Kväve i Europa The European Nitrogen Assessment - Sources, Effects and Policy Perspectives Huvudförfattare: Medförfattare: Sammanfattning för beslutsfattare Svensk översättning: 1 En kaskadeffekt är en, ofta oförutsedd, händelsekedja beroende på en starthandling i ett system (översättarens anm).
2 Källhänvisningar i denna sammanfattning (till exempel [1.1, 11.1]) refererar till kapitel- och avsnittsnumreringen i European Nitrogen Assessment.
Diagram SPM.1 Förmodad utveckling av antropogena utsläpp av reaktivt kväve till Europeiska unionen (EU-27) [5.1] (1 Tg är lika med 1 miljon ton). Figur SPM.2 Förenklad bild av det reaktiva kvävets kaskadeffekter som tydligt visar Haber-Boschprocessens fixering av atmosfärisk kvävgas till reaktivt kväve den största källan i Europa. De huvudsakliga förorenande kväveformerna (orange rutor) och de fem miljöhoten (blå rutor) anges. Blå pilar representerar avsedda antropogena flöden av reaktivt kväve. Alla andra pilar representerar icke-avsedda flöden [1.2]. För en mer utförlig beskrivning, som även redovisar fler av det reaktiva kvävets källor, se [5.2].
Figur SPM.3 Den europeiska kvävecykeln i en förenklad jämförelse mellan år 1900 och år 2000. Blåa pilar visar avsedda antropogena kväveflöden, orange pilar visar icke avsedda kväveflöden, gröna pilar visar den nära nog slutna kvävecykeln i naturliga landsystem [16.4 och 16 supplementary material ].
Diagram SPM.4 Förmodad utveckling av Europas utsläpp av reaktivt kväve mellan 1900 och 2000 (EU-27) [5.1].
Diagram SPM.5 Skillnader i konstgödselanvändning på vintervete i olika delar av den Europeiska Unionen (EU 15: blå, EU 12: röd) omkring år 2000. Skillnaderna låter antyda att det finns stort
Figur SPM.6 Variationer i utnyttjandeeffektivitet för reaktivt kväve i djurhållning i Europa (mängd kväve i kg i slaktvikt per mängd kväve i kg i djurfoder) [3.4, 10.4, 26.3], se också supplementary material i kapitel 3. En högre utnyttjandeeffektivitet går att koppla till ett mindre kväveavtryck. När hela kedjan, från tillförsel av gödsel till förekomst av reaktivt kväve i det framställda livsmedlet, sammanställs räknas den totala kväveutnyttjandeeffektiviteten i EU-27:s djurhållning till runt 15-17 % [3, 10, supplementary material ]. Mer intensiva system tenderar att uppnå högre utnyttjande av det reaktiva kvävet, men dessa förlorar också mer reaktivt kväve per hektar om inga utsläppsminskande åtgärder vidtas [10.4].
Figur SPM.7 Sammanställning av de fem huvudsakliga samhällshoten av ett överskott av reaktivt kväve, i analogi med de klassiska elementen i den grekiska kosmologin. Varje hot är kopplat till dess mest påverkande kväveförening [5.4]. Foto: Shutterstock.com och garysmithphotography.co.uk.
Diagram SPM.8 Förmodad utveckling av miljökostnader på grund av utsläpp av reaktivt kväve till luft och vatten i EU-27 [22.6]. 3 FN:s ekonomiska kommission för Europa (2010), Options for Revising the 1999 Gothenburg Protocol to Abate Acidification, Eutrophication and Ground-level Ozone: Reactive Nitrogen (ECE/ EB.AIR/WG.5/2010/13).
Diagram SPM.9 Kväveutsläppsscenarier i EU-27 utifrån tre olika scenarier för klimatförändring ( Representative Concentration Pathways, RCP). Linjerna representerar olika kväveföreningar år 2100 i scenarier av instrålning på 2,6 (R26), 4,5 (R45) och 8,5 (R85) W/m² [24.6].