner som har funnits på min enhet - hur gör jag?... 6 2.4 Hur ser det ut i rapportverktyget när det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak)?... 7 2.5 På vilken enhet hamnar infektionen när det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak)?... 8 2.6 Hur kan Övriga (<2%) bli nästan hälften av cirkel-diagrammet?... 11 2.7 Vilken tidpunkt styr om ett vårdtillfälle kommer med inom vald tidsperiod?... 14 2.8 Kan man koppla en postoperativ infektion till flera åtgärder?... 15 2.9 Om jag följer upp vårdtillfällen och fördelar på infektion blir summan av staplarna högre än om jag inte fördelar hur kommer det sig?... 17 2.10 Varför får jag inte samma antal vårdrelaterade infektioner i diagrammet oberoende om jag väljer Vårdrelaterad under attributet Vård/Samhälle eller kryssa i alla vårdrelaterade infektioner under attributet Infektion?... 20 2.11 Om jag följer upp infektioner och sedan fördelar på antibiotikatyp får jag totalt sett fler förekomster (summan av staplarna blir högre än innan fördelningen) men inte om jag utgår från måttet antibiotikaordinationer och fördelar. Varför blir det så?... 22 3. Införande av... 25 3.1 Behöver man registrera något för att kunna rapportera in data till? 25 3.2 Hur loggas användningen av de användare som kommer åt persondata i, alltså de som har medarbetaruppdrag med ändamål kvalitetssäkring? Kan man ta ut loggrapporter på något sätt?... 25 3.3 Vilken nivå ska data rapporteras in från? Vilken detaljnivå avses när enhet nämns i tjänstekontraktsbeskrivningarna?... 25 3.4 Hur vet vilken vårdgivare som exempelvis en vårdenhet tillhör?. 25 3.5 Vad gör man om man inte har kopplat enheter på lägsta nivå till vårdenhet i HSAkatalogen med PDL-markeringar?... 26 3.6 Hur gör man för att skicka testdata?... 26 3.7 Kan vi använda oss av testpatienter i driftsystemet utan att dessa syns i statistiken?26 3.8 Behöver man ha åtkomst till Sjunet för att skicka testdata?... 26 Sid 2/39
3.9 Vilket HSA-id ska anges när man vill ansluta sig till s tjänster på nationella tjänsteplattformen?... 27 3.10 Ska kopplingen till gå direkt till den nationella tjänsteplattformen eller via en regional plattform?... 27 3.11 Hur hanteras privata vårdgivare som bedriver landstingsfinansierad vård?... 28 3.12 Ska enbart slutenvårdstillfällen skickas som jämförelsetal eller även öppenvårdskontakter?... 28 3.13 Hur hanteras vårdform i?... 28 3.14 Vilken terminologi används i?... 28 3.15 Enligt tjänstekontraktsbeskrivningen för terminologitjänster skall inte system som använder den vara beroende av tillgänglighet hos tjänsterna under vård av enskild patient. Vad behöver lagras lokalt för att vara oberoende?... 29 3.16 Vilka riskfaktorer ska rapporteras in till och vilka koder ska då användas? Är det tillåtet att skicka KVÅ-koder för vissa riskfaktorer och Snomed CT-koder för andra? 30 3.17 Hur ska insättande respektive avvecklande av trachealkanyl registreras?... 31 3.18 Har någon koppling till Pascal?... 31 3.19 Ska information om laboratoriesvar överföras direkt från labsystemen eller ska det göras via journalsystemen?... 31 3.20 Används alla åtgärder att koppla postoperativa infektioner till?... 31 3.21 Ska vi skicka över tidigare registrerad data när vi är anslutna till? 32 3.22 Vilka tillägg finns för ordinationsorsaker?... 32 3.23 Vad händer med en postoperativ infektion när den kopplas till en åtgärd?... 32 3.24 Kan vi skicka ordinationsorsak utan tillhörande ordination?... 32 3.25 Hur ska man hantera situationen då man har ordinerat antibiotika mot en urinvägsinfektion men det vid ett senare tillfälle visar sig att patienten hade en lunginflammation som kräver en annan antibiotikaordination?... 33 3.26 Kan vi skicka reservnummer till?... 33 3.27 Kan vi skicka osignerad data?... 33 3.28 Kan t.ex. information från olika system skickas i olika omgångar eller måste det skickas samlat?... 33 3.29 Hur hanteras patienter med skyddad identitet i?... 34 3.30 Ska vi skicka medicinskt ansvarig enhet eller fysisk enhet?... 34 3.31 Vad händer om det sker förändringar i HSA-katalogen, exempelvis att två enheter slås ihop?... 34 Sid 3/39
3.32 Ska vi skicka in information om åtgärder, diagnoser, vårdtillfällen oavsett om patienter har fått antibiotika ordinerad eller ej?... 34 3.33 Varför ska Clostridium difficile rapporteras in från laboratoriesvar när det ändå är ett val under vårdrelaterade infektioner?... 35 3.34 Hur ofta måste vi skicka information om positiva laboratoriesvar? Räcker det om vi skickar exempelvis en gång i veckan?... 36 3.35 Finns det ett användargränssnitt där man manuellt kan registrera data, exempelvis för att registrera positiva laboratoriesvar?... 36 3.36 Hur skapas organisatoriska hierarkin i rapportverktyget?... 37 3.37 Hur ska vi hantera situationen då vi inte har någon motsvarighet till sjukhusnivå?. 37 3.38 Finns det några riktlinjer för vad som innefattas i ordinations-orsakerna?... 37 3.39 Finns det mall- och exempelmeddelanden för de olika tjänsterna?... 37 3.40 Hur gör man om två ordinationer ska kopplas till samma ordinationsorsak?... 38 3.41 Kan vi skicka in diagnoskoder från KSH97-P till?... 39 3.42 Kan det finnas koder från olika kodsystem när vi hämtar ett urval från terminologitjänsten?... 39 3.43 Var kan vi hitta information om hur vi ska tolka fel i svaret när vi skickar data via tjänsterna?... 39 3.44 Varför finns svampmedlet Nystatins ATC-kod (A07AA02) inte med i s ATC-triggerlista?... 39 Revisionshistorik Version Datum Författare Kommentar 1.0 Eva Biberg & Claudia Ehrentraut, Mawell Lagt till ärenden från gamla FAQ samt nya frågor och svar kring Rapportverktyget Sid 4/39
1. Inledning Dokumentet innehåller frekventa frågor som har ställts till s support. Inkomna frågor och tillhörande svar har tilldelats två huvudkategorier: s användargränssnitt Rapportverktyget o Frågorna och tillhörande svar rör åtkomst till Rapportverktygets, tolkning av diagram mm. Införande av infektionsverktyget o Frågorna och tillhörande svar rör dataöverföring till, datahantering i, anslutningskrav mm. Dokumenten Exempelrapporter från rapportverktyget och Exempelrapporter 2 från rapportverktyget innehåller förslag på rapporter samt beskrivning av hur man gör för att skapa dessa. Sid 5/39
2. s användargränssnitt Rapportverktyget 2.1 Hur kommer man åt s användargränssnitt? (2012-11-20) är en gemensam nationell webbplats på Sjunet som används för uppföljning. För åtkomst behövs tillgång till Sjunet, öppningar i brandväggar mot webbplatsens adresser och ett SITHS-kort för inloggning i verktyget (SITHS-kortet behövs för https-siterna). Det finns även en demomiljö med testdata som togs fram vid utvecklingen av. Demomiljö: http://test.infektionsverktyget.sjunet.org/. Driftmiljö: https://infektionsverktyget.sjunet.org/ De landsting som skickar in testdata till QA-miljön kan se sina egna data på: https://test.infektionsverktyget.sjunet.org/ när de loggar in med SITHS-kort. Notera alltså att det är skillnad på http- och https-siten vad gäller testmiljöerna. 2.2 Behöver man registrera något för att kunna logga in i s användargränssnitt? (2012-11-20, uppdaterad 2014-04-09, ) För att komma åt testmiljön via http-siten krävs endast tillgång till Sjunet. För att komma åt testmiljön via https-siten samt driftmiljön identifierar sig användare med sitt SITHS-kort, och Ineras Säkerhetstjänster används för autentisering. Vid autentisering med hjälp av säkerhetstjänsterna måste användaren finnas i HSA-katalogen. 2.3 Jag vill veta hur många infektioner som har funnits på min enhet - hur gör jag? () Enhetsnivån (avdelning/ mottagning) är den lägsta nivån i Rapportverktyget som man kan följa upp data på, förutsatt att man har valt att registrera/skicka in data på denna nivå. Sid 6/39
För att följa upp hur många infektioner som registrerats på en enhet, väljer man Infektioner under Information att följa upp och sedan avgränsar på avdelning/mottagning som man är intresserad av under attributet Organisatorisk enhet, såsom visat i Figur 1. Figur 1 OBS! Ett specialfall föreligger när det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak). Hur man följer upp infektioner på sin enhet i det fallet beskrivs i avsnitt 2.5. 2.4 Hur ser det ut i rapportverktyget när det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak)? (2013-05-14, uppdaterad ) Här har det betydelse för vilket mått man följer upp i rapportverktyget. I måttet ingår vad det är som räknas, dvs. väljer man måttet Infektioner så räknar man infektioner i diagrammet/tabellen, väljer man måttet Antibiotikaordinationer så räknar man ordinationer i diagrammet/tabellen I de fall där det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak) betyder det att det kommer att finnas Sid 7/39
En infektion (ordinationsorsak) i måttet Infektioner som har två ordinationer kopplade till sig och Två ordinationer i måttet Antibiotikaordinationer som har samma ordinationsorsak 2.5 På vilken enhet hamnar infektionen när det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak)? () I avsnitt 2.3 förklarades hur man följer upp antalet infektioner som finns på en enhet. Ett specialfall föreligger när det finns flera ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak) och ordinationerna har gjorts på olika enheter, dvs. en och samma infektion har behandlats med antibiotika på flera avdelningar då patienten har flyttats runt mellan olika avdelningar. I samband med hur data överförs till får detta konsekvenser för hur data visas i Rapportverktyget. Ett exempel med tillhörande illustration i Figur 2: 1. Avdelning 1 registrerar en antibiotikaordination (O1) och ordinationsorsaken är en vårdrelaterad lunginflammation (OO1) Så här långt har vi en antibiotikaordination och en infektion (ordinationsorsak) på avdelning 1 (Del 2 a i Figur 2) 2. Sedan registrerar Avdelning 2 (inom samma klinik) en antibiotikaordination (O2) och väljer "referera till samma", dvs. man refererar till samma ordinationsorsak, vårdrelaterad lunginflammation (OO1), som ovan Vi får nu nedanstående (Del 2 b i Figur 2): i. Infektionen (ordinationsorsaken OO1) flyttas med till den avdelning som senast skickat in antibiotikaordinationen (O2), dvs. Avdelning 2 ii. Avdelning 1 har därför endast en antibiotikaordination (O1) men ingen infektion iii. Avdelning 2 har en antibiotikaordination (O2) samt en infektion (OO1) Sid 8/39
Figur 2 I Rapportverktyget innebär detta följande: Väljer man Infektioner under Information att följa upp och sedan avgränsar på avdelningen 1 under attributet Organisatorisk enhet (som motsvarar exemplet i avsnitt 2.3), så kommer den vårdrelaterade lunginflammationen inte synas i statistiken eftersom infektionen flyttades till avdelning 2 i samband med den andra antibiotikaordinationen. Förekommer detta i större utsträckning påverkas bilden av antalet infektioner på en avdelning, dvs. antalet infektioner som syns i statistiken för en avdelning kan vara lägre än vad den faktiskt är. Om man är ute efter att se hur många infektioner man har behandlat på sin avdelning kan man även använda måttet Antibiotikaordinationer under information att följa upp. Som beskrivs i exemplet ligger den första antibiotikaordinationen kvar på avdelning 1 och den andra antibiotikaordinationen på avdelning 2. Antibiotikaordinationer visar indirekt att det har funnits/behandlats en infektion på respektive avdelningen där antibiotikaordinationen är registrerad. Efter att man valt måttet Antibiotikaordinationer kan man sedan avgränsa på avdelningen som man är intresserad av under attributet Organisatorisk enhet. Observera dock att om avdelningen har flera ordinationer för samma ordinationsorsak kommer detta att bli flera förekomster i måttet Antibiotikaordinationer. Sammanfattning Nedanstående illustration sammanfattar det som beskrevs ovan genom att visa hur de olika alternativen skulle presenteras i rapportverktyget. Illustrationen ska lyfta fram hur diagrammen kan skilja sig beroende på vilket mått man väljer, dvs. Infektioner eller Antibiotikaordinationer. Sid 9/39
Information att förja upp (Y-axel): Infektioner Avgränsa uppföljningsinformation Organisatorisk enhet: Klinik 1 2 Fördela uppföljningsinformation på Organisatorisk enhet: Organisatorisk enhet - Vårdenhet 1 Klinik 1 Information att förja upp (Y-axel): Infektioner Avgränsa uppföljningsinformation Organisatorisk enhet: Klinik 1 2 Fördela uppföljningsinformation på 1 Organisatorisk enhet: Organisatorisk enhet - Enhet (Avd 1) Avd 2 Information att förja upp (Y-axel): Antibiotikaordinationer Avgränsa uppföljningsinformation Organisatorisk enhet: Klinik 1 2 Fördela uppföljningsinformation på Organisatorisk enhet: Organisatorisk enhet - Vårdenhet 1 Klinik 1 Information att förja upp (Y-axel): Antibiotikaordinationer Avgränsa uppföljningsinformation Organisatorisk enhet: Klinik 1 2 Fördela uppföljningsinformation på 1 Organisatorisk enhet: Organisatorisk enhet - Enhet Avd 1 Avd 2 Sid 10/39
2.6 Hur kan Övriga (<2%) bli nästan hälften av cirkel-diagrammet? (2015-03-19) Frågan kan förklaras genom att börja med ett enkelt exempel. I Figur 3 väljer vi att följa upp infektioner genom att välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt de infektioner som vi är intresserade av: vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig postoperativ infektion. Vi väljer att fördela på Tid år månad och infektion. I stapeldiagrammet syns då 24 staplar en stapel per infektion och månad. Figur 3 Sid 11/39
I Figur 4 väljer vi istället att presentera resultat i ett cirkeldiagram. I diagrammet syns då 24 tårtbitar med en tårtbit per infektion och månad. Figur 4 I Figur 5 utökar vi exemplet genom att följa upp fem istället för två infektioner. Avgränsningen på tidsperiod och organisatorisk enhet är samma som i ovanstående exempel. Däremot är vi nu intresserade av att även följa upp infektion med Clostridium difficile, exacerbation av KOL och samhällsförvärvad sepsis med okänt fokus utöver vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig postoperativ infektion. Som i ovanstående exempel väljer vi att fördela på Tid år månad och infektion. I stapeldiagrammet syns då 60 staplar med en stapel per infektion och månad, dvs. ju fler infektioner vi följer upp ju fler staplar blir det. Sid 12/39
Figur 5 I Figur 6 väljer vi att presentera resultatet i ett cirkeldiagram. I detta cirkeldiagram får vi däremot inte 60 tårtbitar: medan 60 staplar fortfarande går att läsa, hade det blivit oöverskådligt med 60 tårtbitar. Av denna anledning slås de tårtbitar som utgör mindre än två procent samman till en tårtbit Övriga (<2%). Figur 6 Sid 13/39
Fördelningen mellan de olika infektionerna Om du är intresserad av att se procentuella fördelningen mellan de olika infektionerna under en viss tidsperiod väljer du att fördela på infektion och visar de i ett cirkeldiagram. Varje tårtbit i diagrammet motsvarar nu en infektionstyp. Fördelningen mellan de olika månaderna ( - vilken månad upptäcktes flest infektioner?) Om du endast är intresserad av att se procentuella fördelningen mellan de olika månaderna under en viss tidsperiod väljer du att fördela på tid-år-månad och visar de i ett cirkeldiagram. Varje tårtbit i diagrammet motsvarar nu en månad. Fördelning per infektion och månad Om du vill se procentuella fördelningen per infektionstyp och månad så kan det vara bra att tänka på att det blir en tårtbit per infektion och månad i ett cirkeldiagram. Således kan det bli många tårtbitar och det kan bli oöverskådligt. Om du istället väljer att illustrera detta i ett stapeldiagram blir det mer överskådligt. Dock får du antalet istället för procentuell andel. 2.7 Vilken tidpunkt styr om ett vårdtillfälle kommer med inom vald tidsperiod? (2015-03-11) Figur 7 visas ett exempel där vi väljer att följa upp antalet vårdtillfällen under Förra året (2014-01-01 2014-12-31). Figur 7 Sid 14/39
Vårdtillfällets starttidpunkt styr om det hamnar inom den valda tidsperioden eller ej 1, dvs. av alla vårdtillfällen som finns registrerade för vårdgivaren har 295 582 vårdtillfällen en starttidpunkt som faller inom perioden 2014-01-01 2014-12-31. Denna princip kan förtydligas med ett enkelt exempel. Vi antar att det finns 5 vårdtillfällen, dvs. A, B, C, D och E, såsom visat i Figur 9. I Figur 9 hamnar endast starttidpunkt för vårdtillfälle B, D och E inom vald tidsperiod (2014-01-01 och 2014-12-31). Figur 8 2014-01-01 2014-12-31 Figur 9 Detta innebär att endast dessa tre vårdtillfällen skulle tas med i uppföljningen och synas i diagrammet. Sammanfattning: Ingen avgränsning: en stapel 5 förekomster Avgränsning Förra året (2014-01-01 2014-12-31): en stapel 3 förekomster 2.8 Kan man koppla en postoperativ infektion till flera åtgärder? (2015-04-14) Endast de användare som har medarbetaruppdrag på vårdenhetsnivå med syfte Kvalitetssäkring i HSA-katalogen har åtkomst till sidan Koppla postoperativa infektioner i 1 Se Regelverk för uppföljning i rapportverktyget, sid 26 (avsnitt 2.7 Vårdtillfällen). Sid 15/39
Rapportverktyget. På denna sida är det möjligt att koppla en postoperativ infektion till den orsakande åtgärden. 2 I Figur 8 valdes patient 188507020tmm som har en registrerad ytlig postoperativ infektion. Under Åtgärder på vald patient kommer det upp en åtgärd (DA017, Inställning av spinalstimuleringsprogram) som finns registrerade för den patienten. I exemplet från demomiljön (Figur är det endast en åtgärd som kommer upp men teoretisk kan det komma upp flera åtgärder för en vald postoperativ infektion. Exempelvis skulle ACC51, Dekompression av n. Medianus ACC53, Dekompression av n. Ulnaris Figur 9 NDL59, Tenolys eller tenosynovektomi vid handled eller i hand kunna listas med samma datum för en ytlig postoperativ infektion där alla tre åtgärder är relevanta. I verksamheten är det vanligt med flera åtgärder (med olika KVÅ-koder) under samma operation. Det är dock inte möjligt i Rapportverktyget att koppla en postoperativ infektion till flera åtgärder. Inom verksamheten måste det därför fattas beslut om vilken åtgärd som anses vara den huvudsakliga orsaken till infektionen. Den postoperativa infektionen får endast kopplas till denna huvudsakliga åtgärd. 2 Mer information om sidan Koppla postoperativa infektioner finns i - Användarhandledning rapportverktyget, sid 25 27 (avsnitt 6 Koppla postoperativa infektioner). Sid 16/39
2.9 Om jag följer upp vårdtillfällen och fördelar på infektion blir summan av staplarna högre än om jag inte fördelar hur kommer det sig? (2015-01-23) I Figur 10 visas utgångsläge för vårt exempel. Vi väljer att följa upp Vårdtillfällen genom att välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt de infektioner som vi är intresserade av: vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig postoperativ infektion. I stapeldiagrammet syns då 140 vårdtillfällen. Detta innebär omskrivit: 140 vårdtillfällen där det förekom/registrerats vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och/eller ytlig postoperativ infektion. Figur 10 I Figur 11 utökar vi exemplet genom att fördela på Infektion utöver ovannämnda avgränsning. I stapeldiagrammet syns då 86 vårdtillfällen där det förekom vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och 56 vårdtillfällen där det förekom ytlig postoperativ infektion. Sid 17/39
Figur 11 När vi fördelar på Infektion blir summan av staplarna högre, dvs. 151, än om vi inte fördelar, dvs. 140, som synligt i Figur 12. Figur 12 Sid 18/39
Skillnaden beror på att flera infektioner kan förekomma under ett och samma vårdtillfälle. Har man exempelvis ett vårdtillfälle som i Figur 13 där det förekom en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och en ytlig postoperativ infektion, så räknas vårdtillfället i statistiken som en förekomst för båda infektioner, dvs. vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig postoperativ infektion. Figur 13 Alternativt kan vi förklara det vi ser i diagrammet med hjälp av Figur 14. Totalt har vi 140 vårdtillfällen med ytlig postoperativ infektion och/eller vårdrelaterad sepsis med okänt fokus. Därav är 100 100 80 86 80 11 60 65 60 11 40 20 40 20 75 54 0 ytlig postop sepsis 0 ytlig postop sepsis Figur 14 75 vårdtillfällen sådana där det endast förekommer en ytlig postoperativ infektion, 54 vårdtillfällen sådana där det endast förekommer en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och 11 vårdtillfällen sådana där det förekommer en ytlig postoperativ infektion och en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus. Dessa 11 vårdtillfällen räknas som förekomster i båda staplar, dvs. i stapeln för ytlig postoperativ infektion såväl som i stapeln för Sid 19/39
vårdrelaterad sepsis med okänt fokus. Detta eftersom vårdtillfället innehåller båda infektionerna och inte ska räknas till endast det ena eller andra infektionen i statistiken. Det diagrammet svarar på är egentligen hur många vårdtillfällen finns det med en ytlig postoperativ infektion, resp. en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus?. Svaret på denna fråga är att det finns 86 vårdtillfällen med en ytlig postoperativ infektion och 65 vårdtillfällen med en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus, men i praktiken är det inte 151 olika vårdtillfällen. 2.10 Varför får jag inte samma antal vårdrelaterade infektioner i diagrammet oberoende om jag väljer Vårdrelaterad under attributet Vård/Samhälle eller kryssa i alla vårdrelaterade infektioner under attributet Infektion? (2015-06-16) Utgångsläget för exemplet visas i Figur 15 och Figur 16: Figur 15 Sid 20/39
Figur 16 I Figur 15 vill vi följa upp samtliga vårdrelaterade infektioner genom att välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt kryssa i Vårdrelaterad under attributet Vård/Samhälle. I stapeldiagrammet syns då 2589 vårdrelaterade infektioner. I Figur 16 vill vi följa upp samtliga vårdrelaterade infektioner genom att välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt kryssa i alla infektioner som kan vara vårdrelaterade under attributet Infektion. I stapeldiagrammet syns då 3403 infektioner. Anledningen till att det visas fler infektioner i Figur 16 än i Figur 15 är att Lunginflammation, Urinvägsinfektion med feber och Urinvägsinfektion utan feber som listas i urvalet för attributet Infektion antingen kan vara vårdrelaterade eller samhällsförvärvade infektioner. 3 Kryssar man alltså i dessa infektioner utan att avgränsa på vårdrelaterade infektioner, (Vårdrelaterad under attributet Vård/samhälle), visas både vårdrelaterade och samhällsförvärvade infektioner i diagrammet. 3 I urvalet för VGR och Landstinget i Uppsala Län finns även Urinvägsinfektion, som återstod från piloterprojekten, som antingen kan vara vårdrelaterade eller samhällsförvärvade infektioner. Sid 21/39
I Figur 17 kryssade vi i samma infektioner som i Figur 16 men valde dessutom att avgränsa på vårdrelaterade infektioner, genom att välja Vårdrelaterad under attributet Vård/samhälle. I stapeldiagrammet syns då 2589 vårdrelaterade infektioner, dvs. samma antal som i Figur 15. Figur 17 2.11 Om jag följer upp infektioner och sedan fördelar på antibiotikatyp får jag totalt sett fler förekomster (summan av staplarna blir högre än innan fördelningen) men inte om jag utgår från måttet antibiotikaordinationer och fördelar. Varför blir det så? () Antag att vi tittar i måttet infektioner i Rapportverktyget och har en infektion i stapeldiagrammet. För denna infektion finns det två ordinationer med följande ATC-koder: Cefotaxim [J01DD01] respektive Cefuroxim [J01DA06]. Om vi tittar i måttet antibiotikaordinationer skulle vi istället se en stapel med två ordinationer. Om vi nu väljer att fördela på antibiotikatyp på gruppnivå kommer vi fortfarande att se samma antal infektioner respektive antibiotikaordinationer i de olika fallen (en infektion och två ordinationer), dvs: A. Utgår från infektioner Mått att följa upp (y-axel): Infektioner Fördela uppföljningsinformationen på: Antibiotikaordinationer, detaljnivå Terapeutiska/farmakologiska undergrupper (förvalt) Sid 22/39
en stapel som visar en förekomst B. Utgår från antibiotikaordinationer Mått att följa upp (y-axel): Antibiotikaordinationer Fördela uppföljningsinformationen på: Antibiotikaordinationer, detaljnivå Terapeutiska/farmakologiska undergrupper (förvalt) en stapel som visar två förekomster Fall A Om vi nu är i fall A, dvs. måttet infektioner, och ändrar detaljnivå på fördelningen av antibiotika enligt Figur 18 händer något intressant. Figur 18 Den enda infektion som vi har fördelat på antibiotikatyp (dvs. vilken antibiotika man valt att behandla denna infektion med) kan plötsligt räknas med både i stapeln med antibiotika som behandlats med ab från undergrupp [JO1DA] resp [JO1DD]]. s beräkningsmotor kommer därför att räkna denna infektion som en förekomst i båda dessa staplar. Det diagrammet svarar på är egentligen hur många infektioner har behandlats med antibiotika från undergrupp [JO1DA] resp [JO1DD]]. Svaret på denna fråga är alltså en med [JO1DA] och en med [JO1DD]], även om det i praktiken är samma infektion. Om vi hade valt att ha kvar på en nivå, som i Figur 19 över hade du däremot bara sett en enda infektion. Sid 23/39
Figur 19 Den enda infektion som du har fördelat på antibiotikatyp (dvs. vilken antibiotika man valt att behandla denna infektion med) räknas endast in i [JO1D] och stapeln visar därför bara en infektion. Här svarar diagrammet på hur många infektioner har behandlats med antibiotika från undergrupp [JO1D] Svaret på denna fråga är alltså endast en. Fall B Om vi istället tittar på måttet antibiotikaordinationer och detaljnivå som i Figur 20 ser vi en stapel med två förekomster. Figur 20 Här svarar diagrammet på för den givna infektionstypen, hur många ordinationer finns med antibiotika från grupp [JO1D] Svaret på denna fråga är alltså två, även om båda användes för att behandla samma infektion. Sid 24/39
3. Införande av 3.1 Behöver man registrera något för att kunna rapportera in data till? (2012-11-20) (uppdaterad 2014-04-09) För att kunna rapportera in data till krävs att man innan start meddelar förvaltningen HSA-id för vårdgivaren samt för de sjukhus från vilka man skickar in data. Vilka vårdgivare inom ett landsting samt sjukhus för respektive vårdgivare som ska finnas i meddelas till förvaltningen: support@infektionsverktyget.se 3.2 Hur loggas användningen av de användare som kommer åt persondata i, alltså de som har medarbetaruppdrag med ändamål kvalitetssäkring? Kan man ta ut loggrapporter på något sätt? () är ansluten till nationella loggtjänsten vilket innebär att de loggar som skapas då en användare är inne på sidan koppla postoperativa infektioner samt registerutdrag, dvs. sidorna där det krävs medarbetaruppdrag med ändamål kvalitetssäkring, tillgängliggörs i Säkerhetstjänsternas webbgränssnitt för att granska loggar. Rollen loggadministratör krävs för att komma åt Säkerhetstjänsternas webbgränssnitt. Du kan komma åt Säkerhetstjänsternas webbgränssnitt via Internet så väl som på Sjunet. Mer information om loggtjänsten finns här. 3.3 Vilken nivå ska data rapporteras in från? Vilken detaljnivå avses när enhet nämns i tjänstekontraktsbeskrivningarna? (2012-11-20) Lägsta detaljnivå bör användas för enheter, d.v.s. motsvarande mottagnings-/avdelningsnivå om möjligt. I används PDL-markeringarna i HSA-katalogen för att ta reda på vilken vårdenhet och vårdgivare en organisatorisk enhet tillhör. Således är det i verktyget sedan möjligt att gruppera upp information på en högre nivå. 3.4 Hur vet vilken vårdgivare som exempelvis en vårdenhet tillhör? (2012-11-20) Vilka vårdenheter och i sin tur sjukhus som organisatoriska enheterna hör till utläses från distinguished name för enheten, samt PDL-markeringar i HSA-katalogen. Sid 25/39
3.5 Vad gör man om man inte har kopplat enheter på lägsta nivå till vårdenhet i HSA-katalogen med PDL-markeringar? (2012-11-20) Om man inte har kopplat enheter (motsvarande underliggande objekt i HSA-katalogen) på lägsta nivå till vårdenhet så kommer inte information inrapporterad på dessa att kunna ses i. Antingen kan information då rapporteras in på vårdenhetsnivå eller så måste dessa organisatoriska enheter kopplas till PDL-vårdenheter i HSA. 3.6 Hur gör man för att skicka testdata? (2012-11-20, uppdaterad 2015-07-02) Adresser till tjänsterna finns i dokumentet Anslutningsinstruktion. Beskrivning av respektive tjänst och vilken information som ska skickas med finns i dokumentet Tjänstekontraktsbeskrivning Registreringstjänster. Det går att kontrollera att data kommit över till i ett tittargränssnitt ( ImportBrowser ): http://test.infektionsverktyget.sjunet.org/importbrowsertestdata/ samt dagen efter i s användargränssnitt (Rapportverktyget): https://test.infektionsverktyget.sjunet.org/ Om man inte har meddelat förvaltningen HSA-id motsvarande sjukhusnivå går det endast att se att data har kommit till via ImportBrowser men data kommer inte att vara synligt i rapportverktyget. 3.7 Kan vi använda oss av testpatienter i driftsystemet utan att dessa syns i statistiken? (2012-11-20) Det går att skicka in testdata till driftmiljön men då behöver förvaltningen ha personnummer på testpatienterna för att kunna filtrera bort dessa i statistikuttag. Data för testpatienter kan ses i vyn registerutdrag i rapportverktyget men tas inte med i statistiken när rapporter skapas. För driftmiljön finns ingen ImportBrowser eftersom den inte har den säkerhet som krävs för att hantera patientdata. 3.8 Behöver man ha åtkomst till Sjunet för att skicka testdata? (2012-11-20) Adresserna som avser IV-test i anslutningsinstruktionen kräver inte någon åtkomst till Sjunet. Med hjälp av de adresserna kan testdata skickas in och ses i ImportBrowser via: Sid 26/39
http://ivtest.mawell.com/ivimportbrowser/ I denna miljö finns dock ingen koppling till rapportverktyget utan information kan endast ses via ovanstående länk. 3.9 Vilket HSA-id ska anges när man vill ansluta sig till s tjänster på nationella tjänsteplattformen? (2012-11-20) (uppdaterad 2013-02-07, 2014-04-09, 2015-06-22) Vid Beställning B, anslutning av konsument till s tjänster, anges HSA-id för funktionscertifikatet som används vid kommunikation med den nationella tjänsteplattformen. En beställning per miljö behöver göras, d.v.s. en beställning för testmiljön och en för produktionsmiljön. Vid Beställning D, etablera samverkan mellan konsument och, anges både HSA-id för funktionscertifikatet och HSA-id för vårdgivaren. En beställning per miljö behöver göras, d.v.s. en beställning för testmiljön och en för produktionsmiljön. Anslutningsdokument för beställning B och D finns här. SITHS-funktionscertifikat hanteras av landstingets lokala SITHS-förvaltning. Det behövs ett funktionscertifikat för testmiljön och ett för produktionsmiljön. Mer information om SITHS finns här. På denna sida kan man se vilka konsumentcertifikat som går att använda mot vilken instans av tjänsteplattformen: https://skl-tp.atlassian.net/wiki/display/ntjp/faq+teknik#faqteknik- Certifikatd%C3%A5enkonsument%28tj%C3%A4nst%29anroparNTJP Fullständig information om tjänsteplattformen (Integration Competence Center ICC) och tjänstekontrakt finns här. 3.10 Ska kopplingen till gå direkt till den nationella tjänsteplattformen eller via en regional plattform? (2012-11-20) CeHis rekommendation är att alla anslutningar till den nationella tjänsteplattformen går via en regional tjänsteplattform. För specifikt gör det ingen skillnad hur en vårdgivare väljer att ansluta sig. Det är alltså inget hinder om det ännu inte finns en regional tjänsteplattform hos den anslutande vårdgivaren. Det kan finnas tekniska fördelar för den lokala delen av anslutningen om denna byggs med hjälp av en regional tjänsteplattform. Sid 27/39
3.11 Hur hanteras privata vårdgivare som bedriver landstingsfinansierad vård? (2012-11-20) Privata aktörer som bedriver hälso- och sjukvård på uppdrag och efter finansiering av kommuner eller landsting betraktas som egna vårdgivare, vilket innebär att information inte kan delas med dessa. De privata vårdgivarnas information hamnar i en egna tårtbitar. Ett landsting kan i avtal kräva att de följer upp sin verksamhet med hjälp av och begära uttagna infektionsverktygsrapporter från den privata vårdgivaren. 3.12 Ska enbart slutenvårdstillfällen skickas som jämförelsetal eller även öppenvårdskontakter? (2012-11-20) (uppdaterad 2013-02-07, 2015-06-22) Endast slutenvårdstillfällen ska skickas in via tjänsten ProcessCareEncounter. Socialstyrelsens definition av vårdtillfälle används: http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?ftid=269 Öppenvård, eller öppen specialistvård inom sjukhusvården, anses inte vara ett vårdtillfälle eftersom definitionen av termen innefattar att man skall ha en sängplats. Från öppenvårdskontakter ska övrig information, dvs. ordinationer, diagnoser, laboratoriesvar och åtgärder, skickas in för att ha som jämförelsedata. Registrerade åtgärder används även för att koppla postoperativa infektioner till, dvs. de fyra andra registreringstjänsterna (alla utom ProcessCareEncounter, se tjänstekontraktsbeskrivning) ska användas för både öppen- och slutenvårdskontakter. Med jämförelsetal avses alltså att alla slutenvårdstillfällen ska skickas in oavsett om patienten har haft en infektion eller inte. Anslutning av primärvården är idag inte en del av patientsäkerhetsöverenskommelsen. 3.13 Hur hanteras vårdform i? (2012-11-20) Om registrerad information, exempelvis en infektion, faller inom start- och slutdatum för ett av patientens befintliga vårdtillfällen antar att den konstaterats i slutenvård, annars, dvs. om det inte finns något vårdtillfälle, i öppenvård. I rapportverktyget finns det möjlighet att filtrera viss uppföljningsinformation på vårdform. 3.14 Vilken terminologi används i? (2012-11-20) (uppdaterad 2015-06-22) Sid 28/39
Det finns ett tittargränssnitt där man kan se vilka terminologier och urval ur terminologier som används i. Adress i testmiljö - över internet: http://ivtest.mawell.com/terminologyviewer/ Adress i testmiljö - över Sjunet: http://test.infektionsverktyget.sjunet.org/terminologi/ Adress i produktionsmiljö - över Sjunet: https://infektionsverktyget.sjunet.org/terminologi/ 3.15 Enligt tjänstekontraktsbeskrivningen för terminologitjänster skall inte system som använder den vara beroende av tillgänglighet hos tjänsterna under vård av enskild patient. Vad behöver lagras lokalt för att vara oberoende? (2012-11-20) I tjänstebeskrivningen för terminologitjänsten finns följande Tabell 1: 14EF2CE5-5B02-45D6-BBB3-10A958BD85A4 5FD548C5-E551-4417-8871-4CC3BA24B6F0 90E066BB-E1A9-4907-9433-00E849D6A151 8A0C81CC-4D32-484C-B7B7- C5F1F01C59B3 CA29A6CA-3A9F-45E2-90FD- F0459881AF46 12C61DE8-1CDC-43B2-8AE4-244F18C82D96 Starturval för val av ordinationsorsak ATC-trigger för att ange ordinationsorsak Diagnostrigger. De diagnoser som skall sändas till infektionsverktyget Åtgärdstrigger. De åtgärder som skall sändas till NPU-trigger. NPU-koder för de laboratoriefynd som skall sändas till Riskåtgärder för postop inf (kirurgiska åtgärder) Tabell 1 Starturval (samt underliggande urval med ordinationsorsaker) och ATC-trigger måste lagras lokalt. Om användaren vill ha möjlighet att, direkt vid ordination, göra postoperativa kopplingar behöver även riskåtgärder för postoperativa infektioner lagras lokalt. Vad gäller diagnostrigger, åtgärdstrigger och NPU-trigger behövs dessa funktionellt endast när en överföring till skall ske. Detta innebär att man inte av tillgänglighetsskäl behöver lagra dem lokalt. De är dock rätt stora kodverk så rekommendationen är att även dessa lagras lokalt av prestandaskäl. Sid 29/39
3.16 Vilka riskfaktorer ska rapporteras in till och vilka koder ska då användas? Är det tillåtet att skicka KVÅ-koder för vissa riskfaktorer och Snomed CT-koder för andra? (2012-11-20) (uppdaterad 2014-04-09, 2015-06-22) Vilka riskfaktorer som ska rapporteras in och vilka koder som ska användas redovisas nedan. Notera att Avlägsnande av endotrakealtub inte har någon KVÅ-motsvarighet. Observera att det endast är Snomed CT-koderna som leder till en riskperiod i och som används exempelvis för att beräkna måtten riskfaktordygn och förekomster av riskfaktor. Om rapporteringen av riskfaktorerna lokalt görs på en mer detaljerad nivå måste först en lokal mappning göras innan informationen skickas till. Denna lokala mappning måste vara konfigurerbar så att det går att ändra om de nationella kraven skulle förändras, exempelvis om nya behov uppstår när fler landsting har infört. Tabell 2 visar mappningen mellan SNOMED CT-koder och KVÅ-koder. Snomed CTbegrepps id Term KVÅkod Kodtext 233527006 införande av centralvenös kanyl SP999 Inläggning av CVK, UNS 175853000 avlägsnande av central venkateter DF007 Avlägsnande av central venkateter (CVK) UNS 118961005 införande i urinvägarna TKC20 Direkt KVÅ-motsvarighet saknas eftersom 118961005 Införande i urinvägarna inte bara avser urinblåsan utan införande överhuvudtaget i urinvägarna. TKC20 Kateterisering av urinblåsa är den närmaste motsvarigheten i KVÅ men dock en delmängd av 118961005 varför mappningen ändå är giltig. 286738000 avlägsnande av urinkateter DK021 Borttagande av urinkateter 112798008 inläggning av endotrakealtub DG017 Trakeal intubation 271280005 avlägsnande av endotrakealtub KVÅ-motsvarighet saknas Tabell 2 Sid 30/39
Utgångspunkt för vilka riskfaktorer som ska registreras i var de som användes i PPM-VRI-undersökningarna. Det är alltså samma riktlinjer som gäller för rapportering till PPM-VRI som gäller för rapportering till. 3.17 Hur ska insättande respektive avvecklande av trachealkanyl registreras? (2012-11-20) Trachealkanyl ska registreras på samma sätt som endotrachealtub. Det är ingen skillnad om det är tub eller kanyl vad gäller luftvägsavledningen. 3.18 Har någon koppling till Pascal? (2012-11-20) är inte beroende av Pascal. Det som förskrivs via Pascal kommer inte att tas upp i statistiken förrän Pascal i sig är anslutet till. Denna fråga drivs nationellt och är inte något som lokala projekt behöver ta hänsyn till i sina projekt idag. 3.19 Ska information om laboratoriesvar överföras direkt från labsystemen eller ska det göras via journalsystemen? (2012-11-20) (uppdaterad 2013-05-14) Det är egentligen en fråga för respektive landsting att bestämma vilken modell de vill ha för sin anslutning. Oftast har den bästa lösningen visat sig vara att använda labsystemet för den informationen, eftersom informationen när den väl nått journalsystemet oftast inte är tillräckligt strukturerad. Om man vill skicka information direkt från labsystemet utan att gå via journalsystemet kan man behöva en separat anslutning till nationella tjänsteplattformen (eventuellt via en regional tjänsteplattform om man valt det alternativet) med ett separat funktionscertifikat. 3.20 Används alla åtgärder att koppla postoperativa infektioner till? (2012-11-20, uppdaterad 2015-07-02) Nej, endast ett urval av åtgärder kommer att visas när du vill göra en koppling. Det finns ett pågående arbete med att förbättra detta urval. Hur det ser ut i dagsläget kan ses i Terminologitittaren i produktionsmiljön: https://infektionsverktyget.sjunet.org/terminologi/ Urval: riskåtgärder för postop inf (kirurgiska åtgärder) (12C61DE8-1CDC-43B2-8AE4-244F18C82D96) Sid 31/39
3.21 Ska vi skicka över tidigare registrerad data när vi är anslutna till? (2012-11-20) När anslutningen till är färdigställd börjar överföring av data till från den tidpunkten. Det är dock rekommenderat att skicka tidigare utförda åtgärder eftersom dessa kan användas att koppla postoperativa infektioner till. Om möjligt bör åtgärder från ett år tillbaka skickas eftersom detta är riskperioden för djup postoperativ infektion. 3.22 Vilka tillägg finns för ordinationsorsaker? (2013-02-07, uppdaterad 2015-07-02) Vilka ordinationsorsaker som ingår i det nationella urvalet i dagsläget kan ses i Terminologitittaren i produktionsmiljön: https://infektionsverktyget.sjunet.org/terminologi/. Ordinationsorsaker finns under IVPopUp1. Numera finns det möjlighet att behöriga användare kan logga in och administrera lokala tillägg i urval, dvs. de infektionstyper som är frivilliga att följa upp under samhällsförvärvade infektion. Här ser vi gärna att man har en utsedd representant per vårdgivare. För åtkomst till denna funktionalitet behöver ni meddela förvaltningen namn på personen samt HSA-id enligt SITHSkortet om personen inte har varit inloggad i Rapportverktyget. Observera att ändringar via gränssnittet inte visas direkt i vårdinformationssystemet innan en uppdatering av ordinationsorsaker har hämtats från terminologitjänsten. 3.23 Vad händer med en postoperativ infektion när den kopplas till en åtgärd? (2013-02-07) (uppdaterad 2014-04-09) Även om en postoperativ infektion är registrerad på en annan enhet än åtgärden utfördes på, kommer infektionen att fortsätta vara registrerad på den enhet som registrerade infektionen. 3.24 Kan vi skicka ordinationsorsak utan tillhörande ordination? (2013-02-07) Det finns möjlighet i det nationella tjänstegränssnittet att ta emot ordinationsorsaker utan ordination men då krävs att man lokalt gör en lösning för att trigga överföring till. Detta är dock inget krav på att implementera. Ett exempel på en triggermekanism kan vara att en diagnos kan markeras som vårdrelaterad och skickas till utan ordination. Sid 32/39
3.25 Hur ska man hantera situationen då man har ordinerat antibiotika mot en urinvägsinfektion men det vid ett senare tillfälle visar sig att patienten hade en lunginflammation som kräver en annan antibiotikaordination? (2013-02-07) I de fall då det gäller samma infektionsepisod, dvs. den ordinationsorsak men angav vid ordination 1 var fel, ska man göra en ny antibiotikaordination som avser samma ordinationsorsak som den första ordinationen. Vid den nya ordinationen väljer man redan registrerad infektion. Ett exempel: Vid första ordinationen anger man urinvägsinfektion som ordinationsorsak. Vid andra ordinationen, även fast det visade sig att patienten hade en lunginflammation, ska man ange att ordinationen avser urinvägsinfektionen. Om det däremot avser en ny infektionsepisod, t.ex. tillkomst av diarré i samband med den första antibiotikaordinationen, ska en ny ordinationsorsak registreras vid den andra antibiotikaordinationen. Detta är de nationella rekommendationerna utifrån hur lösningen ser ut i dagsläget. Anledningen är att man inte vill räkna samma infektionsepisod två gånger, vilket innebär två infektioner i statistiken, även om ordinationsorsaken vid den första antibiotikaordinationen visade sig vara fel. 3.26 Kan vi skicka reservnummer till? (2013-02-07) Ja, hanterar att reservnummer skickas in. 3.27 Kan vi skicka osignerad data? (2013-02-07) I syns det inte om data är signerat eller inte. Ibland kan det finnas anledning att skicka osignerad data för att säkerställa att statistik blir korrekt men detta är en lokal fråga. 3.28 Kan t.ex. information från olika system skickas i olika omgångar eller måste det skickas samlat? (2013-02-07) Informationen kan skickas var för sig, i vilken ordning som helst och när man vill. Hanteringen att koppla ihop information görs i. Sid 33/39
3.29 Hur hanteras patienter med skyddad identitet i? (2013-02-07) Information som inte får visas för patienter med skyddad identitet registreras inte i. Således sker ingen speciell hantering av dessa patienter i infektionsverktyget och det finns ingen möjlighet att se om en patient i fråga har skyddad identitet. Det är dock en lokal fråga om man vill skicka information om patienter med skyddad identitet till eller inte. 3.30 Ska vi skicka medicinskt ansvarig enhet eller fysisk enhet? (2013-02-07) (uppdaterad 2013-03-05) De nationella rekommendationerna är att om det finns en valmöjlighet ska man föredra att skicka fysiska enheten för vårdtillfällen men medicinska ansvariga enheten för all annan information. Med fysisk enhet avses där patienten är fysiskt placerad på avdelningsnivå. I fallet åtgärder skickas företrädesvis den utförande enheten även om det medicinska ansvaret för patienten finns på en annan enhet. 3.31 Vad händer om det sker förändringar i HSA-katalogen, exempelvis att två enheter slås ihop? (2013-02-07) Inrapporterad information fortsätter alltid vara kopplad till de HSA-id som de rapporterades in på. I exemplet ovan så beror resultatet alltså på om den nya enheten representeras av en av de tidigare enheternas HSA-id, eller om den får ett nytt id. I det första fallet kommer det även efter sammanslagningen att finnas två olika enheter i rapportverktyget, men på en av dem finns det bara historisk information från innan sammanslagningen, och på den andra kommer all ny information att registreras. Om det istället är så att de sammanslagna enheterna får ett nytt HSA-id kommer man att se tre olika enheter i rapportverktyget. Två av dessa har endast historisk information, och den tredje får nyregistrerad information. Om en organisatorisk enhet flyttar organisatoriskt och exempelvis byter vårdenhetstillhörighet kommer den att ta med sig sin historiska information så länge den inte också byter HSA-id. 3.32 Ska vi skicka in information om åtgärder, diagnoser, vårdtillfällen oavsett om patienter har fått antibiotika ordinerad eller ej? (2013-02-07) Ja! Ni ska skicka all information som registrerats oavsett om patienten har en infektion eller inte. Åtgärder, diagnoser och vårdtillfällen används som jämförelsetal vilket exempelvis innebär att andelen vårdrelaterade infektioner av totala antalet vårdtillfällen kan följas upp. Sid 34/39
3.33 Varför ska Clostridium difficile rapporteras in från laboratoriesvar när det ändå är ett val under vårdrelaterade infektioner? (2013-02-27) Det korta svaret är att inte alla laboratoriesvar behöver behandlas (patienten kan t ex ha blivit symptomfri) men är intressanta att få uppgift om ändå, eftersom förekomsten har samband med flera faktorer (t ex högt antibiotikatryck, lokal smittsamhet). Clostridium difficile har varit ett önskemål (krav) att ha med i redan från SKLs expertgrupp år 2009. Clostridium difficile har både ett samband med högt antibiotikatryck på såväl patienten som på vårdenheten. Det är också ett problem avseende smittsamheten på den lokala enheten. Uppgiften om Clostridium difficile kan fås via både antibiotikabehandling och laboratoriesvar som trigger. Clostridium difficile behöver fångas på båda dessa sätt eftersom vi dels vill fånga alla fall, och dels vill veta i vilken andel kända fall även behandlas med antibiotika. Vissa fall fångas via laboratorieundersökning men alla dessa behöver inte ha antibiotika, de kan t ex ha blivit symptomfria. Andra fall kan möjligen pga epidemiologiska situationen bedömas ha Clostridium difficile (pga omgivande fall på samma sal t ex) och det är då enligt uppgift inte precis alla som provtas innan behandling. Dock, även om alla skulle provtas, så räcker det med behovet att veta i vilken grad antibiotikabehandling används, för att vilja registrera behandlingar av Clostridium difficile. Se även Figur 21. Sid 35/39
Figur 21 3.34 Hur ofta måste vi skicka information om positiva laboratoriesvar? Räcker det om vi skickar exempelvis en gång i veckan? (2013-05-14) Det är upp till varje landsting att välja hur ofta man vill rapportera in information. Information görs tillgänglig för uppföljning dagen efter att den rapporterats till. 3.35 Finns det ett användargränssnitt där man manuellt kan registrera data, exempelvis för att registrera positiva laboratoriesvar? (2013-05-14) Nej, det finns inte någon funktion som stödjer manuell inmatning. Sid 36/39
3.36 Hur skapas organisatoriska hierarkin i rapportverktyget? (2013-05-14, uppdaterad ) Nivå 1: Vårdgivare Läggs in manuellt. Nivå 2: sjukhusnivå (för vissa landsting används division eller motsvarande här) Läggs in manuellt. Koppling till nivå 1 sker också manuellt. Nivå 3: Vårdenhet (PDL) Kopplas till nivå 2 enligt HSA-hierarki. söker uppåt i HSA-trädet för att hitta ovanliggande nivå 2-enhet. Kopplingen mellan nivå 2 och 3 görs alltså med hjälp av distinguished name (DN). Nivå 4: Enhetsnivå (avdelning, mottagning m.m.) Detta är den lägsta nivå man kan följa upp information på. Inskickad information markeras med hsa-id:n från denna nivå. Koppling till nivå 3 sker med hjälp av PDL-markeringar (HSAhierarki ignoreras). 3.37 Hur ska vi hantera situationen då vi inte har någon motsvarighet till sjukhusnivå? (2013-05-14) Om det inte finns någon motsvarighet till sjukhusnivån så får vårdgivarnivån dubbleras vilket innebär att det alltid kommer att se ut som att det finns fyra nivåer att följa upp inrapporterad data på i rapportverktyget. 3.38 Finns det några riktlinjer för vad som innefattas i ordinationsorsakerna? (2013-05-14) (Uppdaterad 2014-04-09) För närvarande pågår det inget nationellt arbete för att ta fram gemensamma riktlinjer för detta. 3.39 Finns det mall- och exempelmeddelanden för de olika tjänsterna? (2013-05-14, uppdaterad ) Tjänstekontrakten kan laddas hem i zip-format från bitbucket: s tjänstedomän riv.processdevelopment.infections: o https://bitbucket.org/rivta-domains/riv.processdevelopment.infections/src Terminologitjänstens tjänstedomän riv.informatics.terminology o https://bitbucket.org/rivta-domains/riv.informatics.terminology/src Sid 37/39
Mall- och exempelmeddelanden kommer med i zip-filen, exempelvis: / schemas / interactions / ProcessActivityInteraction / Mall Activity.xml 3.40 Hur gör man om två ordinationer ska kopplas till samma ordinationsorsak? (2013-05-14) Vid första ordinationen väljer användaren aktuell ordinationsorsak i journalsystemet. Registreringen skickas in via tjänsten ProcessPrescriptionReason: Om ordinationsorsaken är en vårdrelaterad eller samhällsförvärvad infektion kommer denna att ha ett unikt id i (lokalt id) i parametern $$tillståndsid. Om ordinationsorsaken är antibiotikaprofylax kommer denna att ha ett unikt id (lokalt id) i parametern $$aktivitetsid. Ordinationen kommer att ha ett unikt id (lokalt id) i parametern $$ordinationsid. Vid det andra ordinationstillfället väljer användaren tidigare registrerad ordinationsorsak i journalsystemet. I tjänsten ProcessPrescriptionReason skickas registreringen in enligt följande: Samma unika id anges i parametern $$tillståndsid alternativt $$aktivitetsid som vid den första registreringen. Ett nytt unikt id anges i parametern $$ordinationsid (eftersom detta är en ny ordination). Detta resulterar i att det kommer att finnas två ordinationer kopplade till samma ordinationsorsak. Observera att om samma unika id anges i parametern $$ordinationsid som vid den första ordinationen kommer denna att skrivas över och det kommer endast att finnas en ordination kopplad till ordinationsorsaken. Vad gäller tidpunkterna för ordinationerna rekommenderas att följande anges i parametrarna $$registreringstidpunkt_ordinationstidpunkt samt $$registreringstidpunkt (illustreras i kap 12 i anslutningsinstruktionen): ordination 1 $$registreringstidpunkt_ordinationstidpunkt: tidpunkten då ordination1 registrerades $$registreringstidpunkt: lämna tomt ordinationstidpunkten för Ordination1 kommer att användas som registreringstidpunkt för ordinationsorsaken ordination 2 (refererar tillbaka till samma orsak som ordination 1) $$registreringstidpunkt_ordinationstidpunkt: tidpunkten då ordination2 registrerades $$registreringstidpunkt: lämna tomt registreringstidpunkten för ordinationsorsaken kommer att vara oförändrad Sid 38/39