2017-09-28 Bakgrund... 1 Befolkning... 2 Trafikmängder... 3 Färdmedelsval... 3 Biltrafikflöden... 4 Redovisning med scattergram... 4 Redovisning i kartor... 5 Kommentar... 8 Bussresor... 8 Järnvägsresor... 10 Slutsatser... 11 M4Traffic har av Trafikverket Planering Region Nord fått i uppdrag att validera Sampers Basprognos 2018 med prognosåret 2014. Endast det upptagningsområde i -Palt modellen som berör Region Nord, dvs. Norrbotten och Västerbotten, skall valideras. Enligt PM Validering av Sampers Basprognos 2014_ver1(170628) har inga större kodningsändringar gjorts i den delen av Palt modellen som ingår i Region Nords upptagningsområde. Valideringsarbetet i Palt Nord (Västerbotten och Norrbotten) har under detta skede bestått av: Övergripande sammanfattning av befolkning, sysselsatta samt bilantal, detta för att på ett mer effektivt sätt kunna analysera resultaten av prognosresultaten från 2040 prognosen Sammanfattning av resandemängder och färdmedelsval per län. Jämförelse av resflöden i prognosen från år 2014 med bil, järnväg och regional kollektivtrafik mot trafikräkningar
En övergripande sammanställning av befolkningen, bilantal och sysselsatta har gjorts för de två områden som ingår i region nord detta för att underlätta kommande valideringen av 2040 prognosen. Tabell 1: Sammanställning befolkning, bilantal och sysselsatta LänID Befolkning Bilantal Sysselsatta Västerbottens län 24 261 000 120 000 116 000 Norrbottens län 25 249 000 129 000 112 000 KommunID Befolkning Bilantal Sysselsatta NORDMALING 2401 7 000 3 800 2 100 BJURHOLM 2403 2 400 1 300 700 VINDELN 2404 5 300 2 900 2 300 ROBERTSFORS 2409 6 700 3 600 2 300 NORSJÖ 2417 4 200 2 400 1 700 MALÅ 2418 3 200 1 700 1 300 STORUMAN 2421 6 000 3 400 2 400 SORSELE 2422 2 600 1 400 900 DOROTEA 2425 2 800 1 600 1 000 VÄNNÄS 2460 8 600 4 400 2 500 VILHELMINA 2462 6 900 3 900 2 400 ÅSELE 2463 2 900 1 600 900 UMEÅ 2480 118 200 46 900 58 500 LYCKSELE 2481 12 300 6 600 5 600 SKELLEFTEÅ 2482 71 900 35 000 31 800 ARVIDSJAUR 2505 6 500 3 500 2 600 ARJEPLOG 2506 3 000 1 700 1 400 JOKKMOKK 2510 5 000 2 800 2 000 ÖVERKALIX 2513 3 400 2 100 1 500 KALIX 2514 16 400 9 000 6 300 ÖVERTORNEÅ 2518 4 700 2 600 1 600 PAJALA 2521 6 300 3 600 2 400 GÄLLIVARE 2523 18 300 10 800 9 200 ÄLVSBYN 2560 8 200 4 600 2 900 LULEÅ 2580 75 300 34 600 39 800 PITEÅ 2581 41 200 22 500 16 200 BODEN 2582 27 800 14 200 10 300 HAPARANDA 2583 9 900 5 100 3 300 KIRUNA 2584 23 200 12 400 12 700 2
En övergripande sammanställning över färdmedelsandelarna har gjorts för resor som startar i Västerbotten respektive Norrbotten. Dessa redovisas i figur 1 och figur 2 nedan. Det finns ingenting att jämföra med utan sammanställningen har endast gjorts i syfte att få en uppfattning om storleksordning och bedöma rimlighet. Figur 1: Färdmedelsfördelning för Västerbotten Figur 2: Färdmedelsfördelning för Norrbotten Bil är det färdmedel som används mest frekvent. I Västerbotten görs 66% av resorna med bil och i Norrbotten 70%. Kollektivtrafikandelen är 6% i Västerbotten och 4% i Norrbotten. 3
Då den största andelen av resorna genomförs med bil så har störst vikt lagts vid att validera och analysera hur väl modellen lyckas modellera dessa trafikflöden jämfört med uppmätta trafikflöden. I figur 3 visas en jämförelse mellan uppmätta bilflöden och modellvärden för de vägar som ingår i Region Nords upptagningsområde. Resultatet visar att modellens trafikflöden stämmer relativt väl överens med de uppmätta trafikflödena. Figur 3: Jämförelse modellflöden vs. trafikräkningar I figur 4 finns en jämförelse mellan uppmätt tung trafik och den som finns i modellen. Även här finns en relativt god överensstämmelse. Figur 4: Jämförelse modellberäknad tung trafik vs. trafikräkningar för tung trafik 4
I figur 5 nedan visas hur den totala modellberäknade trafiken stämmer överens med den uppmätta trafiken i Region Nords upptagningsområde. Även vid jämförelse av den totala trafiken så stämmer de modellberäknade resultaten väl överens med de uppmätta trafikvärdena. Figur 5: Totalt modellflöde vs. totalt uppmätt flöde I figur 6 och figur 7 visas en karta med alla vägar i Region Nords upptagningsområde. I bilden har vägarna färglagts efter ett index som visar hur väl den modellberäknade biltrafiken på en länk stämmer överens med den uppmätta trafikräkningen på samma länk. Index beskrivs i tabell 2. Tabell 2: Färgkodning för kartorna i figur 6 och figur 7 > -30 % eller > -700 fordon mellan 15% och -30 % eller mellan -200 och -700 fordon mellan -15 % och + 15 % eller mellan -200 till +200 fordon mellan +15 % och +30 % eller mellan +200 - +700 fordon > +30 % eller > +700 fordon 5
Figur 6: Modellberäknade biltrafikflöden jämfört med räkningar Enligt figur 6 så stämmer modellflöden ganska väl överens med den uppmätta trafiken för biltrafik. Det finns vissa korta sträckor där trafiken i modellen är kraftigt underskattad. Runt Kiruna flygplats finns det vissa vägar som är underskattade och andra som är överskattade. Detta beror förmodligen på ett ruttvalsproblem, dvs trafiken i modellen väljer andra vägar än i verkligenhet. När det gäller inlandet mot Norge så är trafiken till viss del underskattad. Mellan Piteå och Skellefteå på E4 så överskattar modellen trafiken ganska mycket. Vidare råder en viss överskattning av trafiken kring de större tätorterna Umeå, Skellefteå och Piteå. 6
Figur 7: Modellberäknade lastbilsflöden jämfört med räkningar Enligt figur 7 så stämmer lastbilsflödena i modellen väl överens med de uppmätta flöden som finns för lastbilstrafiken i Region Nord. Det finns en liten överskattning kring Umeå men annars inga större skillnader. 7
Vid en närmare översyn av av trafikräkningar jämfört med modellberäkningar så visar det sig att en hel del vägar/länkar där det finns uppmätta trafikräkningar i modellen inte har något flöde alls. I figur 3 visas ett exempel där uppmätta trafikflöden från NVDB har lagts till en länk där det i modellen inte går någon trafik. Figur 8: Område där räkningar ligger på fel ställe En översyn av modellen där felaktiga mätvärden har lagts ut bör genomföras då detta påverkar regressionsanalysen på hur modellen stämmer överens med trafikräkningar. Det underlag som har funnits för att validera hur väl modellen modellerar bussresor har varit av övergripande karaktär. Då busstrafiken endast står för en mycket liten del av alla resor har mindre vikt lagts vid dessa analyser. Även statistiken som har funnits för dessa resor har varit av övergripande karaktär utan angivelser för vad de exakt avser vilket har gjort det svårt att analysera modellens kollektivtrafikresorna korrekt. I det underlag som har mottagits har resorna angetts per år och tolkningen har gjorts att statistiken endast representerar resandet i ena riktningen. 8
Figur 9: Statistik jämfört med modellvärden för Stomlinjer i Västerbotten Figur 5 utgör en sammanställning där statistik för stomlinjer i Västerbotten jämförs med modellvärden för samma linjer. På en övergripande nivå stämmer modellen ganska väl överens med de uppmätta värdena. Figur 10: Statistik jämfört med modellvärden för busslinjer i Norrbotten 9
I figur 8 visas statistik för vissa busslinjer i Norrbotten jämfört med modellvärden för samma busslinjer. Överenstämmelsen mellan modellvärlden och statistik är betydligt sämre i Norrbotten än för busslinjerna i Västerbotten. Några av busslinjerna saknar helt resenärer i modellen. Vid objektsanalyser som innefattar kollektivtrafik behöver modellen anpassas för att representera det verkliga resandet på ett mer korrekt sätt. För järnvägsresorna har antalet av - och påstigande för respektive län som ingår i Region Nords upptagningsområden jämförts med den statistik som levererats av Expertcenter. Figur 11: Jämförelse mellan påstigande i modellen och räkningar Antalet resor är relativt sett få men man ser en tydlig överskattning av resandet på tåg i modellen. Särskilt uttalat är detta i Västerbotten. 10
Valideringsarbetet genomförs i syfte att förstå svagheter och brister i modellen inför fortsatt användning och vidare utveckling. Kollektivtrafikandelen i Norrbotten och Västerbotten är låg och modellresultaten för kollektivresor är osäkra. Modellen tycks överskatta regionala resor på tåg. Vid analyser som avser kollektivresande bör man ha detta i åtanke. Valideringen av kollektivtrafiken i Norrbotten och Västerbotten har försvårats av att det finns stora osäkerheter i den statistik som mottagits. När det gäller busstrafiken så har information om vad siffrorna avser saknats, dvs. är det t/r -resor för en viss linje som anges, vilken enhet anges resorna i samt var startar och slutar busslinjen. När det antalet resor med tåg så har siffrorna inte fått användas för validering på det sätt som vore önskvärt. För att verkligen se om modellen ger rätt resultat behövs statistik som anger hur många som reser på respektive tåglinje samt mer detaljerad statistik över av och påstigande på stationerna. En injustering/kalibrering behöver göras för Västerbotten och Norrbotten innan modellen används för en analys av ett större järnvägsobjekt som ingår i Region Nords upptagningsområde. Lastbilsflödena tycks stämma bra i modellen medan det finns vissa avvikelser avseende personbilsflöden som man bör se över innan användning för objektanalyser. Orsaken till överskattningen av flödet på E4, särskilt mellan Skellefteå och Piteå, bör undersökas närmare. En del skillnader är enkla att åtgärda så som länkar där trafikräkningar har lagts in felaktigt då det enligt väglänkarna i modellen aldrig kommer att bli någon trafik där. En annan åtgärd är att se över skaftningen, dvs centroidernas/områdenas anslutning till vägnätet. På flera ställen ansluter centroiden mitt på en väglänk vilket gör att det aldrig kommer gå någon trafik längre ut på länken än till skaftets anslutning 11