Uppföljningsprocess 2016 Delårsrapport per april 2016 Landstingsstyrelsens rapport till Landstingsfullmäktige

Uppföljningsprocess 2016 Delårsrapport per april 2016 Landstingsstyrelsens rapport till Landstingsfullmäktige Antas av Landstingsstyrelsen 2015-06-07

1. INLEDNING... 3 2. LANDSTINGSSTYRELSENS SAMLADE BEDÖMNING... 3 3. UPPFÖLJNING AV ARBETET UTIFRÅN LANDSTINGETS MÅL... 8 3.1 LANDSTINGSSTYRELSEN SOM DRIFTSNÄMND... 8 3.1.1 Sammanfattning... 9 3.1.2 Måluppfyllelse... 9 3.2 SAMMANFATTANDE BESKRIVNING AV NÄMNDERNAS MÅLUPPFYLLELSE... 11 3.2.1 Hälso- och sjukvårdsnämnden... 11 3.2.2 Nämnden för funktionshinder och habilitering... 13 3.2.3 Nämnderna för folkhälsa och primärvård... 13 3.2.4 Samverkansnämnden... 15 3.2.5 Patientnämnden... 15 3.2.6 Folkhögskolestyrelsen... 15 3.2.7 Måltidsnämnden... 16 3.2.8 Kostnämnden... 16 4.1 AKTIVT MOTARBETA VÅLD I NÄRA RELATIONER... 17 4.2 AKTIVT ARBETA FÖR ATT MOTVERKA ÖKAT RISKBRUK AV ALKOHOL... 17 4.3 FÖRBÄTTRA BEHANDLINGSLINJER FÖR ATT VÅRDKEDJAN SKA VARA ENKEL, LOGISK OCH TYDLIG FÖR PATIENTEN... 19 4.4 UTVECKLA ÄLDREHÄLSOVÅRD I PRIMÄRVÅRDEN... 20 4. 5 UPPDATERING AV FASTIGHETSPLANEN... 20 4.6 FÖRDJUPAD SAMVERKAN MED KOMMUNERNA... 20 4.7 TA TILLVARA ALLA MEDARBETARES KOMPETENS... 21 4.8 UPPRÄTTA INVESTERINGSPLAN OCH ANSVARA FÖR ATT INVESTERINGSUTGIFTERNA LIGGER INOM RAMEN FÖR FASTSTÄLLDA AVSKRIVNINGSNIVÅER... 22 4.9 FÖRDELA DE RIKTADE STATSBIDRAGEN... 22 5. EKONOMI... 23 5.1 PERIODENS RESULTAT... 23 5.2 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER... 23 5.3 SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG... 25 5.3.1 Skatteintäkter... 25 5.3.2 Generella statsbidrag... 25 5.3.3 Finansnetto... 26 5.4 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH BALANSKRAVSRESULTAT... 26 5.7 BOLAG INOM LANDSTINGSKONCERNEN... 27 5.8 REDOVISNINGSPRINCIPER... 28 5.8.1 Sammanställd redovisning... 28 5.8.2 Jämförelsestörande poster... 28 5.8.3 Intäkter... 29 5.8.4 Kostnader... 29 5.8.5 Gränsdragning mellan kostnad och investering... 29 5.8.6 Finansiella tillgångar... 29 5.8.7 Anläggningstillgångar... 30 5.8.8 Omsättningstillgångar... 30 5.8.9 Avsättningar... 30 5.8.10 Panter och ansvarsförbindelser... 30 BILAGA 1 REDOVISNING AV INTERN KONTROLL LTS... 32 BILAGA 2 MÅLUPPFYLLELSE... 37

1. Inledning Landstinget i Västerbotten upprättar som en del av den centrala uppföljningsprocessen en årsredovisning och två delårsrapporter per år. Delårsrapport per april 2016 är landstingsstyrelsens första uppföljningsrapport för året till landstingsfullmäktige. I rapporten presenteras utveckling inom de av fullmäktige identifierade målområdena och de ekonomiska trenderna i verksamheten per 30 april 2016. I delårsrapport per april redovisas landstingsstyrelsens samlade bedömning av styrelsens och nämndernas måluppfyllelse vid årets slut. En prognos för måluppfyllelse vid årets slut för styrelsen som driftsnämnd redovisas i ett avsnitt varefter en sammanfattande prognos av övriga nämnders måluppfyllelse vid årets slut ges. Därefter ges en uppföljning av de riktade uppdragen som landstingsfullmäktige har gett till styrelsen. Slutligen presenteras det ekonomiska utfallet för perioden januari till och med april samt en prognos för det ekonomiska resultatet vid årets slut. Delårsrapporten är en uppföljning av de målvärden som enligt styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner ska redovisas per april. 2. Landstingsstyrelsens samlade bedömning Västerbottens läns landsting arbetar utifrån visionen År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Landstinget har fyra övergripande målområden som är satta med utgångspunkt i landstingets uppdrag och vision. Målen är långsiktiga och styrande för samtliga verksamheter. För varje målområde har fullmäktige angett strategier som ska vara vägledande i arbetet samt riktade uppdrag till styrelse och nämnder som de ska utföra under planperioden. Det samlade underlaget från styrelsen, nämnder, och övriga verksamheter visar att den ekonomiska utveckling med kraftigt ökad kostnadsutveckling som kunde ses under 2015 har brutits och åtgärder ses ge effekt. Landstingsstyrens samlade bedömning för ekonomiskt utfall och måluppfyllelse är att det bitvis kommer att vara svårt för nämnderna att nå en budget i balans och samtidigt nå samtliga mål för 2016. Inte minst ses tillgängligheten som ett område där generationsväxling och kompetensförsörjningsproblematik i begränsar möjligheten att nå målen. Landstingsstyrelsen noterar med oro att produktionen även gått ned vilket är en utveckling som bevakas noga. Det krävs fortsatt kraft för att fullfölja och nå långsiktig effekt i de åtgärder som vidtagits. Inte minst för att åstadkomma en permanent uppbromsning av kostnadsutvecklingen när verksamhetskritiska funktioner sätts på prov. Styrelsen kommer att fortsätta ha en tät resultatbevakning och återkommande dialog med främst hälso- och sjukvårdsnämnden för att balansera uppdrag mot kostnader. Måluppfyllelse I verksamhetsplanen för landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och nämnden för funktionshinder och habilitering har målområden, strategier och uppdrag i landstingsplanen definierats och omsatts till 25 målvärden för 2016 som skall följas per april. För de målvärden inom fullmäktiges övergripande målområden som angetts för uppföljning på delår per april prognostiserar driftsnämnderna att 12 målvärden, 50 procent kommer att nås och 12 mål prognostiseras inte att nås. Ett mål är inte möjligt att följa upp vid första

delårsrapporteringen, då indikatorn p.g.a. av dess karaktär inte mäts förrän i årsrapporten. Det har därför räknats bort från sammanställningen ovan. Landtingsstyrelsens måluppfyllelse liknar den vid samma period 2015. Av totalt 8 målvärden har 3 prognostiserats vara uppfyllda vid årets slut. Det vi ser är att målområdet god och jämlikt vård ser ut att uppfyllas till 60 % och det beror främst på arbetet med att förbättra tillgängligheten via e-hälsa. Arbetet fortsätter med tillgängligheten och vi ser en variation mellan enheterna rörande patienter som täcks av vårdgarantin. Gällande de riktade uppdrag som lämnats till landstingsstyrelsen förväntas alla uppdrag genomföras under året. Hälso- och sjukvårdsnämnden har gått från 50 % prognostiserad måluppfyllelse förra året till närmare 60 % vilket är glädjande. Positivt är att tre av fyra mål som beräknas nås vid årets slut inom området Attraktiv arbetsgivare. Bland annat har antalet heltidstjänster ökat och för kvinnor gäller det 2 % enheter respektive 1 % enhet för män. Tillgängligheten i hälso- och sjukvården ligger på ungefär samma nivå som föregående år vad gäller besök till läkare, som i snitt uppfylls till 80 procent inom vårdgarantin. Detsamma gäller åtgärder/operationer där vårdgarantin uppfylls till 70 procent. En rad åtgärder vidtas i verksamheterna för att klara tillgänglighetsmålen och det är glädjande att tillgängligheten till besök inom specialistvården förbättras. Nämnden ser samtidigt glädjande att andel patienter inom specialisttandvården uppnår uppsatt målvärde (95 %) Endast en av sex specialiteter klarar inte målvärdet, då tillströmningen av patienter varit osedvanligt stort under en viss tid. Nämnden för funktionshinder och habilitering prognostiserar i april en måluppfyllelse på cirka 75 procent, en ökning jmf förra året, och landstingsstyrelsen ser positivt på att tillgänglighetsmålen prognostiseras uppnås vid årets slut. Styrelsen noterar samtidigt att nämndens prognos för budget i balans vid årets slut är negativ beroende på den pågående omstruktureringen av Hjälpmedel Västerbotten där viss fördröjning kan uppstå vad gäller planerade effektiviseringar och omstruktureringar. I övrigt visar verksamheterna positiva resultat per den sista april 2016. Tillgänglighet Tillgängligheten i primärvården skiljer sig mellan områdena. Styrelsen noterar 77 % av patienterna inom landstingets primärvård täcks av vårdgarantin, antal nybesök hos läkare inom 7 dagar av antal läkarbesök, där målet är uppsatt till 94 %. Det finns en viss variation mellan enheterna (49 % - 95 %). Två enheter når målvärdet och vi ser inga skillnader som visar på mönster som kan relateras till geografiska länsdelar. Fluktuationer avseende stafettillgång anses som en bakomliggande orsak till låg tillgänglighet. Andra orsaker kan vara läkarvakanser och strikta prioriteringar. För vissa enheter uppges felaktiga bokningsunderlag som kan bidra till en statistiskt låg tillgänglighet. Vad beträffar antal besvarade samtal samma dag som patienterna har ringt in har vi en mindre minskning på 1 % enhet. Nuvarande svarsfrekvens är 80 % med ett mål på 94 %. Även här finns en stor variation mellan enheterna (51 % - 100 %). Sex enheter når målvärdet och inga skillnader som visar på mönster som kan relateras till geografiska länsdelar.

Låg telefontillgänglighet beror enligt verksamheten huvudsakligen på hög frånvaro och/eller ökad belastning avseende migranthälsa under perioden. I samband med delårsrapport 1 har hälsocentralernas arbete med flyktingar och asyler följts upp. Det stora antalet asylsökande från 2015 har påverkat vården, men de lokala skillnaderna är stora. De akuta behoven har tillgodosetts genom att bla omfördela resurser vilket bla haft en negativ påverkan på tillgängligheten. Medborgarnas tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster har förbättrats ytterligare. Arbetet med utvecklingen av e-hälsa är ett stort steg i denna process. Trenden är att vi fortsätter att ha en hög svarsfrekvens 2016 vilket är en förbättring av föregående år. Vi har fler samtal att hantera jämfört med andra år och 4484 fler besvarade samtal än under samma period 2015. Trots denna trafikökning är vi fortfarande uppåtgående och vi når idag våra nationella tillgänglighetsmål. Tyvärr är det inte möjligt att könsfördela inkommande samtal. Denna positiva utveckling beror på långsiktig planering och medvetet avsatt tid för utbildning, uppföljning och struktur kring sjuksköterskornas arbete. Personalen är välutbildad i systemen och det beslutsstöd vi använder vilket skapar en trygghet i att jobba med vår samtalsprocess. Resultatet är att vi hanterar fler samtal än någonsin med samma bemanning och producerar samma kvalitet som tidigare men på kortare tid per samtal. Ytterligare tillgänglighetsmål rörande Vårdguidens webbplats uppvisar en positiv trend. Antal besök i snitt per invånare och år ligger på 8,3 sessioner per invånare i snitt. Målet är uppsatt till 8.2 och delårets resultat är en ökning med 15 % jämförande samma period 2015. Styrelsen ser positivt på att samtliga mål, 3 av 3, som rör E-hälsa förväntas nås under året. Produktion Produktionen uttryckt i viktade vårdtjänster har minskat med 1,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet vårdtillfällen minskar med 6,1 procent medan vårddagarna minskat med 9,5 procent. Det innebär att medelvårdtiden också minskar och uppgår till 5,5 dagar. En del av förklaringen till minskningen i slutenvård återfinns i färre vårdtillfällen från regionen men konsumtionen av slutenvård har även minskat hos länets befolkning. Det är ett resultat av förflyttning av vård från den slutna vårdformen till den öppna i form av fler sjukvårdande behandlingar. Vårdtyngden i slutenvård har ökat väsentligt under 2016 och då främst inom områdena barn, infektion och cancer. Läkarbesöken har minskat med 4,3 procent medan sjukvårdande behandlingar ökat med 6,7 procent. Läkarbesöken minskar med 4,3 procent medan sjukvårdande behandlingar ökar med 4,6 procent. Produktiviteten har minskat med 3 procent vilket förklaras av såväl ökade kostnader som minskande produktion. Den genomsnittliga beläggningen på länets sjukhus har under perioden varit 95 procent, vilket är i nivå med motsvarande period de senaste åren. Produktionen i Tandvården har ökat med 3,2 procent och produktiviteten med 2,2 procent. Ekonomisk årsprognos 2016 Landstingsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden har i sina planer och budgetar för 2016 konstaterat att de ekonomiska förutsättningarna är fortsatt tuffa de närmaste åren. De

ekonomiska målen under planeringsperioden ska uppnås genom effektiviseringar samt genom riktade reduceringsåtgärder och riktade satsningar. I förhållande till 2015 års budget har verksamhetens kostnadsbudget för 2016 reducerats med ca 54 miljoner kronor genom riktade åtgärder, exkluderat index. Dessutom har verksamheten arbetat fram åtgärder för att klara sin budget som sammantaget uppgår till ca 110 miljoner kronor. Inriktningen på de sammalde aktivitetsplanerna på 160 miljoner fördelad redovisas i avsnitt 5.2. Med den upptrappning av både kort- och långsiktiga åtgärder som skett och kommer att ske är bedömningen att en förbättring av nettokostnadsutvecklingen ska under de kommande tertialen. Trots detta är prognosen att delar av budgetavvikelsen som finns per april inte kommer att hämtas upp, men att kostnadsutvecklingen bromsas upp och budgetavvikelsen per månad minskar. Prognosen är en budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnad på 200 miljoner kronor. Målet är att vid årets slut hamna på en nettokostnadsutveckling på 1,5 procent. Om den målsättningen uppnås beräknas budgetavvikelsen i verksamheten och för landstinget totalt bli som framgår av följande sammanställning. Årsprognosen för landstingets skatteintäkter är en avvikelse mot budget med minus 14 miljoner kronor medan de generella statsbidragen lämnar ett mindre överskott på 43 miljoner kronor. Överskottet inom generella statsbidrag förklaras av flyktingbidrag och läkemedelsbidrag. Om målsättningen uppnås beräknas budgetavvikelsen i verksamheten och för landstinget totalt bli som framgår av följande sammanställning. Resultatbudget VLL Års-budget Utfall april Avvikelse tom april Prognos utfall Prognos avvikelse Verksamhetens nettokostnader - prognos kostnadsutveckling 1,5 % 7 151 2 582-114 7 351-200 Skatteintäkter -5 761-1 916-5 -5 747-14 Generella statsbidrag -1 527-523 14-1 570 43 Finansnetto 37 11 4 11 26 Summa VLL 100-101 -145 Budgeterad nettokostnadsutveckling VLL- justerat för AFA -1,3% Utfall kostnadsutveckling tom april VLL - justerat för AFA 2,9% Prognos kostnadsutveckling VLL 1,5% Med beaktande av ovanstående bedöms årsprognosen för 2016 bli ett resultat på minus 45 miljoner kronor och en budgetavvikelse på 145 miljoner kronor. Riskanalys Ekonomiska framtidsbedömningar är alltid förknippade med osäkerhet om förutsättningarna i form av den ekonomiska utvecklingen i stort. Landstingets resultat har de senaste åren påverkats av tillfälliga återbetalningar av AFA åren 2012 och 2013 och en skattehöjning med 50 öre 2014. Skattehöjningen tog också höjd för att klara bortfallandet av statsbidrag för 2015 och 2016. Samtidigt har landstinget under denna period haft bra kontroll på kostnadsutvecklingen, med en i nationell jämförelse låg nettokostnadsutveckling, förutom

2015 som slutade på 5,8 procent. Sammantaget har landstinget åren 2012-2015 har redovisat ett bra resultat med tillsammans cirka 334 miljoner kronor enligt balanslagstiftningen. Landstingstyrelsen noterar att verksamheten har fortsatt arbeta med de kortsiktiga och långsiktiga förbättringsåtgärderna för att stärka det ekonomiska läget. Även fortsatt arbete med de egna aktivitetsplanerna sker och planeras ge större effekt under senare delen av året. De närmaste månaderna kommer att visa om kostnadsutvecklingen inom personal fortsätter på låg nivå. Den del av underskott som påverkas av kostnader för länspatienters vård i andra landsting samt lägre regionintäkter än planerat kan inte påverkas på kort sikt. Till detta kommer även merkostnader för inhyrd personal och den höga kostnadstakten för nya läkemedel där bedömning är att dessa områden kan avvika mot budget. Det är ytterst angeläget att uppbromsningen av kostnadsutvecklingen fortsätter och verksamhetens nettokostnader närmar sig budget. Landstingsstyrelsen vill påtala att den ekonomiska situationen inte kan lösa med hjälp av skattehöjningar eller justeringar i budgeten.

3. Uppföljning av arbetet utifrån landstingets mål Landstingsstyrelsen redovisar den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret till sin verksamhet och till landstingsfullmäktiges särskilda uppdrag (måluppfyllelse redovisas i tabellform i bilaga 3). Av sammanlagt åtta målvärden som ska rapporteras per april bedömer styrelsen att målet kommer att uppfyllas för tre samt ej nås för fyra. Ett av målen är delvis uppfyllt. Primärvårdens verksamheter har haft ett fortsatt ansträngt läge relaterat till bemanningsproblematik i delar av verksamheten. Åtgärder har vidtagits på verksamhetsnivå och landstingsstyrelsen har i början av året fattat beslut om en handlingsplan för kompetensförsörjning inom primärvård i egen produktion. Effekt av åtgärderna tros synas redan andra tertialen 2016. Inom verksamhetsområde service fortsätter arbetet med att säkerställa ändamålsenlighet i lokaler och även nå målen med minskade verksamhetsytor. Under året har en lång rad projekt inletts för att förändra lokalnyttjandet på våra sjukhus och närliggande verksamheter. Ett antal mindre objekt har sålt eller rivits vilket bidragit till en minskning av antalet ägda kvadratmeter. 3.1 Landstingsstyrelsen som driftsnämnd I det följande redovisas en prognos för måluppfyllelse vid årets slut för de målvärden som landstingsstyrelsen fastslagit i sin verksamhetsplan för 2016. Detta avser målvärden inom fyra av landstingets övergripande mål: Bättre och jämlik hälsa, God vård, Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare samt God hushållning. Framställningen är uppdelad per målområde och för att indikera prognostiserad måluppfyllelse anges vid varje målvärde en färg. Grönt anger en bedömning om att målvärdet kommer att uppfyllas eller uppfyllas till största delen och rött pekar på en större avvikelse från målvärdet och att förbättringar krävs. Den vita rutan indikerar att exakta målvärden saknas för den aktuella perioden, vilket medför att måluppfyllelsen inte kan prognostiseras. Färgmarkeringar Prognosen är att målet kommer att uppfyllas eller uppfyllas till största delen (>95%) Prognosen är att det kommer att vara störe avvikelser från målet Underlag för prognos saknas

3.1.1 Sammanfattning Landstingsstyrelsen redovisar den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret till sin verksamhet och till landstingsfullmäktiges särskilda uppdrag. Av sammanlagt åtta målvärden som ska rapporteras per april bedömer styrelsen att målet kommer att uppfyllas för tre samt ej nås för fyra. I denna delårsrapport per april 2016 kan ingen bedömning göras för ett mål då indikatorn p.g.a. dess karaktär inte mäts förrän i årsrapporten. För de områden där delårsrapporteringen visar på en prognostiserad låg måluppfyllelse kommer styrelsen att vidta åtgärder för att säkerställa en högre grad av måluppfyllelse vid årets slut. Det är viktigt att framhålla att styrelsen även följer verksamhetens utveckling löpande under året i samband med de månadsrapporter som delges nämnden. 3.1.2 Måluppfyllelse Målområde: Bättre och jämlik hälsa Mål 2016 Mått Målvärde 2016 Måluppfyllelse april 2016 Jämställdhet och Andel av jämlikhet ska personstatistikbas 80 % 19 % genomsyra erade målvärden landstingets som redovisas styrdokument könsuppdelat i delårs- och årsrapporter för LTS, HSN och NFH Fördelning män/kvinnor Uppgifter kan Prognos för måluppfyllelse kommer inte att uppnås Hälsoriskfaktorer hos befolkningen ska minska genom förebyggande folkhälsoarbete Andel kallade till gynekologisk cellkontroll >90% Kan ej mätas per april Målområde: God och jämlik vård Mål 2016 Mått Målvärde 2016 Patienterna ska få vård inom rimlig tid Antal besvarade samtal samma dag per telefonnummer i förhållande till inkommande samtal per telefonnummer Måluppfyllelse april 2016 94 % 80 % av inkommande samtal besvaras samma dag Andelen besvarade samtal har totalt minskat med 1 % enhet. Fördelning män/kvinnor Uppgifter kan Prognos för måluppfyllelse kommer inte att uppnås

Andel nybesök hos läkare inom 7 dagar av antal läkarbesök 94 % 77 % av patienterna inom landstingets primärvård får träffa läkare inom 7 dagar. Uppgifter kan kommer inte att uppnås Medborgarnas tillgång till hälsooch sjukvårdstjänster ska förbättras genom fortsatt utveckling av e-hälsa Antal besök i snitt per invånare och år på 1177 Vårdguidens webbplats Andelen av alla inkommande invånarsamtal till 1177 Vårdguiden på telefon (Sjukvårdsrådgivni ngen) som besvaras Antalet telemedicinska besök i primärvården 8,2 8,3 sessioner per invånare och år i snitt. (En ökning med 15 % jmf samma period 2015) kännedomsmä tning i vårdbaromete rn visar att 66 procent av de svarande kvinnorna känner till 1177.se medan motsvarande siffra för män ligger på 46 procent. 85 % 89 % Uppgifter kan 620 201 första tertialen. (Minskning med 15.2% jmf med 2015) Uppgifter kan kommer att uppnås kommer att uppnås kommer att uppnås Målområde: Aktiv och innovativ samarbetspartner Mål 2016 Mått Målvärde 2016 Landstingets Summan av ägda 605 000 energianvändning och hyrda kvm och lokalytor ska lokalytor minska (bruksarea) Måluppfyllelse april 2016 Ytor per april 2016: 625 165 kvm Fastighetsutvecklingsplanen ger inriktning och möjlighet till fortsatt minskning. Fördelning män/kvinnor Uppgifter kan Prognos för måluppfyllelse kommer att uppnås

3.2 Sammanfattande beskrivning av nämndernas måluppfyllelse Verksamhetens nettokostnader för alla nämnder totalt redovisar till och med april en negativ avvikelse mot budget med 114 miljoner kronor. Varav vårdintäkter och utomlänskostnader redovisar en budgetavvikelse på 32 miljoner kronor och dessa poster är svåra att hantera på kort sikt. Nettokostnadsutvecklingen ligger på 2,8 procent exklusive AFA 2015 vilket är en förbättring. Personalkostnadsutvecklingen uppgår till 1,1 procent vilken också är en förbättring jämfört med tidigare månader och förklaras bland annat av att närvarotiden har minskat med knappt 50 årstjänster i jämförelse med samma period föregående år. De riktade kortsiktiga åtgärderna samt det långsiktiga förbättringsarbetet inom personalområdet börjar visa resultat. Hälso- och sjukvårdsnämndens analys visar att den nettokostnadsutvecklingen ligger på 4 procent och inom personalkostnader ligger utvecklingen på 1 procent inkl inklusive kostnader för köp av bemanningsföretag vilket är lägre jämfört med tidigare månader. Nämnden redogör att inom personalområdet redovisas färre närvarotimmar än tidigare, trots att AT och ST tjänsterna ökat enligt plan. Även hög kostnadsutvecklingen av läkemedel påverkar det ekonomiska resultatet. Intäktstappet beror på färre remitterade patienter från regionlandstingen och för utomlänskostnaderna redovisas högre vårdtyngd inom den högspecialiserade vården. Ett långsiktigt arbete pågår för att hantera regionintäkterna och utomlänskostnaderna. Landstingsstyrelsens nettokostnadsutveckling ligger på 1,4 procent och budgetavvikelsen uppgår till 34 miljoner kronor eller 3,4 procent. De ekonomiska problemen är de tidigare kända med merkostnad för köp av hyrläkare inom primärvården. Dessutom redovisas budgetavvikelse inom sjukresor, informatikområdet samt för avskrivningar. Positivt är att kostnaderna för hyrläkare totalt inom landstinget endast stiger marginellt detta år utan i stort ligger kvar på samma nivå som föregående år, bruttokostnaden är ca 50 miljoner kronor. Det långsiktigt arbete med att rekrytera och utbilda egna läkare visas på resultat, ökning av AT- och ST tjänster från 2014 är ca 50 nya årstjänster. 3.2.1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret till sin verksamhet och till landstingsfullmäktiges särskilda uppdrag (måluppfyllelse redovisas i tabellform i bilaga 3). Av sammanlagt 13 målvärden som ska rapporteras per april bedömer nämnden att målet kommer att uppfyllas för sju samt ej nås för 5. Ett av målen är delvis uppfyllt. Verksamheten har fortsatt arbeta med de kortsiktiga och långsiktiga förbättringsåtgärderna för att stärka det ekonomiska läget. Även fortsatt arbete med de egna aktivitetsplanerna sker och planeras ge större effekt under senare delen av året. De närmaste månaderna kommer att visa om kostnadsutvecklingen inom personal fortsätter på låg nivå. Den del av nämndens underskott som påverkas av kostnader för länspatienters vård i andra landsting samt lägre regionintäkter än planerat kan inte påverkas på kort sikt. Till detta kommer även merkostnader för inhyrd personal och den höga kostnadstakten för nya, dyra läkemedel där nämndens bedömning är att dessa områden kan avvika mot budget. Den kraftigt ökade generationsväxling fortsätter att skapa vakansproblem inom många medicinska specialiteter, främst för läkare, specialistsjuksköterskor/ grundutbildade/

biomedicinska analytiker, vilket medfört dyra lösningar för att upprätthålla verksamheten. De ökade personalkostnaderna består i huvudsak av fördyringar vad gäller stafettläkare. Övertid och sjukfrånvaro har ökat under året. Tillgängligheten i hälso- och sjukvården ligger på ungefär samma nivå som föregående år vad gäller besök till läkare, som i snitt uppfylls till 80 procent inom vårdgarantin. Detsamma gäller åtgärder/operationer där vårdgarantin uppfylls till 70 procent. En rad åtgärder vidtas i verksamheterna för att klara tillgänglighetsmålen och det är glädjande att tillgängligheten till besök inom specialistvården förbättras. Vi ser en positiv trend gällande förstabesök som är god vid de flesta medicinska mottagningarna. Totalt erbjuds cirka 8 av 10 patienter tid inom 90 dagar. Flertalet av våra mottagningar kan idag erbjuda upp till 9 av 10 patienter tid inom 90 dagar. För åtgärder är tillgängligheten generellt sämre men inom specialiteterna thoraxkirurgi, ögonkirurgi, gynekologi och hand- och plastikkirurgi får mellan 80-100 procent av patienterna sin operation inom 90 dagar. Produktionen uttryckt i viktade vårdtjänster har minskat med 0,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Medelvårdtiden har minskat ytterligare och uppgår till 5,5 dagar i genomsnitt för nämndens verksamheter. Vårdtyngden i slutenvård har ökat väsentligt under 2016 och då främst inom områdena barn, infektion och cancer. Läkarbesöken har minskat med 4,3 procent medan sjukvårdande behandlingar ökat med 6,7 procent. Hälso- och sjukvårdnämnden har både i årsrapporten för 2015 och i verksamhetsplanen för 2016 uttryckt oro för kommande år och ser svårigheter med stora verksamhets- och personalneddragningar i en redan ansträngd verksamhet med bemannings- och tillgänglighetsproblem. Sjukfrånvaron fortsätter öka. Kvinnorna hade drygt dubbelt så stor sjukfrånvaro som männen. Den långa sjukfrånvaron fortsätter öka medan korttidssjukfrånvaron ligger på ungefär samma nivå som föregående år. En stor utmaning för landstinget är att få bukt med den ökande sjukfrånvaron och speciellt minska sjukfrånvaron på grund av stressrelaterade besvär. Den stora ökningen av sjukfrånvaron för de yngre medarbetarna är oroväckande. Analys och åtgärder måste genomföras under 2016 för att bryta utvecklingen. Eftersom verksamhetens nettokostnader redovisar en negativ avvikelse mot budget med 80 miljoner kronor aviserar nämnden stora svårigheter att uppnå balans i ekonomin 2016. Positivt är att personalkostnadsutvecklingen inkl köpta och sålda tjänster endast uppgår till 1 procent vilket är en förbättring jämfört med andra månader. En bidragande orsak till detta är att närvarotiden omräknat i tjänster redovisar en minskning med 56 årstjänster jämfört med samma period 2015. Ekonomiska prognoser är alltid förknippade med osäkerhet om förutsättningarna i form av den ekonomiska utvecklingen i stort. Utifrån ovan lämnar Hälso- och sjukvårdsnämnden en prognos på ett underskott på 150 miljoner kronor eller en nettokostnadsökning på 1 procent. Det fortsatta arbetet med att åtgärda beskrivna aktiviteter för att få kostnadsbudgeten i balans fortsätter. Inga nya verksamhetsaktiviteter planeras i nuläget.

3.2.2 Nämnden för funktionshinder och habilitering Nämnden för funktionshinder och habilitering redovisar den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret till sin verksamhet och till landstingsfullmäktiges särskilda uppdrag (måluppfyllelse redovisas i tabellform i bilaga 3). Av sammanlagt fyra målvärden som ska följas upp per april bedöms tre kunna uppnås vid årets slut. För ett målvärde är bedömningen att de inte kommer att uppnås. Årets inledande tertial har dominerats av analys av 2015 års resultat som ligger till grund för beredning av budget och plan för 2017. Nämnden noterar att måluppfyllelsen visar ett gott resultat samtidigt som det finns ett underskott mot budget inom Hjälpmedel Västerbotten. För att klara hjälpmedelsverksamhetens budgetminskning för 2015 med 5 miljoner kronor samt med ytterligare 3 miljoner kronor 2016 har en omstrukturering av verksamheten genomförts. I april 2016 samordnades hela verksamheten i Umeå med mindre serviceenheter i Skellefteå och Lycksele. Likaså har nya avtal om samverkan i hjälpmedelsprocessen knutits med kommunerna för 2016 och en länsgemensam Hjälpmedelsstrategi 2017-2021 bereds för beslut hos respektive huvudman under hösten 2016. Det pågående arbetet för att effektivisera och samordna insatserna kommer inte att ge effekt på kort sikt. Däremot kommer en utvecklad och etablerad samverkan mellan huvudmännen med effektivare hjälpmedelsförsörjning att ge effekter på längre sikt. För närvarande utgör kommunernas hjälpmedelsförskrivning 70 % och resterande 30 % förskrivs främst inom landstingets Habiliterings- och Medicincentrum. Tolkcentralen ökar antalet tolktillfällen år från år. Utvecklingen med distanstolkning går också snabbt vilket effektiviserar verksamheten som blir mer tillgänglig då det minskar timmar för transporter. Men då behovet av tolk finns dygnet runt behöver verksamheten etablera beredskapstolkar. I takt med ökad efterfrågan på utredningar inom autismspektrumtillstånd (AST) ökar också efterfrågan på habiliterande insatser. BUP har för 2016 erhållit medel för ytterligare 60 utredningar för barn och unga vilket direkt kommer att påverka behovet av habilitering. Senare år har målgruppen ökat markant och utgör ungefär 40 % av alla nya ansökningar och de flesta av dem har en relativt ny diagnos från BUP eller vuxenpsykiatri. Personer med omfattande behov av stöd för bristande kognition och kommunikation ökar också. En viss ökning av nyanlända svenskar med behov av insatser inom habilitering och rehabilitering kan också noteras. Sammanfattningsvis kan sägas att komplexiteten i de ärenden som aktualiseras och den specifika kompetens som efterfrågas medför att verksamheten idag inte kan erbjuda tillräckligt stöd till en högt prioriterad målgrupp. 3.2.3 Nämnderna för folkhälsa och primärvård Nämnden för folkhälsa och primärvård i Skellefteå- och Norsjöområdet Uppgifter lämnas per april 2015 delårsrapport om utfall av ekonomin per april samt kommentarer av resultat per april för verksamhets- och aktivitetsmålen i nämndens verksamhetsplan 2015. Nämnden har under perioden januari april 2016 haft tre sammanträden, fyra ordinarie arbetsutskott samt att arbetsutskottet i april haft tre dialogträffar med olika grupperingar av patient- och pensionärsföreningar. En fjärde träff med

patientföreningar var planerad i april men inbjudna föreningar hade svårt att närvara och flera av föreningarna skickade istället in skriftliga synpunkter. Nämnden har för år 2016 valt att, utifrån fullmäktiges två uppdrag för 2016, arbeta i två temagrupper; riskbruk alkohol samt våld i nära relationer. Nämnden bedömer att arbetet med måluppfyllelsen för 2016 redan per april 2016 kommit mycket långt. Samtliga mål ställda i nämndens verksamhetsplan 2016 är uppfyllda vid årets slut, och kan därför fortsätta sitt arbete för året som planerat utan att behöva vidta några åtgärder. Det ekonomiska resultatet visar ett överskott på 61 300 kr mot budget per april för nämndens ordinarie kostnadsställe. Nämnden för folkhälsa och primärvård i Umeåregionen Nämnden har arbetat utifrån sin verksamhetsplan med mätbara mål samt utifrån de i landstingsplanen riktade uppdragen för 2016. Nämndens samlade bedömning är att samtliga mål kommer att uppfyllas under 2016 med en ekonomi i balans. Arbetet via folkhälsoråden i kommunerna är centralt och ett viktigt forum för förebyggande folkhälsoarbete. Via folkhälsoråden har nämnden arbetat med att motverka våld i nära relationer och motverka ett ökat riskbruk av alkohol. Arbetet med dessa två riktade uppdrag har också skett via flertalet andra arenor. Nämnden har lyft synpunkter som framkommit från befolkningen via dialogmöten och övriga möten. Synpunkterna har lyfts skriftligt via underlaget och muntligt vid mötet med landstingsstyrelsen arbetsutskott. Nämnden vill också uppmärksamma behovet att arbeta förebyggande gällande rökning/tobak bland de ensamkommande barnen och ungdomarna. Budgeten visar i delårsrapporten ett ekonomiskt utfall på -75 400 från nämndens eget kostnadsställe. Då nämnden aktivt har valt att har prioritera insatser till första delåret ser nämnden inga problem med att under året få en ekonomi i balans. Nämnden för folkhälsa och primärvård i Södra Lappland Nämnden har för år 2016 valt att, utifrån Fullmäktiges två särskilda uppdrag för verksamhetsåret Våld i nära relation samt riskbruk alkohol också anta tre fokusområden, ungas psykiska hälsa, primärvård och migrerad befolkning. Nämnden konstaterar utifrån sitt arbete att området södra Lappland uppvisar högre grad av ohälsa, högre riskprofil och att kvinnor är särskilt utsatta i området. Det gäller även för kvinnor som är högutbildade. Nämnden bedömer det viktigt att samverka och föra dialog med olika aktörer i området kring ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Det är inlett ett samarbete med det nybildade Ungdomsrådet i Lycksele. Ungdomsrådet deltar i ett EU-projekt tillsammans med sina motsvarigheter i England och Norge och en återkoppling från projektet med särskilt fokus på hälsofrågorna är planerat till nämndens möte i juni. Projektet med kulturdoulor har haft ett mycket positivt utfall. Nämnden har poängterat att arbetet med kulturdoulor bör ingå i ordinarie verksamhet från 2017. Nämnden har beviljat medel ur 2015 års budget som löper vidare under 2016.

Det är beviljat medel till Storumans folkhälsoråd för att arbeta med identifierade förbättringsområden inom folkhälsan i Storumans kommun. Nämnden gör bedömningen att samtliga verksamhetsmål kommer att nås innan årets utgång och ser i nuläget ingen anledning till att vidta några extra åtgärder för att nå måluppfyllelse. 3.2.4 Samverkansnämnden Samverkansnämnden inrättades 2015. Nämndens huvuduppdrag är att med ett samordningsansvar för nämnderna för folkhälsa och primärvård bereda motioner i de frågor som rör hälsoläget, ansvara för samråd med de nationella minoriteterna samt besluta om fördelning av landstingets bidrag till frivilligorganisationerna, så kallat folkhälsobidrag. Samverkansnämnden har under perioden januari-april hållit två samråd med de nationella minoriteterna och fastställt riktlinjer för folkhälsobidrag. Nämnden redovisar ett ekonomiskt utfall i nivå med budget. Nämnden har under perioden haft ett sammanträde den 25 februari. Samråd under perioden har genomförts med sverigefinnar den 26 januari, med samer den 25 februari och med judar, romer och tornedalingar den 5 april. Nämnden bedömer att de mål som är förväntade för perioden nåtts utifrån uppställd verksamhetsplan för 2016 (VLL 2089-2015), som nämnden beslutade om den 24 november 2015. Det ekonomiska resultatet visar ett överskott på 56 800 kr mot budget per april. 3.2.5 Patientnämnden Patientnämnden gör bedömningen att beslutade aktiviteter i allt väsentligt har genomförts. För att patientnämndens kansli med fortsatt hög kvalitet ska kunna genomföra nämndens kärnuppdrag d.v.s. att ta emot och hjälpa patienter med klagomål och synpunkter, har dock kantslitets personal på grund av hög arbetsbelastning, tvingats prioritera bort eller skjuta fram vissa beslutade aktiviteter. Samt under en kortare tid anställa en handläggare på tim. Detta har varit helt nödvändigt för att klara kärnuppdraget. Under perioden januari till april 2016 har 482 ärenden registrerats. Jämfört med samma period 2015 var det 136 (39 %) fler registrerade ärenden. Personärenden har från 2014 till 2015 ökat med 41 %. Inströmningen av ärenden ser ut att under årets första 4 månader vara fortsatt starkt ökande. Det ekonomiska utfallet för perioden januari till och med april är ett överskott mot budget med 0,4 miljoner kronor. Enligt Patientnämndens bedömning finns flera kostnadsökande faktorer för 2016. Bland annat rör det sig om personalkostnader. Den stora ökningen av äranden ser inte ut att mattas av, det är heller inte eftersträvansvärt. 3.2.6 Folkhögskolestyrelsen Sedan januari 2015 har Styrelsen för Storumans folkhögskola och Styrelsens för vindelns folkhögskola gått samman och bildat en gemensam högskolestyrelse. Styrelsen bedömer att verksamheten följer de mål och riktlinjer som Folkbildningsrådet och Landstingsfullmäktige fastställt. Utbildningsverksamhetens mål om antal deltagarveckor

kommer att uppfyllas. Arbetet med samordningar av skolornas policyplaner, internkontrollplaner och ekonomiredovisningar fortsätter. Storumans Folkhögskola står inför en stor omsättning av personal under 2016. Båda skolorna har positiva studerandeflöden. Ekonomin på Storumans Folkhögskola visar på ett överskott medan Vindelns Folkhögskola har ett underskott. Båda skolorna prognostiserar ett nollresultat vid årets slut. 3.2.7 Måltidsnämnden Den gemensamma måltidsnämnden bildades i samarbete med Skellefteå kommun och ingår i Skellefteå kommuns organisation. Verksamheten startades upp i januari 2015. För perioden januari-april följer nämnden upp fyra mål och för samtliga redovisas en positiv prognos för måluppfyllelse vid årets slut. Verksamheten har under våren gjort en stor satsning på kompetensutveckling av kockar allt för att öka kreativiteten, kvalitén och minska kökssvinn. Satsningen ska också bidra till måluppfyllelse, det har varit tydligt för alla att resultatet av utbildningen ska bidra till högre NKI och HME. Enhetschefer har även fått uppdrag att följa detta via APT, medarbetarsamtal och individuellt målkort. Verksamheten arbetar med att ta fram en matsedel för barnavdelningen som ska passa kundgruppen bättre. Samarbete har inletts med Medelfors för att få hjälp med att styra matsedeln mot sju årstider. Det ekonomiska utfallet i årsprognosen är ett överskott på 1,5 Mkr och det innebär en prognostiserad avvikelse på 0,0 Mkr. En reviderad budget för verksamheten antogs vid ett extra nämndsmöte i början av året. Efter årets fyra första månader redovisas endast ett mindre underskott mot den reviderade budgeten, inkl balanserat underskott från 2015. Kostnader för arbetskraft redovisar underskott, intäkter och övriga kostnader redovisar däremot överskott mot budget. Verksamheten arbetar med ständiga förbättringar och utveckling av arbetssätt för att klara en ekonomi i balans. Bedömningen är att årets budget är i balans men det kan bli svårt att arbeta in 2015-års underskott. 3.2.8 Kostnämnden Eftersom Lycksele kommun är värdkommun har man beslutat att kostnämnden ska följa kommunens tider för redovisning. Det innebär att delårsrapporten ska tas upp i nämnden i september.

4. Arbete med fullmäktiges uppdrag 4.1 Aktivt motarbeta våld i nära relationer Det riktade uppdraget i verksamhetsplanen har inneburit att intresset för utbildningar inom området är stort. Under januari - april 2016 har grundutbildningar genomförts på ett tiotal basenheter. I grundutbildningen ingår en genomgång av landstingets vårdprogram för våld i nära relationer samt generella rutiner. Utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt inom ramen för försäkringsmedicinska utbildningar. En välbesökt (130 personer) temadag om våld i nära relationer och samarbete har genomförts i Skellefteå i mars. Inom Expertrådet för våld i nära relationer har arbetet med att ta fram rutiner för dokumentation och uppföljning påbörjats. En pilot ska genomföras av ett framtaget förslag. Kampanjen Bry Dig som uppmärksammar tidiga tecken på våldsutsatthet fortsätter under året i samarbete med Länsstyrelsen och Umeå kommun. Kampanjen har presenterats på en karriärmässa för gymnasieungdomar i Umeå och kampanjfilmen visas under april och maj på Norrtåg. Annonsering på sociala medier fortsätter också. Inom nämnden för funktionshinder och habilitering, vuxenhabilitering, implementerades framtagna riktlinjer under 2015. Ett implementeringsarbete pågår nu också inom hörsel- och synrehabilitering. Habiliteringscentrum har i samverkan med Umeå kommun arbetat med att utforma riktlinjer för ett gott bemötande och omhändertagande av kvinnor med kognitiva funktionsnedsättningar som utsätts för våld i särskilt boende. Verksamheten har också i samarbete med folkhälsoenheten genomfört en temadag för all personal i HBTQ frågor. 4.2 Aktivt arbeta för att motverka ökat riskbruk av alkohol Inom primärvården har fler patienter tillfrågas om sina alkoholvanor under 2016 jämfört med samma period förra året (se tabell nedan). Ökningen gäller för både män och kvinnor. Den åtgärd som rekommenderas av Socialstyrelsen vid ett identifierat riskbruk är ett rådgivande samtal. Antalet genomförda rådgivande samtal ligger på samma nivå som förra året. Här kan dock tilläggas att antalet genomförda rådgivande samtal under 2015 var nästan dubbelt så stort som året tidigare och att det därför är positivt att denna högre nivå håller i sig även i år. Antal patienter som tillfrågats om alkoholvanor Antal rådgivande samtal 2015 jan - mars Totalt Kvinnor/Män 2016 januari - mars Totalt Kvinnor/Män 4405 (2134/2271) 5191 (2454/2737) 207 (85/122) 202 (84/118) Dokumentation av alkoholvanor från primärvården. Rådgivande samtal underlättas av att personalen är utbildad i samtalsmetodik till exempel motiverande samtal. Grund- och fortsättningsutbildningar i motiverande samtal genomförs kontinuerligt. Under april genomförde en basutbildning i motiverande samtal. Hälsosamtalen som genomförs inom ramen för Västerbottens hälsoundersökningar är en bra plattform för att tidigt fånga upp riskbruk. För att ge ytterliggare motivation till att diskutera alkoholvanor i

hälsosamtalen kommer alkohol vara temat för vårens utbildningsdagar för VHU-sköterskor som hålls under maj. Under hösten planeras en tre dagars basutbildning om Riskbruk, missbruk och beroende. Inbjudan har skickats ut till verksamheten under april. Andra nämnder har också arbetat med målet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har på medicinsk akutvårdsavdelning i Umeå pågår ett projekt med två anställda alkohol- och drogsköterskor med särskilt ansvar för att uppmärksamma riskbruk och genomföra rådgivande samtal, det senare underlättas av att personalen är utbildad i samtalsmetodik till exempel motiverande samtal. Grund- och fortsättningsutbildningar i motiverande samtal genomförs kontinuerligt. Under april genomförde en basutbildning i motiverande samtal. Under hösten planeras en tre dagars basutbildning om Riskbruk, missbruk och beroende. Inbjudan har skickats ut till verksamheterna under april. Inom somatisk öppen och slutenvård samt psykiatrin kan i dagsläget inte utvecklingen av antalet tillfrågade patienter och genomförda rådgivande samtal följas på samma sätt som är möjligt inom primärvården. Detta beror på att de framtagna gemensamma sökorden i journalen trots påtryckningar inte har implementerats på mottagningar och kliniker. Att inte kunna följa utvecklingen gör det svårt att på ett effektivt sätt utforma insatser för att stärka upp arbetet kring riskbruk och rådgivande samtal. Inom hörsel- och synrehabilitering pågår planering för arbete med riktlinjerna för Hälsa 2020. Nämnden för funktionshinder och habilitering meddelar att liknande arbete med hälsokartläggningar pågår inom övriga delar av habiliteringscentrums verksamhet. Hälsoplaneringar genomförs också i arbetet med den individuella planeringen inom barn och vuxenhabilitering. Nämnderna för folkhälsa och primärvård har arbetat aktivt med de riktade uppdragen från fullmäktige. I Umeå har man besökt hälsocentraler för diskussion rörande nuläge, hur hälsocentralerna arbetar med våld i nära relation och det ökade riskbruket av alkohol samt vilka insatser som krävs för att förbättra situationen. Frågorna har diskuterats i de olika folkhälsoråden och i UmeBrå samt till vis del vid möten med pensionärs- och funktionshinderföreningarna. I södra Lappland har nämnden träffat representanter för olika verksamheter som bedömts kunna belysa de mål man jobbar med vilka är fullmäktiges riktade uppdrag gällande våld i nära relation och motverka ökat riskbruk av alkohol. I tillägg har man jobbat med nämndens tre fokusområden: ungas psykiska hälsa, primärvård och migrerad befolkning. Nämnden har träffat representanter för elevhälsan, primärvården, psykiatri, olika verksamheter inom integration samt kvinnojourerna på sammanträdesorten. Nämnden har också gjort studiebesök på orternas sjukstugor/hälsocentraler och andra verksamheter som är speciella för orten, t.ex. enheten för telemedicin i Storuman och Beteendemedicin i Sorsele. I tillägg har man tagit fram ett underlag med frågor som skickas ut till berörda verksamheter för att kunna samla in likvärdig information med hänvisning till de uppsatta målen. Nämnden i Skellefteå och Norsjöområdet har i sitt mål för 2016 gällande att arbeta aktivt för att motverka våld i nära relationer använt Kartläggning som målvärde 2016. Detta kommer

att presenteras i nämndens underlag inför budget 2018. Nämnden presenterade även viss lägesbeskrivning av området våld i nära relation i sitt underlag inför budget 2017. Till exempel ställde nämnden i februari 2016 frågor till elever vid Ungdomsfullmäktige i Skellefteå om våld i nära relationer. Eleverna fick svara anonymt genom användandet av mentometerknappar. Resultatet presenterade nämnden i sitt underlag inför budget 2017. Ytterligare ett målvärde, Anordna en föreläsning för allmänheten om våld i nära relationer är igång och det är planerat föreläsning för allmänheten den 19 september. I arbetet för att motverka ökat riskbruk av alkohol har Kartläggning samt Samverkan med FRIS (Förebyggande Rådet i Skellefteå) satts som målvärden. Även genom att följa upp ANDT-undersökningen (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak) i nämndens underlag inför budget 2018 finns som målvärde 2016. Under perioden januari april 2016 har nämnden planerat för en temakväll riskbruk alkohol för allmänheten den 11 maj 2016 i Skellefteå, med teater samt efterföljande expertpanel, med plats för 350 deltagare i publiken. 4.3 Förbättra behandlingslinjer för att vårdkedjan ska vara enkel, logisk och tydlig för patienten Den sista mars 2016 slutade projektledaren som hade behandlingslinjer som ansvarsområde. I samråd med Primärvårdschefen beslutades att inte tillsätta någon ny projektledare då intresset från verksamheterna har varit svagt vilket har inneburit att det har varit mycket svårt att tillsätta verksamhetsgrupper kring detta. Ansvaret att uppdatera de befintliga behandlingslinjerna har delvis delegerats. Övrigt arbete med behandlingsriktlinjer från primärvårdens sida såsom framställande och uppdaterande av vårdpraxisdokument fortsätter oförminskat. Styrelsen uppmärksammar uppföljning som har skett inom andra nämnder. Hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med standardiserade vårdförlopp, SVF inom cancervården sker enligt upprättad handlingsplan och rutiner för nationell uppföljning. De SVF som infördes under 2015 drivs och utvecklas löpande och ger underlag till och erfarenhet vid införande av vårdförloppen för 2016. Under perioden har handlingsplanen för 2016 inlämnats till och godkänts av Social-departementet, efter detta har även statsbidrag beviljats. Enligt planen för arbetet skall alla beslutade SVF för 2016 vara införda och igångsatta senast 30 oktober. Nämnden för funktionshinder och habilitering har arbetat på en mängd områden inom uppdraget. Ett arbete pågår med målet att etablera ett rehabiliteringsprogram för vuxna med synnedsättning och kognitiva nedsättningar samt för vuxna personer med hörselnedsättning som fått ett cochleaimplantat. Habiliteringscentrum fortsätter också arbetet med att utveckla sitt habiliteringsprogram för vuxna personer med högfungerande autism. Målgruppen AST ökar såväl för barn som vuxna och det är svårt att med befintliga resurser möta de individuella behoven. Arbete pågår för införande av kvalitetsregister för vuxna med autism och problemskapande beteende. Det blir det första kvalitetsregistret för vuxna inom habiliteringsområdet i länet. Två förbättringsprojekt pågår kring föräldrastöd med stöd av kvalitetsregister.

Uppföljning av barn med cerebral pares görs också med god täckningsgrad. Uppföljning görs med stöd av kvalitetsregistret CPUP. Det innebär att barnen får de kvalitetssäkrade insatser som behövs för att om möjligt förebygga felställningar som höftledsluxationer och smärta. Verksamheten arbetar enligt Habiliteringscentrums barnrättsplan och har formulerat hur barnkonventionen ska tillämpas i barnhabilitering. Fokus ligger på att lyssna på barn och öka delaktigheten för barnen i deras habilitering men också ge stöd till föräldrar i deras föräldrafunktion samt att sprida kunskap om barns behov till omgivningen. Inga barn får diskrimineras. Bland de nyanlända familjer som kommer till Sverige finns också barn med funktionsnedsättningar. Det upplevs motiverande hos medarbetare inom verksamheten att kunna bidra med kompetens för denna målgrupp. Svårigheter är bristen på tolkar och att ge habilitering till barn/unga när familjens totala situation är otrygg. Prioriteringsarbetet är inlett och i ett första teg går man igenom och reviderar de prioriteringslistor som togs fram 2011 i samband med landstingets arbete med horisontella prioriteringar. Produktions- och kapacitetsplanering vidareutvecklas inom synrehabilitering. 4.4 Utveckla äldrehälsovård i primärvården Inom ramen för Hälsoval arbetar hälsocentralerna med insatser för våra äldre. Arbete har inletts med uppdraget som ställdes från fullmäktige och som ett första steg görs en uppföljning av samtliga hälsocentralers nuvarande arbetsformer riktade till äldre patienter. Men utgångsläge i den kartläggningen kan sedan fortsatt utvecklingsarbete ske. 4. 5 Uppdatering av fastighetsplanen (inklusive plan för rivning och avyttring samt översyn av fastigheter inom landstingets regi för ett hållbart resursutnyttjande) Under perioden har följande genomförts: Fastighetsplaner för Skellefteå och Lycksele lasarett är under utförande. Den s.k. Röda villan i Lycksele är riven. För bostadshus i anslutning till Skellefteå lasarett pågår beredning av försäljning. Detsamma gäller för tandvårdskliniken Seminariegatan i Skellefteå. Vad gäller rivning av By 9 A-C på NUS ligger denna fråga i Mark- och miljööverdomstolen. Det finns goda möjligheter till minskning av landstingets lokalytor under året. 4.6 Fördjupad samverkan med kommunerna (rörande sjukstugeplatser, prehospital och hjälpmedel) Arbetet med att utveckla den kommunala samverkan har fortgått under 2016. Bland annat har landstingsstyrelsen fördjupat sina arbetsformer kring verksamhetssamverkan med inlandskommunerna inom Region 8. Gemensamt har en politisk plattform tagits fram och med flera kommuner sker samtal om fortsatt och fördjupad verksamhetssamverkan vilket även omfattar vårdplatser och prehospital vård. Syftet med plattformen är att tydliggöra vilka