ARBETSMASKINER UTSLÄPP OCH FÖRSLAG TILL TEKNISKA ÅTGÄRDER. För innehållet i denna rapport svarar Naturvårdsverket

ARBETSMASKINER UTSLÄPP OCH FÖRSLAG TILL TEKNISKA ÅTGÄRDER För innehållet i denna rapport svarar Naturvårdsverket

2

Förord Riksdagen har lagt fast femton nationella miljökvalitetsmål. De skall vara utgångspunkt för ett system med mål- och resultatstyrning av samhällets miljöarbete. Målen beskriver översiktligt tillståndet i miljön för ett samhälle som från ekologisk och social/kulturell synpunkt kan bedömas ha en hållbar utveckling. Tanken är att miljökvalitetsmålen skall nås inom ungefär en generation. För att bli användbara i miljöarbetet måste målen preciseras. Det gör man genom delmål och genom att ange åtgärdsstrategier eller handlingsvägar och mått för uppföljning. Samhällets olika sektorer sätter sedan med ledning av delmålen upp mål för sitt miljöarbete sektorsmål. Ett tjugutal myndigheter har fått regeringens uppdrag att utveckla delmål och föreslå handlingsvägar för att nå dem eller att utveckla sektorsmål och föreslå åtgärder. Naturvårdsverket har en samordnande roll i miljömålsarbetet. Myndigheterna har rapporterat huvuddelen av uppdragen till regeringen den 1 oktober 1999. Naturvårdsverket har redovisat regeringsuppdragen om miljömål i en särskild skrivelse med underlagsrapporter. Två parlamentariska beredningar, Miljömålskommittén och Klimatkommittén, tar nu hand om underlagen från myndigheterna och fortsätter arbetet för att få fram ett slutligt förslag om delmål, åtgärdsstrategier etc. till regeringen. Användningen av arbetsmaskiner bidrar till betydande utsläpp av föroreningar och det är därför angeläget att ta fram kunskap om utsläpp och åtgärder som underlag till det fortsatta miljömålsarbetet. Maskinanvändningen förekommer inom många olika sektorer, bland annat jordbruk, skogsbruk, industri, transport, bygg- och anläggningsverksamhet och hushåll. I avsaknad av en sammanhållande sektorsmyndighet för arbetsmaskiner har Naturvårdsverket tagit fram denna redovisning, som i huvudsak behandlar vilka tekniska möjligheter som finns att minska utsläpp av föroreningar från arbetsmaskiner. Vi har inte redovisat möjligheter och effekter av minskad användning genom till exempel effektivare processer och användningssätt inom olika sektorer. Rapporten har författats av Kjell Karlson vid Naturvårdsverket. Den baseras bland annat på konsultstudier som utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet AB med Karin Persson som projektledare. Stockholm i december 1999 Naturvårdsverket 3

4

Innehåll Förord... 3 Innehåll... 5 Sammanfattning... 7 Lägesbeskrivning... 10 Maskinparken... 10 Dagens miljöbelastning... 12 Styrmedel... 17 Nollalternativet... 21 Åtgärdsanalyser... 24 Dieselmotordrivna maskiner... 24 Bensinmotordrivna maskiner... 29 Koldioxid... 32 Åtgärdspaket... 34 Handlingsvägar... 40 Åtgärdsstrategier... 40 Minskad miljöbelastning... 43 Referenslista... 46 Begreppsförklaring... 47 Bilaga 1: Utsläpp från arbetsmaskiner 1997... 48 Bilaga 2: Utsläppsberäkningar... 49 Bilaga 3: Information på Internet... 53 5

6

Sammanfattning Totalt i landet finns ca 500 000 arbetsfordon och ca 2 miljoner arbetsredskap. Branscher som jordbruk, skogsbruk, bygg- och anläggningsbranschen samt transportindustrin är för sin verksamhet beroende av dessa. Typiska fordon är jordbrukstraktorer, hjullastare, grävmaskiner, lyfttruckar, skogsmaskiner och terrängfordon som snöskotrar. Typiska redskap är motorsågar, gräsklippare och mobila kompressoraggregat. Två stora maskingrupper som i huvudsak kan hänföras till hushållsägda maskiner är bensindrivna snöskotrar och gräsklippare. Buller och avgasutsläpp från arbetsmaskiner innebär en negativ påverkan på vår miljö och människors hälsa. Av särskilt stor betydelse är utsläppen från dieselmotordrivna maskiner. Detta gäller främst utsläppen av kväveoxider. I dag beräknas omkring 20 % av de samlade kväveoxidutsläppen härröra från arbetsmaskiner. Även utsläpp av partiklar, vissa specifika kolväten samt bullerstörningar från arbetsmaskiner är betydelsefulla. Arbetsmaskiner svarar även för en betydande del av dieselbränsleanvändningen i landet. Åtgärder för att minska miljöpåverkan genom utsläpp av koldioxid är därigenom av betydelse även för arbetsmaskiner. Användningen av lätta terrängfordon främst snöskotrar i för frilufslivet intressanta områden ställer också särskilda krav på miljöprestanda vad gäller buller, avgasutsläpp och begränsning av skador på mark. Under 1999 har avgaskrav Steg I införts i EU för nya dieselmotorer till ett stort antal olika arbetsmaskiner. Ytterligare ett kravsteg Steg II är beslutat inom EU och införs för nya dieselmotorer som kommer ut på marknaden under perioden år 2001 till år 2004. Före utgången av 1999 1 skall EU-kommissionen presentera förslag för det fortsatta arbetet med avgaskrav för arbetsmaskiner. Det gäller komplettering med krav för bensinmotordrivna maskiner och förslag till skärpta krav för de dieselmotordrivna maskinerna Steg III. Nationellt har beställarkrav med miljöprofil börjat tillämpas vid upphandling av arbetsmaskintjänster i några kommuner och av vissa myndigheter. Exempel är Stockholm, Göteborg, Malmö och Vägverket. Det påskyndar introduktionen av maskiner som uppfyller de nya kraven. IVL Svenska Miljöinstitutet AB har på Naturvårdsverkets uppdrag gjort en bedömning av hur mycket utsläppen från arbetsmaskiner kommer att minska från 1995 till år 2010 respektive 2020 om hittills fattade beslut genomförs (BAU Business as usual, Tabell 1). Den högre procentuella reduktionen gäller vid oförändrat maskinutnyttjande jämfört med år 1995 och den lägre med hänsyn tagen till viss ökning av maskinanvändningen till följd av en samhällstillväxt motsvarande 1 % per år under perioden 2000 till 2020. I bedömningen ingår utfallet av de avgaskrav för jordbrukstraktorer som förväntas bli beslutade i EU under det första halvåret år 2000. 1 Detta arbete är försenat varför en redovisning från EU-kommissionen tidigast kan förväntas under första halvåret år 2000. Det är Dg Miljö som svara för arbetet med förslaget inom kommissionen. 7

Tabell 1: Förväntad reduktion av luftföroreningsutsläppen från arbetsmaskiner om hittills fattade beslut om åtgärder genomförs (BAU). Kväveoxider Kolväten Partiklar Koldioxid NMVOC Utsläpp 1995 74 100 ton 30 000 ton 4 200 ton 3 967000 1 ton 2010-40 till - 45 % - 1 till - 10 % - 15 till - 20 % + 4 till 6% 2020-40 till - 50 % + 6 till 12 % - 20 till - 35 % + 13 till 6 % 1 Utsläppen 1990. Utsläppen av koldioxid för år 1995 har beräknats till 3 735 000 ton beroende på lägre maskinutnyttjande jämfört med perioden kring år 1990 då maskinutnyttjandet på grund av byggboomen stod på topp. En förändring som bidrar till att vi når miljökvalitetsmålen kräver såväl tekniska åtgärder på fordon, motorer och redskap som icke-tekniska åtgärder i form av effektiviseringar i processer och användningssätt och minskad användning. Flera berörda aktörer tillverkare, samhällets institutioner, upphandlare, branschföreträdare, forskningsfinansiärer - kan på ett eller annat sätt bidra till en förbättring och de kan därmed sägas ha ett delat ansvar shared responsibility 2 - för att nödvändiga förändringar kommer till stånd. En grundförutsättning för att målen skall nås är att framtidens arbetsmaskin utvecklas med hänsyn till att den skall vara ren, tyst och energisnål. Viktigast är därvid att minska utsläppen av: kväveoxider och partiklar som till övervägande del kommer från de dieselmotordrivna maskinerna, klimatgaser - främst koldioxid. Maskinerna måste göras energieffektivare och anpassas till drivmedel av icke fossilt ursprung, buller från maskinen och dess arbetsprocesser, buller och avgaser främst kolväten och partiklar från snöskotrar, svårnedbrytbara organiska ämnen. Maskinerna måste göras tätare för att minska läckage av oljor som hydrauloljor och de måste anpassas för användning av miljöriktigare produkter. I rapporten redovisas tekniska åtgärdsförslag som analyseras med avseende på bland annat genomförbarhet, kostnader och effekter. Utifrån redovisade åtgärder har tre åtgärdspaket satts ihop för att belysa möjligheten att uppnå tre olika ambitionsnivåer vad gäller minskad miljöbelastning. Mot bakgrund av innehållet i åtgärdspaketen och kostnaderna för dessa dras vissa preliminära slutsatser om hur mycket utsläppen kan minska till år 2010 respektive 2020 genom tekniska åtgärder (Tabell 2). De beräknade utsläppsreduktionerna är angivna som procent av de totala utsläppen från arbetsmaskiner i Sverige för basåret 1995 (för kväveoxider, kolväten och partiklar) respektive 1990 (för koldioxid). 2 Se EU:s 5:e miljöhandlingsprogram. 8

Tabell 2: Minskade totalutsläpp från arbetsmaskiner i Sverige beräknade som effekt av tekniska åtgärder Kväveoxider Kolväten Partiklar Koldioxid NMVOC I riket I tätort 2010-50% - 35 % - 45 % - 85 % +/- 0 2020-60 % - 60 % - 70 % - 90 % - 9 % Åtgärdspaketet beräknas i förhållande till nollalternativet (BAU) ge ytterligare reduktion av utsläppen med ca 6 000 ton kväveoxider, ca 1 000 ton partiklar, ca 9 000 ton kolväten och ca 30 000 ton koldioxid till år 2010. Motsvarande reduktion till år 2020 är ca 10 000 ton kväveoxider, ca 1 500 ton partiklar, ca 15 000 ton kolväten och ca 120 000 ton koldioxid. De beräknade utsläppsminskningarna baseras på följande åtgärdspaket : 1. Dieselmotortillverkare har med början från år 2006 försett marknaden med nya Steg III motorer som har lägre luftföroreningsutsläpp av kväveoxider och partiklar. Utsläppen från nya maskiner halveras därmed i jämförelse med en Steg II maskin. För maskiner som används i tätort erbjuds EEM-maskiner ( Enhanced Environmental Friendly Non Road Mobile Machinery ). Det är maskiner som anpassats för användning i miljökänsliga områden och de har extra låga utsläpp av buller och avgaser (i första hand partiklar). 2. Det finns en gemensam strategi för introduktion av biodrivmedel inom transportoch arbetsmaskinsektorn. År 2020 använder ca 25% av alla arbetsfordon diesel med låginblandning av biodrivmedel (i beräkningen har 5 % etanolinblandning använts som exempel). På motsvarande sätt använder alla arbetsredskap bensin med låginblandning av biodrivmedel (5 % etanolinblandning i beräkningsexemplet). 3. Sverige har stimulerat en förtida introduktion av nya maskiner med bättre utsläppsegenskaper med hjälp av gröna styrmedel och gröna beställare. 4. Tillverkare av bensinmotordrivna snöskotrar och arbetsredskap har sedan 2003 försett markanden med nya renare maskiner med utsläpp av kolväten (NMVOC) och partiklar som är ca 80 till 90 % lägre än för dagens motorer. Bränsleförbrukningen är dessutom 25 % lägre på grund av bättre förbränning. 5. Insatser har vidtagits så att energianvändningen trots en tillväxt motsvarande 1 % per år under perioden år 2000 till år 2020 har hållits på samma nivå som för år 1995. Det har skett genom användning av energieffektivare maskiner och arbetsprocesser. 6. Eftermontering av partikelfilter på befintliga dieselmotordrivna arbetsfordon som används i tätorter stimuleras genom upphandling, frivilliga branschåtaganden eller utvidgade miljözonsbestämmelser. 7. Standarder för bränsleförbrukningsdeklarationer av olika maskiner har tagits fram och ingår tillsammans med andra miljöparametrar i väl utvecklade Miljövarudeklarationer av maskinerna. Maskinuppköpare använder dessa som ett viktigt beslutsunderlag vid investeringar i nya maskiner. 9

Lägesbeskrivning Maskinparken Arbetsmaskiner spelar en viktig roll för samhällsutveckling. Branscher som jordbruk, skogsbruk, entreprenadverksamhet samt transportindustrin är för sin verksamhet beroende av arbetsmaskiner. Totalt i landet finns ca. 500 000 arbetsfordon och ca. 2 miljoner arbetsredskap. Typiska fordon är jordbrukstraktorer, hjullastare, grävmaskiner, lyfttruckar, skogsmaskiner och terrängfordon som snöskotrar. Typiska redskap är motorsågar, gräsklippare och mobila kompressoraggregat. Två stora maskingrupper som i huvudsak kan hänföras till hushållsägda maskiner är bensindrivna snöskotrar och gräsklippare. I det följande görs en kort genomgång av användningen inom olika branscher. Den bygger på IVL:s rapport B1342 från 1999 ( kartläggningen ). Jordbruket År 1995 fanns ca 170 000 jordbrukstraktorer och ca 39 000 skördetröskor registrerade på 82 000 jordbruksföretag. Vanligen finns en till två traktorer per företag. Av traktorerna kan i storleksordningen 100 000 beräknas vara produktiva drifttid ca 250 till 300 h/år - medan övriga används mer sporadiskt. En stor del av maskinparken inom jordbruket är åldersstigen. Enligt kartläggningen bedöms år 1995 ca 60% av traktorerna vara äldre än 15 år och ca 60% av skördetröskorna vara äldre än 10 år. Nyförsäljningen av traktorer var i slutet av 80-talet ca 6 000 maskiner per år men har under senare delen av 90-talet legat på ca 3 500 maskiner per år. Försäljning av skördetröskor är av storleksordningen 100 enheter/år. Jordbruket investerade år 1998 ca. 1 500 miljoner kronor i nya traktorer. Dieselbränsleåtgången inom jordbruket för år 1997 har i kartläggningen beräknats till 380 000m 3. Inga bensindrivna maskiner utnyttjas. Skogsbruket De arbetsfordon som förekommer inom skogsbruk är ca 2 000 skördare och ca 2 4000 skotare samt ca 300 flisskördare. Gemensamt för dessa är att de har höga drifttider, 2 000 2 500 h/år. Livslängden är kort ca 8 år. Inom småskogsbruk beräknas dessutom ca 5 000 lantbrukstraktorer användas 3 med liten årlig drifttid. Nyförsäljningen av skotare är ca 250 stycken per år och försäljningen av skördare är av samma storleksordning dvs. total ca 500 maskiner per år till ett värde av ca 1 500 till 2 000 miljoner kronor per år. Huvuddelen av arbetet i skogsbruket utförs av maskinentreprenörer i små företag. Det bedöms finns ca 2 000 stycken sådana företag i landet. Dieselbränsleförbrukningen har för år 1997 i kartläggningen beräknats till 120 000 m 3. Bensindrivna maskiner i form av motorsågar och röjsågar med begränsad 3 Enligt IVL:s bedömning. Andra källor menar att flera jordbrukstraktorer används i skogsbruket. IVL har hänfört alla jordbrukstraktorer till Jordbruk. 10

livslängd på två till tre år förekommer också i liten omfattning. Bensinåtgången för 1997 har i kartläggningen beräknats till 8 000 m 3. Bygg- och anläggningsmaskiner i entreprenadverksamhet Konjunkturerna för entreprenadmaskiner har förändrats relativt kraftigt under 1990- talet. Åren 1989-90 var nära 90% av den dåvarande maskinparken i drift. År 1996 och 1997 beräknades däremot endast ca 70% vara i drift. Enligt kartläggningen finns drygt 20 000 produktiva entreprenadfordon i landet. De ägs av ca 7 000 entreprenadföretag varav ca 60 % är små företag. Hälften av fordonen bedöms vara av årsmodell 1990 eller nyare. Vanliga arbetsfordon är hjullastare (ca 8 000), grävmaskiner (ca 5 500), grävlastare (ca 3 000), vältar (ca 1 500) och mobilkranar (ca 800). En typisk driftstid för en entreprenad maskin är 1 100 h/år och en livslängd på 8 till 12 år. Nyförsäljningen av hjullastare är ca 300 st/år, grävmaskiner ca 200 st/år och grävlastare ca 150 st/år. Den totala maskinförsäljningen är ca 1 500-2 000 arbetsfordon per år till ett värde av ca 3 000 miljoner kronor per år. Vissa bensin- och dieseldrivna arbetsredskap som kompressorer, generatoraggregat och vibratorplattor förekommer också i entreprenadverksamheten. Mindre redskap har en livslängd på 5 till 8 år medan upp till 15 år gäller för större dieselmotordrivna redskap. Dieselförbrukningen för år 1997 har i kartläggningen beräknats till 520 000 m 3 och bensinförbrukningen till 3 500 m 3. Industri och transportanläggningar Maskiner för lasthantering och olika specialtransporter förekommer inom olika industrier och vid transportanläggningar som hamnar, flygplatser och järnvägar. Det rör sig i huvudsak om lyftruckar, dragtruckar, traktorer, hjullastare och dumprar. Banverket förfogar över ett antal spårbundna arbetsfordon för underhållsverksamhet. Antalet maskiner i industrin bedöms totalt vara av storleksordningen ca 18 000 stycken och driftstiden varierar mellan ca 200 2 500 h/år. Livslängden för dessa maskiner har i kartläggningen angivits till 10 till 15 år. Dieselförbrukningen för år 1997 har beräknats till 135 000 m 3. Hushåll Gräsklippare, motorsågar och snöskotrar är exempel på maskiner som ägs av hushåll. De är bensindrivna. I bilregistret förekommer också ett större antal dieseldrivna jordbrukstraktorer ca 65 000 som ägs av hushåll och vilka används i liten omfattning. De till antal vanligaste maskinerna är gräsklippare (ca 1,2 miljoner), motorsågar (ca 200 000) och snöskotrar (ca 130 000). De mindre maskinerna används storleksordningen ca 10 h/år medan snöskotrar beräknas användas ca 250 h/år. Nyförsäljningen av gräsklippare beräknas till ca 100 000 st/år. Under senare år har eldrivna maskiner tagit en ökad andel av marknaden. Försäljningen av motorsågar är ca 20 000 st/år. Snöskoterförsäljningen uppgår till ca 6 000 st/år. Bensinförbrukningen för år 1997 har i kartläggningen beräknats till 160 000 m 3 och dieselförbrukningen till ca 19 000 m 3. 11

Dagens miljöbelastning Användning av förbränningsmotordrivna maskiner medför en negativ påverkan på vår hälsa och på miljön. Motorer i arbetsmaskiner har först nyligen omfattats av avgaskrav varför åtgärdsbehovet för denna grupp är stort. Övergödning Utsläpp av kväveoxider bidrar till storregionala miljöproblem med övergödning. Naturen får ta emot ett överskott av näring genom nedfall av kväveförningar. Arbetsmaskinerna är en betydande källa. Omkring 20 % av de samlade kväveoxidutsläppen i landet beräknades 1997 komma från arbetsmaskiner 4. Störst betydelse har dieseldrivna arbetsmaskiner de svarar för 99% av kväveoxidutsläppen inom gruppen arbetsmaskiner - och bland dessa är det jordbrukstraktorer, hjullastare, grävmaskiner, grävlastare, skogsbruksmaskiner och gaffeltruckar som beräknas bidra med de största utsläppen. Utsläpp av kväveoxider bidrar även till andra miljöproblem (se under Försurning och Luftföroreningar oh buller i tätort ). Tabell 3: Utsläpp av kväveoxider i Sverige 1997. Kväveoxider Andel av totalutsläppen i Sverige Arbetsmaskiner 67 700 20 % Arbetsmaskiner bensinmotorer dieselmotorer 500 67 200 0,1 % 19,9 % Arbetsmaskiner arbetsfordon arbetsredskap 60 000 7 700 17,7 % 0,3 % Alla källor i landet 338 000 100 % Källa: Ref. 1 och 2. Figur1: Fördelning av kväveoxidutsläpp från arbetsmaskiner 1997 på olika branscher. Arbetsmaskiner 1997: 67 700 ton NOx Övrigt 11% Jordbruk 27% Entreprenad 30% Industri 15% Skogsbruk 16% Hushåll 1% Källa: Ref. 2. 4 Enligt utsläppsstatistik i SCB:s statistiska meddelande NA 18 SM 9801. 12

Försurning Utsläpp av svavel- och kväveoxider bidrar till nedfall av försurande svavel- och kväveföreningar på storregional nivå. Det leder till påtagligt förändrade livsbetingelser för växter och djur. Genom en omfattande övergång till lågsvavlig diesel av bättre miljöklass har svavelutsläppen från arbetsmaskinerna minskat betydligt under 1990- talet. Tabell 4: Utsläpp av svaveloxider( räknat som svaveldioxid) i Sverige 1997. Svaveloxider Andel av totalutsläppen i Sverige Arbetsmaskiner 158 0,2 % Arbetsmaskiner bensinmotorer dieselmotorer 34 124 0,04 % 0,13 % Alla källor i landet 93 000 100 % Källa: Ref. 1 och 2. Klimatpåverkan Utsläpp av växthusgaser som koldioxid, metan och dikväveoxid bidrar till att höja den globala medeltemperaturen som i sin tur medför omfattande skador på ekosystemet den globala växthuseffekten. De svenska bidragen till klimatpåverkan domineras av koldioxidutsläpp från användning av fossila bränslen. Utsläppstrenden är proportionell mot bränsleåtgången. Arbetsmaskinerna beräknas stå för omkring hälften av dieselanvändningen i landet. Det samlade åtgärdsbehovet är stort och en minskning av all användning av fossila bränslen kommer att krävas. Ett ytterligare skäl för att minska användningen av fossila bränslen i arbetsmaskiner är att en ökad användning av biobränslen i samhället medför en ökad användning av olika typer av arbetsmaskiner exempelvis inom jord- och skogsbruk. Den fossila energi som används vid biobränsleframställning reducerar delvis den eftersträvade vinsten i form av minskade utsläpp av växthusgaser. Arbetsmaskiner bidrar även till utsläpp av andra klimatgaser. Tabell 5: Utsläpp av växthusgaser koldioxid, dikväveoxid och metan i Sverige 1997 (1000 ton). Beräknade totalutsläpp av dikväveoxid i landet är osäker och anges därför inom parantes. Koldioxid (CO2) Dikväveoxid Metan (CH 4 ) (N 2 O) kton Andel kton Andel kton Andel Arbetsmaskiner 3 735 6 % (1,9) (8 %) 0,9 0,3 % Arbetsmaskiner bensinmotorer dieselmotorer 435 3 300 1 % 5 % (0,02) (1,9) - (8 %) 0,6 0,3 0,2 % 0,1 % Arbetsmaskiner arbetsfordon arbetsredskap 3 173 562 5 % 1 % (1,7) (0,2) (7 %) (1 %) 0,7 0,2 0,2 % 0;1 % Alla källor i landet 62 040 100 % (24) 100 % 260 100 % Källa: Ref. 1 och 2. 13

Figur 2: Fördelning av koldioxidutsläpp från arbetsmaskiner på olika branscher. Arbetsmaskiner 1997: 3 735 kton CO2 Övrigt 9% Jordbruk 26% Entreprenad 35% Skogsbruk 9% Källa: Ref. 2. Industri 9% Hushåll 12% Luftföroreningar och buller i tätort I svenska tätorter uppkommer tidvis höga luftföroreningshalter och bullernivåer som är skadliga för människors hälsa och miljön. Luftföroreningar ökar risken för luftvägssjukdomar och cancer. Utsläpp av cancerframkallande ämnen som bensen och vissa andra specifika kolväten behöver minska kraftigt i tätortsmiljön. Partiklar kan var cancerframkallande i sig men även vara bärare av cancerframkallande ämnen. Partiklar har dessutom akuta effekter på luftvägarna vilka idag bedöms vara minst lika allvarliga som de cancerframkallande effekterna. Problem med höga halter av kvävedioxid beräknas kvarstå i större tätorter även efter år 2000. Halterna av koloxid, svaveldioxid och sot ligger däremot redan i dag under gällande gränsvärden. Utsläpp av kolväten och kvävoxider bidrar under inverkan från soljus även till att marknära ozon och andra oxidanter bildas i luften. Bildningen är ett storskaligt fenomen som beror på utsläpp över större geografiska områden som i Europa. Lokalt bildat ozon ger dock tillskott till oxidanthalterna. Höga halter av marknära ozon skadar växter och material samt påverkar människors hälsa. Arbetsmaskiner som används i tätorter bidrar till dessa luftföroreningsproblem. Buller från byggarbetsplatser behöver minska genom användning av tystare maskiner och arbetsmetoder. Tabell 6: Utsläpp av partiklar och kolväten exkl. metan i Sverige 1997. Partiklar Kolväten exkl. metan NMVOC ton Andel av tot. ton Andel av tot. Arbetsmaskiner 4 175 (ca. 4-8%) 29 400 7 % Arbetsmaskiner bensinmotorer dieselmotorer Arbetsmaskiner arbetsfordon arbetsredskap 445 3 730 - - 19 800 9 600 5 % 2 % 3 700 500 - - 25 200 4 200 6 % 1 % Alla källor i landet (53 000 110 000) 100 % 418 000 100 Källa: Ref. 1, 2 och 7. 14

Figur 3: Fördelning av kolväteutsläpp exkl. metan (NMVOC) från arbetsmaskiner 1997 på branscher. ARBETSMASKINER 1997: 29 400 ton NMVOC Gräsklippare Övrigt Jordbruk 7% 3% 10% Skogsbruk 6% Snöskotrar 57% Industri 5% Entreprenad 12% Källa: Ref. 2. Luftföroreningar och buller i fjällmiljön Ett alltför hårt nyttjande av för frilufslivet intressanta områden minskar möjligheterna till rekreation och ostörda naturupplevelser. Buller och avgasutsläpp i värdefulla naturoch rekreationsområden måste minimeras. Det ställer särskilda krav på arbetsmaskiner som får användas i terrängen. Snöskotrar både yrkesmässig användning och för fritidsändamål - utgör en dominerande källa. Tabell 7: Utsläpp av luftföroreningar från snöskotrar i Sverige 1997. Kolmonoxid (CO) ton Kolväten, exkl. Metan (NMVOC) ton Kväveoxider (NOx) ton Partiklar ton Koldioxid (CO2) ton 89 000 16 500 200 400 370 000 Källa: Ref. 2. Okontrollerad spridning av farliga ämnen i miljön Svårnedbrytbara ämnen som lagras upp i växter, djur och människor utgör på lång sikt ett allvarligt miljöhot. Exempel på spridningsvägar är spill från hantering av miljöfarliga ämnen, läckage från avfall, däckslitage och utsläpp genom avgaser. En utveckling mot kretsloppssamhället erfordrar att arbetsmaskiner och de hjälpprodukter som behövs för drift och underhåll anpassas så att avfallsmängder och risker med brutna kretslopp minimeras. Det krävs åtgärder i produktionsleden för att detta skall vara möjligt. Utgångspunkten är bland annat försiktighetsprincipen - att så långt som möjligt ersätta farliga kemikalier med mindre farliga när sådana finns tillgängliga. Hydrauloljor, motoroljor, oljefilter, batterier, strömbrytare med kvicksilver är exempel på hjälpprodukter som klassas som miljöfarligt avfall och vilka skall tas om hand i särskild ordning. Användning av nya renare bränslen minskar utsläpp av giftiga ämnen. 15

Faktaruta 1: Exempel på användning av smörjmedel i arbetsmaskiner. Hydrauloljor: Under senare år har problem med läckage av hydrauloljor från olika arbetsmaskiner aktualiserats. Läckaget omfattning är bl.a. beroende av vilken maskintyp det gäller. Högriskmaskinerna finns inom skogsbruket. En skogsskördare kan läcka ca. 2 000 liter olja per år. Läckaget orsakas vanligen av slangbrott. Årsförbrukningen i landet är ca 35 000 m 3 /år. Tvåtaksoljor: Tvåtaktsmotorer behöver en extra tillsats av smörjmedel i bensinen för att lager och kolvar i motorn skall smörjas och motorskador undvikas. Normal inblandning är 1-2 %. Årsförbrukningen är ca 3 800 m 3 /år. Stora förbrukare är utombordsmotorer och snöskotrar. Merparten av oljan förbränns inte utan sprids som vatten- eller luftutsläpp. Sågkedjeoljor: För att sågkedjan till motorsågar skall hålla god kondition behövs en smörjande olja med bra vidhäftning - sågkedjeolja. Oljan skall förhindra slitage och smörja kedjan. All olja sprids ut vid användningen. Den årliga förbrukningen är ca. 4-6 000 m 3 /år. Källa: Rapport från Kemikalieinspektionen 8/92 - "Rena smörjan?". Figur 4: Procentuell andel av totalutsläpp för arbetsmaskiner vid jämförelse med alla utsläppskällor i landet 1997. Totalutsläppen av partiklar gäller år 1995 och har angivits till 53 000 till 110 000 ton. Arbetsmaskinernas andel blir då ca. 4-8 %. Partiklar (PM) Kolväten(NMVOC) Koldioxid (CO2) Svaveloxider (SOx) Arbetsmaskiner Övriga källor Kväveoxider (NOx) 0% 50% 100% Källa: Ref. 1, 2 och 7. 16

Styrmedel Avgaskraven för nya maskiner Sedan 1999 gäller gemensamma avgaskrav för motorer till nya arbetsmaskiner inom EU. Kraven omfattar dieselmotorer i effektområdet 18 till 560 kw. Kravnivåer och datum för ikraftträdande framgår av nedanstående tabeller. Direktivet täcker inte in dieselmotorer i jordbrukstraktorer och mobila generatoraggregat. För traktorer finns sedan tidigare ett ramdirektiv om EG-typgodkännande och det har av EUkommissionen ansetts som mest ändamålsenligt att även inkludera avgaskraven under detta ramdirektiv. Kravinförandet för traktorer har därför försenats. För närvarande finns i ministerrådet en gemensam position som i huvudsak går ut på att så snart som möjligt samordna kraven kravnivåer och införandetidpunkter - med övriga arbetsmaskiner. Direktivet för jordbrukstraktorer förväntas därför bli antaget i EU under första halvåret år 2000. Tabell 8: Avgaskraven i EU för nya dieselmotorer i effektintervallet 18-560kW som monteras i mobila maskiner. Motorprovning enligt direktiv 97/68/EG. Kravnivå Motoreffekt P (kw) Koloxid (g/kwh) Kolväten (g/kwh) Kväveoxider (g/kwh) Partiklar (g/kwh) Steg I 130 P < 560 5.0 1.3 9.2 0.54 75 P <130 5.0 1.3 9.2 0.70 37 P < 75 6.5 1.3 9.2 0.85 Steg II 130 P < 560 3.5 1.0 6.0 0.2 75 P < 130 5.0 1.0 6.0 0.3 37 P < 75 5.0 1.3 7.0 0.4 18 P < 37 5.5 1.5 8.0 0.8 Kravnivåerna i steg I och II beräknas motsvara följande procentuella reduktioner jämfört med medelmotorn i maskinparken från mitten av 1990-talet: Steg I Steg II Kväveoxider -23% -50% Partiklar -27% -67% Kolväten -11% -29% Kommissionen har år 1995 uppskatta kostanden för att klar kraven i steg I till 214 till 356 ECU (ca 2000-3000 kronor) respektive 300 till 1050 ECU i steg II (ca 2500 9000 kronor). Kostnaden anges vara beroende av motorstorlek och är högre för motorer med lägre motoreffekt. 17

Tabell 9: Tidpunkter för kravens ikraftträdande. Motorer som tillverkas och förs ut på marknaden efter i tabellen angivna datum skall uppfylla aktuell kravnivå. Kravnivå Motoreffekt, P (kw) Motorproduktionsdatum Steg I 130 P < 560 31 december 1998 75 P <130 31 december 1998 37 P < 75 31 mars 1999 Steg II 130 P < 560 31 december 2001 75 P < 130 31 december 2002 37 P < 75 31 december 2003 18 P < 37 31 december 2000 Enligt artikel 19 i direktiv 97/68/EG skall EU-kommissionen före utgången av 1999 lämna ett förslag om ytterligare åtgärder för berörda maskiner. Detta arbete har påbörjats. I första hand gäller det avgaskrav för bensinmotordrivna maskiner men även förslag om ett Steg III för dieselmotordrivna maskiner inklusive generatoraggregat. Kommissionen kommer inte att vara klara med detta till årsskiftet 1999/2000. De vill bland annat få ett bättre grepp om den fortsatta kravutvecklingen i USA där luftvårdsmyndigheten EPA förbereder Phase 2 för bensinmotorer Phase 1 infördes 1995 samt Phase 3 för dieselmotorer. Bakgrunden är att det i förtexten till arbetsmaskindirektivet uttrycks att en harmonisering med kravutvecklingen i tredje land är av särskilt intresse inom detta område för att underlätta världshandeln. Dieselmotordrivna arbetsmaskiner tillverkas ofta i mindre serier. Bullerkraven I EU finns ett antal särdirektiv som behandlar bullergränsvärden för olika maskiner. Det gäller buller från tornkranar, kompressorer, svetsgeneratorer, kraftgeneratorer, handhållna betongspett och mejselhammare, jordförflyttningsmaskiner, gräsklippare samt jord- och skogsbrukstraktorer. Jordförflyttningsmaskiner avser grävmaskiner, schaktmaskiner, lastmaskiner och grävlastare. Dessutom finns ett övergripande direktiv för maskiner - Maskindirektivet - som behandlar buller utifrån arbetsmiljösynpunkt. Det pågår ett EU-arbete med att föra samman bullerkraven på maskiner i ett gemensamt ramdirektiv. I Sverige tillämpas bullerkraven för traktorer även på vissa arbetsfordon som måste registreras i bilregistret som motorredskap t.ex. mobilkranar - för att kunna köras på väg. Det finns även bullerkrav för terrängmotorfordon som snöskotrar. I Terrängkörningslagen (1975:1313) finns också särskilda bestämmelser för terrängkörning med motordrivet fordon i fjällområden. 18

Upphandlingskrav Stockholm, Göteborg och Malmö har tillsammans tagit fram miljökrav som tillämpas vid upphandling av entreprenadtjänster där arbetsmaskiner används. Grundkravet är att dieselmotordrivna maskiner åtminstone skall uppfylla avgaskraven i Steg I. Är maskinen över åtta år gammal skall den dessutom förses med godkänd partikelfilter eller katalysator. Kravet på partikelfilter gäller en avgränsad grupp av vanliga entreprenadmaskiner. Även maskiner som inte uppfyller grundkraven kan komma i fråga för upphandling men de måste vara försedda med katalysator eller partikelfilter och de får inte vara äldre än 14 år respektive 16 år. Med begreppet godkänd reningsutrustning avses att den vid prövning bedömts uppfylla av städerna fastställda kriterier för reduktion - partikelutsläppet skall minska med minst 80% med partikelfilter och kolväteutsläppen skall minska med minst 80% med katalysator. Städernas krav innefattar även följande: bensinmotordrivna maskiner skall uppfylla Phase 1 i USA eller förses med katalysator som minskar koloxid och kolväteutsläppen med minst 50%. Maskiner som inte uppfyller Phase 1 får vara högst fem år gamla (tre år om den är av en handhållen typ som motorsåg eller röjsåg), drivmedel skall vara av bästa miljöklass och 10% av bränslet inom entreprenaden skall med början år 2000 vara förnyelsebart, smörjmedel och oljor skall vara miljömärkta eller av bästa tillgängliga alternativ. Även Vägverket tillämpar upphandlingskrav. Kraven ansluter till de som används av städerna men verket har i stället för åldersgränser valt ett bonussystem där maskinerna delas in i tre grupper - grön, gul eller röd. I den gröna gruppen återfinns maskiner som åtminstone uppfyller steg I. Den gula gruppen basnivån innefattar maskiner som inte uppfyller steg I men som utrustats med en godkänd katalysator som uppfyller städernas krav. Den röda gruppen innefattar maskiner som inte uppfyller några krav. Någon åldersgräns på maskinerna finns inte. Gällande bonus respektive avdrag per debiterad godkänd timme framgår av nedanstående tabell. Tabell 10: Vägverkets bonussystem vid upphandling av entreprenadmaskiner. Motoreffekt Grön maskin Gul maskin Röd maskin 37-75 kw + 20 SEK/h 0 SEK/h - 20 SEK/h 76-130 kw + 25 SEK/h 0 SEK/h - 25 SEK/h > 131 kw + 40 SEK/h 0 SEK/h - 35 SEK/h Källa: Vägverkets miljökrav vid upphandling av entreprenader VV Publ. 1998:105. Nordisk miljömärkning Sedan 1994 finns gemensamma kriterier för miljömärkning av gräsklippare med den nordiska svanen Svanenmärkningen. Märkningskriterierna omfattar buller och avgaser. Avgaskraven ansluter till kravutvecklingen i USA för små bensinmotorer. Fyra tillverkare har Svanenmärkta gräsklippare på sitt program. Systemet med miljömärkningen hanteras i Sverige av SIS Miljömärkningen AB. Nytt förslag till miljömärkningskriterier av olika smörjmedel (t.ex. hydrauloljor) har remissbehandlats under hösten 1999. 19

Internationella förhandlingar EU-kommissionen lämnade i juni 1999 ett förslag till direktiv om åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen. I förslaget föreslås nationella utsläppstak till år 2010 för svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider från arbetsmaskiner är betydelsefulla för att uppnå ett sådant mål. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet i fråga om mark, vatten, luft eller naturen i övrigt för vissa geografiska områden eller hela landet. I dag finns det normer för svaveldioxid, kvävedioxid och bly. I Sverige gällande miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i luft är 200 µg/ m 3 för högsta timvärdet och 40 µg/m 3 för årsmedelvärdet. Normen ska vara uppfylld år 2005. Höga halter av kvävedioxid är i första hand ett problem i tätorter. De högsta bakgrundshalterna återfinns i södra Sverige mycket beroende på långdistanstransport av luftföroreningar. Arbetsmaskiner kan ge ett mindre bidrag lokalt. I Stockholms län svarade arbetsmaskinerna år 1995 för 24 % av kväveoxidutsläppet (Källa: Årsstatistik 98 för Stockholms län och landsting, Regionplane- och Trafikkontoret). Miljöklassning av bränslen För att minska belastningen på miljön, framförallt i tätorter, har riksdagen beslutat om ett miljöklassningssystem för fordonsbränslen. År 1991 infördes miljöklassning av diesel och i december 1994 infördes miljöklasser för bensin. Det finns tre klasser av bensin och diesel. Lägre klass innebär en från miljösynpunkt bättre produkt. De för miljön skonsammare produkterna är dyrare att tillverka. Tillverkningskostnaderna kompenseras av lägre skatt för de bättre miljöklasserna. Miljöklassningssystemet är i första hand utarbetat för bränslen till bilar, men de bättre bränslena ger lägre utsläpp även från motorer i andra fordon. För arbetsredskap finns en specialbensin, så kallad alkylatbensin. Denna bensin minskar kraftigt avgasernas hälsoskadlighet. Alkylatbensin finns för både tvåtakts- och fyrtaktsmotorer. Alkylatbensinen säljs vanligtvis i dunkar. Miljöklassning av arbetsmaskiner Avgaskraven för arbetsmaskiner framgår av Förordning (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner. Den innehåller också frivilliga kriterier för miljöklassning av nya arbetsmaskiner. Kriterierna bygger på kravutvecklingen i EU. Eftersom systemet för närvarande inte är kopplat till användning av ekonomiska styrmedel vilket annars gäller för bilar och bränslen har maskintillverkare hittills visat ett litet intresse för att miljöklassa maskinerna. Systemet kan dock exempelvis användas i upphandlingskriterier eller liknande dokument. 20