Kvalitetsseminarium med fokus på VG Primärvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström
Patienterna och kvalitén i fokus i idéskiss till medborgarnas primärvård Den 2 april presenterade regionkansliets utredare Bengt- Göran Olausson sin idéskiss Vägen till medborgarnas primärvård för hälso- och sjukvårdsutskottet. Idéskissen föreslår bland annat att medborgarna får större inflytande på vården, att kvalitet och tillgänglighet sätts i fokus och att den enskilda vårdenheten får större frihet och ansvar genom utformningen av det nya ersättningssystemet. Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström 2008
Att fånga vårdens kvalitet! Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström Hur får vi saker att hända?
procent Andel med LDL<3 mmol vid Hypertoni 70 60 50 40 30 20 10 0 Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström
Det hänger ihop måste alltid diskuteras i samma rum Kvalité Ekonomi Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström
Har golvet blivit ett tak? Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström
Målet är hälsa Hur mäter vi? Hur ersätter vi? Hur når vi dit? Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström
Erfarenheter av primärvårdens olika vårdvalsmodeller Seminarium VG Primärvård 17 september 2013 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Grundkrav för att vårdval ska fungera Minst två alternativa vårdgivare Individer/patienter som är intresserade av att välja Information om vad som skiljer mellan alternativen Lund University / School of Economics and Management
Hur utnyttjar befolkningen vårdvalet? 1 Enkätstudie i nio kommuner i Västra Götaland, Halland och Skåne våren 2010 47-74 % anser att de gjort ett val när vårdval infördes Information främst från den enhet man haft kontakt med tidigare, landstinget och närstående Mycket få har sökt information på internet De flesta har valt den enhet man haft kontakt med tidigare Val av ny enhet om man inte haft tidigare kontakt eller om nytt alternativ blivit tillgängligt 1. Glenngård A, Anell A, Beckman A. Choice of primary care provider: results from a population survey in three Swedish counties. Health Policy 2011; 103(1): 31-7 Lund University / School of Economics and Management
Hur väl stämmer påståendena? (1=instämmer inte alls, 5=instämmer helt) 100!!! 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Jag har en fast läkarkontakt Det finns för få alternativ att välja mellan Det är krångligt att välja Jag har tillräcklig information för att kunna välja 1 2 3 4 5 Privata vårdgivare ger bättre vård än den som bedrivs av lanstinget Det är viktigt för mig att kunna välja Glenngård A, Anell A, Beckman A. (2011) Health Policy. Lund University / School of Economics and Management
Vad kännetecknar de som inte anser att de gjort vårdval? Besöker mera sällan primärvården Anser i högre grad att det finns för få alternativ Anser i högre grad att de inte har tillräcklig information för att kunna välja Anser i lägre grad att det är viktigt att välja vårdenhet i primärvården Anser i högre grad att tillgång till specialist är viktigt Anser i lägre grad att fast läkarkontakt och samordning av vårdbehov är viktigt Glenngård A, Anell A, Beckman A. (2011) Health Policy. Lund University / School of Economics and Management
Vad vill patienten veta för att välja? 3 354 individer 18+ 95 procent känner till att de får välja 24% har bytt vårdcentral senaste tre åren (varav 50% pga flytt) 11% funderat på att byta Analys av bytare och funderare söker i liten utsträckning information inför valet av vårdcentral liten andel utrycker ett tydligt missnöje med informationen närstående och landsting har stort förtroende som avsändare av vårdvalsinformation Lund University / School of Economics and Management
Behov av ansvarsutkrävning från landstingens sida kvarstår Ge stöd till individers val reducera hinder information Fokus på kostnadseffektivitet, medicinsk kvalitet och övergripande prioriteringar Glenngård AH (2013) Objectives, actors and accountability: Studies of swedish primary care. Dissertation. Lund university. Lund University / School of Economics and Management
21 olika vårdvalssystem De landsting som introducerade vårdval 2007/2008 använde enkla ersättningsprinciper Halland, Västmanland, Stockholm Fast ersättning efter ålder, besöksersättning och mindre andel målrelaterad ersättning Landsting som införde vårdval 2009/2010 har i flera fall mer komplicerade ersättningsprinciper Fast ersättning justerad utifrån vårdtyngd /ACG (8 landsting/regioner) Ersättning utifrån socioekonomiska förutsättningar (16 landsting/regioner) Ersättning utifrån lokalisering (14 landsting/regioner) Anell A, Nylinder P, Glenngård AH (2012) Vårdval i primärvården. Jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar. SKL: Stockholm. Lund University / School of Economics and Management
Lund University / School of Economics and Management
Lund University / School of Economics and Management
Lund University / School of Economics and Management
Lund University / School of Economics and Management
Vem har vårdvalet gynnat? Jämförelser före och efter i Stockholm, Skåne och Östergötland Inga tydliga indikationer på absolut undanträngning, men Befolkning i stort har ökat antalet vårdkontakter mer än patienter med stora vårdbehov i flera avseenden, särskilt i Skåne Ökad andel läkarbesök med enkla diagnoser, särskilt i Stockholm Personer med högre inkomster är mer nöjda med tillgängligheten efter vårdval Lund University / School of Economics and Management
1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0,8 0,6 0,4 0,2 DEA-produktivitetsmodeller för vårdenheter inom Hälsoval Skåne (år 2010) 1 Kvantitativ produktivitet (resurser besök) Kvalitativ produktivitet (resurser patientnöjdhet) Analys av data från Halland, Skåne och VGR: - Stora skillnader i produktivitet mellan enheter - Inga signifikanta skillnader mellan privata och offentliga - Ingen generell motsättning mellan kvantitativ och kvalitativ produktivitet - Högt ACG respektive CNI ger sämre produktivitet 0 Glenngård AH, Anell A (2012) Produktivitet och patientnöjdhet i primärvården En studie av Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. KEFU: Lund. Lund University / School of Economics and Management
Resultat- eller processmått i målrelaterad ersättning? Risk för att fel enheter belönas vid användning av resultat-/utfallsmått Särskilt utan justering för patientattribut och med begränsat patientunderlag Begränsningar även med processmått vilken koppling finns till resultat (evidens)? enklare att kringgå/manipulera risk för protokollstyrd vård ( treat-to-test ) Lund University / School of Economics and Management
Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården? Glenngård A H, Anell A. (2012) Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården? Vårdanalys: Stockholm. Lund University / School of Economics and Management
Externa och interna drivkrafter För professioner ligger en stor del av belöningarna i arbetets utförande (intern drivkraft) Ersättningsprinciper (externa incitament) kan komplettera eller konkurrera med inre drivkrafter övermotiverade individer reducerar den inre drivkraft man själva kontrollerar hidden cost of reward = principalen får börja betala för det man tidigare fick gratis konkurrens med inre drivkrafter ger risk för icke-avsedda effekter Lund University / School of Economics and Management
Lund University / School of Economics and Management
Kan satsningar på primärvård öka produktiviteten i sjukvården? 1 Data från alla landsting 2005 2009 Antal besök i den öppna specialiserade vården har störst effekt på kostnaderna En procents ökning av antalet besök i öppen spcialiserad vård ökar landstingens kostnader med 0,18 procent (0,10 procent för motsvarande ökning i primärvården) Ökade investeringar i primärvård (antal allmänläkare resp relativ resursanvändning) och högre andel privat vård samvarierar med högre produktivitet Ingen motsättning mellan kostnadseffektiv produktion av vård och kvalitet mätt som åtgärdbar dödlighet (dvs det finns landsting med både högre kvalitet och lägre kostnader) Janlöv N, Anell A, Lyttkens CH. Kan satsningar på primärvård öka produktiviteten i sjukvården? Ekonomisk debatt (kommande). Lund University / School of Economics and Management
Lund University / School of Economics and Management
Vilka möjligheter har vi att mäta och följa kvalitet Lars Björkman, Staffan Björck
Historik Kvalitetsdata genom SPEAR, Primärvårdens kvalitetsregister Diabetes Fortsatt utveckling
Historik Vårdval oktober 2009 Första indikatorset Arbetsgrupp med inriktning indikatorer 2011
Kvalitet indikatorer 2010 Tillgänglighet telefon - andelen samma dag besvarade/behandlade samtal av alla samtal Tillgänglighet besök - andelen akuta patienter av alla patienter som får läkarbesök inom 7 dagar Deltagande i folkhälsorådens eller motsvarande arbete enligt närområdesplanen Andel diagnoskodade läkarbesök Ackrediterade laboratorier på vårdenhet Läkemedelsavstämning - andel patienter 75 år och äldre listade på VC där läkemedelsavstämning genomförts under ett år Basala hygienrutiner Antal läkemedelsbehandlade diabetiker som också får statinbehandling Andel kinoloner i % av totala UVI antibiotika (kvinnor 18 år och äldre) Anslutning till nationella kvalitetsregister AUDIT avseende akoholproblematik Rapportering till Primärvårdens kvalitetsdatabas enligt ASAK Fysisk aktivitet på recept (FaR) Samverkan antal avstämningsmöten med Försäkringskassan Patienttillfredsställelse/bemötande Patienttillfredsställelse/tillgänglighet Avvikelsesystem antal avvikelserapporter per årsarbetare Barnhälsovård/hembesök till första barnet Ger dessa värdefull information/bild av kvalitet? Styrningseffekter? Struktur? Kan dessa grupperas?
Hur har vi tänkt kring uppföljningsystem? Viktigaste processerna att påverka: Många patienter Hög sjuklighet/kostnad Vården ges av enheter som kan påverka Variation i resultat
Exempel Kroniska sjukdomars betydelse 30 20 10 procent 0 Ålder (år) Andel av slaganfall i VGR 2010 som kan förklaras av tre kroniska sjukdomar (attributable risk)
Hur blev det?
Exempel på hur indikatorer kan grupperas
Exempel målnivåer och ersättningsprinciper Relativ vikt/betydelse Låg/hög gränser Gränser för ersättning Max Poäng 2010 Registrering NDR (täckningsgrad) 70-90 5 R egistrering blodtryck (andel med 80-95 0,5 uppgift) Registrering rökning 70-90 0,5 Registrering HbA1c 80-95 0,5 Registrering LDL - kolesterol 50-80 0,5 Registrering albuminuri 70-90 0,5 Andel som når m ål för HbA1c 45-65 0,5 Mål för blodtryck 16-28 0,5 Mål för LDL - kolesterol 35-50 1 summa 9,5 2012 Poäng enligt förslag 2,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1 7,5 Principer pay for registration Inbördes viktning Inga skarpa trösklar riskspridning
SPEAR
Exempel analyser/fou som ger indikatorer
percent Förmaksflimmer är en vanligare orsak till slaganfall än man tidigare trott Andel med flimmer vid ischemiska stroke VGR 2010 70 60 50 40 30 20 10 0 age
number of stroke patients Av de med flimmer som får stroke är de flesta inte waranbehandlade 80 70 60 50 40 no warfarin warfarin 30 20 10 0 50 60 70 80 90 100 age (years)
N Bohuslän Dalsland Trestad M Bohuslän GBG Centrum M Älvsborg S Bohuslän Sjuhärad V Skaraborg Ö Skaraborg GBG - Hisingen GBG - N-OST vgr Andel patienter med benskörhetsfraktur som behandlats med medel mot benskörhet. Kvinnor + män Öppen + sluten vård 16 14 12 10 8 6 4 2 0
Andel barn (1-6 år) som inte behandlas med antibiotika vid sitt första besök för öroninflammation 2012 Varje punkt är en vårdcentral med 95 % konfidensintervall 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
Primärvårdens kvalitetsregister QregPV
Primärvårdens kvalitetsregister, VGR initiativ allmänläkare 2006 Automatiserad datahämtning Månadsvis uppdatering Kroniska sjukdomsgrupper Högt blodtryck Kranskärlssjukdom Diabetes Astma KOL Kvalitetsregister sedan 2010 Registerhållare Claes Hegen
Vilka data hämtas? Blodtryck Längd/vikt/BMI Midjeomfång HbA1c/kolesterol/LDL-kolesterol/triglycerider Rökning Spirometri
Individer (n) 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Antal patienter i de fem diagnosgrupperna i primärvårdsregistret
Primärvårdens kvalitetsregister Samsjuklighet mellan diagnoserna hypertoni, diabetes och ischemisk hjärtsjukdom Diabetes 65 730 9 % 1 % 3 % 14 % 58 % Hypertoni 198 238 6 % 8 % Ischemiska. hjärtsjukdomar 44 317 Totalt 239 349 individer med en
procent Exempel Kroniska sjukdomars betydelse Läkartidningen 2013 30 20 10 0 hypertoni flimmer diabetes Ålder (år) Kroniska sjukdomars betydelse Andel av slaganfall i VGR 2010 som kan förklaras av tre kroniska sjukdomar (attributable risk)
70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% kvinnor män alla, inkl diabetes 20 30 40 50 60 70 80 90 Ålder Patienter med hypertonidiagnos i primärvård i procent av befolkningen. 2012
35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel av befolkningen 50+ med hypertonidiagnos inom VG-primärvård, 2012
80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0 50 100 150 200 Vårdcentraler Andelen patienter med hypertoni som uppnår blodtryck < 140/90 mm Hg där varje punkt representerar en vårdcentral. Värden med 95 % konfidensintervall. 2012
80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män Figur H-4. Andel av hypertonigruppen som uppnår olika blodtrycksmål. 2012
70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0 50 100 150 200 Andel patienter med hypertoni med LDLkolesterol < 3,0 mmol/l för (hypertoni utan diabetes), 2012.
25% 20% 15% 10% 5% 0% Figur H-11. Andel (%) som röker bland patienter med hypertoni. Maj 2012.
kontrollerade riskfaktorer alla minst 3 minst 2 minst 1 0 20 40 60 80 100 procent Kontrollerade riskfaktorer hos hypertonipatienter. Nått mål för behandling av högt BMI, rökning, blodtryckskontroll och LDL-kolesterol. Sju procent är välbehandlade i alla fyra avseenden et
Exempel på två stora vårdcentralers profil, tryck/ldl-kolesterol Vårdcentral 1 Vårdcentral 2 120 100 80 60 40 20 0 170+ <170 <160 <150 <140 <130 <120 <110 <2,5 <4 90 80 70 60 <2,5 50 <3 40 <3,5 30 <4 20 >=4 10 0 <2,5 <3,5 >=4 <2 <3 <3 <4 >= 170+ <170 <160 <150 <140 <130 <120 <110
60 50 40 30 20 10 0 0 50 100 150 200 Alternativ test riskfaktorscore <140, ickerök, ldl<3 hypertoniker exkl diab kranskärlssjukdom
QregPV Pågår: Se hur stroke- och infarktpatienter behandlas i primärvård Skillnader i läkemedelsbehandling Utveckla återkopplingsverktyg Bättre patientinformation
resultat registrering Indikatorer diabetes Primärvård Indikator 1 Registrering i NDR 2 Blodtryck NDR 3 Rökning NDR 4 HbA1c NDR 5 LDL-kolesterol DNR 6 Albuminuri NDR 7 Mål för HbA1c NDR 8 Mål för HbA1c, nydebut. NDR 9 Mål för Blodtryck NDR 10 Mål för LDL-kolestereol NDR 11 Grupputbildning diabetes 12 Diabetesbesök läk/ssk 13 Influensavaccinering diabetes
Målnivåer diabetes Relativ vikt/betydelse Låg/hög gränser Gränser för ersättning Max Poäng 2010 Registrering NDR (täckningsgrad) 70-90 5 R egistrering blodtryck (andel med 80-95 0,5 uppgift) Registrering rökning 70-90 0,5 Registrering HbA1c 80-95 0,5 Registrering LDL - kolesterol 50-80 0,5 Registrering albuminuri 70-90 0,5 Andel som når m ål för HbA1c 45-65 0,5 Mål för blodtryck 16-28 0,5 Mål för LDL - kolesterol 35-50 1 summa 9,5 2012 Poäng enligt förslag 2,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1 7,5
Skillnad 2010-2011
Registreringskvalitet per vårdcentral: Andel patienter med giltig LDL-uppgift Andel med giltig Röknings-uppgift
Andel med komplett registrering
Resultat: Öppna Jämförelser 2012
Är vi bra på diabetesbehandling? I såfall många förklaringar Målrelaterad ersättning Öppen redovisning Särskilda diabetesledare Kunskapsseminarier SPEARutbildning
komponenter Effektiv data in Återkoppling fungerar Analys FoU Kommunikation Engagerat ledarskap
Vilka möjligheter har vi att mäta och följa kvalitet? Kvalitetsfokus? Innovation Datainsamling Återkoppling Analys/utveckling FoU Kommunikation Öppenhet för resultat
Dagslända? Vi måste kunna räkna framgång i Räddade liv Mindre sjuklighet
Allmänläkare 20 år Wästerläkarna i Västra Göteborg - Vårdcentral inom VG-PV oktober 2009 - Äldrevårdcentral 1 mars 2012 Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Ägs av fyra allmänläkare som alla arbetar i verksamheten. Aktiebolag på egna ben 13 600 listade
Primärvård med guldkant för äldre Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Varför en särskild vårdcentral för äldre?
13 % av våra listade är > 70 år Nästan 40 % av läkarbesöken görs av 70+ Vi har 1 800 listade > 70 år Det motsvarar 5 500 normalbefolkning tillräckligt för en komplett vårdcentral 8 % av våra listade är 0-6 år. BVC-modellen är fantastisk! Är äldre värda något liknande?
Mödrahälsovård Barnavårdcentral Skolhälsovård Studenthälsan Företagshälsovård? Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Dålig kunskap om äldre och normalt åldrande Tillgänglighetskrav tränger undan de äldre Väntrum ej bra för de äldre smittrisk Äldre klarar inte alltid att ta sig igenom telefonväxeln. Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Befolkningspyramiden Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
När en sjuk äldre hamnar på sjukhus kostar det lika mycket som: 56 läkarbesök på en vårdcentral eller Ett hembesök av läkare varje månad i 18 månader Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Komma fram i telefon är svårt Fler hembesök av läkare Får vänta länge på sjukhusets akutmottagning Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Information till patient och anhöriga brister Information mellan sjukhus och vårdcentral brister För många kontakter att hålla ordning på Man vill träffa samma läkare Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Patienterna hittar till vårdcentralen! (Telefonnumret på kylskåpet) Därför måste vi ta vårt ansvar och lotsa rätt Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Konceptet för Wästerläkarna 70+ skrevs maj 2011 Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Hearing oktober 2011 Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Projektgruppen Tillväxtverkets Utvecklingscheck Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten 2013-09-17
Vårdfokus 70+ Samverkan 70+ Hälsovård 70+ Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Wästerläkarna 70+ är den första äldrevårdcentralen med detta helhetskoncept i Sverige. Konceptet är under utveckling och därför vill vi ännu inte publicera innehållet. Däremot delar vi gärna med oss av modellen. Välkommen att ta kontakt för föreläsning eller studiebesök! forts Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten
Vice VD Maria Öjerskog 0707-366 257 e-post: maria.ojerskog@wasterlakarna.se Läs gärna mer på vår hemsida http://wasterlakarna.se/main/?page_id=12392 Tack för din uppmärksamhet! Charlotte Barouma, klinikchef o VD Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten 2013-09-17
Uppföljning vårdval VG Primärvård 2012 www.vgregion.se/vgprimarvard Vårdvalsenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Tillgång till vårdcentral Tillgången till vårdcentraler är fortfarande god Antalet har legat stabilt sedan 2010, ca 200 st Nya ansökningar kommer fortfarande Nya etableringar efter införandet sker främst utanför centrala Göteborg
Tillgång till vårdcentral Kvälls- och helgöppen mottagning Initialt en ökning, från 17 36 mottagningar, under 2012 en minskning till 31. - Ändrade samverkansområden - Extra ersättning kvällar/helger togs bort
Vårdcentralernas storlek Storlek - ganska konstant, skillnad mellan offentliga och privata minskar Antal listade per VC 2011 (antal VC=197) Privata 6 255 6 464 Offentliga 9 335 9 164 Totalt 8 022 7 990 Antal listade per VC 2012 (antal VC=200)
Vårdcentraler Antal vårdföretag 32 Antal företag med 1 vårdcentral Antal företag med 2-5 vårdcentraler Antal företag med 6-10 vårdcentraler Antal företag med > 10 vårdcentraler Antal 20 7 4 1
Tillgänglighet Telefon och besök Oförändrat senaste åren Över genomsnittet i landet (3:e plats på besök, 4:e plats på telefon) Restid till vårdcentral Antal invånare 5 minuter 1 275 000 Mellan 5-10 minuter 170 000 Mellan 10-20 minuter 29 000 Mer än 20 minuter 5 200
Kvalitet Beskriver hur väl en eller flera egenskaper hos en företeelse, vara eller tjänst uppfyller ett behov.
Mäta kvalitet i primärvård Utmaning att identifiera mått och mätmetoder som uppfattas som trovärdiga som beskrivning av vårdens kvalitet och som visar på patientnytta Flera dimensioner av kvalitet bör följas för beskriva vårdens kvalitet
Mäta kvalitet i primärvård Långsiktigt utvecklingsarbete som kräver uthållighet och målmedvetenhet Behövs en kombination av olika insatser för att följa och mäta kvalitet allt kan inte fångas i datasystem
Vad är kvalitet i Primärvården? Utveckling Kvalitet i relationen Förtroende Kontinuitet / Tillgänglighet Effektivitet i behandlingen Bemötande Utveckling Biomedicinsk kvalitet Följsamhet till riktlinjer Kvalitet
Hur följs kvalitet i VG PV SPEAR - uppföljningsverktyg med ca 140 indikatorer Återkoppling till vårdcentral för att jämföra egna resultat och jämföra med andra Ca 40 indikatorer ger målrelaterad ersättning Nya indikatorer införs stegvis
Hur följs kvalitet i VG PV Medicinsk revision Stödjande: tematisk och systematisk uppföljning Granskande regelbundna besök samt vid behov Seminarier, utbildning Registrering, användning av SPEAR, kunskapsseminarier av nya riktlinjer m.m.
Vad kan vi se Kvaliteten på registrerad data har förbättrats Mest struktur och processmått, fåtal resultatmått Saknas tillgängliga mätbara mål och mått Utveckling av indikatorer är ett ständigt utvecklingsarbete som kräver regelbunden uppföljning och utvärdering
Medicinsk revision Fortsatt uppföljning med fokus på bl a Bemanning och kompetens Patientsäkerhetsarbete Registreringsrutiner Olika tema Resursförstärkning from hösten 2013 Regelbunden uppföljning samtliga vårdcentraler Systematisk och tematisk uppföljning
Kompetensförsörjning och utbildningsuppdrag 350 Antal ST-läkare i allmänmedicin i VGR 2012 300 250 200 150 jan-12 apr-12 dec-12 100 50 0 Privata Offentliga Totalt
Besök vårdcentraler 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 2009 2010 2011 2012 - Läkarbesök Sjuksköterskebesök Besök psykolog, psykoterapeut & kurator Övriga besök Totalt antal besök
Besök kvällar och helger 2009 2010 2011 2012 VGPV totalt 2 020 368 2 224 972 2 343 128 2 327 639 VGPV varav kväll/helg VGPV varav lördag/söndag Akutmott. totalt VGR ej inskrivningsbesök Akutmottagningar. totalt VGR ej inskrivningsbesök varav lördag/söndag. 171 075 * 258 810 285 689 269 692 107 273 121 477 111 456 218 561 219 683 238 255 237 409 58 657 59 950 65 864 64 607 [1] Innan VGPV infördes är jämförbarheten i antalet besök inte fullständig
HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 1,60 Ekonomiska effekter Skillnaderna i kostnader för VG Primärvård per invånare och HSN har tidigare successivt minskat, denna rörelse har nu avstannat Kostnadskontroll 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 Tolk Geografi Socioekonomi Kvalitet Täckningsgrad Vårdtyngd Ålder och kön 0,00
Ersättningsmodell Ersättning Primärvårdspengen - ålder och kön - ACG Målrelaterad ersättning täckningsgrad Målrelaterad ersättning kvalitetsindikatorer Särskild ersättning geografi och socioekonomi Ersättning för särskilda uppdrag
Ersättningsmodell Kostnadsansvar Sommartillägg går till vårdcentraler med ökat patientunderlag sommartid Besök specialist i allmänmedicin verksam på nationella taxan minskad kostnad ca 19 mnkr för vårdgivare Läkemedel förskrivning ökat, dock ca 100 mnkr mindre kostnader bl a pga ökad följsamhet, patentutgångar, höjd nivå högkostnadsskydd