Används förskrivna kompressionsstrumpor?

Används förskrivna kompressionsstrumpor? En enkätstudie vid Bensårsmottagningen Vårdcentralen Vara 2002 Författare: Birgitta Ringqvist, distriktssköterska Vårdcentralen Vara Projektredovisning 2003:8 Handledare: Thomas Hjortsjö, universitetslektor Högskolan i Skövde Kristina Bengtsson, distriktsläkare Vårdcentralen Billingen, Skövde

Förord Denna studie om kompressionsstrumpor är en del av en kurs i FoU-metodik i Primärvården, Skaraborg. Handledare under de första månaderna har varit universitetslektor, fil. dr. Tomas Hjortsjö, Institutionen för Hälso- och Vårdvetenskap, Högskolan Skövde. På grund av längre tids sjukdom kunde dock denna handledning inte fortsätta. Kursledningen var mig behjälplig innan nästa handledare kunde tillträda, distriktsläkare och med. dr. Kristina Bengtsson, Vårdcentralen Billingen, Skövde. En stor hjälp har även sekreterare Birgitta Ahlinder varit som är knuten till FoU-enheten i Skövde. Utan hennes hjälp med datakörningar hade detta arbete inte gått att genomföra. Jag vill på detta sätt rikta ett stort tack till dem alla, som var och en bidragit till att jag kunnat genomföra mitt arbete.

Sammanfattning Bakgrund För att utvärdera om och hur förskrivna kompressionsstrumpor används genomfördes en enkätundersökning våren 2002 vid Vara vårdcentral. Metod Alla patienter som blivit förskrivna kompressionsstrumpor via vårdcentralen, från 1998 till och med 2001, blev tillsända en enkät. Resultat Totalt skickades enkäter till 102 patienter, svarsfrekvensen var 87%. Det visade sig att 70 personer använde sina kompressionsstrumpor och 17 personer gjorde det inte. Nästan hälften av dem som besvarade enkäten hade haft bensår innan behandlingen med kompressionsstrumpor startade. Nittio procent av användarna har strumpan under hela dagen, från det man går upp på morgonen tills man lägger sig på kvällen. Tre fjärdedelar har strumporna dagligen hela året. Av de som använder kompressionsstrumpor ansåg 79% av de tillfrågade att den muntliga information som ges är tillräcklig och 76% ansåg att informationen var lätt att förstå. Endast 56% tycker sig ha fått information när kompressionsstrumporna ska bytas ut och bara 19% byter ut dem när de är slitna. En fjärdedel använder kompressionsstrumporna längre tid än vad som är rekommenderat. Konklusion Slutsatsen av denna studie är att patienter som blivit förskrivna kompressionsstrumpor är i behov av regelbundna återbesök i stället för telefonuppföljning och att patienten förutom en muntlig information även får en skriftlig information.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Hemodynamiken vid venös insufficiens... 2 Kompressionsstrumpors funktion på hemodynamiken i underbenen... 2 SYFTE... 3 Frågeställningar... 3 METOD... 4 RESULTAT... 5 Patienternas åsikt om informationen om kompressionsstrumpan... 5 Patienter som använder kompressionsstrumpor... 6 Patienter som inte använder kompressionsstrumpor... 6 DISKUSSION... 7 REFERENSER... 10 Bilaga 1 Bilaga 2 Patientinformation och Frågeformulär Tabellförteckning

INLEDNING På vårdcentralen i Vara bedrivs sen 1998 en bensårsmottagning som en teammottagning med specialintresserade distriktssköterskor och distriktsläkare. De patienter som efter utredning via teammottagningen fått diagnosen venös insufficiens och ej bedöms aktuella för kirurgisk behandling blir förskrivna kompressionsstrumpor via distriktsläkaren. För att utvärdera verksamheten vid bensårsmottagningen på Vara vårdcentral gjordes en enkätundersökning våren 2002. Syftet var att följa upp om patienterna använder sina kompressionsstrumpor, om man sköter dem enligt anvisning och om man upplevt några besvär med kompressionsstrumporna. När patientens utredning på bensårsmottagningen är klar och eventuella sår är läkta har intentionen varit att följa upp dessa patienter upp till ett halvår efter att de har fått sina kompressionsstrumpor. Kontakten har varit varannan månad upp till sex månader efter första kontakten huvudsakligen via telefon. Därefter har det varit på patientens eget ansvar att höra av sig när det varit dags att byta ut kompressionsstrumporna. Information ges att strumporna ska tas på direkt på morgonen när man går upp och att strumporna ska tas av vid sänggåendet. Muntlig information har givits angående kompressionsstrumpornas skötsel. Patienterna har även muntligen informerats att byta ut kompressionsstrumporna efter ett halvår om ett par strumpor används eller efter ett år om två par är i bruk. Kompressionsstrumporna ska också bytas om de går sönder. BAKGRUND Ett ökat venöst tryck i venerna i benen under rörelse, ambulerande venös hypertension (AVP), är orsaken till närmast all insufficiens i venerna (Veraart m fl, 1996). Bensår kan bli resultatet när insufficiens förekommer i de ytliga, djupa venerna och/eller i perforanterna (Goldman och Fronek, 1992). För att förebygga och behandla venösa bensår använder man sig av operativa ingrepp, kompressionsbindor eller kompressionsstrumpor för att minska trycket i venerna (Nelson m fl, 2001). Kirurgisk behandling inte är möjlig för alla patienter, men en effektiv kompression av benet krävs vid kronisk venös insufficiens, CVI (Norgren m fl, 1993; Veraart m fl, 1997). Kompressionsbehandling är ett alternativ och detta är en livslång behandling (Zimmet, 1999). Varje patient måste bedömas individuellt och en lämplig behandling väljas. Kompressionsstrumpor finns i olika fabrikat och kompressionsgrad (Lindholm, 1995). Detta gör valet av kompressionsstrumpor i vart enskilt fall komplicerat. 1

Hemodynamiken vid venös insufficiens Från de ytliga kapillärerna i benen transporteras det venösa blodet till det djupa vensystemet för att därefter transporteras till hjärtat (Lindholm, 1995). Blodflödets riktning i venerna kontrolleras av pariga halvmåneformade hinnfickor de så kallade venklaffarna (Browse m fl, 1988). Antalet klaffar i varje segment under ljumskligamentet ökar stadigt, vadvenerna har klaffar på var femte cm (Browse el al, 1988). När klaffarna skadas, speciellt de i kommunikantvenerna (förbindelsen mellan ytliga och djupa vensystemet), medför detta ett motsatt blodflöde som utsätter det ytliga vensystemets nätverk för ett betydligt högre tryck än det är skapat för (Eartl, 1991). I en studie på 222 patienter var förekomsten av bensår relaterat till det ökande AVP oavsett om det var en ytlig eller djup insufficiens (Nicolaides m fl, 1993). Förekomsten av bensår ökade linjärt för att nå 100 % när AVP var mer än 90 mm Hg. AVP ökar som ett resultat av inkompetensen i venklaffarna och därmed får man ett ökat venöst backflöde (Goldman och Fronek, 1992). Det kvarstående förhöjda venösa trycket utvidgar kapillärerna i huden och möjliggör för stora makromolekyler och röda blodkroppar, som normalt är kvar i blodkärlet, att gå ut i vävnaden (Burnard och Layer, 1986). Hemoglobinet i de röda blodkropparna bryts då ner till hemosiderin som ger en bestående brunpigmentering i huden (Lindholm, 1995). Förhållandet mellan kapillärtrycket och vävnadstrycket kan orsaka en tilltäppning i kapillärerna, minska blodflödet och blodförsörjningen till huden (Chant, 1999). I det sjuka hudområdet får den kutana cirkulationen ett mindre antal kapillärer/mm² och detta skadar näringstillförseln till huden (Jünger m fl, 1996). Patienter med venös sjukdom har ett signifikant lägre hyperemiskt svar vid sträckning av huden jämfört med en kontrollgrupp. Högt vävnadstryck ger högre sträckning i ankelområdet (Chant, 1999). Trots att man idag känner till att inkompetens i venklaffarna i förbindelsen arteriolervenoler har betydelse vid venös stas är mekanismen ännu ej klarlagd (Hanrahan m fl, 1991). Kompressionsstrumpors funktion på hemodynamiken i underbenen Sigel m fl fann 1973 att elastisk kompression ökade den venösa flödeshastigheten och minskade den venösa vätskeansamlingen i underbenen. Syftet med kompressionsbehandling är att motverka effekten av högt venöst tryck, förbättra den lymfatiska transporten (Jünger m fl, 1996) och återställa klaffunktionen i både det ytliga och djupa vensystemet (Sarin m fl, 1992). På så sätt minskar ödemen (Cullum och Roe, 1996). Kompressionsstrumpor förebygger även en passiv dilatation av venerna (Benkö m fl, 1999), ökar det lokala interstitiella trycket och den kapillära tömningen samtidigt som trycket i det ytliga vensystemet minskar (Burnard och Layer, 1986). Kompression på underbenen stödjer vadmuskelpumpen genom att ge ett stadigt och fast lager för 2

vadmuskeln att jobba mot (Cullum och Roe, 1996; Jünger m fl, 1996). Detta innebär ett minskat backflöde under promenad och en ökad utflödesvolym vid aktivering av vadmuskelpumpen (Zimmet, 1999). Patienter med CVI och bensår kan även ha en begränsad rörlighet i ankeln och detta kan öka AVP (Wertheim m fl, 1999a) så väl som en muskelsvaghet kan göra (Veraart m fl, 1996). Syretrycket i huden hos friska liggande personer har uppmätts vid en temperatur av 37 C (Gaylarde m fl, 1993). Syretrycket faller till närmare noll vid stående och ökar igen vid rörelse till liknande syretryck som när personen är liggande. Hos normala personer utan någon venös insufficiens ökar blodflödet från huden i underbenen under rörelse åtföljt av en ökning av hudens syretryck. Detta ger även en påfallande minskning av det venösa trycket i benen. När effektiviteten av den venösa muskelpumpen är nedsatt p g a en venös inkompetens kvarstår ett onormalt förhöjt venöst tryck under rörelse Detta orsakar en kvarstående syrebrist i huden som endast lättar när benen kommer i högläge och det venösa trycket minskar(gaylarde m fl, 1993). SYFTE Då det är viktigt med kompressionsbehandling vid venös insufficiens är syftet med detta arbete i första hand att utvärdera om patienter använder sina förskrivna kompressionsstrumpor. En önskan har även varit att utvärdera det nuvarande omhändertagandet av patienter som blir förskrivna kompressionsstrumpor på Vara vårdcentral och om det kan förbättras inom något område eller för vissa patientgrupper. Frågeställningar Använder de patienter som blivit förskrivna kompressionsstrumpor via vårdcentralen i Vara sina strumpor? Byter man ut dem enligt de muntliga instruktioner man fått? Använder man sina kompressionsstrumpor enligt de instruktioner man fått? Har de patienter som fått förskrivet kompressionsstrumpor haft några recidivsår sedan man påbörjat behandling med kompressionsstrumpor? Har bensårsmottagningen kontaktats i förekommande fall? Upplever de patienter som använder kompressionsstrumpor några besvär av strumporna? Använder patienterna hjälpmedel för att kunna använda sina kompressionsstrumpor? 3

METOD Information för denna studie har samlats in via en enkätundersökning till alla patienter som fått förskrivet kompressionsstrumpor via Vara vårdcentral. Inför studien gjordes en inventering av alla som genomgått en utredning via teammottagningen för bensår från och med 1998 till och med 2001. Totalt 189 personer var utredda och av dessa hade 60 personer annan diagnos än venös insufficiens. Tjugosju personer av de som var utredda på bensårsmottagningen hade avlidit. Kvar fanns 102 personer som fått diagnosen venös insufficiens och blivit förskrivna kompressionsstrumpor. En pilotstudie inkluderande 5 personer gjordes innan enkäten distribuerades. Efter att ha analyserat svaren fick fyra frågor justerades då dessa ej hade varit tillräckligt tydliga. Till patienterna skickades frågeformulär (bilaga 1) med frankerat svarskuvert. Kuverten var numrerade för att påminnelsebrev skulle kunna skickas ut, vilket gjordes 2 gånger om svaret uteblev. Med varje brev bifogades information att det var frivilligt att svara och att man svarade anonymt. För att undersökaren ej skulle veta vilka som besvarade enkäten ombesörjde en sekreterare utskicken. Etiska kommittén vid Göteborgs Universitet har bedömt att etisk prövning ej varit aktuell. Enkäten innehöll totalt 35 frågor, några med öppna frågor. Två punkter innehöll VASskalor för bedömningar av given informationen. På flera frågor fanns möjlighet att kryssa för flera svarsalternativ. Efter att närmare ha granskat alla som svarat på fråga 5 att man aldrig använder sina kompressionsstrumpor kunde jag konstatera att sju personer svarat på denna fråga trots att man senare besvarat frågor att man använder sina strumpor från morgon till kväll och att man använder strumporna dagligen (fråga 27 och 28). Dessa enkätsvar (7 stycken) har då överförts till gruppen som använder sina kompressionsstrumpor. Fyra personer som besvarat fråga 5 har fyllt i formuläret på sådant sätt att det är svårt att bedöma om de använder kompressionsstrumporna eller ej. Dessa har då förts över till den grupp som ej använder sina kompressionsstrumpor. Då fråga 9 och 10 ej gick att utvärdera redovisas inte svaren. Enkätsvaren har behandlats i dataprogrammen SPSS och EpiInfo för beräkning av frekvenser i de olika grupperna. 4

RESULTAT Av 102 enkäter som skickades ut besvarades 90 (88%). En exkluderades då den ej var relevant. Totalt i studien inkluderades 89 enkäter (87%) från 23 män (26%) och 66 kvinnor (74%). Svaren från män och kvinnor visade ej någon skillnad därför redovisas de tillsammans. Deltagarna i studien delades upp i två grupper. De som använder sina kompressionsstrumpor (70 personer) och de som ej använder sina kompressionsstrumpor (19 personer). Huvudsakligen besvarades enkäten av enkätmottagaren själv (94%), 5 enkäter har besvarats av annan person. Drygt hälften (n=49) av patienterna hade fått ordination på kompressionsstrumpa från 1-24 månader innan enkätundersökningen, resten hade haft dem längre än 2 år. Fyrtiofem procent (40 personer) uppgav att man haft bensår innan behandlingen med kompressionsstrumpor startade. Åldern på deltagarna varierade från 53 till 95 år. De flesta tillhörde ålderskategorin 70-89 år, Tabell 1. Knäkompressionsstrumpa används av 90% (n=80), de övriga använder lårkompressionsstrumpa eller kompressionsstrumpbyxa. Patienternas åsikt om informationen om kompressionsstrumpan För att utvärdera hur patienterna upplevt den information och de instruktioner som givits inför användandet av kompressionsstrumporna ställdes ett flertal frågor. Svaren framgår av Tabell 2. Majoriteten av de som använder sina kompressionsstrumpor anser att de fått information hur strumporna ska tas på och av, hur strumporna ska skötas och lite drygt hälften tycker sig ha fått information när det är dags att byta kompressionsstrumpor. Sextiosju procent byter ut kompressionsstrumporna om strumporna går sönder. Den största delen, 70% (n= 49) av patientgruppen, har fått sin information via distriktssköterskan medan 29% (n=20) har fått informationen genom sjukgymnast. Några har läst sig till informationen eller fått den via någon annan person. Patienternas åsikt om informationen var liknande mellan de två yrkesgrupperna. Av de som använder sina kompressionsstrumpor ansåg de flesta att informationen var lätt att förstå, och tillräcklig, Tabell 3. Drygt hälften av patienterna vill ha muntlig information och en fjärdedel vill ha den både muntligt och skriftligt. Enbart skriftlig information önskas endast av 1%. Bortfallet för dessa frågor var 34% (n=24). 5

Patienter som använder kompressionsstrumpor Av de som använder kompressionsstrumpor använder 83% dem på båda benen. De flesta (27%) har 1-2 par strumpor i bruk medan 20% har 3-5 par strumpor i bruk samtidigt. En fjärdedel har använt sina kompressionsstrumpor längre än vad som är rekommenderat. Några framför att man ej har uppfattat när det är dags att byta strumpa. För att veta när det är dags att byta sina kompressionsstrumpor märker man sina strumpor eller spar följesedeln, var femte byter dem när de är slitna. En tredjedel av patienterna svarade inte på dessa frågor. Nittio procent uppger att när man använder kompressionsstrumporna gör man det under hela dagen. Sextiosju procent använder strumporna dagligen hela året medan resten uppger att man avstår kompressionsstrumpan vid vissa tillfällen såsom vid varm väderlek och när man är bortbjuden. Tabell 4. Tre fjärdedelar klarar att sätta på kompressionsstrumporna själva, medan en fjärdedel behöver hjälp att sätta på strumporna. Till största delen får man hjälp av hemtjänst/sjukvårdspersonal, övriga av anhöriga. Detsamma gäller vid avtagande av strumpan. Trettiosju procent av de som använder sina kompressionsstrumpor har haft olika besvär av strumporna, Tabell 5. Nio patienter uppger att de fått nytt bensår efter behandling med kompressionsstrumpor, åtta sökte hjälp för sitt sår. Fyra av de som fått recidivsår hade ej använt kompressionsstrumporna varje dag. Av de nio som fick sår trots att man använde kompressionsstrumpa var det en patient som fick sitt sår efter ett operativt ingrepp, en patient fick sitt sår 3 dagar efter byte av en närmare 5 år gammal kompressionsstrumpa. En tredje patient fick sår då de nya kompressionsstrumpor som var beställda uteblev. Patienter som inte använder kompressionsstrumpor Nitton personer använder inte de förskrivna kompressionsstrumporna. Två var variceropererade, därmed hade indikationen upphört för dessa två. De vanligaste orsakerna till att de återstående 17 personerna ej använder sina strumpor framgår av Tabell 6. Flera personer anger medicinska skäl till att ej använda kompressionsstrumpor såsom reumatism, gikt, höftbesvär, knäplastik och bröstsmärta. Tre av personerna använder därför stödstrumpor i stället för kompressionsstrumpor, d v s en lättare form av kompressionsbehandling. Åldersgruppen 70-79 år avstår oftare än andra från att använda kompressionsstrumpor, Tabell 7. 6

Av de som ej använder kompressionsstrumporna ansåg de flesta att man fått information om hur kompressionsstrumporna ska tas på och av samt om hur strumporna skulle skötas och när de skulle bytas ut, Tabell 2. I gruppen som ej använder sina kompressionsstrumpor anser hälften att informationen var lätt att förstå och de flesta att informationen var tillräcklig, Tabell 3. Av de 5 patienter som ej använder sina kompressionsstrumpor och tidigare hade haft bensår hade ingen fått recidivsår. DISKUSSION Svarsfrekvensen i denna studie var mycket god och ger därmed en god tillförlitlighet till det resultat som framkommit. Vissa enskilda frågor har dock en hög bortfallsfrekvens som kan påverka resultatet i den enskilda frågan. Fem har fått hjälp av anhörig eller sjukvårdspersonal/hemtjänst med att fylla i enkäten. Dessa fem har ej svarat på något avvikande sätt i förhållande till hela studiegruppen. Däremot har man ej besvarat alla frågor i enkäten. Patienternas samstämmiga uppfattning är att den muntliga information som ges inför användandet av kompressionsstrumporna är tillräcklig. Med denna studie kan man dock konstatera att endast något mer än häften av dem som använder sina kompressionsstrumpor byter strumpan enligt instruktion och det finns en grupp patienter som inte byter ut kompressionsstrumpan om den skulle gå sönder. En övervikt av de som svarat anser att det räcker med muntlig information men en stor patientgrupp har önskat både muntlig och skriftlig information. Fördelen med skriftlig information är att man lätt kan gå tillbaka och läsa om det man är osäker på, men även att anhöriga och sjukvårdspersonal nås av informationen. Nästan alla uppger att man använder sina kompressionsstrumpor från det man går upp på morgonen tills man lägger sig på kvällen. Däremot har man inte strumporna dagligen eller avstår en del av dagen från att använda dem. Frank m fl (1995) påvisade i en studie att graden av följsamhet i användningen av kompressionsstrumpor varierade mellan 81% - 84% vid en uppföljning 1 ½ år efter patienten fått sina kompressionsstrumpor. I denna studie framkommer att 67% följde ordinationen. Alla patienter i denna studie hade däremot inte haft bensår innan behandlingen med kompressionsstrumpor och kan tänkas vara mer svårmotiverade att använda strumpan vid alla tillfällen. 7

Cooke m fl (1996) fann i en undersökning att över 75% hade besvär från sina kompressionsstrumpor men det var endast 18% som upplevde att kompressionsstrumporna inte var bekväma och hade invändningar att använda strumporna under en längre tid. Denna studie påvisar att närmare 40% av de som använder sina kompressionsstrumpor upplever att strumpan givit någon form av besvär, men att man trots detta använder dem. Jünger m fl (1996) rapporterar att besvär såsom smärta, spänning i benen, bensvullnad, klåda och en känsla av kyla, värme och begränsning i rörligheten minskar med tiden vid behandling med kompressionsstrumpor, förutom köldkänslan, vilket ökade under behandlingstiden med kompressionsstrumpor. Även Somerville m fl (1974) fann i sin studie en förbättring av symtombilden med kontinuerlig användning av kompressionsstrumpor. Detta kan ej bekräftas av denna studie då de personer som i enkäten anger besvärsfrihet men i följdfrågor anger besvär, möjligen kan ha haft besvär i början av behandlingen men sedan blivit besvärsfria. Användarna är övervägande nöjda med den givna informationen och man tycker även att den varit tillräcklig. Däremot var icke-användarna inte helt nöjda och man tyckte inte heller att informationen varit tillräcklig. Detta är motsägelsefullt då man tittar närmare på vad man anser om informationen. Fler icke-användare anser att man fått information hur strumpan ska tas av och på och hur den ska skötas jämfört med användare. Ingen av vare sig användare eller icke-användare av kompressionsstrumpor har besvarat frågan vad för information man saknat eller velat fått mer utav. Icke-användarna uppger att det framför allt är att kompressionsstrumpan gav smärta och att de är svåra att sätta på och ta av som gör att de inte används. Många i denna grupp påtalar även medicinska åkommor som orsak. Åldergruppen 70-79 år avstår mer än andra åldersgrupper att använda sina kompressionsstrumpor. Man kan anta att detta är individer som för övrigt klarar sig bra i det dagliga livet men har svårt att ta på och av strumpan. Att då bli beroende av att hemtjänstpersonal känns troligtvis som ett stort ingrepp i den personliga integriteten och friheten. I denna studie från Vara vårdcentral kan man konstatera 22% recidiv. Hälften av patienterna med recidivsår hade inte följt behandlingsrekommendationerna. Av de patienter som inte använde sina kompressionsstrumpor var det fem som haft bensår. Ingen av dessa patienter hade fått nytt bensår vid tiden för enkäten. Mayberry mfl (1991) visade i en studie att patienter med tidigare bensår som inte använde kompressionsstrumpor fick alla recidiv inom 3 år. Cullum och Roe (1996) påpekar att recidivtal på 16-30% inte är ovanliga trots välanpassade kompressionsstrumpor och regelbundna patientkontakter. Recidiv av bensår i Vara ligger på samma nivå som i en studie av Mayberry m fl (1991) som visade att användare av kompressionsstrumpor hade ett recidivtal på 16%. Samson och Showlater (1996) fann att användare endast fick 4% recidiv medan icke-användare hade 79% recidiv. I en liknande studie (Franks m fl, 1995) redovisas frekvenser på 28% och 57% bland användare respektive ickeanvändare. 8

En svaghet med denna enkätstudie var att flera frågor kunde vara svåra att tolka för enkätmottagaren. För 11 patienter har hela enkäten fått granskas för att bedöma om de tillhör gruppen användare eller icke-användare. Enkätfrågorna borde tydligare ha delats upp så att patienterna otvetydligt kunnat delas in i respektive grupp. Slutsatsen av denna studie är att patienterna behöver regelbundna återbesök till bensårmottagningen, telefonuppföljning räcker inte. Patienterna behöver stöd och uppmuntran till att använda kompressionsstrumporna. En skriftlig information bör även lämnas ut till patienten inför användandet av kompressionsstrumpan så att informationen kan rekapituleras och även anhöriga och sjukvårdspersonal runt personen kan nås av informationen. Även om det ej är undersökt i denna studie kan man förvänta sig att denna patientgrupp, med en övervägande hög ålder, med tiden kan få en försämrad arteriell cirkulation. Detta bör man vara observerat på vid återbesöken till bensårsmottagningen. 9

REFERENSER BENKÖ, T. KALIK, I. och CHETTY, M.N. (1999) The physiological Effect of Graded Compression stockings on Blood Flow in the Lower Limb: An Assessment with Colour Doppler Ultrasound. Phlebology 14 17-20 BROWSE, N.L. BURNAND, K.G. och THOMAS, M.L. (1988) Diseases of the Veins 1 st edition s 55 London: Edward, a. A division of Hodder and Stoughthon Limited BURNAND, K.G. och LAYER, G.T. (1986) Graduated elastic stockings. British Medical Journal 293 224-225 CHANT, A. (1999) The biomechanics of leg ulceration. Ann R Coll Surg Engl 81 80-85 GOLDMAN, P.M. SARKANY, I. och DODD, H.J. (1992) The effect of compression on venous stasis. British Journal of Dermatology 128 255-258 COOKE, E.A. BENKÖ, T. O CONNELL, B.M. McNALLY, M.A. och MOLLAN, R.A.B. (1996) The effect of Graduated Compression Stockings on Lower Limb Venous Heamodynamics. Phlebology 11 141-145 CULLUM, N. och ROE, B. (1996) Leg Ulcers Nursing Management: A Research-based Guide s 91-97. Bridgend: WBC Book Macufacturers Ltd ERTL, P. (1991) Incidence and aetiology of leg ulcers. Professional Nurse 7:3 190-196 FRANKS, P.J. OLDROYD, M.I. DICKSON, D. SHARP, E. J. och MOFFATT, C.J. (1995) Risk Factors for Leg Ulcer Recurrence: A Randomized trial of two types of compression Stocking. Age and Ageing 24 490-494 GAYLARDE, P.M. SARKANY, I. och DODD, H.J. (1993) The effect of compression on venous stasis. British Journal of Dermatology 128 255-258 GOLDMAN, M.P. och FRONEK, A. (1992) Consesus Paper on Venous Leg Ulcer. J Dermatol Surg Oncol 18 592-602 HANRAHAN, L.M. ARAKI, C.T. RODRIGUEZ, A.A. KECHEJIAN, G.J. LaMORTE, W.W. och MENZOIAN, J.O. (1991) Distribuion of valvular incompetence in patientens with venous stasis ulceration. J Vasc Surg 13:6 805-812 JÜNGER, M. GALLER, S. KLYSCZ, T. STEINS, A. och HAHN, M. (1996) Improvement of Cutaneous Microangiopathy by Compression Therapy in Chronic Venous Insufficiency. Phlebology (suppl. 1) 10-13 LINDHOLM, C. (1995) s 64 Sår Lund: Studentlitteratur 10

MAYBERRY, J.C. MONTETA, G.L. TAYLOR, L.M. och PORTER, J.M. (1991) Fifteen-year results of ambulatory compression therapy for chronic venous ulcers. Surgery 109: 5 575-581 NELSON, E.A. BELL-SYER, S.E.M. och CULLUM, N.A.(2001) Compression for preventing recurrence of venous ulcers. The Cochrane Library, Issue 4, 2001. Oxford: Update Software. NICOLAIDES, A.N. HUSSEIN, M.K. SZENDRO, G. CHRISTOPOULOS, D. VESDEKIS, S. och CLARKE, H. (1993) The relation of venous ulceration with ambulatory pressure measurements. J Vasc Surg 17:2 414-419 NORGREN, L. BYGDEMAN, S. EINARSSON, E. ERIKSSON, I. FAGRELL,B. KROGH CHRISTOFFERSEN, J. NYLANDER, G. STRANDEN, E. SÄTHER, O. och TÖRNGREN, S. (1993) Venös insufficiens-från varicer till bensår s48. Lund: Studentlitteratur SAMSON, R.H. och SHOWALTER, D.P. (1996) Stockings and the Prevention of Recurrent Venous Ulcers. Dermatol Surg 22 373-376 SARIN, B. SCURR, J.H. och COLERIDGE SMITH, P.D. (1992) Mechanism of action of external compression on venous function. Br J Surg79:6 499-502 SIGEL, B. EDELSTEIN, A.L. FELIX, W.R. och MEMHARDT, C.R. (1973) Comprssion of the Deep Venous System of the Lower Leg During Inactive Recumbency. Arch Surg 106 38-43 SOMERVILLE, J.J.F. BROW, G.O. BYRNE, P.J. QUILL, R.D. och FEGAN, W.G. (1974) The effect of elastic stockings on superficial venous pressures in patients with venous insuffieciency. Br J Surg 61 979-981 VERAART,J.C.J.M. KOSTER, D. AND NEUMANN, H.A.M. (1996 Compression Therapy and the Pressure in the Deep Venous System. Phlebology (suppl 1) 6-9 VERAART, J.C.J.M. KOSTER, D. och NEUMANN, H.A.M. (1997) Pressure Differences of Elastic Compression Stockings at the Ankle Region. Phlebology (suppl 1) 6-9 ZIMMET, S.E. (1999) Venous Leg Ulcers: Modern Evaluation and Management. Dermatol Surg25: 3 236-241 WERTHEIM, D. MELHUSISH, J. WILLIAMS, R. och HARDING, K. (1999a) Movement-related Variation in Forces Under Compression Stockings. Eur J Vasc Endovasc Surg 17 334-337 11

Bilaga 1 Information om frågeformulär Du är en av många patienter som blivit ordinerad kompressionsstrumpor via Vara Vårdcentral. För att vi ska kunna förbättra den information som ges i samband med att man får kompressionsstrumpor är det av stort värde att Du svarar på det frågeformulär som är medskickat. Kompressionsstrumpor har stor betydelse för att förebygga bensår och för att de som har haft bensår ej ska få tillbaka sitt sår. Det är väl känt att många upplever svårigheter att använda kompressionsstrumpor. Jag är därför intresserad av hur just Du har upplevt Dina kompressionsstrumpor. Formuläret skall besvaras anonymt och kommer därefter att behandlas konfidentiellt, det vill säga att ingen kan ta reda på vad just Du har svarat. Om inget svar kommer in skickas nytt påminnelsebrev ut. Numreringen av kuverten är endast till för kunna skicka ut ny påminnelse. För att säkra Din anonymitet kommer jag som undersökningsperson ej att se vilka som svarat. Det är en sekreterare på vårdcentralen som öppnar kuverten som kommer in. När frågeformuläret är ifyllt läggs det i det medskickade kuvertet med förbetalt porto. Skicka in Ditt svar senast den 18 april. Det är helt frivilligt att svara. Har Du några frågor får Du gärna ringa mig på telefonnr 0512-314 35. Birgitta Ringqvist Distriktssköterska Vara Vårdcentral

1. Av olika anledningar är det inte alltid man själv som kan fylla i frågeformulär. Därför gäller första frågan vem som fyller i formuläret? Kryssa för ett alternativ! a) jag själv om du kryssat här gå vidare till fråga 2. b) anhörig c) personal d) annan Om kryss på b, c eller d markera med ett kryss vilket påstående som stämmer. Frågeformuläret fylls i enligt de instruktioner som givits av den som fått formuläret. Frågeformuläret fylls i som jag tror personen anser och som jag själv uppfattar vara riktigt. 2. Jag som fått frågeformuläret är: man kvinna 3. Min ålder är: år 4. Vilken sorts kompressionsstrumpa använder Du? Kryssa för den sort Du använder. a) knäkompressionsstrumpa b) lårkompressionsstrumpa c) kompressionsstrumpa i form av strumpbyxor

5. Om Du aldrig använder Dina kompressionsstrumpor, vad är anledning till det? Kryssa för det/de alternativ som stämmer in. a) kompressionsstrumporna är för svåra att ta på b) kompressionsstrumporna är för svåra att ta av c) kompressionsstrumporna sitter för hårt d) kompressionsstrumporna är för varma e) kompressionsstrumporna ger klåda f) kompressionsstrumporna ger kalla fötter g) annan orsak, såsom: 6. När började Du använda kompressionsstrumpor? Här ska Du svara på när Du började använda kompressionsstrumpor som ordinerats från vårdcentralen i Vara. År Månad Vet ej 7. Har Du någon gång haft bensår innan Du började använda kompressionsstrumpor? Ja Nej 8. Vet Du vilken styrka Dina kompressionsstrumpor har? Ja Nej Om ja markera vilken styrka: Klass I Klass II Klass III

9. Det förekommer att man behöver byta styrka på sina kompressionsstrumpor. Har Du fått ändra styrkan på Dina kompressionsstrumpor? Ja Nej Vet ej Om ja markera vilken styrka Du tidigare haft: Klass I Klass II Klass III 10. Av vilken anledning bytte Du styrka på kompressionsstrumporna? Kryssa för det/de alternativ som stämmer in. a) kunde ej få på kompressionsstrumporna b) kunde ej få av kompressionsstrumporna c) kompressionsstrumporna satt för hårt d) kompressionsstrumporna gav smärta e) fick ett bensår trots användning av kompressionsstrumpor f) annan anledning 11. Vilka instruktioner har Du fått inför användandet av kompressionsstrumporna? Här kommer några påståenden. Fyll i det som passar in på Dig. Ja Nej Jag har fått instruktion hur kompressionsstrumporna tas på Jag har fått instruktion hur kompressionsstrumporna tas av Jag har fått information hur strumporna ska tvättas/skötas Jag har fått information när man ska byta ut kompressionsstrumporna till nya strumpor

12. Vem gav Dig instruktioner och information om hur kompressionsstrumporna sätts på och sköts? Kryssa för det/de alternativ som stämmer in. Distriktssköterska Sjukgymnast Annan person: Läst mig till denna kunskap 13. Var informationen om kompressionsstrumporna lätt att förstå? Markera på skalan genom att sätta ett kryss på linjen. Lätt att förstå Mycket svårt att förstå 14. Var informationen tillräcklig? Markera på skalan genom att sätta ett kryss på linjen. Tillräcklig Helt otillräcklig 15. Om Du ansåg att informationen ej var tillräcklig, vad saknade Du?

16. Hur vill Du ha informationen? Kryssa endast för ett alternativ. a) enbart muntlig b) enbart skriftlig c) både muntlig och skriftlig d) annat: 17. Alla använder inte kompressionsstrumpor på båda benen. Hur gör Du? a) använder kompressionsstrumpor på båda benen b) använder kompressionsstrumpor på ett ben 18. Vanligtvis har man en kompressionsstrumpa på vardera ben under dagen. Det förekommer dock att man blir ordinerad att använda två strumpor på vardera ben. Hur gör Du? Kryssa för rätt påstående. a) använder en strumpa på benet/benen under dagen b) använder två par strumpor på benet/benen under dagen 19. De flesta som använder kompressionsstrumpor har flera par för att underlätta vid exempelvis tvätt. Hur många kompressionsstrumpor har Du? a) ett par b) två par c) fler än två par antal

Om Du använder mer än två par kompressionsstrumpor åt gången, förklara varför Du har behov av det 20. Hur länge har Du använt de kompressionsstrumpor Du har i bruk nu? Kryssa endast för ett alternativ. a) mindre än 6 mån b) 6 12 mån c) 1-2 år d) mer än 2 år e) vet ej f) annat, förklara 21. Har Du fått något bensår efter att Du börjat med kompressionsstrumpor? Ja Nej Om ja fortsätt till fråga 22. Om nej fortsätt till fråga 26. 22. Hur länge hade Du såret/såren? Månader År Om Du har sår nu, hur länge har Du haft det/dem? Månader År

23. Sökte Du hjälp för såret/såren? Ja Nej 24. När Du fick såret använde Du då kompressionsstrumporna hela dagen? Ja Nej 25. När Du fick såret använde Du då kompressionsstrumporna alla dagar? Ja Nej Kommentar: 26. Har Du haft några besvär av kompressionsstrumporna? Ja Nej Om ja kryssa för det/de alternativ som stämmer för Dig. a) kompressionsstrumporna är svåra att ta på b) kompressionsstrumporna är svåra att ta av c) kompressionsstrumporna har gjort ont d) kompressionsstrumporna har varit för varma e) kompressionsstrumporna har gett klåda f) kompressionsstrumporna har gett kalla fötter g) annat

27. Använder Du kompressionsstrumporna hela dagen d.v.s. från det Du går upp ur sängen på morgonen tills Du lägger Dig på kvällen? Ja Nej Kommentar: 28. Använder Du kompressionsstrumporna dagligen hela året? Ja Nej Om Du ej använder Dina kompressionsstrumpor dagligen, när använder Du dem inte? Kryssa för de alternativ som stämmer. a) använder ej kompressionsstrumpor vid trädgårdsarbete b) använder ej kompressionsstrumpor vid skogspromenader c) använder ej kompresssionsstrumpor när jag är bortbjuden d) använder ej kompressionsstrumpor på sommaren f) använder ej kompressionsstrumpor när det är väldigt varmt g) annan orsak, såsom 29. Kan Du själv sätta på kompressionsstrumporna? Ja Nej Om nej vem hjälper till? Anhörig Hemtjänsten/sjukvårdspersonal

30. Använder Du något hjälpmedel för att ta på kompressionsstrumporna? Ja Nej 31. Kan Du själv ta av kompressionsstrumporna? Ja Nej Om nej vem hjälper till? Anhörig Hemtjänsten/sjukvårdspersonal 32. Använder Du något hjälpmedel för att ta av kompressionsstrumporna? Ja Nej 33. Byter Du ut Dina kompressionsstrumpor när det går maskor på strumporna eller om de går sönder på annat sätt? Ja Nej 34. Hur gör Du för att komma ihåg när det är dags att byta ut kompressionsstrumporna? a) jag märker strumporna med datum b) jag antecknar när det är dags att byta c) annat, såsom 35. Egna kommentarer: TACK FÖR DIN MEDVERKAN!

Bilaga 2 Tabellförteckning Tabell 1. Ålders- och könsfördelning av deltagarna i enkätstudien. Ålder Män Kvinnor n % 50-59 år 1 4 5 6 60-69 år 5 14 19 21 70-79 år 9 23 32 36 80-89 år 8 24 32 36 >90 år 0 1 1 1 Total 23 66 89 100 Tabell 2. Enkätsvar angående patientinformation om kompressionsstrumpor. Fått information om Användare Icke användare n % n % hur strumporna tas på Ja 63 90 16 94 Nej 3 4 1 6 Bortfall 4 6 hur strumporna tas av Ja 53 76 14 82 Nej 6 9 2 12 Bortfall 11 15 1 6 hur strumporna ska skötas/tvättas Ja 52 74 12 70 Nej 9 13 2 12 Bortfall 9 13 1 6 när strumporna ska bytas mot nya Ja 39 56 2 12 Nej 18 26 7 41 Bortfall 13 18 8 47 Tabell 3. Jämförelse mellan användare och icke användare av kompressionsstrumpor om informationen var lätt att förstå och tillräckligt utförlig. Användare Icke användare n % n % Lätt att förstå 54 77 8 47 Mindre lätt att förstå 5 7 2 12 Svår att förstå 3 4 1 6 Bortfall 8 11 6 35 Tillräcklig 56 80 10 59 Ej tillräcklig 2 3 3 18 Helt otillräcklig 1 1 1 5 Bortfall 11 16 3 18

Tabell 4. Enkätsvar. När avstår man att använda sina kompressionsstrumpor? n % När det är väldigt varmt 12 17 Bortbjuden 10 14 Vid trädgårdsarbete 3 4 På sommaren 1 1 Vid skogspromenad 1 1 Annan orsak 1 1 Tabell 5. Enkätsvar från 26 personer som har besvär av kompressionsstrumporna. n % Svårt att ta på strumpan 11 19 Svårt att ta av strumpan 12 20 Strumporna gör ont 8 12 Strumporna är för varma 8 12 Strumporna ger klåda 4 7 Strumporna ger kalla fötter 8 14 Strumporna ger andra besvär 2 3 Bortfall 12 17 (flera alternativ möjliga) Tabell 6. Enkätsvar om orsaker till varför man ej använder sina kompressionsstrumpor. n % Svårt att ta på strumpan 6 59 Svårt att ta av strumpan 6 35 Strumporna gör ont 11 65 Strumporna är för varma 2 11 Strumporna ger klåda 2 6 Strumporna ger kalla fötter 3 11 Strumporna ger andra besvär 2 3 Bortfall 12 17 Tabell 7. Åldersfördelning bland patienter, som inte använder sina kompressionsstrumpor, med svårigheter att ta på och av strumpan och att strumpan sitter för hårt. Ålder ta på ta av för hårt n % n % n % 60-69 1/10 10 1/6 17 70-79 6/10 60 4/6 66 10/11 91 80-89 3/10 30 1/6 17 1/11 9

FoU-enheten Primärvårdens kansli Regionens Hus, 542 87 Mariestad Tfn: 0501-623 88, fax: 0501-623 50