Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor

Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2 1.1.2 Kriterier på måluppfyllelse.....6 1.1.3 Förbättringar inför nästa läsår.....6 1.2 Värdegrunden.7 1.2.1 Måluppfyllelse...7 1.2.2 Kriterier på måluppfyllelse....7 1.2.3 Förbättringar inför nästa läsår.....8 1.3 Inflytande och delaktighet.. 8 1.3.1Måluppfyllelse.8 1.3.2 Kriterier på måluppfyllelse.8 1.3.3 Förbättringar inför nästa läsår.8 1.4 Skola arbetsliv.9 1.4.1 Måluppfyllelse...9 1.4.2 Kriterier på måluppfyllelse 9 1.4.3 Förbättringar inför nästa läsår...9 1.5 Vårdnadshavarnas uppfattning av sina barns skola 10 1.5.1 Om du tänker på ditt barns skola i sin helhet hur nöjd är du då med dess verksamhet?...10 1.5.2 Hur väl uppfyller skolan och dess verksamhet de förväntningar du haft?...10 1.5.3 Tänk dig en perfekt skola. Hur nära ett sådant ideal, tycker du, att ditt barns skola kommer?... 11 1

1. Resultat och måluppfyllelse 1.1 Kunskaper Ferlinskolans mål har under året varit följande: Alla elever når minst E i alla ämnen Alla elever når behörighet att söka ett nationellt program i gymnasieskolan Elevernas meritvärde i åk 9 hamnar över 205 Elevernas läsförståelse förbättras 1.1.1Måluppfyllelse Årets meritvärde för åk 9 hamnade på 207,5 om man räknar 16 ämnen. Tittar man på totala meritvärdet, d.v.s. att man räknar 17 ämnen för de som läst moderna språk, hamnar vi på 213,5. När vi jämför med förra årets resultat ser vi att det har förbättrats och vi når det mål vi satte upp. När det gäller målet Alla elever når minst E i alla ämnen har vi inte nått målet fullt ut. Resultatet för åk 9 är att 81,7 % nådde minst E i alla ämnen. För åk 8 var motsvarande siffra 77,8 % och för åk 7 var det 80,2 %. Fortfarande återstår en del arbete för att nå detta mål. Vi känner oss också nöja med att andelen behöriga till gymnasiet ligger på samma höga nivå som förra läsåret även om vi inte nådde det uppsatta målet. Räknar man de som fått dispens i engelska som behöriga eftersom de kom in på ett nationellt program så hamnade vi på 91,3 %. Tittar man på resultatet på läsförståelsen i de nationella proven i åk 9 i år så får 85,6 % av eleverna ett godkänt provbetyg på delprovet läsa vilket inte är någon större skillnad mot förra årets resultat på 85 %. Åk 9 Meritvärde och betyg En elevs meritvärde är poängsumman av de sexton bästa betygen där E ger 10 poäng, D ger 12,5 poäng, C ger 15 poäng, B ger 17,5 poäng och A ger 20 poäng. Årets genomsnittliga meritvärde i åk 9 var för Ferlinskolan 207,6. Jämförelse av meritpoäng över tid 208 206 204 202 200 2013 2014 Ferlinskolan 2

Hur lyckas eleverna uppnå målen i alla ämnen? I den lokala arbetsplanen för Ferlinskolan finns målet att Alla elever når minst E i alla ämnen. Resultatet av måluppfyllelsen för åk 9 är 81,7 % vilket är en aning sämre jämfört med förra årets resultat. Vi ligger fortfarande en bit över Rikets resultat på 77,4 % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen 2013 2014 Ferlinskolan Tittar vi på hur eleverna uppnått målen i de olika ämnena i kursplanen ser vi att det finns en hel del skillnader mellan de olika ämnena. Måluppfyllelsen är trots allt god i de flesta ämnen då flertalet ligger på över 95 % elever som når målen. Det är endast engelska som hamnar på en måluppfyllelse på strax under 90 %. En del av förklaringen där är att vi har flera nyanlända elever som inte läst engelska innan man kom till Sverige. Tiden har varit för knapp för dem att tillägna sig tillräckliga engelskkunskaper för att klara godkända betyg i åk 9. Kursplanernas ämnen Når målen % Kursplanernas ämnen Når målen % Bild 97,8 Religion 97,8 Hemkunskap 98,9 Samhällskunskap 93,5 Idrott och hälsa 91,3 Engelska 89,1 Musik 98,9 Svenska 97,7 Biologi 95,7 Matematik 95,7 Fysik 94,6 Svenska A *** Kemi 94,6 Teknik 97,8 Geografi 92,4 Moderna språk 100,0 Historia 95,7 Slöjd 97,8 ***Mindre än 10 elever 3

Behörighet till gymnasieskolan När det gäller behörigheten till gymnasiet kan vi konstatera att 88,2 % av eleverna var behöriga till ett nationellt program. Om vi räknar med de nyanlända eleverna som fått dispens i engelska ligger vi på 91,3 %. Behörigheten ligger på i stort sett samma nivå som 2013. Nationella proven Andelen elever som nådde godkänt provresultat på de olika nationella proven var följande: Svenska: 91,3 % Engelska: 89,0 % Matematik: 71,1 % NO-ämnen: 86,7 % (biologi) SO-ämnen: 74,4 % (historia) Jämför vi dessa resultat med slutbetygen ser vi att det är störst skillnader i matematik och historia. I matematik tror vi att en del av dessa skillnader beror på svårigheten att hitta behöriga vikarier då vi haft lärare långtidssjukskrivna, vilket har inneburit många lärarbyten. Detta har även påverkat de resurser som skulle ha funnits med som dubbelbemanning i matematik. I SO är det framförallt brister i källkritik som påverkat de skillnader som finns. För de elever som inte nådde ett godkänt provbetyg sattes riktat stöd in för att ge dem möjligheter att nå ett E i slutbetyg. 4

Åk 8 Kursplanernas ämnen Når målen % Kursplanernas ämnen Når målen % Bild 93,1 Religion 94,4 Hemkunskap 95,8 Samhällskunskap 97,2 Idrott och hälsa 86,1 Engelska 87,5 Musik 95,8 Svenska 94,2 Biologi 95,8 Matematik 82,6 Fysik 95,8 Svenska A *** Kemi 94,4 Teknik 95,8 Geografi 97,2 Moderna språk 97,5 Historia 95,8 Slöjd 95,8 ***Mindre än 10 elever För åk 8 ser måluppfyllelsen i de olika ämnena god ut då många ämnen ligger runt 95 % godkända. Det ämne som utmärker sig är matematik, engelska, idrott och hälsa med en förhållandevis låg måluppfyllelse. För idrottens del handlar det framförallt om att nyanlända elever ännu inte klarat momentet simning trots extra simträning. I engelska och matematik finns brister i grundläggande färdigheter.. Åk 7 Kursplanernas ämnen Når målen % Kursplanernas ämnen Når målen % Bild 96,5 Religion 94,2 Hemkunskap - Samhällskunskap 94,2 Idrott och hälsa 88,4 Engelska 84,9 Musik 98,8 Svenska 93,4 Biologi 98,8 Matematik 84,9 Fysik 97,7 Svenska A 60,0 Kemi 98,8 Teknik 98,8 Geografi 96,5 Moderna språk 89,5 Historia 93,0 Slöjd 97,7 I åk 7 varierar måluppfyllelsen mellan olika ämnen. I många ämnen når nästan alla elever målen jämfört med engelska och matematik där endast 84,9 % når målen. Resultatet i Svenska A är svårt att jämföra eftersom det är så liten grupp elever som läser detta ämne. För att öka måluppfyllelsen för eleverna när de kommer till åk 8 behöver resurser i framförallt engelska och matematik sättas in. 5

1.1.2 Kriterier eller bevis på måluppfyllelse Följande huvudsakliga instrument eller tillvägagångssätt har använts vid utvärderingen av elevernas lärande i förhållande till kunskapskraven: kunskapsuppföljningar fyra gånger per läsår har analyserats resultaten från de nationella proven inklusive resultatanalyser betygen 1.1.3 Förbättringar under nästa läsår Vi kommer att arbeta för att finna metoder som kan leda till högre måluppfyllelse. När det gäller resurser fortsätter vi med att i största möjliga mån lägga så mycket som möjligt på dubbelbemanning i de ämnen och grupper där behov finns. Vi kommer också att fortsätta utvecklingen av det pass i veckan som vi kallar IUP-tid. Det är ett pass där alla elever och i stort sett alla lärare jobbar samtidigt. Eleverna kommer att jobba utifrån sin Individuella utvecklingsplan (IUP), vilket gör att elever då har extra tid för att arbeta med just det som den eleven behöver. Här kommer vi skapa grupper för de elever som behöver stöd i något ämne. Grupperna kommer i största möjliga mån att ledas av elevens ordinarie ämneslärare. Genom kontinuerlig uppföljning av eleverna och våra kunskapsuppföljningar kommer både resurser och IUP-grupper att förändras efter behov. När det gäller de enskilda ämnena så kommer man att fortsätta jobba med att utveckla de pedagogiska planeringarna och se till att de blir tillgängliga i InfoMentor för både elev och vårdnadshavare. Dessutom kommer vi att jobba i ämneslagen med betyg och bedömning och några ämneslag kommer att delta i Skolverkets webbaserade utbildning inom detta område. För att förbättra resultaten i svenska kommer man att fortsätta satsa på att utveckla läsförståelsen, genom att ge eleverna olika lässtrategier och verktyg. Alla elever kommer att följas upp varje termin genom läsutvecklingsschema (LUS). Svensklärarna får dessutom fortbildning genom RUC i läsförståelse under läsåret I matematik kommer alla matematiklärare att fortsätta Matematiklyftet under ledning av ämnesutvecklaren i matematik, men i ett långsammare tempo. De kommer att arbeta vidare med elevbedömningar och uppgifter i par. Dessutom kommer alla elever att följas upp varje termin genom de Diamantdiagnoser som ska göras enligt grundskolans kvalitetssäkring. I engelska kommer man att fortsätta att arbeta på att förbättra den muntliga delen. Där ser vi också att det behövs både extra resurser och tid för våra nyanlända elever som inte läst engelska tidigare för att de ska utvecklas tillräckligt långt. Inom idrott och hälsa kommer man att fortsätta med extralektioner i simning då detta är det moment som flest elever har svårt att klara, framförallt våra nyanlända elever. I många ämnen ser vi att vi behöver arbeta mer med begrepp och sammanhang för att eleverna ska klara av faktatexter. Här kommer framförallt SO:n att arbeta med modellen The Big Five. Läxläsning kommer att erbjudas av ordinarie personal två eftermiddagar per vecka. Kommunens förstelärare inom grundskolan kommer att stötta och fortbilda övriga lärare inom många områden, allt från kärnämnen till Lärares ledarskap i klassrummet. En av de största utmaningar vi har är att få elever som har stor skolfrånvaro att komma till skolan. Här pågår ett samarbete med socialtjänsten som vi hela tiden försöker utveckla. 6

1.2 Värdegrunden Ferlinskolan mål har under året varit följande: Alla elever. känner lust att gå till skolan känner sig trygga i skolan känner att de har arbetsro i skolan 1.2.1. Måluppfyllelse Vi har inte nått målen fullt ut men resultatet ser bra ut. I princip alla elever (98 %) känner sig trygga i skolan och arbetsron har förbättrats. De flesta upplever att vi haft ett år med lugn och god stämning där olika gemensamma aktiviteter anordnade av elevrådet varit viktiga för gemenskapen. 1.2.2. Kriterier på måluppfyllelse Måluppfyllelsen har mätts genom att mentorerna varje termin genomfört ett enskilt trygghetssamtal med varje elev. Eleverna har också anonymt fått besvara en trygghetsenkät. Vidare diskuteras innehållet i klass- och elevrådsprotokoll regelbundet. Utvecklingssamtalen två gånger per läsår ger också viktig information om elevernas åsikter om hur värdegrundsuppdraget har hanterats. Alla elever i åk 7-9 har dessutom svarat på nedanstående skolenkät. Resultaten finns redovisade i procent. Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls 1. Jag känner mig trygg i skolan 80,9 % 16,8 % 0,6 % 1,7 % 2. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 3. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas synpunkter 4. Jag vet vad jag skall kunna för att nå målen i de olika ämnena 5. Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver. 6. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 7. Mina lärare förväntar sig att jag skall nå målen i alla ämnen 8. Jag upplever att jag får arbetsro på lektionerna 12,1 % 30,6 % 43,4 % 13,9 % 21,4 % 64,7 % 10,4 % 3,5 % 23,7 % 61,3 % 11,5 % 3,5 % 44,5 % 48,0 % 6,9 % 0,6 % 40,5 % 45,6 % 13,3 % 0,6 % 48,6 % 43,4 % 6,8 % 1,2 % 18,5 % 63,6 % 16,2 % 1,7 % 7

1.2.3. Förbättringar inför nästa läsår För att fortsätta öka arbetsron på lektionerna kommer vi att satsa vidare på lärarnas ledarskap i klassrummet. Detta kommer att ske både på arbetslagstid, fortbildningsdagar och vid de didaktiska klassrumsbesök som rektor gör. Dessutom kommer de Förstelärare som finns i kommunen att stötta kollegor i deras utveckling av sitt ledarskap i klassrummet. Vi kommer också att skärpa de ordningsregler som är gemensamma. Det handlar framförallt om att införa mobiltelefonförbud under lektionstid då vi sett att telefonerna tagit fokus från undervisningen. När det gäller trygghet kommer vi att utöka vuxennärvaron genom att ha en person anställd i biblioteket som då kommer att kunna hålla öppet hela dagen. 1.3 Inflytande och delaktighet Ferlinskolan mål har under året varit följande: Alla elever. känner att skolarbetet gör dem så nyfiken att de får lust att lära sig mer upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas synpunkter känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö 1.3.1. Måluppfyllelse Den skolenkät som genomförts med alla elever visar att endast 43 % av eleverna uppger att skolarbetet för det mesta gör dem nyfikna så att de får lust att lära sig mer. Detta är i stort sett samma resultat som året innan. När det gäller de två övriga målen visar det sig att 86 % av eleverna upplever att lärarna i stort sett alltid tar hänsyn till elevernas synpunkter.(se tabell ovan under punkten trygghet) Detta är en ökning med fyra procentenheter jämfört med året innan. 1.3.2. Kriterier eller bevis på måluppfyllelse Alla elever i åk 7-9 har svarat på en skolenkät (se resultat ovan) När det gäller elevernas inflytande över sin undervisning har detta varit stående punkter både på elevrådsmöten, klassråd och i de didaktiska samtal som rektor haft med lärarna efter sina klassrumsbesök. I sin undervisning har pedagogerna också kontinuerligt haft samtal om vad inflytande och den demokratiska processen innebär. 1.3.3. Förbättringar inför nästa läsår För att försöka väcka eleverna nyfikenhet så att de får lust att lära sig mer kommer vi att arbeta för att ge eleverna ännu mer inflytande och delaktighet i undervisningen. Det kan handla om att jobba med olika teman och att variera undervisningsmetoder. Genom att eleverna har egen dator kommer möjligheten att arbeta på andra sätt att öka vilket kan bidra till en öka motivation och lust. I flera ämnen kommer man att arbeta med webbaserat material för att förändra undervisningen. Med lektionspasset IUP-tid kommer varje elev att utifrån sin IUP ha inflytande över vad man vill arbeta mer med. 8

1.4 Skola - arbetsliv Ferlinskolan mål har under året varit Alla elever är nöjda med sin prao och ökar sin kunskap om arbetslivet Deltagande av representant från näringslivet i föräldramöte för åk 8 under vårterminen Eleverna får ökade kunskaper om utbildningsmöjligheter i Filipstads kommun 1.4.1. Måluppfyllelse Elever i åk 8 och 9 har varit ute på prao hos olika företag i kommunen. De flesta har varit nöjda med sin tid ute i arbetslivet. Någon representant för näringslivet fanns inte med på vårens föräldramöte i åk 8. Samverkan har skett med Bergsskolan, vilket har bidragit till ökad kunskap om denna utbildningsmöjlighet. 1.4.2. Kriterier eller bevis på måluppfyllelse Eleverna har efter sina praoperioder berättat för varandra om de företag de besökt för att övriga elever ska få mer kunskap om arbetsmarknaden i kommunen. Bergsskolans studentkår har stått för läxläsning efter skoltid en gång per vecka. Antalet elever som deltog i läxläsningen var ca: 5 elever/vecka och minskade i slutet på vårterminen trots att mellanmål erbjöds. 1.4.3. Förbättringar inför nästa läsår För att få information om utbildningsmöjligheter i kommunen kommer information att ges redan till elever i åk 8. Förutom praon kommer elever att möta olika yrkesgrupper på skoltid. Representanter för näringslivet kommer att bjudas in till föräldramöten. 9

1.5 Vårdnadshavarnas uppfattning av sina barns skola För att undersöka i vilken mån vårdnadshavarna är nöjda eller missnöjda med sina barns skola och dess verksamhet har vi bett vårdnadshavarna i åk 7 och 9 besvara en enkät med tre frågor. Svarsalternativen utgörs av en skala från ett till tio där tio står för i högsta grad nöjd och ett för inte alls nöjd. Resultaten redovisas nedan i punkterna 1.5.1 1.5.3. 1.5.1 Om du tänker på ditt barns skola i sin helhet hur nöjd är du då med dess verksamhet? 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommentar: Som tabellen visar är det stora variationer mellan olika vårdnadshavares uppfattning. Huvuddelen av vårdnadshavarna är dock ganska nöjda. 1.5.2 Hur väl uppfyller skolan och dess verksamhet de förväntningar du haft? 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 10

Kommentar: Som tabellen visar är det stora variationer mellan olika vårdnadshavares uppfattning. Huvuddelen av vårdnadshavarna tycker att vi uppfyller förväntningarna. 1.5.3 Tänk dig en perfekt skola. Hur nära ett sådant ideal, tycker du, att ditt barns skola kommer? 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommentar: Vad tänker man på i relation till perfekt skola. Det redovisade resultatet är, utifrån mängden möjliga variabler, svårt att dra någon slutsats av, även om man kan se att en majoritet av vårdnadshavarna tycker att vi närmar oss ett sådant ideal. 11