Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng



Relevanta dokument
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Att arbeta med suicidnära patienter

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Vad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar.

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Suicidriskprevention genom forskning

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

% av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

Suicidprevention. Att prata om självmord är ett skydd för livet. 30 mars Carin Tyrén

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Att möta den som inte orkar leva

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Underlag för psykiatrisk bedömning

Handlingsplan vid suicidrisk

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Trauma och återhämtning

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Vid depressionens yttersta gräns om att förebygga självmord

Suicidnära/ självskadande patienter. Bemötande och behandling. Thomas Gustavsson leg psykolog

Sammanfattning av seminariet

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

50 min om: SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge - motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Vad är psykisk ohälsa?

Barn med oro och rädsla i skolan

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

-man slutar bara att leva

Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid)

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Att tala om självmord är ett skydd för livet

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

det psykologiska perspektivet

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Syftet med dokumentet är att skapa en länsgemensam rutin som omfattar primärvård och somatisk specialistvård inom Region Gävleborg.

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?

Suicidpreventiva åtgärder

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar. Karolinska Institutets folkhälsoakademi På uppdrag av Stockholms läns landsting

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

Självmordsriskbedömning

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI

Bemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

Att möta den som inte orkar leva

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Inledning Sammanfattning

Transkript:

Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda någon annan Självspillingar skulle inte begravas på kyrkogård utan brännas på bål, Kristofers landslag 1442 1734 skall den som finner en självmördad föra honom till skogs och begrava honom där, men det åläggs också alla att rädda den som försöker ta sitt liv Självmordsförsök var straffbart fram till 1864 års lag, de kyrkliga restriktionerna gällande begravning upphävdes först 1908.

Tabun myter attityder Farligt att tala om eller skriva om självmord väck inte den björn som sover Forskning visar att så inte är fallet Personer som söker för svår ångest har ofta påträngande suicidtankar, de vill och behöver tala om detta Vi måste tala om självmord på ett ansvarsfullt sätt, varken förfasa oss över eller romantisera

Tabun myter attityder Det går aldrig att hindra någon som bestämt sig Självmord kan förebyggas Vara uppmärksam på signaler Självmordsförsök är en allvarlig riskfaktor

Tabun myter attityder Överidentifikation med eller avståndstagande från den självmordsnära hos vårdpersonal Reserverat förhållningssätt med osäkerhet, rädsla, ångest Motsatsen är ett förhållningssätt som präglas av närhet, det vill säga tillit till både sig själv och patienten och gåvan att lyssna och ha fokus på patienten

Tabun myter attityder Den suicidala personens osäkerhet kan återspeglas i aggressivitet och överlägsenhet mot vårdpersonalen du tycker inte om mig, kan rymma ett korn av sanning Negativa attityder kan förstärka patientens känsla av värdelöshet och hopplöshet En negativ attityd har ofta sin grund i okunskap

NASP www.ki.se/suicid Statens och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa Forskning och utveckling av självmordspreventiva metoder Metodstöd och analys av epidemiologiska data Kunskapssammanställning och information Undervisning

Den suicidala personen

Vetenskapligt perspektiv Den suicidala personen

Självmorden minskar men inte i alla åldersgrupper Suicid är vanligare bland män suicidförsök är vanligare bland kvinnor Suicid är vanligare bland äldre suicidförsök är vanligare bland yngre

SKANS Suicidstegen Klinisk bedömning Anamnes samtal med Närstående Skattnings- och bedömningsinstrument

Självmordsstegen förbereder självmordshandling självmordsplaner självmordsönskan självmordstankar dödsönskan hopplöshet meningslöshet nedstämdhet

Grad av självmordsrisk Fullbordat självmord självmordsförsök lyckad intervention Observerbart beteende självmordsmeddelande Icke observerbart beteende självmordstankar dödsönskan avklingad suicidalitet Tid Självmordsmodellen

Riskfaktorer Psykisk sjukdom Tidigare gjorda suicidförsök Man > 55 år Ensamstående Bristfälligt socialt nätverk Invandrare från land med hög suicidfrekvens Homosexuell, bisexuell eller transperson; HBT Arbetslös Erfarenhet av suicid i familj eller andra närstående

Riskfaktorer, forts Erfarenhet av tidiga separationer, särskilt från föräldrar Förlust eller hot om förlust Upplevelse av hopplöshet Situationer som upplevs som kränkning eller social skam Erfarenhet av flera behandlingsmisslyckande Behandlare som minskar eller avslutar kontakten utan att förbereda patienten Avbrott i vården permission från slutenvård, utskrivning utan förberedd uppföljning, väntan på öppenvårdskontakt

Riskfaktorer i olika åldrar 5-14 år: risk för suicidalitet kan grundläggas under dessa år. Riskfaktorer hos föräldrar; Låg föräldrarålder Låg socioekonomisk status Socialbidragsberoende på grund av sjukskrivning, arbetslöshet eller kriminalitet Ensamförälder Familjekonflikter Postpartumdepression/psykos Tidigare psykisk ohälsa Missbruk

Riskfaktorer i olika åldrar Unga 15-19 år Påfrestande livsmiljöer familjesituation med missbruk, våld, bristande kommunikation. Långvarig mobbning. Att vara adopterad Stress Sexuell identifikation (HBT), negativa attityder och omgivningens reaktioner Kriminalitet

Riskfaktorer i olika åldrar Unga vuxna 20-29 Psykisk ohälsa debuterande psykisk sjukdom Att bli vuxen; utbildning, arbete, familjebildning, eget socialt nätverk Samlevnadssvårigheter HBT

Riskfaktorer i olika åldrar Vuxna 30-64 år Nedsatt kognitiv förmåga Psykisk ohälsa/sjukdom Negativa livshändelser; skilsmässa, stora förluster, arbetslöshet, ekonomiska svårigheter Relationssvårigheter Missbruk

Riskfaktorer i olika åldrar 65 år och äldre Kroppslig sjukdom (80% av äldre som senare tagit sitt liv sökte läkare en kort tid före självmordet för kroppsliga besvär) Indirekt suicidalitet; utsätta sig för fara, sluta äta, dricka eller ta livsnödvändig medicin Alkoholmissbruk Återkommande depressioner Familjekonflikter Ensamhet

Skyddsfaktorer Känsla av personligt värde Självförtroende Förmåga att söka hjälp och be om råd Öppenhet inför andra människors erfarenheter Beredvillighet att lära sig God kommunikationsförmåga Socialt stöd Goda familjerelationer Benägenhet att söka stöd God sömn Allsidig diet Fysisk motion Genetik

Behandling Psykofarmakologisk Antidepressiva Neuroleptika Litium Antikonvulsiva stämningsstabiliserande ECT Psykoterapi KBT IPT DBT Gruppterapi för ungdomar

Behandling Psykosociala interventioner Aktiv uppföljande vård Regelbundet skicka brev Telefonsamtal Kriskort med telefon- och adressuppgifter Telefonsamtal och besök

Utbildning som minskar risken Utbildningsprogram för primärvårdsläkare Depressionsscreening Uppföljande hälsoutbildning Behandling Att bli sedd och förstådd Belysning utifrån en multifaktoriell och existentiell problematik