Sekretess, lagar och datormiljö VT 2015
Sekretess och tystnadsplikt Tystnadsplikt gäller oss som individer Tystnadsplikt är ett personligt ansvar vi alltid har, vare sig vi agerar i tjänsten eller som privatpersoner. Tystnadsplikten gäller även om du skulle sluta din anställning. Tystnadsplikten gäller även om patienten avlidit. Tystnadsplikt gäller även anställda i privat sjukvård, och därmed för företag som ägnar sig åt sjuk- och hälsovård. Sekretess gäller offentliga verksamheter Förutom offentlig sjukvård även socialtjänst, myndigheter etc. Anställda inom offentlig sjukvård följer sekretess när vi agerar i tjänsten. Sekretess styr hur vår verksamhet får hantera information.
Tystnadsplikt Tystnadsplikt är en förutsättning för att patienter skall anförtro sig för oss som arbetar i sjukvården. Utanför arbetet håller vi tyst om allt vi fått veta i tjänsten. Tystnadsplikt gäller all personal som är anställd inom sjukvården (förutom vårdarbete även administrativt, ekonomiskt eller tekniskt arbete). Externt anställd personal, t ex städpersonal och hantverkare, har inte tystnadsplikt. Medpatienter och besökare har heller inte tystnadsplikt.
Tystnadsplikt Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad denne fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning (6 kap. 12 PSL).
Sekretess Sekretess innebär att vår verksamhet inte sprider uppgifter. Runt myndigheter / offentlig verksamhet finns sekretessgränser som gäller både gentemot andra myndigheter och enskilda. Om det finns självständiga verksamhetsgrenar inom en offentlig enhet finns det sekretessgränser inom den. En verksamhet får inte lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess över sekretessgränser om inte en sekretessbrytande bestämmelse tillåter det Uppgifter får därmed varken lämnas muntligt, skriftligt eller på annat sätt delges till den som inte har rätt till den.
Sekretess För att människor med stora och sammansatta behov, ska få en god vård och omsorg kan sjukvården ha behov av att kunna lämna ut uppgifter. Det får dock bara göras om uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men (eller om en särskild sekretessbrytande bestämmelse tillåter) Begreppet men har en mycket vidsträckt innebörd. Utgångspunkten för bedömningen ska vara den enskilde personens egen upplevelse. Bara det att någon känner till en känslig uppgift kan i många fall räknas. Exempel på personliga förhållanden som skyddas är namn, adress, hälsotillstånd, anställning, familjesituation, missbruk.
Sekretess Sekretessen för uppgifter om en enskild gäller i förhållande till närstående. Mot detta skall vägas att huvudregeln är att vi ska lämna information om en persons hälsotillstånd till en närstående, om den inte kan lämnas direkt till patienten. Man måste göra en bedömning om men kan uppstå när man lämnar uppgifter till anhöriga och värdera det mot hur närståenderelationen ser ut. Så fort det är möjligt bör patienten tillfrågas hur den vill ha det med utlämnande av uppgifter.
Inre sekretess Mellan anställda och mellan enheter i samma verksamhet råder inre sekretess. Uppgifter får bara lämnas mellan sjukvårdspersonal i en utsträckning som är normal eller behövlig. Dokumenterade personuppgifter ska förvaras så att ingen obehörig får tillgång till dem. För elektroniskt lagrade uppgifter skall bestämmelserna om behörighetsstyrning följas. (Patientdatalagen, handlar om behörighet och kontroll av elektronisk åtkomst till patientuppgifter)
Utlämning av uppgifter När kan uppgifter lämnas ut? För att sekretessreglerade uppgifter ska kunna lämnas ut från offentlig verksamhet krävs antingen: att en menprövning möjliggör det, att patienten samtycker, eller att en särskild regel kan tillämpas.
Utlämning av uppgifter När kan uppgifter lämnas ut? NÖDSITUATION? SAMTYCKE FRÅN PATIENTEN? MÅSTE UPPGIFTEN LÄMNAS ENLIGT LAG? (Under 18 år?) (Pågående missbruk?) (Psykiatrisk tvångsvård?) SAMTYCKE KAN INTE LÄMNAS? SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING?
Nödsituation? Utlämning av uppgifter Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt intresse. En handling som någon gör i nöd är straffri om den är försvarbar i förhållande till farans beskaffenhet och den skada som åsamkas annan.
Utlämning av uppgifter Samtycke? Samtycke måste inte vara uttalat; i vissa fall kan samtycke antas om patienten agerar på ett sådant sätt och har sådana förväntningar att den visar att den accepterat att uppgifter i viss utsträckning lämnas. Anhöriga kan inte lämna samtycke i patientens ställe men de kan ge viss vägledning i bedömningen om man kan anta att patienten samtycker, i de fall patienten själv inte kan ta ställning.
Utlämning av uppgifter Uppgift måste lämnas? (Exempel) Vi är skyldiga att lämna över handlingar, prover och annat material på Socialstyrelsens begäran. Vi måste lämna ut uppgifter om någon vistas på en sjukvårdsinrättning, om till exempel en domstol eller en polismyndighet begär. Vi är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om vi får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Vi är skyldiga att skyndsamt anmäla fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom.
Informationssäkerhet Sekretess säkerställande av att informationen är tillgänglig endast för dem som är behöriga att ta del av den Riktighet skydda informationen så att den är och förblir korrekt och fullständig Tillgänglighet säkerställande av att användarna har tillgång till informationen när den behövs Spårbarhet - möjlighet att i efterhand kunna identifiera genomförda transaktioner och händelser. Målsättningen med informationssäkerheten är att säkerställa att verksamheten mot avbrott och minska risker för oönskade händelser inom ramen för informationshantering och informationssystem.
Patientdatalagen Syftet med lagen är patientsäkerhet och integritet. Här finns samlade regler för hur personuppgifter inom hälso- och sjukvården ska behandlas. Lagen reglerar vem som har rätt att ta del av patientuppgifter, sekretess, sammanhållen journalföring, patientens rätt att spärra uppgifter.
Patientdatalagen Den hälso- och sjukvårdspersonal, entreprenör, uppdragstagare eller annan som arbetar för en vårdgivare eller som har slutit avtal med en vårdgivare.ska endast ta del av patientuppgifter, om han eller hon deltar i vården av patienten..» Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården; SOSFS2008:14, 2 kap 20 Patientens journal Spårbarhet via logg Spärr av uppgifter riktad logganalys stickprovskontroller patientens rättighet upphävs vid akuta tillstånd föräldrar kan ej spärra uppgifter i barns journal
Sammanhållen journalföring Patientdatalagen ger en möjlighet för vårdgivare som har samma journalsystem att ta del av information om patienter oberoende av var vården har utförts, så kallad sammanhållen journalföring Syftet är att få en mer samlad bild av patientens vårdbehov och att vårdpersonalen får ta del av de patientuppgifter de kan behöva för att kunna ge den bästa möjliga vården. Att vi informerar patienten är ett krav för att vi ska få ha denna typ av journalföring.
Sammanhållen journalföring För åtkomst hos annan vårdgivare gäller: Användaren har en aktuell relation med patienten Att uppgifterna kan antas ha betydelse för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar/skador hos patienten Att patienten samtycker Att samtycket dokumenteras/via angivet datum Patientens rättighet: En vårdgivare ska på begäran av en patient lämna information om den direktåtkomst och elektroniska åtkomst till uppgifter om patienten som förekommit. Patientdatalagen SFS 2008:255, 8 kap 5
TakeCare patientjournal innehåller all dokumenterad information som har samband med vården av patienten inklusive patientadministrativa delar Akutuppgifter Journal Beställningar och svar Läkemedel PAS och ekonomi Säkerhet Vårdplanering Övrig information
HSA-id och lösenord / e-tjänstekort TC-kontaktpersoner