Värdering av grundvattenresurser

Värdering av grundvattenresurser Metoder och tillvägagångssätt Per-Olof Johansson, Håkan Djurberg, Lisa Gunnemyr, Tore Söderqvist, Dennis Collentine Rapport 5142

Rapportens innehåll speglar inte nödvändigtvis Naturvårdsverkets åsikter. Författarna svarar ensamma för innehållet. Beställningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm Tfn: 08-698 12 00 Fax: 08-698 15 15 E-post: kundtjanst@ environ.se Internet-hemsida: www.environ.se Miljöbokhandeln: www.miljobokhandeln.com Kontaktperson: Ulf von Brömssen, enheten för strategisk miljöplanering, tel: 08-698 15 01 isbn 91-620-5142-3 issn 0282-7298 Naturvårdsverket Tryck: Elanders Gotab, 2002-02 Onslagsbild: Nils Peterson Upplaga: 500 ex

Värdering av grundvattenresurser Metoder och tillvägagångssätt Per-Olof Johansson, Håkan Djurberg, Lisa Gunnemyr, SWECO VBB VIAK, Tore Söderqvist, Beijerinstitutet, Dennis Collentine, SLU

Förord Inför ställningstaganden vid motstående intressen kring grundvatten- och grusförekomster i samband med samhällsplanering, alternativ markanvändning, nyttjande av och förebyggande skyddsåtgärder m.m. kommer i beslutsunderlaget olika intressen att värderas och vägas mot varandra. Vilka aspekter skall beaktas vid värderingen och hur skall dessa värderas? Vad innebär förändringar av olika faktorer som kvalitet och kvantitet för vattenförsörjning, markstabilitet, ekologi-, rekreations-, options-, arvs- och existensvärden? Vilka ekonomiska och kvalitativa värderingsmetoder finns tillgängliga? Avsikten med denna rapport är att skapa gemensamma utgångspunkter för hur en värdering, såväl ekonomisk som kvalitativ kan genomföras av grundvatten- och grusresurser. Rapporten vänder sig till samhällsplanerare, konsulter, kommunala och regionala beslutsfattare. Denna rapport är framtagen med ekonomiskt bidrag från Naturvårdsverket. Projektledare från Naturvårdsverket har varit Ulf von Brömssen. Ett stort antal personer har medverkat med att ta fram rapporten Per-Olof Johansson, SWECO VBB VIAK har varit uppdragsledare vidare har medverkat Lisa Gunnemyr och Håkan Djurberg bägge SWECO VBB VIAK, Tore Söderqvist, Beijerinstitutet och Dennis Collentine, SLU Sveriges Lantbruksuniversitet. Stockholm i januari 2002 7

Innehållsförteckning Förord...7 Innehållsförteckning...8 Sammanfattning...10 Summary...12 1 Inledning...14 1.1 När och varför skall vi värdera grundvattenresurser?...14 1.2 Målsättning...15 1.3 Bakgrundsmaterial...15 2 Grundvattnets värde...16 2.1 Tjänsteflöden...16 2.2 Utvinningstjänster och in situ-tjänster...16 3 Varför är det svårt att värdera grundvatten?...19 3.1 Avsaknad av marknad...19 3.2 Oklara ägandeförhållanden...19 3.3 Yt- eller grundvatten?...20 3.4 Osäkerhet vid effektbeskrivningar...20 3.5 Tidsperspektivet...20 4 Modell för värdering...22 4.1 Modellen...22 4.2 Arbetsgång...23 4.2.1 Förändringar av grundvattenkvantitet och -kvalitet...24 4.2.2 Förändringar av tjänsteflöden...24 4.2.3 Värdering av förändrade tjänsteflöden...24 4.2.4 Samlad bedömning av grundvattenresursens värde...24 4.3 Osäkerhet och risk...25 4.4 Diskontering av tjänsteflöden...26 5 Värderingsmetoder...28 5.1 Allmänt...28 5.2 Indirekta metoder...29 5.2.1 Produktionsfaktormetoden...29 5.2.2 Ersättningskostnadsmetoden...30 5.2.3 Skyddsutgiftsmetoden...30 5.3 Direkta metoder...30 5.3.1 Experimentmarknader...31 5.3.2 Hypotetiska marknader...31 5.4 Tillämpning för värdering av grundvatten...34 8

5.4.1 Ersättningskostnadsmetoden...34 5.4.2 Skyddsutgiftsmetoden...34 5.4.3 CV-metoden...35 5.4.4 Val av värderingsmetod...35 5.5 Icke-ekonomisk värdering och kvalitativa bedömningssystem...37 5.5.1 Allmänt om kvalitativa bedömningssystem...37 5.5.2 Värderingskriterier...37 5.5.3 Värdering av förändringar...40 5.5.4 Värdering vid översiktlig fysisk planering...41 6 Fallstudier...44 6.1 Mjölby järnvägsutbyggnad inom skyddsområde för vattentäkt...44 6.1.1 Tillämpning av värderingsmodellen...45 6.2 Sölvesborg ny sträckning av väg E22 genom värdefullt våtmarksområde...46 6.2.1 Tillämpning av värderingsmodellen...47 6.3 Uppskattning av optionsvärdet av en delsträcka av Badelundaåsen.48 6.3.1 Tillämpning av värderingsmodellen...49 7 Slutsatser och rekommendationer...51 8 Referenser...53 9

Sammanfattning Värdering av grundvattenresurser metoder och tillvägagångssätt I ett nationellt perspektiv har Sverige rikliga vattentillgångar. I ett regionalt och lokalt perspektiv är dock grundvattentillgångarna begränsade i vissa områden och det är därför angeläget att skydda dessa tillgångar. En rad olika mänskliga aktiviteter utgör potentiella hot mot grundvattnet. Under senare år har t.ex. flera stora infrastruktursatsningar kommit i konflikt med viktiga grundvattenresurser. Dessa konflikter har belyst behovet av metoder för värdering som kan användas för avvägningar mellan olika intressen. Grundvattnets totala värde baseras på olika former av tjänsteflöden. Tjänsteflöden definieras som de egenskaper hos en grundvattenresurs som direkt eller indirekt ger upphov till nytta hos individer. Utvinningstjänster är den nyttighet grundvattnet ger upphov till när det pumpas upp och används inom hushåll, jordbruk och industri. In situ-tjänster utgörs av de nyttigheter som grundvattnet ger när det finns oexploaterat i jord och berg. Exempel på in situ-tjänster är t. ex. tillförsel av vatten med god kvalitet till ytvattendrag, tillförsel av vatten till biologiska miljöer med olika grad av skyddsvärde samt skydd mot saltvatteninträngning och sättningar. Ett förslag till modell för värdering av grundvattenresurser presenteras. Modellen utgör grund för att på ett strukturerat sätt klargöra hur ett beslut eller en aktivitet kan förändra grundvattnets kvantitet och/eller kvalitet och hur dessa förändringar påverkar de tjänsteflöden som grundvattenresursen ger. Förändringarna i tjänsteflödena medför i sin tur en förändring av grundvattenresursens värde. De finns ett flertal metoder som kan användas för att uppskatta förändringen av en grundvattenresurs värde. Metoderna kan vara indirekta eller direkta. Tillgängliga metoder beskrivs kortfattat liksom för vilka tjänsteflöden och beslutssituationer metoderna är bäst lämpade. En av de direkta metoderna, CV-metoden ("contingent valuation method") beskrivs i detalj.valet av metod måste vara besluts- och platsspecifik och grundas på vilket eller vilka av grundvattnets tjänsteflöden man vill värdera. En del tjänsteflöden kan upplevas svåra att beskriva i ekonomiska termer. De delvärden som inte kan kvantifieras kan då i stället beskrivas kvalitativt; verbalt eller genom någon form av klassning. I den samlade bedömningen av grundvattenresursens värde bör den kvalitativa bedömningen beaktas parallellt med den ekonomiska värderingen. 10

Exempel på konkreta beslutssituationer, där värdering av grundvattnets utvinnings- och in situ-tjänster kan utgöra ett relevant underlag, är vid inrättande av skyddsområden kring grundvattentäkter, vid konflikter mellan grundvatten- och grusintressen, vid beslut om ingrepp som kan påverka grundvattenflöde och våtmarksbiotoper i utströmningsområden, vid planering av vattenskyddsåtgärder längs vägar och järnvägar samt vid prioritering och genomförande av saneringsinsatser gällande förorenat grundvatten. Det spridda ansvaret vad gäller grundvatten, både på olika politiska beslutsnivåer och på olika myndigheter, medför ett behov av gemensamma utgångspunkter vid värdering av grundvattenresurser. Några explicita krav på ekonomisk värdering ställs inte i rådande lagstiftning. Däremot finns principer om avvägning mellan olika intressen utifrån vad som är skäligt, rimligt eller lämpligt. Härvid blir ofta ekonomiska och samhällsekonomiska bedömningar relevanta och värdering av grundvattenresurser kan vara till hjälp. För att testa tillämpbarheten av den föreslagna modellen och värderingsmetoderna beskrivs i tre fallstudier beslutssituationer där grundvattnets kvantitet och/eller kvalitet kan påverkas och därmed också grundvattnets tjänsteflöden och grundvattenresursens värde. Fallstudierna visar att arbetsgången i modellen är av generell natur och att den kan överföras från fall till fall, men att varje värdering måste anpassas till de lokala förhållandena samt till den aktuella beslutssituationen. 11

Summary Valuing groundwater resources approaches and methods As a nation, Sweden is endowed with abundant supplies of water. However, at the regional and local level, groundwater resources are limited in certain areas, a fact which makes it imperative to ensure there is protection of groundwater in these areas. There are many human based activities that pose potential threats to groundwater. Recently, there have been several infrastructure development projects which have had noteworthy impacts on important groundwater resources. These incidents have emphasised the need for methods based on economic and ecological criteria which may be used to evaluate the trade-off between conflicting interests where groundwater impacts are a concern. A model is presented which may be used for the valuation of groundwater resources. The model provides a method for systematically analysing how a decision or human based activity may have an impact on groundwater quantity or quality and, in turn, how these changes affect the flow of services provided by the groundwater resource(s). The potential changes in the flow of services from groundwater are the source of changes in associated values derived from that particular groundwater aquifer as a resource. The value of service flows from groundwater resources are of two types, those which arise from the direct use of groundwater ("extractive" services) and those provided passively solely due to the presence of groundwater ("in situ" services). Valuation methods that may be used are either direct or indirect. Guidelines are proposed for choice of methodology based on the specific changes in service flows for the particular situation. One of the direct valuation methods, "contingent valuation method" is described in detail. In some situations, it may not be possible to develop quantitative measures on all of the components of the total value. In these cases, descriptive information or surrogate measures that are not monetised, may be the only information that can be assembled. Examples of situations which may affect extractive and in situ groundwater values include establishment of protective zones in areas of groundwater reserves, conflicts between interests in the exploitation of gravel and water interests, incursions which affect groundwater flows and wetland biotopes in discharge areas, implementation of protective measures planned in con- 12

junction with railway or roadway construction projects, as well as clean up operations for polluted groundwater. The wide range of areas of responsibility with respect to groundwater resources, both politically and administratively, has led to a call for a common framework for the valuation of groundwater. Under current rules and regulations, there is no requirement for performing an economic valuation. However, there are principals for establishing trade-off evaluation criteria based on what is regarded as reasonable, appropriate and applicable. In these instances, determination of economic values and social costs are often of great help in establishing what may be reasonable, appropriate and applicable from case to case. Three case studies describing situations where decisions may have an impact on groundwater quantity and/or quality are used to illustrate how the proposed model and valuation methodology may be applied. The case studies demonstrate that the model is universal in its application and emphasise the importance of site specific information in the decision making process. 13

1 Inledning 1.1 När och varför ska vi värdera grundvattenresurser? I ett underlag för beslut som kan påverka en grundvattenresurs bör det ingå information om vilka värden som kan uppstå eller hotas till följd av beslutet. En möjlighet är att kvantifiera värdeförändringen i monetära termer, en annan är att beskriva förändringen i kvalitativa termer. Fördelen med att uttrycka grundvattenresursens värde i kronor och ören är att värdet lättare kan jämföras med värdet av andra intressen som går att uttrycka i ekonomiska termer. Något alltigenom sant värde på grundvattenresurser kan knappast sättas. Detta hindrar inte att en skattning av värdeförändringen kan vara värdefull för att försöka undgå att grundvattenresursen värderas för lågt i en beslutssituation där flera intressen vägs mot varandra. Exempel på konkreta beslutssituationer, där en skattning av förändringen av en grundvattenresurs värde kan utgöra ett relevant beslutsunderlag, är vid konflikter mellan grundvatten- och grusintressen, vid beslut om ingrepp som kan påverka grundvattenflöde och våtmarksbiotoper i utströmningsområden, vid planering av vattenskyddsåtgärder längs vägar och järnvägar samt vid prioritering och genomförande av saneringsinsatser gällande förorenat grundvatten. I den fysiska planeringen kan det också vara angeläget att peka ut och klassificera olika grundvattenresursers värde. Syftet med en sådan klassificering kan vara att skydda dessa resurser från yttre påverkan som kan försvåra nyttjandet av dem för vattenförsörjning eller för att säkerställa att grundvattnets värde för den ekologiska miljön bibehålls. Avsikten kan t. ex. vara att motivera inrättandet av ett skyddsområde av lokal, regional eller nationell dignitet. Det saknas idag allmänt vedertagna principer för hur grundvatten skall värderas och det finns många aktörer i samhället som skulle kunna ha nytta av en etablerad arbetsmodell för värdering. Behov kan t. ex. ses hos myndigheter som på olika nivåer ansvarar för grundvattenfrågor såsom planeringskontor, tekniska kontor och miljö- och hälsoskyddskontor på kommuner, länsstyrelser, Boverket, SGU, Naturvårdsverket samt Livsmedelsverket. Behov kan också ses hos centrala sektorsmyndigheter som Vägverk och Banverk vilka ofta fattar beslut som påverkar grundvattenförekomster. Övriga aktörer som kan nämnas i detta sammanhang är VAV, Grus- och makadamföreningen samt konsultföretag inom vatten och miljö. Det är också 14

troligt att behov av metoder för grundvattenvärderingar kommer att finnas hos de nya avrinningsdistriktsmyndigheterna som skall etableras i samband med implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten. 1.2 Målsättning Målsättningen har varit att ge utgångspunkter för värdering av grundvattenresurser, samt att sammanfatta tillgängliga angreppssätt och värderingsmetoder och deras tillämpning som beslutsstöd under svenska förhållanden. Ett förslag till arbetsmodell för värdering av grundvatten presenteras. Arbetsmodellen utgör grund för att på ett strukturerat sätt klargöra hur beslut och aktiviteter kan påverka grundvattnets kvantitet och kvalitet och hur dessa ändringar påverkar värdet av grundvattenresursen. Modellen kan användas oberoende av om värdet uppskattas med ekonomiska värderingsmetoder eller om en icke-ekonomisk värdering görs. 1.3 Bakgrundsmaterial Föreliggande rapport utgör en sammanfattning av två delrapporter om utgångspunkter och metoder för värdering av grundvattenresurser som SWECO VBB VIAK utarbetat på uppdrag av Naturvårdsverket. Den första rapporten (VBB VIAK, 2000) behandlar möjligheterna till ekonomisk värdering och utgjorde delunderlag till det regeringsuppdrag som Naturvårdsverket presenterade i januari 2001 (Naturvårdsverket, 2001). Rapportarbetet var omfattande och utfördes i nära samarbete med miljöekonomer från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och från Beijerinstitet. Arbetet har till stor del inspirerats av tankegångarna i boken Valuing Groundwater (NRC, 1997). Den andra rapporten, som presenterades i september 2001 (VBB VIAK, 2001), utfördes som ett tilläggsuppdrag till den första rapporten och behandlar metoder och utgångspunkter för icke-ekonomisk värdering av grundvattenresurser. Övrigt bakgrundsmaterial till denna rapport är den av Naturvårdverket tidigare finansierade rapporten Vad är vattnet värt (Sandström, 1998). Rapporten behandlar avvägningar mellan grundvatten- och grusintressen. 15

2 Grundvattnets värde 2.1 Tjänsteflöden För att kunna få enhetliga och fullständiga bedömningar av en grundvattenresurs totala värde måste vi kunna definiera på vilka sätt vi upplever oss ha nytta av grundvattenresursen, dvs. vilka tjänster eller tjänsteflöden som kan erhållas från grundvattnet. Tjänsteflöden definieras som de egenskaper hos en grundvattenresurs som direkt eller indirekt ger upphov till nytta hos individer. Om alla individers nytta summeras erhålls ett mått på samhällets nytta och därmed också ett mått på grundvattenresursens värde. 2.2 Utvinningstjänster och in situ-tjänster I tabell 1 redovisas två olika principer för hur grundvattnets tjänsteflöden kan indelas; den ena baserad på en uppdelning i utvinningsvärden och in situ-värden och den andra baserad på en uppdelning i användarvärden och icke-användarvärden vilken ibland används i miljöekonomiska sammanhang. Användarvärden har en direkt koppling till mänsklig aktivitet och mäter den nytta som en individ upplever av att nyttja en resurs. När det gäller grundvatten, så kan en indelning göras i utvinningsvärden, där grundvattnet används i (i) hushåll, (ii) industri och (iii) jordbruk och i in situ-värden, som är värdet av de tjänsteflöden grundvattnet ger utan att det pumpas upp. In situvärden kan t.ex. vara den direkta eller indirekta nytta vi har av grundvattnet då det (iv) tillför vatten till biologiska miljöer och främjar ekologisk mångfald, (v) tillför vatten till ytvattendrag och bidrar till en god vattenföring och vattenkvalitet, (vi) utgör ett inslag i en kulturmiljö (exempelvis en källa), (vii) främjar vetenskap eller forskning, (viii) tillför vatten till rekreationsområden, (ix) utgör en reserv (buffert) exempelvis vid torka, driftstörningar eller föroreningsutsläpp, (x) förhindrar uppkomst av sättningar, (xi) skyddar mot saltvatteninträngning, och (xii) genom naturlig reningsförmåga och utspädning möjliggör infiltration av t. ex. dagvatten och avloppsvatten. Icke-användarvärden uppstår när individer värdesätter förekomsten av en resurs även fast de åtminstone inte för tillfället använder den. Vi kan t.ex. värdesätta att grundvattnet finns tillgängligt för framtida vattenanvändning antingen för oss själva, (xiii) optionsvärde, eller för kommande genera- 16

tioner, (xiv) arvsvärde. Vi kan också värdesätta att grundvattnet finns i marken utan att vi har för avsikt att nyttja det i något speciellt avseende, (xv) existensvärde. Detta värde bygger på blotta vetskapen om att grundvattenresursen existerar. Människor kan t. ex. uppskatta att det finns rent grundvatten i en grusås utan att ha någon användning för detta vatten. Tabell 1 Exempel på tjänsteflöden som kan erhållas från grundvattenresurser. En grundindelning kan göras i tjänster som förutsätter att vattnet utvinns (utvinningstjänster) samt tjänster som förutsätter att vattnet finns oexploaterat i jord och berg (in situ-tjänster) (efter NRC, 1997). En alternativ uppdelning kan göras i användarvärden respektive icke-användarvärden. Tabell 1 Examples of service flows that can be provided from groundwater resources. A distinction can be made between extractive services, generated when water is extracted from the aquifer, and in situ services, generated when leaving the water in the aquifer (modified from NRC, 1997). An alternative distinction can be made between use values and non use values. Utvinningsvärden/ Extractive values In situ värden/ In situ values Tjänsteflöde/grundvattenfunktion Service Flow/ Groundwater Function (i) Hushåll/Municipal use (ii) Industri/Industrial use (iii) Jordbruk/Agricultural use (iv) Ekologiska värden/ecological values (v) Bidrag till ytvattenflöde/surface water interaction (vi) Kulturmiljö/Cultural values (vii) Forskning/vetenskap/Scientific values (viii) Rekreation/Recreational values (ix) Buffert/reserv/Buffer values (x) Skydd mot sättningar/ Subsidence avoidance values (xi) Skydd mot saltvatteninträngning/ Sea water intrusion values (xii) Recipientvärden/Value as a recipient Användarvärden/ Use values (xiii) (xiv) (xv) Optionsvärden/Option values Arvsvärden/Bequest values Existensvärden/Existence values Icke användarvärden/ Non use values Grundvattenresursens totala värde kan således definieras av summan av utvinningsvärdena och in situ-värdena (alternativt summan av användarvärdena och icke-användarvärdena) (se figur 1). Det stora antalet tjänsteflöden som grundvattnet kan tillhandahålla innebär i sig en svårighet vid värdering. Särskilt in situ-värdena är svåra att uppskatta. Ofta beaktas endast utvinningsvärdena, vilket innebär att grundvattnets totala värde underskattas. 17

Grundvattnets totala värde Total value of groundwater = Utvinningsvärden/ Extractive values Hushåll/Municipal use Industri/Industrial use Jordbruk/Agricultural use + In situ-värden/ In situ values Ekologi/Ecological values Ytvattenflöde/Surface water interaction Kulturmiljö/Cultural values Forskning/Scientific values Rekreation/Recreational values Buffert/reserv/Buffer values Markstabilitet/Subsidence avoidance values Motverkan av saltvattenintränging/ Sea water intrusion values Recipientvärde/Value as recipient Optionsvärde/Option values Arvsvärde/Bequest values Existensvärde/Existence values Figur 1 Grundvattnets totala värde kan definieras som summan av utvinningsvärdera och in situ-värdena. Figure 1 The total value of groundwater can be defined as the sum of the extractive values and the in situ values. 18

3 Varför är det svårt att värdera grundvatten? 3.1 Avsaknad av marknad En grundläggande svårighet vid värdering av grundvatten är att grundvatten inte säljs och köps på någon marknad. Avsaknaden av marknadsgenererade priser gör det svårt att uppskatta vilket samhällsekonomiskt värde som grundvattnet har. För utvinningsändamål kan pumpnings-, renings- och distributionskostnader under vissa förutsättningar ge en indikation på ett lägsta värde för grundvattnet. Information om värdet av en dricksvattentäkt kan också erhållas genom att räkna på vad det skulle kosta att ersätta täkten med ett likvärdigt alternativ. Denna information kan i sig vara mycket värdefull och utgöra ett tillräckligt underlag för vissa beslut, t. ex. för att motivera kostnader för en skyddsåtgärd. För att erhålla ett mått på grundvattenresursens totala värde, måste dock också hänsyn tas till in situ-tjänster såsom betydelsen för ekologiska livsmiljöer, rekreation eller kulturmiljö. Det finns ekonomiska värderingsmetoder som kan fånga upp dessa typer av tjänster. En av dessa metoder använder sig t. ex. av människors betalningsvilja på hypotetiska marknader (se vidare kap 5). Av olika anledningar kan man dock tycka att det inte alltid är lämpligt att uttrycka värdet av vissa av grundvattnets tjänsteflöden i monetära termer. Argument mot ekonomisk värdering är att man inte alltid kan värdesätta grundvattnets tjänster utifrån ett individperspektiv, utan att vissa tjänster har ett egenvärde som inte bör uttryckas i monetära termer (se t. ex. Turner m. fl, 1994). Det är inte självklart vilka tjänster som bör och vilka som inte bör uttryckas i kronor och ören. I grunden handlar det om olika inställningar till begreppet värde och ställningstaganden om metod måste göras från fall till fall. I vissa sammanhang kan det vara lämpligt att den ekonomiska värderingen kompletteras med en kvalitativ värdering, t. ex. genom att utföra någon form av klassning. 3.2 Oklara ägandeförhållanden En ytterligare svårighet är reglerna gällande rådighet över grundvattnet. I princip har markägaren rätt att göra ett grundvattenuttag på sin mark för husbehovsförbrukning. För större uttag krävs tillstånd enligt Miljöbalken 19

såvida det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas av uttaget. Tillstånd kan erhållas för att ta ut grundvatten som har bildats inom ett markområde med ett flertal markägare. I detta avseende kan grundvattnet betraktas som en kollektiv vara vars fördelning bestäms genom tillståndsgivning. Vid en ekonomisk värdering måste såväl utbuds- som efterfrågesidan beaktas. Det innebär att det måste klargöras vem eller vilka som har intresse av och rättighet att nyttja en grundvattenförekomst. 3.3 Yt- eller grundvatten? Yt- och grundvatten är ofta sinsemellan, åtminstone till en del, utbytbara vad gäller direkt konsumtion och som produktionsinsats inom industri och jordbruk. Skillnaden gäller tillgängliga kvantiteter, kvalitet och sårbarhet. Det är ofta svårt att avgränsa vilka olika alternativa möjligheter att tillgodose en efterfrågan på vatten som skall beaktas. 3.4 Osäkerhet vid effektbeskrivningar Det är ofta svårt att avgöra hur ett visst ingrepp påverkar de egenskaper som ger grundvattnet dess värde. För olika typer av värden är det dessutom olika svårt att definiera hur värdet påverkas av att dessa egenskaper förändras. För utvinningsvärdena är det i allmänhet något enklare genom att ett behov av en viss mängd finns, och att gränsvärden finns för t. ex. dricksvattenkvalitet. För in situ-värdena är det svårare, och det är angeläget att företrädare för dessa intressen arbetar med att precisera hur förändringar i bl.a. flöde, nivå och vattenkvalitet påverkar in situ-värdena. 3.5 Tidsperspektivet En grundläggande svårighet vid ekonomisk värdering av grundvattenresurser, och som är densamma för många typer av naturresurser, är att värdera tjänsteflöden i ett mycket långt tidsperspektiv. Det är viktigt att inse att en värdering som utförs idag bygger på en prognos för utbud och efterfrågan. Teknik- och samhällsutvecklingen kan innebära att grunderna för värderingen radikalt förändras. Ju längre tidsperspektivet är desto större blir osäkerheten. En ytterligare svårighet är att i traditionell ekonomisk analys räknas värdet av framtida tjänsteflöden om till ett nuvärde genom diskontering. Diskonteringsräntans storlek avgör hur tjänsteflöden i en nära framtid värderas i förhållanden till tjänsteflöden längre fram. 20

Värdet av att i framtiden kunna nyttja en resurs brukar ibland kallas för optionsvärde. Optionsvärdet för en viss resurs beror på hur många och vilka alternativa möjligheter som finns. Optionsvärdet kan alltså förändras över tiden i och med att andra alternativa möjligheter att tillgodose efterfrågan på vatten förändras. 21

4 Modell för värdering Nedan presenteras en modell för värdering av grundvattenresurser, vilken grundas på en värderingsmodell som finns beskriven i Valuing Ground Water (NRC, 1997). Modellen utgör grund för att på ett strukturerat sätt klargöra hur beslut och aktiviteter kan påverka grundvattnets kvantitet och kvalitet och hur dessa ändringar påverkar de tjänsteflöden som grundvattenresursen kan ge, vilka i sin tur avgör resursens värde. Syftet med modellen är att den ska vara ett stöd i en beslutssituation, som innebär ett val mellan olika alternativ. Det är viktigt att värderingen är platsspecifik och att osäkerheter beaktas i fråga om grundvattenresursens status, hur den påverkas av beslut och aktiviteter, och vad detta har för betydelse på efterfrågan. 4.1 Modellen Vid varje typ av värdering måste en avgränsning göras vad gäller vilka värden som skall beaktas. Eftersom syftet med en värdering är att den skall vara ett stöd i en beslutssituation, då vi väljer mellan olika handlingsalternativ, bör värderingen avgränsas till de tjänsteflöden som kommer att påverkas av beslutet. Värdet av dessa tjänsteflöden kan bestämmas med hjälp av modellen som finns åskådliggjord i figur 2. Modellen länkar naturvetenskaplig information till ekonomisk teori. I ett första steg bedöms hur grundvattnets kvantitet och/eller kvalitet inom ett specifikt område kommer att förändras till följd av ett beslut eller en aktivitet. I steg två kartläggs vilka utvinnings- och insitu-tjänster som genereras från resursen och hur dessa kommer att förändras av kvantitets- och/eller kvalitetsförändringarna. I det tredje steget uppskattas det förändrade värdet av utvinnings- och in situ-tjänsterna. Värdeförändringen kan beskrivas i ekonomiska termer eller om man så önskar, i icke ekonomiska termer. I det fjärde steget görs en sammanvägd bedömning av grundvattenresursens värde där hänsyn tas både till den ekonomiska värderingen och till eventuella icke-ekonomiska värderingar. 22

4.2 Arbetsgång De två första stegen är av icke-ekonomisk natur och involverar fysikaliska, kemiska, biologiska och hydrogeologiska faktorer liksom politiska beslut och institutionella förhållanden. Det tredje steget representerar integrationen av dessa faktorer och förhållanden med ekonomisk teori. Förändringar i avrinningsområdet som kan påverka grundvattenresursen Changes in the catchment area that may affect the groundwater resource Förändringar av grundvattenkvalitet Changes of ground water quality steg 1 Förändingar av grundvattenkvantitet Changes of ground water quantity Förändringar av tjänsteflöden Changes in service flows steg 2 Värdering Valuation steg 3 Icke-ekonomisk (kvalitativ) värdering Non economic (qualitative) valuation steg 4 Ekonomisk (kvantitativ) värdering Economic (quantitative) valutation Sammanvägt värde och bedömning Total value and assessment Figur 2 Konceptuell modell för värdering av grundvattenresurser (efter NRC, 1997). Figure 2 Conceptual framework for ground water valuation (modified from NRC, 1997). 23

4.2.1 Förändringar av grundvattenkvantitet och -kvalitet I det första steget uppskattas hur grundvattnets kvantitet och kvalitet i ett specifikt område kommer att förändras av det aktuella beslutet eller aktiviteten. I detta steg är det viktigt med naturvetenskaplig och framför allt hydrogeologisk information. I många fall är det svårt att få fram tillförlitliga effektbeskrivningar, t. ex. vad får gödslingsrestriktioner för effekt på grundvattenkvaliteten, vilka grundvattenkvalitetsförändringar leder en grustäkt till, eller vilken effekt får en olycka med farligt gods? Beräkningsmodeller bör kombineras med empirisk kunskap för att beskriva möjliga effekter. Det är också viktigt att försöka kvantifiera osäkerheter i de förändringar som prognostiseras. Känslighetsanalys eller stokastiska angreppssätt kan användas. När det gäller olyckor måste också hänsyn tas till sannolikheten för att de inträffar. I detta steg ingår också beskrivning av de institutionella faktorer som bestämmer hur man når fram till beslut och valda handlingsvägar. 4.2.2 Förändringar av tjänsteflöden I det andra steget kartläggs vilka tjänsteflöden som grundvattenresursen genererar och hur dessa förändras till följd av kvantitets- och kvalitetsförändringar orsakade av det aktuella förslaget. Detta är i allmänhet relativt lätt för utvinningstjänsterna. Vattenbehovet är oftast definierat och för vattenkvaliteten finns gränsvärden. För många av in situ-tjänsterna, såsom betydelsen för biologiska miljöer och ekologisk mångfald, är relationen mellan förändringar i kvantitet/kvalitet och tjänsteflödet ofta mycket svårare att kvantifiera. 4.2.3 Värdering av förändrade tjänsteflöden I det tredje steget värderas förändringen av de genererade tjänsteflödena. Varje tjänsteflöde bör i ett första skede värderas för sig. Värdeförändringen kan bestämmas genom att använda någon av de ekonomiska metoder som beskrivs i kap. 5. En del tjänsteflöden kan dock i vissa fall upplevas som svåra att kvantifiera i monetära termer. Om detta är fallet, kan det i stället vara bättre att beskriva förändringen i kvalitativa termer. Förändringen kan t. ex uttryckas som förändring i värdeklass, med pilar eller genom verbal beskrivning (se vidare avsnitt 5.5.3). 4.2.4 Samlad bedömning av grundvattenresursens värde I det fjärde steget görs en samlad bedömning av grundvattenförekomstens totala värde. Eventuella kvalitativa bedömningar bör här beaktas parallellt med ekonomiska värderingar. I de fall en kvalitativ värdering har gjorts bör 24

den samlande bedömningen motiveras verbalt och de avgörande tjänsteflödena lyftas fram. Det ska poängteras att det inte alltid är nödvändigt att försöka kvantifiera alla tjänsteflöden som påverkas av beslutet. I vissa fall kan uppskattningen av ett delvärde vara tillräcklig för att motivera det aktuella beslutet, t. ex. kostnaden av en skyddsåtgärd. Identifieringen av alternativen för en produktion av tjänsteflöden kan vara svår. En områdesavgränsning får inte göras så snäv att vissa realistiska alternativ redan i inledningsskedet utesluts från analysen. Det är också viktigt att inse att värdet av en grundvattenresurs kommer att påverkas av hur unik resursen är, dvs. om det finns andra alternativ som kan generera samma tjänsteflöden som den aktuella grundvattenresursen. Vid identifieringen av alternativ måste både grundvatten- och ytvattenresurser beaktas. Hänsyn måste tas till i vilken utsträckning alternativen är likvärdiga vad gäller kvantitet, kvalitet och sårbarhet. Till detta kommer att ett naturligt rent vatten kan värderas högre än ett vatten av samma kvalitet som genomgått en omfattande reningsprocess. 4.3 Osäkerhet och risk Varje steg i den ovan beskrivna arbetsgången innehåller osäkra faktorer och antaganden om exempelvis hydrogeologiska, institutionella och ekonomiska förhållanden. Hydrogeologiska osäkerheter kopplade till skattningen av grundvattnets kvantitet kan t. ex. gälla grundvattenbildningsområdets och grundvattenbildningens storlek, akviferens gränser och genomsläpplighet i olika delar och möjligheter att lokalisera goda uttagspunkter. Osäkerheterna kan bero på otillräcklig eller felaktig information, felaktig konceptuell modell, heterogeniteter i akviferen etc. Osäkerhet i fråga om grundvattnets kvalitet kan uppstå på grund av bristande kunskap om de processer i den omättade zonen och i grundvattenzonen som påverkar grundvattenkvaliteten, föroreningars spridningsegenskaper etc. Stora osäkerheter kan också vara bundna till bristande kunskap om grundvattnets in situ-tjänster, t. ex. grundvattnets bidrag till ekologisk mångfald och goda livsmiljöer och hur detta bidrag beror av grundvattnets kvantitet och kvalitet. Ekonomiska osäkerheter kan vara relaterade till svårigheter att bedöma framtida efterfrågan på vatten samt till framtida relativa värden och priser. Ju längre tidsperspektivet är desto större blir osäkerheten (jfr diskussionen gällande diskontering i avsnitt 4.4). Exempel på osäkerheter är befolkningsutveckling, näringslivsutveckling och specifik vattenförbrukning. Osäkerheten i en värdering bör belysas. Osäkerheten i nyckelparametrar som t. ex. akviferens fysiska egenskaper, projektets tidsspann, diskonteringsränta etc, vilka används som indata till beräkningar, kan anges som sannolikhetsfördelningar vilka i sin tur ger resultat i form av sannolikhets- 25

fördelningar (för exempel gällande beslutsstöd för grundvattenproblem se Freeze m. fl, 1990 och Rosén och LeGrand, 1997). Ett annat angreppssätt är att utföra en känslighetsanalys där nyckelparametrar varieras inom ett intervall (för ett exempel gällande avgränsning av skyddsområden se NRA, 1995). Båda angreppssätten har för- och nackdelar. I båda angreppssätten är det viktigt att nyckelparametrarna inkluderas i analysen. Med ett stokastiskt angreppssätt kan det vara svårt att särskilja varje parameters inflytande medan resultatet från en känslighetsanalys är avhängigt att lämpliga parameterintervall väljs. Om resultaten skall användas i en riskanalys där sannolikheten för ett visst utfall skall beräknas så är ett stokastiskt angreppssätt nödvändigt. Om komplicerade beräkningsmodeller används kan dock ett stokastiskt angreppssätt bli mycket beräkningskrävande. Det är viktigt att klargöra om osäkerheterna i värderingen påverkar vilket handlingsalternativ som skall väljas i en viss beslutssituation. Om inte valet av handlingsalternativ påverkas har värderingen på ett mycket väsentligt sätt bidragit till beslutsunderlaget även om det absoluta värdet är osäkert. På grund av de många ingående osäkerheterna kan det vara svårt att kvantifiera grundvattenresursens totala ekonomiska värde. Detta är särskilt tydligt då en betydande del av värdet utgörs av in situ-värden inkluderande ickeanvändarvärden. Dock kan även en ofullständig värdering, där endast vissa delar av det totala värdet är kvantifierat, vara till nytta som underlag för beslutsfattande. 4.4 Diskontering av tjänsteflöden Kostnaderna för och nyttorna av en åtgärd/handlingsalternativ kommer vanligtvis vid olika tidpunkter. För att underlätta jämförelser räknas i allmänhet alla framtida värden om till nuvärden. Valet av diskonteringsränta reflekterar samhällets preferenser för fördelning av välfärd över tiden. En hög diskonteringsränta ger mindre vikt åt framtida välfärd. Det finns tre huvudorsaker till att tidspreferenser uppstår; (i) vi lever under en begränsad tid som är oviss (ii) det förväntas att vår inkomst ökar med tiden och (iii) det förväntas att den ekonomiska tillväxten fortsätter (ökad produktivitet). När det gäller grundvattenresurser är det viktigt att hitta rätt avvägning mot intressen som innebär hot mot framtida tjänsteflöden. Perspektivet måste vara långsiktigt; ett flergenerationsperspektiv måste anläggas. Det är viktigt att beslutsfattare är medvetna om vilken stor roll som valet av diskonteringsränta har när långsiktiga beslut fattas. I ett flergenerationsperspektiv blir användningen av diskontering som metod mycket tveksam. Om uthållighet är ett politiskt mål och tillväxttakten antas avta, kan den rätta diskonteringsräntan vara lika med noll. Om däremot kortsiktiga investeringsalternativ 26

jämförs med andra likartade kortsiktiga investeringsalternativ kan den rätta diskonteringsräntan vara marknadsräntan. En diskonteringsränta måste användas med försiktighet eftersom en förutsättning är att de rätta värdena i framtiden är kända. Ovissheten om framtida värden och den irreversibla karaktären av vissa typer av grundvattenföroreningar kan vara ett tillräckligt skäl till att tillskriva grundvattenresurserna ett mycket högt värde idag. Ibland kan det vara lämpligt med en uniform diskonteringsränta för alla tjänsteflöden, medan detta i andra fall skulle kunna leda till en undervärdering av vissa tjänster och till en övervärdering av andra. De olika tjänsteflödena som den enskilda resursen ger måste kartläggas, och utifrån denna kartläggning kan beslut fattas om diskonteringsränta för varje tjänsteflöde. Det finns ingen teoretiskt rätt nivå på diskonteringsräntan; omständigheter och samhällspolitiska principer är styrande. För att omfatta ett bredare urval av omständigheter och principer utförs ofta känslighetsanalyser, där diskonteringsräntan tillåts variera över ett intervall för att belysa vilken inverkan valet av diskonteringsränta har på värderingen. Även denna teknik bygger dock på en uppfattning om ett lämpligt diskonteringsränteintervall och på att de rätta priserna väljs. 27

5 Värderingsmetoder 5.1 Allmänt Det finns ett flertal olika metoder för ekonomisk värdering beskrivna i den miljöekonomiska litteraturen. Metoderna har olika ansatser för värdering och mäter olika typer av värden och har därmed olika användningsområden. Det är viktigt att komma ihåg att ingen av dessa metoder ger ett sant värde, utan endast mer eller mindre precisa skattningar av det teoretiskt sett sanna värdet. Ekonomisk teori bildar grunden för de flesta värderingsmetoderna. I linje med det individualistiska synsätt som är förhärskande i ekonomisk teori definieras det ekonomiska värdet av en bättre miljö som de resurser en individ är villig att avstå ifrån för att få miljöförbättringen. Därav det centrala begreppet betalningsvilja. De resurser som individen är villig att avstå ifrån ses vanligen som hennes inkomst och tid, men hur resurserna mäts är i princip oväsentligt. Poängen är att alla människor lever i en värld av knapphet och därmed i en värld av val mellan olika knappa resurser. Ekonomiska värden avslöjas genom dessa val, vare sig en person avstår äpplen, guld eller en penningsumma för att få något annat. Givet dessa utgångspunkter är det inte underligt att ekonomer intresserar sig för den information som ges från marknader, eftersom marknader ger individer tillfälle att göra avvägningar mellan olika knappa resurser. Grundvattnets ekonomiska värden (värdet av tjänsteflödena) kan mätas genom betalningsvilja, men de kan också mätas genom individers vilja att acceptera kompensation. Betalningsvilja och kompensationskrav är båda teoretiskt korrekta mått på det ekonomiska värdet av en förändring i tjänsteflödena från en grundvattenresurs, men de ger bara i specialfall samma resultat. Detta beror bl.a. på de underliggande antagandena om vem som har äganderätten (eller åtminstone den moraliska rätten) till förändringen. Betalningsvilja är ett relevant mått om individen inte har rätt till förändringen, och därmed måste avstå något för att få den. Kompensationskrav är däremot ett relevant mått om individen har rätt till förändringen, och därmed måste kompenseras för att förmås att avstå från den. De värderingsmetoder som vilar på ekonomisk teori har alla det gemensamt att de på ett eller annat sätt försöker skatta individers betalningsvilja (eller kompensationskrav) för en förändring. Ett annat gemensamt drag är att de alla är operationella i den meningen att de kan användas som hjälpmedel i en beslutsprocess. 28

5.2 Indirekta metoder Grundvatten är i typfallet inte föremål för handel på någon marknad och har därmed inte något marknadspris. Det går då inte att direkt använda sig av data om individers avvägningar på marknader för att skatta deras betalningsvilja eller kompensationskrav. Däremot går det ofta att utnyttja olika slags samband mellan grundvatten och en eller flera marknadsvaror för att indirekt komma åt värderingen av grundvatten. Den grupp av värderingsmetoder som utnyttjar sådana samband brukar därför kallas för indirekta metoder. Eftersom de indirekta metoderna utgår från individers faktiska beteende på någon marknad kan man inte räkna med att de täcker in eventuella värderingar hos icke-användare. Detta är en betydande begränsning för dessa metoder. Det finns ett flertal indirekta metoder beskrivna i litteraturen som kan användas för att bestämma grundvattnets värde (NRC, 1997). Här görs en begränsning till tre metoder som har visat sig vara kanske de mest användbara för att värdera tjänsteflöden från grundvatten; produktionsfaktormetoden, ersättningskostnadsmetoden och skyddsutgiftsmetoden. 5.2.1 Produktionsfaktormetoden Produktionsfaktormetoden utnyttjar möjligheten att prissätta en ickemarknadsvara när denna är en nödvändig del i en produktionsprocess av en marknadsvara. Även om varan, i detta fall grundvatten, inte har ett pris i sig, så kostar det pengar att pumpa upp, eventuellt rena och distribuera vattnet. Om vattenresursen inte är begränsad så kommer så mycket vatten att användas i processen att marginalkostnaden motsvarar värdet i produktionsprocessen. Bevattning i jordbruket är ett bra exempel på ett sammanhang där denna typ av metod kan användas. Där är grundvatten i form av bevattning en faktor i produktionen av marknadsvaror, nämligen jordbruksprodukter. Om man skall försöka relatera utvinningsvärdena till produktionskostnaderna är det dock viktigt att inse att dessa kan bli olika stora beroende på om de baserar sig på en behovsplanerad eller marknadsstyrd vattenförsörjning. Traditionellt sett grundar sig beräkningen av produktionskostnaden på att grundvattenresursen skall tillfredställa ett förväntat behov av vatten. Fördelningen av produktionskostnaderna blir i detta fall en sekundär fråga. Om det däremot finns anledning att tro att användningen är priskänslig skulle behovet variera med priset. Ett högt pris skulle medföra ett lägre vattenbehov, varvid produktionskostnaderna förmodligen också skulle bli lägre. Om antagandet görs att utbud och efterfrågan styr vattenförsörjningen kommer produktionskostnaden därmed att styras av priset. 29

5.2.2 Ersättningskostnadsmetoden Att studera kostnaden för att ersätta en befintlig grundvattentäkt med en annan vattentäkt är ett exempel på en tillämpning av ersättningskostnadsmetoden. Ersättningskostnader består dels av direkta investeringskostnader, dels av omställningskostnader och driftskostnader. Utifrån ekonomisk teori mäter ersättningskostnader ekonomiska värden korrekt om ersättningstäkten erbjuder samma tjänsteflöden som den befintliga täkten, den befintliga täkten ersätts på ett kostnadseffektivt sätt, och om individer har en betalningsvilja som faktiskt kan täcka ersättningskostnaderna om den befintliga vattentäkten inte skulle kunna utnyttjas. 5.2.3 Skyddsutgiftsmetoden Skyddsutgiftsmetoden kan ge ett användarvärde baserat på vad en individ gör för att undvika att drabbas av en försämring i miljökvalitet. För grundvatten kan det exempelvis röra sig om att köpa vatten på flaska eller installera ett vattenfilter för att undvika att utsättas för vatten av sämre kvalitet. 5.3 Direkta metoder Det finns två gemensamma egenskaper för de värderingsmetoder som togs upp i föregående avsnitt: en värdering av grundvatten härleds från marknadsdata om en eller flera andra varor, och data om individers faktiska beteende på en eller flera marknader utnyttjas. Det finns miljövärderingsmetoder som endast har en eller rentav ingen av dessa egenskaper. I viss mån har de utvecklats för att komma runt ett problem med den förstnämnda egenskapen: det finns helt enkelt inte alltid något samband mellan de tjänsteflöden man vill värdera och någon marknadsvara, eller sambandet kan vara alltför svag eller för dåligt utforskat. Problemet skulle försvinna om det gick att skatta betalningsviljan för tjänsteflödet direkt, utan omvägar via några andra varor. Detta är möjligt om en marknad för miljökvaliteten kan upprättas. Det går inte att räkna med att en marknad uppstår spontant, men detta problem kan kringgås genom att använda sig av (i) experiment eller (ii) genom att upprätta en hypotetisk marknad. 30

5.3.1 Experimentmarknader När experimentmarknader används ges de individer som deltar i experimentet möjlighet att köpa och sälja en miljövara av något slag, se t. ex. Bohm, 1995. Även faktiska betalningar äger rum. Experiment av detta slag kan ge mycket intressant information, men metoden är svår att använda i praktiken eftersom miljövaror vanligen är mer eller mindre kollektiva till sin natur. Om en marknad inte uppstår spontant kan den också vara svår att upprätta på konstgjort vis. I Sverige har Peter Bohm, Stockholms universitet, lett en rad experiment rörande betalningsviljan för kollektiva varor och utvecklat den s. k. intervallmetoden, (se Bohm 1972, 1984, 1995). Experimenten har gällt kollektiva varor som TV-utsändningar och statistikproduktion, men metoden kan också vara lämplig för miljövaror. Det är inte omöjligt att tänka sig att experiment kan användas när det gäller grundvattenresurser. Betalningsviljan för en bättre grundvattenkvalitet kan t. ex. studeras genom att upprätta en experimentmarknad för skyddsutrustning (t. ex. vattenfilter) och tillämpa Bohms intervallmetod. Det skall dock betonas att i ett sådant experiment begränsas värderingen till dricksvattenaspekter av grundvatten. Ett experiment av denna typ kräver vidare noggranna förberedelser och ett ambitiöst format, åtminstone om experimentet har som syfte att nå betalningsviljeskattningar som kan generaliseras till befolkningen i stort. 5.3.2 Hypotetiska marknader Det praktiska bekymret att det vid värdering av grundvattenresurser är svårt att använda experimentmarknader kan lösas genom att i stället inrätta en hypotetisk marknad. Huvudmetoden kallas contingent valuation -metoden (CV-metoden). En etablerad översättning saknas, men scenariometoden är en möjlighet. CVmetoden är dock den gängse benämningen i svenska miljöekonomiska kretsar, så för enkelhets skull används denna benämning. Det finns också ett antal andra värderingsmetoder som påminner om CV-metoden ( contingent ranking, stated preferences, conjoint analysis (CA), men som baserar sig på hur de svarande rangordnar olika situationer. Rangordningsmetoderna har nära släktskap med CV-metoden och är särskilt intressanta när olika individuella aspekter (t. ex. grundvattenkvalitet eller grundvattenflöde) är av stor betydelse för beslutssituationen och när det verkar rimligt att aspekterna har betydelse för människors välbefinnande. Nedan ges en kortfattad beskrivning av CV-metoden. CV-metoden går ut på att med hjälp av intervjuer eller enkäter beskriva en förändring av grundvattnets tjänsteflöden (ett s. k. värderingsscenario ) för ett vanligen slumpmässigt urval personer. Sedan ställs frågor om personernas betalningsvilja för ett förverkligande av förändringen. Betalningsviljan 31

är alltså betingad innehållet i detta värderingsscenario, därav benämningen contingent valuation. Ibland ställs frågor om kompensationskrav i stället; som nämndes ovan är detta i vissa tillämpningar ett adekvat mått på det ekonomiska värdet. Frågor om betalningsvilja och kompensationskrav är relevanta om de tillfrågade tar hänsyn till vilka betalningsmöjligheter de faktiskt har och om de är beredda att göra avvägningar mellan tjänsteflöden från grundvatten och andra resurser. Det händer att frågorna ger upphov till protester eller uppenbart orealistiska svar från en del svaranden inte minst då frågor om kompensationskrav ställs. Anledningen till sådana reaktioner kan bero på många olika faktorer, jfr Söderqvist, 1998. CV-metodens popularitet beror på flera olika faktorer: Den kan tillämpas när andra värderingsmetoder av någon anledning inte kan användas, exempelvis till följd av brist på samband mellan de tjänsteflöden som skall värderas och någon marknadsvara. Den är teoretiskt tilltalande på så sätt att det går att formulera frågor som direkt ger svar i form av betalningsvilja (eller kompensationskrav). När indirekta metoder används krävs ofta en komplicerad statistisk analys och starka antaganden för att nå skattningar av det teoretiskt korrekta måttet, dvs. av betalningsviljan (eller kompensationskravet). Den har potentialen att fånga in samtliga ekonomiska värden som utgör det totala ekonomiska värdet, dvs. inte enbart de ekonomiska värden som kan hänföras till användningen av en resurs. Den verkar inte särskilt komplicerad att använda, det är ju bara att skicka ut en enkät. Den sista faktorns betydelse för CV-metodens popularitet skall inte underskattas, men CV-studier av god kvalitet är inte mindre arbets- och kompetenskrävande än tillämpningar av andra värderingsmetoder. Det skall betonas att en tillämpning av CV-metoden i de allra flesta fall förutsätter mycket god naturvetenskaplig kunskap om den miljökvalitet som studien gäller. Om en CV-studie exempelvis syftar till att värdera ett skydd av en grundvattenresurs räcker det inte med att låta de tillfrågade ange sin betalningsvilja för detta skydd i sig; även effekterna av skyddet i termer av grundvattenresursens tjänsteflöde måste beskrivas. Det är nämligen effekterna och inte själva åtgärden som har betydelse för individernas välbefinnande. Kunskapen om sambandet mellan åtgärd och effekt är sedan länken med vilken det går att koppla ihop den ekonomiska värderingen med åtgärdskostnaden. Lika lite som de indirekta metoderna erbjuder således CV-metoden någon genväg förbi kunskap om naturvetenskapliga samband. 32