Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Relevanta dokument
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Strategier mot skadegörare i ärter

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

De skånska odlingssystemförsöken

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Ekologisk produktion lantbruk

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Förgröningsstöd. Neuvo 2020 Hösten Materialet bygger på den information som var tillgänglig vid tidpunkten för presentationen.

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Kan samodling med ärt och havre minska problem med ärtrotröta (Aphanomyces euteiches)?

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

Uthålliga odlingsformer försök med ekologisk och konventionell odling i 18 år

A changing climate för Findus Grönsaker

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Frö- och Oljeväxtodlarna

Det här gäller för träda och vall 2017

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Demo-rutor av aktuella jordbruksgrödor

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Grund- och förgröningsstöd

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

Värdet av honungsbins pollinering

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Biologisk markkartering

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Biogas och rötrest i ekologiska odlingssystem. Slutrapport KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Potatiskräfta samt Rotgallnematoderna Meloidogyne Chitwoodi och M. Fallax Karantänskadegörare

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Att sätta värde på kvalitet

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Biologisk markkartering av patogener

Patogena svampar (och närbesläktade)

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Förgröningsstöd. Utbildning för ansökan om jordbrukarstöd

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Gårdsstöd och förgröningsstöd

Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Inför 2018: De 5 mest lönsamma sorterna kommer från KWS! SEEDING THE FUTURE SINCE 1856

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2007

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Transkript:

Ärtrotröta Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Brandsberga gård/sbu AB

Aphanomyces euteiches orsakar ärtrotröta Ser ut som en svamp Har mycel, men är närmare släkt med alger Infekterar rötter med simmande zoosporer Bildar långlivade oosporer Kan överleva länge i jord (10-20 år)

Foto

Gynnande faktorer och grundläggande motåtgärder: Vattenmättade förhållanden Ordna en bra dränering Undvik jordpackning Strukturgynnande åtgärder Ofta återkommande värdväxt Planera växtföljden och tänk långsiktigt

Ärt Värdväxter för Aphanomyces euteiches i Sverige Vicker, sötväppling och grön böna infekteras till viss grad och bibehåller smittan i jorden Ej värdväxter Rödklöver, vitklöver, persisk klöver, lusern, kärringtand, lupin, åkerböna Jens Levenfors, 2003

Övrigt i ämnet värdväxter Ärtrotröta orsakas av Aphanomyces euteiches Rotbrand på sockerbetor orsakas av Aphanomyces cochlioides Två olika arter som trivs i samma jordar och gynnas av vatten Men har olika värdväxter!

Foto Lars Pe

Växtföljdsstrategier med hänsyn till ärtrotrötan Vilket smittotryck finns i jorden? osäker? testa jorden Frisk jord eller lågt smittotryck: 6-8 år mellan ärter på känsliga jordar Kortare växtföljd möjligt på kalciumrika jordar av typ Baltisk sydvästmorän i Skåne Högt smittotryck: Odla inte ärter eller annan värdväxt förrän smittan minskat, kanske efter 10 år

Hur förändras jordsmittan vid odling av ärt? Nederbördsberoende Hög marksmitta och mycket regn ger stor uppförökning Hög marksmitta och torra förhållanden kan ge liten uppförökning Men låg marksmitta och mycket regn kan ibland ge stor uppförökning

Odlingssystemförsöken i Skåne Genomsnittliga ärtrotröteindex över respektive växtföljd inför odlingsåret 2001 och kärnskörd för ärt (A, B, E) och ärt/havre (C, D) under åren 1987-2001 Bollerup Önnestad Östra-Ljungby Index 2001 *Kärnskörd Index 2001 dt/ha Led Index 2001 *Kärnskörd dt/ha *Kärnskörd dt/ha A 72 34,1 51 37,0 59 22,1 B 76 36,0 38-59 24,0 C 48 35,7 39 38,2 33 26,0 D 42 35,7 40 36,9 37 25,5 E 67 29,1 53 27,0 48 20,9 A = Konventionellt utan kreatur B = Konventionellt med kreatur C = Ekologisk biodynamisk, med kreatur D = Ekologisk övriga former, med kreatur E = Ekologisk övriga former, utan kreatur * Från T. R. Pedersen, SJV

Ärtrotrötans effekt på skörden i odlingssystemförsöken Fält med ärtrotröteindex > 15 i genomsnitt 22% lägre skörd enligt mångåriga tester av jordar för konservärtsodling Genomsnittliga kärnskördar på de tre försöksplatserna 1987-2005 Växtföljd A ärt *Kärnskörd dt/ha (med ärtrotröta) 30,2 Möjlig kärnskörd dt/ha (utan ärtrotröta) 38,7 B ärt 31,5 40,4 E ärt 25,5 32,7 *Från T. R. Pedersen, SJV

Övriga åtgärder vid hög marksmitta med varierande effekt Sanerande gröngödslingsgrödor Odling och nedbrukning av oljeväxter med hög glukosinolathalt som bildar isothiocyanat exv sareptasenap havre Toleranta ärtsorter i framtiden? Kuriosa: Svinflytgödsel strax före sådd kan minska angrepp Olika toxiska gaser kan bildas beroende på ph i jorden Men N-fixeringen avtar eller upphör vid hög N-tillgång

Slutord Håll koll på smittoläget i jorden Testa jorden Gräv upp rötter i ärtfältet för att ha koll på uppförökningen Friska rötter är alltid vita! Tänk långsiktigt - undvik uppförökning Sanering kan ta många år