Regionens miljöarbete

Revisionsrapport Region Hallands revisorer Viktor Prytz, Pär Sturesson Cert. kommunal revisor

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionskriterier... 1 1.3. Avgränsning och metod... 1 2. Iakttagelser... 3 2.1. Styrdokument... 3 2.1.1. Miljöprogram 2012-2015... 3 2.2. Implementering av policys inom miljöområdet... 3 2.2.1. Bedömning... 4 2.3. Bedrivs miljöarbete i enlighet med uppställda mål?... 4 2.3.1. Åtgärdas eventuella avvikelser?... 4 2.3.2. Bedömning... 5 2.4. Måluppfyllelse för planer och policyprogram... 5 2.4.1. Bedömning... 7 2.5. Redovisningen av genomförda åtgärder... 7 2.5.1. Bedömning... 8 2.6. Erforderliga budgetmedel?... 8 2.6.1. Bedömning... 8 2.7. Ansvarsfördelningen teori och praktik... 9 2.7.1. Bedömning... 10 2.8. Utvärdering, uppföljning och styrning... 10 2.8.1. Bedömning... 11 3. Revisionell bedömning... 12 Region Hallands revisorer

1. Inledning Alla verksamheter och allt arbete inom Region Halland ska medverka till en långsiktig, hållbar utveckling. Region Halland är en av aktörerna för att uppnå miljömålen i länet. Enligt Region Hallands övergripande mål ska: Region Halland vara miljöcertifierad enligt ISO 14001 senast 2015. Klimatpåverkan minskad genom att utsläppen av växthusgaser minskar. I revisorernas risk och väsentlighetsanalys framkommer bl.a. att det övergripande målet, att 50 % av alla regionens transporter ska ske med förnyelsebart bränsle år 2015, inte kommer att nås, enligt regionens egen bedömning. Miljömålen kan påverkas negativt av omorganisationer som innebär att många medarbetare måste åka mellan sjukhusen i tjänsten. Region Halland har ett gammalt fastighetsbestånd och det är svårt att göra effektiviseringar i befintliga byggnader. Enligt målen ska sjukhusen i Varberg och Halmstad ha installerat en destruktionsanläggning för lustgas senast 2015. Detta arbete har inletts under granskningsperioden, vintern 2014. Revisorerna ser en risk i Region Hallands miljöarbete om styrning och organisation inte är ändamålsenligt. Uppgiften att driva på miljöarbetet upplevs som starkt decentraliserat. Det är viktigt att roller, ansvar och kompetens för miljöutvecklare, miljösamordnare och miljöombud, samt kompetens inom upphandlingsfunktionen i Region Halland är utvecklad. 1.1. Revisionsfråga Bedriver regionstyrelsen miljöarbete på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt? 1.2. Revisionskriterier Har de policys inom miljöområdet, som fattats av regionfullmäktige och regionstyrelsen, implementerats i verksamheten och med vilket resultat? Bedrivs regionens samlade miljöarbete i enlighet med uppställda mål hur definieras och åtgärdas eventuella avvikelser? Vilken måluppfyllelse har fattade planer och policyprogram? Hur har redovisningen av genomförda åtgärder utförts och hur har detta kommunicerats ut i organisationen? Har erforderliga budgetmedel avsatts för att måluppfyllelse ska kunna nås? Är ansvarsfördelningen för miljöarbetet tydligt fördelad och hur fungerar det i verkligheten? Är utvärdering, uppföljning och styrning av miljöarbetet tillräcklig? 1.3. Avgränsning och metod Granskningen är avgränsad till att omfatta regionstyrelsen och miljöarbetet. Vi har intervjuat miljöutvecklaren samt nio miljösamordnare. Vi har även stämt av innehållet i rapporten med ekonomidirektören och den administrativa direktören. Region Hallands revisorer 1 av 13

Utöver intervjuerna har vi granskat måldokument, budget, uppföljning, verksamhetsberättelser i anslutning till miljöarbetet. Rapporten är sakavstämd med de intervjuade. Region Hallands revisorer 2 av 13

2. Iakttagelser 2.1. Styrdokument 2.1.1. Miljöprogram 2012-2015 För Region Hallands miljöarbete finns det övergripande målsättningar som anges i Miljöprogrammet 2012-2015. Dokumentet inleds med regions Miljöpolicy. Policyn är ett grunddokument som inte är tidsbegränsat. Miljöprogrammet följer Mål och strategier för Region Halland 2012-2015. Båda dokumenten är undertecknade av regiondirektör och administrativ direktör samt antagna i regionfullmäktige 2011-11- 07. I mål och budget 2014 beskrivs mål och delmål inom miljöområdet. Alla förvaltningar, förutom regionstaben, kulturförvaltningen och psykiatrin, är ISO 14001-certifierade. 2.2. Implementering av policys inom miljöområdet Miljöprogrammet är framtaget på uppdrag av den politiska ledningen. Det är framför allt regionens nätverk av miljösamordnare som under ledning av miljöutvecklaren som har tagit fram underlag till dokumentet som därefter bearbetats av regionledningen och beslutat av regiondirektören. Samtliga förvaltningsledningar har fått information om miljöprogrammet och miljöpolicyn. Miljöprogrammets mål bryts inte ner till delmål på förvaltningsnivå utan hanteras inom varje förvaltning som det är. Det förekommer att målen bryts ner till lokala avdelnings- eller enhetsmål. För implementeringen har miljösamordnarna haft en viktig roll inom sina respektive förvaltningsledningar. Flera av miljösamordnarna anser att det har varit vissa svårigheter med implementeringen. Detta beror på att deras roll framför allt är rådgivande och inte omfattar något ansvar eller några befogenheter. Miljösamordnarna har i sin tur arbetat med miljöombuden på respektive avdelning eller enhet i syfte att stödja deras arbete i verksamheten. Flera miljösamordnare anser att styrdokumenten är kända i verksamheten och i synnerhet i de verksamheter som är direkt berörda av dem. Inom sjukvårdsverksamheterna är det många miljöombud samt flera chefsnivåer som ska involveras i miljöarbetet. Miljösamordnarna för dessa verksamheter anser att det finns vissa svårigheter att få samtliga chefsled att sätta sig i in miljömålen och använda dem i sina verksamheter. Samtliga intervjuade anser att arbetet med ISO-certifieringen har haft stor betydelse för miljöarbetet. Det finns numera rutiner och arbetssätt som dels är en förutsättning för ISO-certifieringen och dels stöder arbetet med måluppfyllelsen av miljömålen. Region Hallands revisorer 3 av 13

2.2.1. Bedömning Vi bedömer att de policy inom miljöområdet, som fattats av regionfullmäktige och regionstyrelsen, till viss del har implementerats i verksamheten. Detta grundar vi på att det finns otydligheter i miljöutvecklarens och miljösamordnarnas uppdrag och hur de ser på sina möjligheter att implementera policy och program. Vi anser att deras uppdrag bör förtydligas i denna del. Det är också viktigt att samtliga verksamheter bidrar med åtgärder inom de områden som de kan påverka. För att öka måluppfyllelsen måste regionens mål inom miljöområdet bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten. Vi anser att införandet av ISO-14 000 är en bra åtgärd för att öka måluppfyllelsen då systemet kräver ständiga förbättringar. 2.3. Bedrivs miljöarbete i enlighet med uppställda mål? De övergripande målen som uttrycks i miljöprogrammet är: Den totala energianvändningen ska minska med 20 % till 2015 med 2007 som basår 50 % av alla egna transporter ska ske med förnyelsebart bränsle år 2015 Andelen förnyelsebar värmeenergi för uppvärmning ska vara 90 % år 2015 Ett energiprogram ska tas fram Koldioxidutsläppen från nationella tjänsteresor ska minska med 5 % per år till 2015 med 2011 som basår Hallands sjukhus Halmstad och Varberg ska ha destruktionsanläggningar för lustgas installerat senast 2015 Miljöutvecklaren anser att målen är tydliga och implementerade i flera delar i regionsens verksamheter. Det är framför allt verksamheterna, miljösamordnarna och miljöombuden som arbetar med målen och aktiviteterna. För några förvaltningar är politiker och ledningen drivande. På förvaltningarna finns aspektlistor som tydligt anger vilka områden inom miljöarbetet som den aktuella förvaltningen ska arbeta med. Aspektlistorna är en del i ISO-certifieringen. Miljösamordnaren för regionservice anser att förvaltningen har en viktig funktion i regionens miljöarbete då samtliga beställningar av material och förbrukningsprodukter går via dem. Förvaltningen kan dock inte hindra inköp av t.ex. fordon som inte uppfyller regionens miljömål fullt ut. Inom flera förvaltningar, enheter och avdelningar finns det idag resekort för kollektivtrafiken. Tanken är att medarbetarna ska använda dessa kort vid tjänsteresor för att på så sätt minska koldioxidutsläppen. 2.3.1. Åtgärdas eventuella avvikelser? Vid uppföljningen av målen framgår både på förvaltningsnivå och på regionnivå att målen inte uppnås i alla delar eller inte kommer att uppnås. Samtliga intervjuade anser att det inte tas fram åtgärdsplaner i dessa sammanhang. Region Hallands revisorer 4 av 13

2.3.2. Bedömning Vi bedömer att regionens samlade miljöarbete inte fullt ut bedrivs i enlighet med uppställda mål. Målsättningarna är kända men vi konstaterar att organisationen och ansvaret för miljöarbetet inte är fullt ut ändamålsenlig. Detta grundar vi på att flera av målen inte kommer att uppnås inom programperioden 2012-2105 enligt regionens egen uppföljning. För att arbetet ska bedrivas enligt målen så bör det alltid tas fram åtgärdsplaner när målen inte uppnås. Sker inte detta så undermineras per automatik styreffekten för målen. Alternativet är att korrigera målet. Samtidigt anser vi att regionen har skapat en bra struktur för miljöarbetet i och med införandet av ISO och aspektlistor som tydliggör inom vilka områden som respektive förvaltning ska arbeta med. 2.4. Måluppfyllelse för planer och policyprogram I regions årsredovisningar för år 2012 och 2013 finns ett kapitel som heter Miljöredovisning. Miljöredovisningen för 2012 var den första uppföljningen av regionens miljöprogram 2012-2015. I kapitler redovisas utfallet av de övergripande miljömålen. Miljöredovisningarna är framtagna av miljöutvecklaren med stöd av miljösamordnarna. I tabellen redovisas de bedömningar som presenteras i redovisningen. Mål 2012 2013 Fram till 2015 ska alla förvaltningar ha ett miljöcertifierat ledningssystem enlig ISO 14001 Ej uppnått Ett fåtal förvaltningar återstår innan målet är uppnått. Utsläpp av växthusgaser i Region Halland ska minska. Detta ska bland annat göras genom att öka tillgängligheten och användandet av förnybar energi samt genom att energieffektivisera och stimulera till alternativa transportsätt och mötesformer Den totala energianvändningen ska minska med 20 procent till 2015 med 2007 som basår. Mål för år 2012: Den totala energianvändningen ska minska med 10 procent jämfört med Det samlade utsläppet av koldioxid från Region Hallands verksamhet har ökat under 2012 jämfört med föregående år Mål för år 2012: Den totala energianvändningen ska minska med 10 procent jämfört med år 2007. Minskningen blev 11,6 procent jämfört med år 2007 Det samlade utsläppet av koldioxid från Region Hallands verksamhet har minskat med 8 procent jämfört med år 2012. Den största minskningen står transporterna för. Målet för 2013 var att den totala energianvändningen ska minska med ytterligare 4 procent eller totalt till och med 2013 med 14 procent. Den totala faktiska energianvändningen har minskat med 10,5 procent. Region Hallands revisorer 5 av 13

år 2007 Koldioxidutsläppen från nationella tjänsteresor ska minska med 5 procent per år till 2015 med 2011 som basår 50 procent av alla egna transporter ska ske med förnybart bränsle till år 2015. Inköpsvärdet av ekologiska/miljömärkta livsmedel ska öka med 5 procent per år fram till 2015. Kemikalier på Region Hallands avvecklingslista som kan ha allvarliga hälso- och miljöeffekter ska ha minskat med 15 procent till och med år 2015 jämfört med år 2011. Ej uppnås inte. Koldioxidutsläppen från transporter har ökat under 2012. Samtliga bilar som köpts in har varit klassade som miljöbilar. Även dieselbilar med lågt utsläpp av koldioxid är miljöbilar. Verksamheten har frångått etanol och gas som drivmedel vilket kommer att göra det svårt att nå upp till det övergripande målet Målet uppnås. Riskbedömningsverktyget i regionens kemikaliehanteringssystem har uppdaterats under året, vilket innebär en bättre och tydligare bedömning av hantering och förvaring av kemikalien. En regiongemensam kemikaliegrupp är bildad under året med företrädare från olika verksamheter Målet ej uppnått. Målet är uppnått. Koldioxidutsläppen från tjänsteresorna minskade med 13 procent Detta mål kommer inte att uppnås då verksamheten i första hand efterfrågar diesel som drivmedel till verksamhetsbilarna. Målet med 5 procents ökning av inköpsvärdet av ekologiska livsmedel är uppnått både vid köken på sjukhusen och vid skolornas kök. Andelen ekologiska livsmedel av det totala inköpsvärdet för livsmedel utgörs av 29 procent för sjukhusköken och 19 procent vid skolorna. Antalet kemikalier som betecknas som skadliga ökar för varje år beroende på att myndigheternas krav ökar. Regiongemensamt finns en kemikaliegrupp som arbetar med att hålla vårt kemikaliehanteringssystem ichemistry uppdaterat, fasa ut kemikalier som kan ersättas med mindre farliga och diskutera alternativa preparat och metoder. Vid årsskiftet innehöll regionens kemikaliesystem 3 152 produkter och cirka 29 procent av dessa finns upptagna på någon av listorna över skadliga kemikalier Andelen startförpack- Andelen provförpackning- Målet är inte uppnått. Det Region Hallands revisorer 6 av 13

ningar på nyutskrivna läkemedel ska fördubblas fram till år 2015 med basår 2011. Andelen förnybar värmeenergi för uppvärmning ska vara 90 procent år 2015 Hallands sjukhus Halmstad och Varberg ska ha destruktionsanläggningar för lustgas installerat senast 2015. ar har inte ökat vid de tresjukhusen. En förklaring kan vara den nya avreglerade apoteksmarknaden som leder till att många apotek byter provförpackningar mot en tre månaders dito, eftersom de inte har provförpackningar i lager. Avregleringen har också inneburit att läkemedelsrester som tidigare lämnats till Apoteket nu får omhändertas av sjukvården. Kostnaden för farligt avfall och smittförande/läkemedel har ökat för Region Halland Målet finns inte med i redovisningen Målet finns inte med i redovisningen är en oförändrat låg andel starförpackningar. Målet är uppnått. Andelen förnybar energi för uppvärmning var 2013 92,8 procent. Destruktionsanläggningar är inte installerade under året. I fråga om destruktionsanläggningar på sjukhusen i Varberg och Halmstad var det ett ärende i Regionstyrelsen den 29 oktober 2014. I beslutsunderlaget anges att installationen kan påbörjas under hösten år 2015. Inför Regionstyrelsens möte den 17 december 2014 föreslogs styrelsen fatta beslut om att genomföra en förstudie för installation på sjukhusen i Halmstad och Varberg som en del i Lokalresursplanen. 2.4.1. Bedömning Vi kan konstatera att det sker uppföljning av målen i miljöprogrammet. Vidar kan vi konstatera att finns varierande måluppfyllelse. Programmet och målsättningarna löper fram till år 2015 och det finns därmed utrymme för att fortsätta arbeta med målen och en högre måluppfyllelse. I samband med upprättandet av årsredovisningen för år 2014 bör en prognos eller åtgärdsplan redovisas för respektive mål som inte kommer att uppnås under perioden som programmet omfattar. Vi bedömer att detta skulle sätta ytterligare tryck på regionens miljöarbete. 2.5. Redovisningen av genomförda åtgärder Genomförda åtgärder redovisas i miljöboksluten och årsredovisningarna. Miljöboksluten från förvaltningarna samlas hos miljöutvecklaren som sammanställer det Region Hallands revisorer 7 av 13

övergripande bokslutet som läggs in i årsredovisningen. Redovisningen fokuserar på uppföljning gentemot målen och redovisar delvis genomföra åtgärder under året. Vilka aktiviteter som sker inom verksamheterna varierar beroende på verksamhetens art. Kulturförvaltningen har under de senaste åren haft fokus på resandet och hur det ska kunna minska utsläppen. Sjukhusen har fokuserat på flera miljömål och genomfört aktiviteter utifrån dessa. Samtliga förvaltningar har arbetat med kemikalieförteckningar för verksamheter. Omfattningarna på förteckningarna varierar mellan verksamheter. Miljösamordnaren för regionservice anser att det för närvarande är svårt att nå längre vad gäller ekologiska livsmedel inom befintliga ekonomiska ramar. Detta har förmedlats till berörda förvaltningsledningar för verksamheten som hanterar livsmedel utan återkoppling. Samtliga intervjuade anser att användningen av videokonferenser har ökat de senaste åren vilket har inneburit färre tjänsteresor. 2.5.1. Bedömning Vi konstaterar att redovisningen av genomförda åtgärder framför allt sker i miljöboksluten och årsredovisningarna. Genom den interna revisionen knuten till ISOcertifieringen lyfts även andra åtgärder fram. Det är viktigt att regionens miljömål och arbetet enligt ISO-certifieringen samverkar så att det inte blir två parallella processer. 2.6. Erforderliga budgetmedel? Samtliga intervjuade anser att det inte har budgeterats några extra resurser för arbetet med att uppnå målen i miljöprogrammet. Det gäller för både investeringar och framtida förändrade driftskostnader. Miljösamordnarna är inte delaktiga i arbetet med budgeten. Flera av de intervjuade anser att det handlar om att utveckla verksamheten i enlighet med målen inom ramen för befintliga resurser. De utbildningar och implementeringar som behövs för att sätta fokus på miljömålen får enligt de intervjuade ske inom befintliga ekonomiska ramar. Miljösamordnarna för de större verksamheterna anser att det saknas personella resurser och kompetenser för att arbeta med miljömålen fullt ut. Det handlar t.ex. om kompetens och medvetenhet om målen vid upphandlingarna. Flera miljösamordnare anser att miljöarbetet och målsättningarna har hamnat i skymundan av den ekonomiska situationen de senaste åren. Ekonomidirektören och administrativa direktören anser att det har varit ett stort fokus på regionens ekonomi det senaste året vilket har återspeglats på flera områden. Prioriteringen har varit utifrån den politiska ledningens initiativ. 2.6.1. Bedömning Vi bedömer att det inte har avsatts tillräckligt med ekonomiska resurser för att målen ska kunna nås, det visar genomförda uppföljningar. Vid intervjuerna har det framkommit att arbetet med miljöområdena ska ske inom befintlig ram. Delar av Region Hallands revisorer 8 av 13

miljöarbetet handlar om beteenden men andra delar kräver resurser i form av ekonomiska medel men även ökad kunskap för personelen för att målen ska kunna uppnås. När det gäller ekonomiska resurser så har regionstyrelsens det yttersta ansvaret att göra prioriteringar som styr möjligheten att uppnå miljömålen. 2.7. Ansvarsfördelningen teori och praktik Inom regionen finns en miljöutvecklare som är organisatoriskt placerad inom regionens administrativa stab. Miljöutvecklaren har en avdelningschef som närmaste chef som i sin tur har den administrativa direktören som chef. Miljöutvecklaren har inga befogenheter eller ansvar utöver sina egna arbetsuppgifter. Inom varje förvaltning finns det minst en miljösamordnare samt på de flesta ställer även miljöombud. Inom regionservice finns det en övergripande miljösamordnare samt en samordnare för fastigheterna. Miljösamordnarna och miljöombuden har inte några mandat eller befogenheter att styra miljöarbetet i sin verksamhet utan måste arbeta igenom närmaste chef. Flera miljösamordnare anser att förvaltningens, enhetens eller avdelnings miljöarbete är direkt beroende av chefens intresse för frågan. Chefernas intresse varierar och därmed även verksamhetens arbete med miljömålen. Det förekommer även att miljösamordnare inte involveras i förvaltningsledningarnas arbete med miljömålen vid planering och uppföljning. På skolförvaltningen har miljöombuden i grunden en ledningsfunktion vilket, enligt skolförvaltningens miljösamordnare, har underlättat miljöarbetet i den verksamheten. Miljöutvecklare Rådgivning till Regionledningen Stöd till Miljösamordnarna Övergripande uppföljning av miljöarbetet Underlag till årsredovisning Miljösamordnare på varje förvaltning Rådgivning till förvaltningsledningen i miljöfrågor och miljömålen Stöd till miljöombuden. Introducerar miljöombuden Egna arbetsuppgifter med miljöfokus beroende på förvaltningens ansvarsområde och uppdrag Lämnar underlag till Miljöutvecklaren för uppföljning Miljöombud på varje enhet eller avdelning Arbetar med vissa arbetsuppgifter kopplade till miljöarbetet t.ex kemikalieförteckningar och avfallhanteringen. Har ordninarie arbetsuppgifter inom verksamheten Rådgivning till närmaste chef Miljösamordnarnas arbetsuppgifter och omfattning av uppdraget varierar mellan förvaltningarna beroende på verksamheterna inom förvaltningen. Som exempel har miljösamordnaren på regionservice ett annorlunda uppdrag och omfattning jämfört med miljösamordnaren på kulturförvaltningen. Några av miljösamordnarna anser Region Hallands revisorer 9 av 13

att det inte har ett tydligt uppdrag. Det finns två miljösamordnare med tjänster inom Hallands sjukhus och dessa täcker även för förvaltningarna hälsa- och funktionsstöd samt medicinskt diagnostik. Övriga miljösamordnare har vissa procent i sin tjänst avsatt till uppgifter. Storlek på tjänsten avgörs av närmaste chef. Miljösamordnarens tjänstegrad och roll påverkas av verksamhetens miljöpåverkan och till viss del av hur många miljöombud som ska samordnas. Administrativa direktören och ekonomidirektören anser att miljösamordnarnas och miljöombudens roll och funktioner är den del av Region Hallands genomgående organisation för att hantera vissa specialistområden. Det finns liknande nätverk för att hantera upphandlingar, säkerhet och information. Nätverkens specialistkompetens ska stöda linjechefernas beslut och ansvarstagande men inte vara ansvariga för verksamheten. Samtliga miljösamordnarna anser att de har ett fungerande nätverk som träffas fyra gånger per år för utbyte och gemensam utveckling av verksamheten. Utöver dessa möten sker arbetsmöten inom olika miljöprojekt. Inom regionservice pågår en utveckling för att förtydliga miljöombudens uppdrag. Vid granskningstillfället har ambulanssjukvården inte någon miljösamordnare. 2.7.1. Bedömning Vi bedömer att ansvarsfördelningen för miljöarbetet inte är fullt ut tydlig. Miljöutvecklaren, miljösamordnarna och miljöombuden har en viktig funktion i miljöarbetet medan ansvaret är chefernas. Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att ansvarstagandet och intresset för miljömålen och miljöarbetet varierar mellan cheferna. 2.8. Utvärdering, uppföljning och styrning Miljömålen följs upp under året med avstämningar i mars, juli och december. Här anges även prognoser för måluppfyllelsen för helåret. Rapporteringen sker internt till närmaste chef som i sin tur redovisar uppföljningen uppåt i organisationen. Flera av de intervjuade anser att delar av rapporteringen inte når fram eller får önskvärda effekter. Det handlar framför allt om analyserna av statistiken samt när prognoserna inte är positiva. Några miljösamordnare anser att det ingen sker någon systematisk återkoppling från förvaltningsledningarna eller regionledningen på det som rapporteras. Miljöutvecklaren ger återkoppling till miljösamordnarna på det som lämnas in. Miljösamordnarna för detta vidare till respektive förvaltningsledning. Varje förvaltning skriver årliga miljöbokslut som finns med i respektive nämnds årsredovisning. De olika miljöboksluten ligger sedan till grund för det övergripande miljöbokslutet i regionens årsredovisning. Utöver miljömålen arbetar även förvaltningarna med intern revision av arbetet i enlighet med ISO-certifieringen. Region Hallands revisorer 10 av 13

2.8.1. Bedömning Vi bedömer att utvärdering, uppföljning och styrning av miljöarbetet inte är fullt ut tillräcklig. Detta grundar vi på att när ett miljömål inte kommer att nås vidtas inte några åtgärder för att målet ska uppnås. Vi anser att det bör vidtas tydliga åtgärder när det konstateras att ett miljömål inte kommer att nås eller att det inte sker tillräckliga aktiviteter i verksamheterna. Region Hallands revisorer 11 av 13

3. Revisionell bedömning Vi bedömer att regionstyrelsens miljöarbete inte fullt ut bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Detta grundar vi på att flera av målen inte har uppnåtts eller inte kommer att uppnås under programperioden. Till delar består detta av att inte tillräckligt med ekonomiska resurser är avsatta för att kunna nå målen. Vi bedömer också att det ska tas fram en åtgärdsplan när målen inte kommer att uppnås. Sker inte detta undermineras per automatik styreffekten för målen. Alternativet är att korrigera målet. Vi bedömer att det inte har avsatts tillräckligt med ekonomiska resurser för att målen ska kunna nås vilket framgår av genomförda uppföljningar. Delar av miljöarbetet handlar om beteenden men andra delar kräver resurser i form av ekonomiska medel samt ökad kunskap för personelen för att målen ska kunna uppnås. När det gäller ekonomiska resurser har regionstyrelsens det yttersta ansvaret att göra prioriteringar som styr möjligheterna att uppnå miljömålen. Vi bedömer att det finns tillräckligt med styrdokument i form av policy och program för miljöområdet vilka också återfinns i mål och budget för respektive år. Vidare ha införandet av ISO-certifieringen på de flesta förvaltningarna inneburit att det skapats en struktur för hur miljöarbetet ska bedrivas. ISO-14000 kräver ständiga förbättringar och detta kommer att bidra till att miljöarbetet måste förbättras successivt. Det är viktigt att poängtera att regionens mål och ISO-arbetet inte får bedrivas i två parallella processer utan att dessa måste komplettera varandra. Vi bedömer att ansvarsfördelningen för miljöarbetet inte är fullt ut tydlig. Miljöutvecklaren, miljösamordnarna och miljöombuden har en viktig funktion i miljöarbetet medan ansvaret är chefernas. Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att ansvarstagandet och intresset för miljömålen och miljöarbetet varierar mellan cheferna. Vi anser därför att miljöutvecklarens och miljösamordnarnas roll kan tydliggöras ytterligare. Vi bedömer att utvärdering, uppföljning och styrning av miljöarbetet inte är fullt ut tillräcklig. En tydligare rapportering från avdelning-förvaltning-central förvaltning skulle bidra till ett ökat tryck på verksamheten att uppnå miljömålen. Det är också viktigt att det sker en återkoppling till verksamheten från politik och den centrala ledningen. Region Hallands revisorer 12 av 13

2015-01-15 Pär Sturesson Projektledare Kerstin Sikander Uppdragsledare Region Hallands revisorer 13 av 13