Överklagar härmed förvaltningsrättens i Göteborg dom i mål nr: 5289-12 från 2012-12-20.

Till Kammarrätten Göteborg 15 januari 2013 Överklagar härmed förvaltningsrättens i Göteborg dom i mål nr: 5289-12 från 2012-12-20. Följande skäl vill jag ange till stöd för min begäran om prövningstillstånd: I min överklagan från 2012-04-16 till förvaltningsrätten redogör jag för de omständigheter vilka låg till grund för min överklagan till förvaltningsrätten av Färgelanda kommunfullmäktiges beslut. Förvaltningsrätten har 2012-12-20 meddelat dom i målet. Jag anser att förvaltningsrätten i sin ovan nämnda dom inte beaktat samtliga lagar som jag i min överklagan åberopat. Därmed anser jag att förvaltningsrätten gått Färgelanda kommuns ärende och inte de av mig angivna svenska lagarna. Följande ändring av förvaltningsrättens beslut vill jag få till stånd: Jag vill att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom i mål nr. 5289-12 från 2012-12-20 samt att Färgelanda kommunfullmäktiges beslut från 2012-03-21, KF 31 om att anta sin kommuns del av vindbruksplanen Vindbruk Dalsland samt att Färgelanda kommun åläggs att från grunden arbeta fram en ny vindbruksplan utan inblandning av personer i jäv och det efter den svenska lagens alla krav och intentioner. Bevis vill jag åberopa och vad jag vill styrka dessa med: - 1 Kommunallagen skriver i 6 kap 24 : En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Detta klargör man på regeringens hemsida i skriften: Om mutor och jäv - en vägledning för offentligt anställda på följande sätt: Verkan av jäv. Om du är jävig får du inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget. Det innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet över huvud taget. Det aktuella planförslaget (ärendet) som var antagandehandling i Färgelanda kommunfullmäktige 2012-03-21 har av förvaltningsrätten vid ett tidigare tillfälle påvisats handlagts av Per Krokström (M) vilken var jäv varför fullmäktiges beslut 2011-03-16, KF 18 upphävdes av förvaltningsrätten. Färgelanda kommun har därefter tagit upp samma underlag, planförslag, på ett nytt fullmäktigemöte och fattat beslut om att anta detsamma ännu en gång, men då med inte mindre än fem personer, däribland Per Krokström, som inte deltog i beslutet på grund av anmält jäv. Vad som framkommit, och som förvaltningsrätten i ovan nämnda dom också påpekar, är att det är exakt samma planförslag (ärende) som kommunfullmäktige tidigare antog och som förvaltningsrätten ansåg ha tillkommit i jäv då Per Krokström var delaktig i kommunstyrelsen när det bereddes där. Det nu fattade beslutet att anta exakt samma planförslag (ärendet) anser jag därmed är lika olagligt eftersom det ursprungligen tillkommit tillsammans med Per Krokströms deltagande. Om kommunen hade arbetat fram ett nytt planförslag utan jäviga politikers inblandning hade saken varit en annan, men inte nu då det är samma

beslutsunderlag med identiskt innehåll och ordalydelse vars beslut att anta tidigare ha dömts ut av förvaltningsrätten som olagligt på grund av att det handlagts av person i jäv. Det är ju ärendet som sådant som lagen vill skydda från personer som är jäv och skadar eller gagnar Eftersom denna person kan ha påverkat ärendet i för ärendet otillbörlig riktning och då förvaltningsrätten konstaterat att ärendet handlagts av en person i jäv anser jag att ärendet måste göras om. En ny vindbruksplan måste då arbetas fram fri från personer i jäv för att planförslaget ska kunna sägas ha tillkommit i enlighet med svensk lag. Se vidare i min överklagan till förvaltningsrätten från 2012-04-16 under punkt 1. - 2 - Jag anser vidare att förvaltningsrättens dom från 2012-12-20 måste upphävas för att Färgelanda kommunfullmäktiges beslut strider mot lag eller annan författning enligt kommunallagen kapitel 10 8, punkt 4. När samrådet 2009 hade varit och samrådsredogörelsen i planförslaget Vindbruk Dalsland låg klar för antagande hos respektive kommun antog politikerna i Färgelanda den, men i strid med samrådsredogörelsen som skrev att område H skulle plockas bort. Detta eftersom Färgelanda kommun behöll område H på Kroppefjäll som lämpligt för vindkraft och utan att redovisa någon utredning om varför Kroppefjäll sågs som lämpligt för vindkraft överhuvudtaget. Färgelanda kommun beslut var alltså ett politiskt beslut som gick direkt mot vad planförfattarna, det så kallade Dalslandsgemensamma samarbetet, och länsstyrelsen i sina utredningar kommit fram till, nämligen att Kroppefjäll är olämpligt för vindkraft. I samrådsredogörelsen från 17 november 2009 skriver planförfattarna på sidan 27: En vindkraftsetablering på Kroppefjäll bedöms stå i direkt konflikt med de starka allmänna intressen som redovisas ovan och kan därmed inte tillåtas enligt gällande lagstiftning. Avgränsningen av det olämpliga området runt Kroppefjäll omfattar även ett skyddsområde eller respektavstånd i enlighet med miljöbalkens hushållningsbestämmelser och hänsynsregler, för att inte upplevelsen av de skyddade områdena enligt MB 7 kap ska gå förlorad. I sak finns det inget som motiverar att område H skulle vara mindre olämpligt än övriga Kroppefjäll. Utifrån gällande lagstiftning finns det inte något utrymme att peka ut område H som ett lämpligt område, utan det bör istället ingå i olämpliga områden liksom övriga Kroppefjäll. Kroppefjäll är ett område som behöver tas upp till förnyad diskussion i direktionen för Dalslandskommunernas kommunalförbund och ett ställningstagande göras i samråd med den politiska ledningen i de berörda kommunerna i Dalsland samt med Vänersborgs kommun. Inför utställningen revideras planförslaget enligt följande: Område H tas bort. Då planförfattarna skriver att vindkraftetableringar på Kroppefjäll är emot lagen bröt Färgelanda kommunfullmäktige mot lagen genom att anta ett planförslag där man öppnar för byggnation av vindkraftverk på Kroppefjäll. I det beslutsunderlag man gick till beslut på i kommunfullmäktige fanns vindkraftetableringarna kvar på Kroppefjäll i form av två vindkraftparker, dels Korpekullen och dels Vinnsäter. Dessa två områden benämndes ursprungligen med beteckningen H i ovan nämnd samrådsredogörelse från 17 november 2009.

Beslutet som Färgelanda kommunfullmäktige tog strider även mot Miljöbalkens 1:a kapitel och 1som skriver: Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Beslutet strider också mot Miljöbalken kap 7 samt att beslutet i denna del även strider mot Landskapskonventionen som skriver under: C Kartläggning och värdering 1 Varje part förbinder sig att, med aktiv medverkan av berörda parter, i enlighet med artikel 5 c, och i syfte att förbättra kunskapen om sina landskap a i att kartlägga sina egna landskap över hela sitt territorium, ii att analysera landskapens särdrag och de krafter och påtryckningar som omvandlar dem, iii att lägga märke till förändringar, b att värdera de landskap som har kartlagts på detta sätt, och ta hänsyn till de särskilda värden som berörda parter och den berörda befolkningen tillskriver dem. Se vidare i min överklagan till förvaltningsrätten från 2012-04-16 under punkt 2. - 3 - Bygg och planlagen skriver i 3 kapitlet 6 : Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. I det planförslag som kommunfullmäktige antog och som förvaltningsrätten inte ville upphäva framgår inte tydligt, egentligen inte alls - då det inte utretts överhuvudtaget: 01. Hur höga vindkraftverk det kommer att byggas på respektive område 02. Inga utredningar hade gjorts för verk som var högre än 150 meter trots att det var känt att verk på 175, 185 och 200 meter skulle komma att byggas 03. Inte heller hade man redogjort för placeringen av vindkraftverken inom respektive område 04. Anpassningen till landskapets strukturer och riktningar var inte heller angivet 05. Man hade heller inte angivit riskzonernas storlek och omfattning på och utanför respektive lämpligt område 06. Antal verk uppgavs heller inte slutgiltigt för respektive område eftersom områdena förvarnades skulle utnyttjas optimalt 07. Storleken på respektive utpekat område angavs inte heller utan man skrev i planförslaget bara att dessa är inte absoluta 08. Lämplighetsbedömningen av områdena var heller inte fastställd

09. Bullerberäkningar hade heller inte gjorts 10. De kumulativa effekterna, alltså de sammantagna konsekvenserna av verken inom respektive område och angränsade vindkraftsparker gemensamma påverkan var inte utredda 11. Prövningarna av risker, hälsa och säkerhet var inte gjorda 12. Strandskyddet var heller inget något som man tänkte ta hänsyn till och därför heller inte utredde konsekvenserna av vid en eventuell dispensgivning 13. Lövskogar av hög klass hade inte analyserats 14. Odlingslandskap 15. Våtmarker av hög klass 16. Naturgrusområden 17. Myrmarker i myrskyddsplan 18. Rikkärr 19. Biotopskyddade områden enligt MB 7 kap 11 20. Nyckelbiotoper 21. Naturminnen enligt MB 7 kap 10 22. Naturvärdesobjekt 23. Områden med naturvårdsavtal 24. Ängs- och hagmarker 25. Fornlämningar 26. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader 27. Artdatabanken hade inte analyserats relativt vindkraftsetableringen 28. Ornitologiska utredningar och konsekvensbeskrivningar saknades för respektive område 29. Detaljerade studier och fotomontage hade heller inte gjorts för många områden. Trots att man avsatt pengar till detta 30. Försvarets intressen var inte iakttagna 31. Vägsträckningar av nya vägar till vindkraftverken och deras konsekvenser på miljön var inte utredda och redovisade 32. Nya ledningsdragningar, deras sträckning och dess konsekvenser var inte utredda och därför inte heller redovisade 33. Dikningar i samband med etableringarna hade inte utretts 34. Påverkan på vattendrag var inte utrett 35. Hur riksintressena påverkades var inte utrett 36. Påverkan på Kroppefjäll med riksintresse för naturvård hade inte utretts 37. Naturmiljörelaterade aspekter kring naturvärden hade inte studerats inom alla områden 38. Naturmiljörelaterade aspekter kring hydrologi hade inte studerats inom alla områden 39. Respektavstånd till Naturreservat och Natura 2000 områden hade inte fastställts för områden där detta var aktuellt 40. Värdeminskningen på grannfastigheterna eftersom de kommer att beläggas med vissa restriktioner, såsom bland annat förbud att vistas på delar av dem och byggförbud för bostäder, var heller inte utrett. Då bara några av punkterna utretts i vissa av de utpekade områdena var antagandehandlingen ofullständig och därmed är beslutet stridande mot gällande lag. Några av ovanstående punkter står det till och med i översiktsplanen och dess bilagor att de inte har utretts. Merparten, övervägande del, av ovan uppräknade konsekvenser framgår alltså inte överhuvudtaget och därmed har översiktsplanen inte beretts enligt gällande lag varken inför samråd, utställningarna och då heller inte inför kommunfullmäktiges beslut på alla dessa, och det av planeringsgruppen, redan kända punkter. Se vidare i min överklagan till förvaltningsrätten från 2012-04-16 under punkt 3.

- 4 - Miljöbalken kap 7 skriver angående Strandskyddsområde, 13 : Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt 1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, 2. och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. I det av kommunfullmäktige antagna planförslaget skriver man på sidan 11: Inom lämpliga områden bör strandskyddsdispens kunna ges för vindkraftverk. När det gäller rotorbladen på vindkraftverken är dessa tillverkade av epoxi och glasfiber. Epoxi baseras på kondensation av epiklorhydrin och bisfenol A samt en härdare, ofta diaminer. Beredning och bearbetning av epoxi medför stora hälsorisker i form av allergi med mera varför det är mycket viktigt att så långt möjligt undvika att ämnen från processen tillförs kroppen där de ansamlas i vävnaderna över tid. Det är mycket viktigt att använda rätt skyddsklädsel, sörja för god ventilation och tillse att arbetet utförs i lämpliga lokaler vid inomhusarbete. Epiklorhydrin, är giftig, brandfarlig och frätande, tillverkas av allylklorid i två steg. Allylkloriden i sin tur är giftigt och kan tränga igenom huden. Det är också brandfarlig och miljöfarlig. Kommer den i ögonen leder det till svullnad och synoskärpa, i allvarliga fall till blindhet. Allylkloridförgiftning yttrar sig som ledverk, huvudvärk, yrsel och kräkningar. Längre tids exponering kan leda till döden. Om bisfenol A, som är den andra beståndsdelen i epoxi, skriver Kemikalieinspektionen på sin hemsida: Bisfenol A, vanligen förkortat BPA, är ett ämne som bland annat används för att tillverka vissa plastsorter som är vanliga i många vardagliga plastföremål. Studier har visat att BPA är hormonstörande vid låga doser. Europeiska kommissionen beslutade i november 2010 att förbjuda användning av BPA i polykarbonatplast i nappflaskor. EU:s förbud mot BPA i nappflaskor skulle enligt förslaget börja gälla den 1 mars 2011. Bisfenol A används huvudsakligen som råvara vid tillverkning av polykarbonatplaster och epoxiplaster. Av dessa plasttyper kan man till exempel göra nappflaskor, CD- och DVDskivor, skyddslack inuti konservburkar och tandfyllningsmaterial. Inom EU används ungefär 1,1 miljoner ton BPA per år (2005). Den största delen, ungefär 80 procent, används som råvara vid polykarbonattillverkning. Knappt 20 procent används som råvara till epoxiföreningar. En mindre del BPA går till tillverkning av termopapper som bland annat används i vissa kvittotyper. Där används ämnet direkt, i ren form, och inte som råvara. Bisfenol A tillverkas inte i Sverige men importeras både som råvara och i kemiska produkter. Källa: EU:s riskbedömningsrapport (februari 2010), avsnitt 2.1.4. Plaster, som är tillverkade av BPA, kan innehålla små restmängder av ämnet. Sådana rester kan i varierande grad läcka ut från plasten under användning. Polykarbonatplaster kan även under vissa förhållanden återbilda BPA i fri form. Forskning har visat att BPA kan frigöras ur plastföremål och tas upp i människokroppen. Utifrån de studier som gjorts, och de misstankar som finns om ämnets egenskaper, kan det finnas anledning att minimera små barns exponering för bisfenol A. Det är främst långvarig exponering som bör undvikas. BPA kan även frigöras från kvitton, biljetter och andra produkter av termopapper. BPA-exponering indirekt via den yttre miljön har bedömts vara mycket mindre än exponeringen via material som kommer i kontakt med livsmedel.

Källa: EU:s riskbedömningsrapport (februari 2010), avsnitt 4.1.1.4.2. Bisfenol A liknar kroppens egna hormon och kan därför påverka det endokrina systemet. Man har tidigare konstaterat att bisfenol A i höga doser stör människors fortplantningsförmåga. Icke önskvärda östrogeneffekter visades i en studie på råtta redan 1938 och många fler liknande studier har sedan dess utförts. Det hormonstörande ämnet kan läcka ut ur plasten och tas upp av kroppen. Flera studier har antytt att ämnet är skadligt även i låga doser och att det kan störa fortplantningen, öka risken för fetma, cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Det finns forskargrupperingar som anser att många av dessa low dose-studier är mycket relevanta och att dessa låga doser av bisfenol A kan ge bestående negativa effekter på hjärnstruktur, -funktion, beteende och fortplantning hos råttor och möss. Som tidigare nämnts har Sverige, Danmark och Norge angett en avvikande åsikt i EUs riskbedömning 20081 där de anser att det finns ett antal tillförlitliga low-dose studier som har tillräckligt hög kvalitet för att användas i riskbedömningen. De forskare som baserar sin riskbedömning på low dose-studier kommer fram till att den bisfenol A-exponering som vi i dagsläget utsätts för utgör en risk för vår hälsa. Om det stämmer är också exponeringen från termopapper en del av den risken. Utifrån försiktighetsprincipen är det också rimligt att beakta denna risk och minimera exponeringen av bisfenol A. (Källa: BISFENOL A I SVENSKA KVITTON ANALYSRESULTAT. Datum: 2010-10-06. Författare: Tomas Östberg, Erik Noaksson. Sidan 10) Vindkraftverken är således inte alls så miljövänliga som man vill låta påskina i miljökonsekvensbeskrivningen eftersom det hormonstörande ämnet läcker ut ur plasten och tas upp av kroppen. Flera studier har antytt att ämnet är skadligt även i låga doser. Vindkraftverk med dessa läckande rotorblad borde därför definitivt inte få sättas upp i vår natur överhuvudtaget, och då absolut inte inom lagskyddat strandområde då Strandskyddet syftar till att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Se vidare i min överklagan till förvaltningsrätten från den 2012-04-16 under punkt 4. Då förvaltningsrätten i sin dom ignorerar dessa åberopade lagrum vill jag att kammarrätten beviljar prövningstillstånd och på dessa goda grunder upphäver både förvaltningsrättens dom och Färgelanda kommunfullmäktiges beslut att anta planförslaget Vindbruk Dalsland samt ålägger Färgelanda kommun att ta fram ett nytt planförslag till vindbruk för sin kommun och då i enlighet med gällande lag och dess intentioner. Christina Thulin Personnummer: 6211034829 Yrke: lärare Postadress: 668 94 Bäckefors (Färgelanda kommun) Telefonnummer: 0530-92013 0706-265873