Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta

Relevanta dokument
Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Från humla till jordgubbe

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Projekt Bikalendern. 10-års medelvärden ( , osv.), startår

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

HUMLOR. Sverige finns 37 arter. Drottningen övervintrar. Bor ofta i gamla musbon. Lagrar pollen i boet

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Pollinatörer i fröodling

Gräsmattor, skötsel och biologisk mångfald: Vad döljer sig i gräsmarkerna i tre svenska städer? Karin Ahrné, ArtDatabanken, SLU, LAWN-projektet

Blommande fältkanter. Ordlista

Pollinatörer i blomrika kantzoner

Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus Hans Eriksson Jonny Ulvtorp

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Jordbruksinformation Reviderad juni Gynna humlorna på gården

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Gynna humlorna på gården

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Pollinatörer i insådda ettåriga blomremsor

Pollineringsuppdrag.

Ökad biologisk mångfald ger förbättrad pollinering i ekologisk produktion av vitklöverfrö och rödklöverfrö

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1

Rå dgivning fö rgrö ning

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Öka skörden med honungsbin och jordhumlor

Värdet av honungsbins pollinering

Gynna mångfalden på kantzoner

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Gynna nyttodjuren. Humlor i odlingslandskapet

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Finns det alternativ till införda humlor?

Fakta om pollinatörer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Försök med utplacering av bisamhällen. i fält med åkerböna

Bin, bidöd och neonikotinoider

Fördjupning om humlor i bärodling

Uppföljning Natura 2000

Åsnebyns Naturliga nyttodjursslinga

RAPPORT 2018 ÅKERLANDSKAPET. viktig biologisk mångfald

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård Lönashult Tel/fax Mobil

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

Åtgärder för att gynna biologisk mångfald i slättbygder - En kunskapssammanställning

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Projekt Nyskapande av småbiotoper i slättbygdernas åkerlandskap- Kan Wild Bird Cover vara ett sätt att gynna odlingslandskapets fåglar?

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

- en ren naturprodukt

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Pollineringstjänster

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Inventering 2017 av svartfläckig blåvinge Phengaris arion på två lokaler i Västmanlands län, 2017

Bibatterier ökar biologisk mångfald

Gynna mångfalden. Den vackert guldgula klöverhumlan indikerar goda förutsättningar för humlor i landskapet.

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Sandra Lindström Hushållningssällskapet Kristianstad Fröblandningar för den biologiska mångfalden i slättlandskapet

Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Raps. vår älskade gula växt

Sammanställning regionala projektledare

Riskbedömning för bin ny vägledning under Växtskyddsmedelsförordningen1107/2009

Det här gäller för träda och vall 2017

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Massdöd av bin. samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängsoch betesmarker via NILS Tillstånds och förändringsskattningar baserade på data insamlade

Trafikverkets arbete med biologisk mångfald - Artrika vägmiljöer. Anna Wadensjö

BiZon Delrapport II 2017

Kubas rinnande guld. 2 september, 2016 Artikel från Redaktionen forskning.se Ämne: Miljö, Natur & teknik

Bränning av åkerholmar i slättbygd för biologisk mångfald. Delredovisning 2012 Petter Haldén, HS Konsult AB

- en ren naturprodukt

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Energi, klimat och landsbygdsutveckling

Test av metodik för övervakning av humlor

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Biodlingsnäringens villkor. Ingen vet exakt hur många bisamhällen som finns idag i Sverige. Jordbruksverkets uppgifter

Transkript:

Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta Bakgrund Västeräng är en demogård inom Jordbruksverkets Mångfald på Slätten. Gården sköts konventionellt, med spannmål, utsädesodling, klöverfröodling och Salix. Hasse Eriksson, som driver gården, har under flera år jobbat aktivt med att stärka upp vilda populationer av humlor och bin. Blommande insådder längs fältkanter i form av honungsört, perserklöver och blodklöver har anlagts under några år. Ett par av dessa blomremsor ingick i ett större inventeringsprojekt där humlor, bin, fjärilar inventerades. Därför var det intressant att följa upp utvecklingen av humlor på gården och starta upp en översiktlig inventering som kan upprepas framöver. En inventering gjordes under 2 dagar 13 och 14 juli 2015 genom att transekter längs ett antal fältkanter och i vitklöverfröodlingen inventerades. vitklöver 2 1 3 Två transekter om 100 m i vitklöverfältet och en längs dikeskant.

raps raps 3 4 1 2 100m långa inventeringsremsor i kant längs vårraps, samt där tidigare ettårig blomremsa legat. Inventeringsmetodik Vitklöver: Inventering skedde genom att inventeraren gick långsamt längs 100 m långa och 1 m breda transekter. Alla humlor och bin, per 20 m sträcka, noterades och artbestämdes. Jordhumlorna slogs ihop som en grupp, på grund av att de är svåra att skilja åt i fält. Fältkanter/raps. Inventering i 100 m långa och 1m breda remsor. Ingen uppdelning per 20 m gjordes här. Alla inventering skedde mellan kl 10-15, under två soliga dagar i juli, temperaturen låg på ca 23 grader från kl 12 och framåt. Det var god aktivitet på humlorna och bina bägge dagarna.

Resultat Vitklöver 14-jul antal pollina remsa 1 0-20 20-40 40-60 60-80 80-100 100 m2 törer jordhumla 4 6 9 11 7 37 stenhumla 2 1 3 1 2 9 blåklockshumla 1 1 2 ängshumla 1 1 obestämd humla 1 1 2 honungsbi 6 8 8 9 11 42 93 100 m2 remsa 2 jordhumla 7 7 7 2 6 29 stenhumla 1 1 honungsbi 10 8 13 13 21 65 95 100m2 13-jul remsa 1 0-20 20-40 40-60 60-80 80-100 100 m2 jordhumla 14 11 7 8 7 28 stenhumla 3 3 3 1 10 blåklockshumla 1 1 haghumla 1 1 1 3 honungsbi 8 8 11 9 7 43 hushumla 2 1 1 4 89 100m2 remsa 2 jordhumla 9 7 7 2 3 28 stenhumla 1 1 honungsbi 5 5 12 13 13 48 ängshumla 1 1 77 100m2 100 m lång dikeskant vid ån (där insådd blomremsa tidigare funnits) Stenhumla Jordhumla 1ex 1ex

borta vid rapsen 13-jul Remsa 1 2 3 4 400 m2 jordhumla 9 1 3 4 17 stenhumla 3 1 1 5 åkerhumla 1 1 2 honungsbi 6 12 7 25 49 400m2 14-jul Remsa 1 2 3 4 400 m2 jordhumla 10 5 6 7 28 stenhumla 2 1 3 åkerhumla 0 honungsbi 15 10 15 1 41 blåklockshumla 1 1 73 400m2 Slutsatser Betydligt högre tätheter i vitklövern än i rapsfälten, uppemot 1 individ per kvadratmeter. 6 olika arter humlor sågs i vitklövern, men jordhumlan utgör mer än 80 % av humlorna. Tydligt var att i vitklövern så var det större artvariation närmast vägen/villorna, medan det var en kraftig dominans av jordhumla närmare ån, i remsa 2. Noterbart är att humlearterna tillsammans är i stort sett lika många som honungsbina i vitklövern, så de är en betydelsefull pollinatör här kring Västeräng. Även i rapsen utgör humlorna en stor andel av pollinatörerna, 40-45 % av totala antalet är humlor och 55-60 % är honungsbin. Detta trots att området kring Västeräng har en biodlare som ställer dit många bikupor. Vitklövern stod i full blom vid inventeringen och drog dit humlor och bin från stora områden. Rapsen hade haft sin blomningstopp, och var därför mindre lockande. En fältkant längs ån, där bikuporna står, inventerades en dag, men där hittades i stort sett inga humlor/bin trots att det blommade en del ogräs som tistel, målla, älggräs m.m. Bina från kuporna verkade dra ända bort till vitklövern istället för att födosöka nära kuporna.

Vitklövern i full blom 13 juli. Relativt varierad vägkant med kråkvicker, älggräs, rölleka. Vickern lockade mest humlor.

Rapsen var på väg att blomma över 13 juli. Uppsala 20151012 Sören Eriksson Hs Konsult AB