Verksamhetsplan Etablering Södertörn 2019 1. Vad är Etablering Södertörn? Etablering Södertörn är ett samarbete mellan kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Syftet är att arbeta kunskapsutvecklande och samverka för att hitta gemensamma lösningar, samordningsvinster och synergieffekter i frågor som rör nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd och deras familjer samt ensamkommande barn och ungdomar, både asylsökande och med uppehållstillstånd. Kommunerna finansierar gemensamt en etableringsstrateg, OH-kostnader och kringkostnader för nätverksmöten och konferenser. Samverkan består av erfarenhetsutbyten och kunskapsutveckling som till stor del sker genom olika nätverksmöten. Det finns fasta nätverk- se organisationskartan. Därutöver kan andra konstellationer bjudas in utifrån fokusområde och behov. Nytt för 2019 är en förändring av nätverken. Istället för nätverk som fokuserar på bosättning bildas ett nätverk för strategiska frågor. Förändringen innebär att bosättningsfrågorna även fortsättningsvis kan behandlas på ett strategiskt plan, men också andra frågor såsom etablering och samverkan med civilsamhälle och arbetsmarknad. Den operativa nivån organiseras inom ett nätverk för handläggare som hanterar både mottagande (inklusive bosättning) och andra frågor som rör etablering av nyanlända vuxna och familjer. 1
2. Organisationskarta Integrationsamrådet - Länsstyrelsen Ledningsgrupp Strategnätverk Expertnätverk EKB Strateg Etablering Södertörn Chefsnätverk EKB Handläggarnätverk EKB Beredningssgrupp Samhällsorientering Samrådsgrupp Hälsokommunikatörer NISKI- nationellt nätverk Samverkan med andra regionala strategeri länet Återsök EKB, försörjningsstöd äldre och sjuka Handläggarnätverk för mottagande och etablering IFOchefsnätverk Sfirektorsnätverk Organisationskartan visar till höger de nätverk som är interna och som drivs av strategen. IFOchefsnätverket och Sfi-rektorsnätverken är fristående nätverk inom södertörnskommunerna som strategen upprätthåller kontakt med genom regelbundet deltagande. Nätverken till vänster är externa grupper där strategen är permanent medlem tills dess att annat beslutas. 3. Vision Nyanlända bidrar med sin fulla potential till tillväxt och en långsiktig hållbar utveckling på Södertörn. 4. Övergripande mål Etablering Södertörn jobbar för ett gemensamt strategiskt och operativt samarbete för nyanlända på Södertörn. Verksamheten är ett samverkansorgan där kommuner och andra berörda myndigheter och organisationer tillsammans utvecklar och säkerställer en likvärdig etablering för alla nyanlända. Samverkan bygger på att allas resurser och erfarenheter används optimalt. Det görs genom att: Påverka och utöva inflytande genom den gemensamma strategen Omvärldsbevaka och sprida kunskap/information på området Identifiera och undanröja hinder för barn och vuxna i etablering 2
Representanter i nätverken fungerar som en länk till den egna organisationen med ansvar att se till helheten. 5. Delområden 5.1 Delområde 1- Ensamkommande barn och unga Inom området finns chefnätverk och handläggarnätverk. Det finns dessutom ett nätverk för personal som arbetar med återsökningar av statliga ersättningar, vilket delvis är inriktat på EKB/EKU. Eftersom mottagandet av ensamkommande barn och unga succesivt sjunkit under de senaste två åren har kommunerna omorganiserat sitt mottagande. Många kommuner integrerar verksamheten för EKB/EKU med ordinarie barn- och ungdomsenheter. När det gäller unga över 18 år hanteras målgruppen numera i vissa fall inom enheter för mottagande och etablering för vuxna. Då arbetsgrupperna i respektive kommun minskar i storlek kan det innebära behov av ökat kunskapsutbyte över kommungränserna i frågor som rör målgruppen. I samband med att den utvidgade gymnasielagen trätt i kraft under 2018 har nya frågeställningar väckts bland annat kring LMA-ersättning, boendefrågor och studievägledning för den målgrupp som sökt uppehållstillstånd enligt det nya regelverket. Denna fråga beräknas få betydelse även 2019. 5.1.1 Mål Vidareutveckla arbetet med ensamkommande barn och unga. Arbetet under 2019 ska ge kommunerna ökade kunskaper i frågor som rör: - Samverkan mellan skola, vuxenutbildning och andra kommunala aktörer som möter målgruppen som fått uppehållstillstånd på gymnasielagen. Val av studier kan till exempel visa sig avgörande för framtida uppehållstillstånd för den grupp som fått tillfälligt uppehållstillstånd för studier. - Psykisk ohälsa på grund av långa väntetider, de tidsbegränsade uppehållstillstånden eller avslagsbeslut. - Barn och unga, framförallt från Nordafrika, med andra förutsättningar och annan problematik än den grupp som tidigare sökt asyl. - Boendekedjor på sikt för målgruppen ensamkommande unga med uppehållstillstånd. 5.1.2 Aktiviteter Strategen bevakar nyheter på området och sprider information till nätverken. Utifrån information från nätverken lyfts kommunala behov till regionala och nationella aktörer. Workshops och träffar, både kommunerna emellan och med externa aktörer, till exempel Migrationsverket, Stockholms läns landsting och andra. 3
Aktiviteter för att stödja gemensamma projekt samt i det fall behov finns, ta fram projektansökningar gemensamt. Goda exempel i projekt eller ordinarie verksamhet lyfts fram i syfte att sprida kunskap och ge inspiration. Dessutom ska strategen bevaka frågan om kommunsamverkan och/eller samverkan med Migrationsverket och andra relevanta, statliga aktörer kring målgrupperna asylsökande ungdomar över 18 år som bor kvar i kommun och tillståndssökande på gymnasielagen. Strategen fortsätter påverkansarbetet gentemot Migrationsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län och SKL bland annat när det gäller bristande, statlig kostnadstäckning till kommunerna. Målet är tydliga regelverk och full kostnadstäckning. 5.2 Delområde 2- nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd och deras familjer Inom området hanteras frågor kring vuxna nyanlända med uppehållstillstånd och deras etablering. Området behandlar också familjers etablering och inkluderar ett barn- och ungdomsperspektiv. Inom området finns ett strategnätverk och ett handläggarnätverk för mottagande och etablering. Det finns dessutom ett nätverk för personal som arbetar med återsökningar av statliga ersättningar, vilket delvis berör delområde 2. Strategnätverket kommer förutom bosättning även att behandla frågor kring etablering och samverkan med arbetsmarknad och civilsamhälle. Strategerna kan tillhöra någon typ av kommunledningsfunktion eller vara organiserade under facknämnd. Handläggarnätverket är öppet för de handläggare som har någon eller några av följande arbetsuppgifter: tar emot nyanlända med uppehållstillstånd, både anvisade och/eller egenbosatta är ett stöd i bosättningsprocessen handlägger försörjningsstöd för målgruppen samverkar med Arbetsförmedlingen under etableringsfasen Nätverksträffarna delas i mesta möjliga mån upp i temaområden och efter behov i smågrupper för att åstadkomma effektiva och givande möten även om handläggarnätverket omfattar många deltagare. 5.2.1 Mål Fortsätta att utveckla arbetet med mottagande av nyanlända vuxna och barn som kommunerna erhåller schablonersättning för enligt Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Målgruppen innefattar både anvisade och egenbosatta. Personerna kan ingå i etableringen men kan också tillhöra gruppen som av olika anledningar inte tar del av etableringsinsatser, exempelvis föräldralediga och sjuka. Diskussionerna om etablering har under 2018 till stor del kretsat kring Mottagandeutredningens förslag. I den mån förslagen mynnar ut i ny lagstiftning under kommande år ska Etablering Södertörn arbeta med att bevaka och följa upp utvecklingsområden 4
kopplade till detta. Det kan till exempel röra aktiviteter för asylsökande i enlighet med förslagen i utredningen. Arbetet ska inriktas på samverkan både internt och med externa aktörer. Arbetet under 2019 ska ge kommunerna ökade kunskaper i frågor som rör: - Mottagandet av kvotflyktingar som under 2019 kommer att vara en större andel i förhållande till det totala antalet nyanlända som anvisas kommunerna. Migrationsverket beräknar att av 9000 anvisningar under 2019 kommer 5000 att vara kvotflyktingar. - Stöd för nyanlända personer med kort eller ingen utbildning - Eventuella förändringsförslag utifrån Mottagandeutredningen - Boendesituationen för egenbosatta nyanlända och anvisade nyanlända - Barnperspektivet för nyanlända barn och unga, eventuellt genom samverkansmöte med samordnarna för barn och ungas lärande - Etableringsprocessen för de unga som beviljats uppehållstillstånd för gymnasiestudier och som på sikt har behov av fast arbete för att beviljas fortsatt uppehållstillstånd - Ett inkluderande förhållningssätt som bidrar till etablering på sikt 5.2.2 Aktiviteter Strategen bevakar nyheter på området och sprider information till nätverken. Strategen fortsätter påverkansarbetet gentemot Migrationsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län och SKL bland annat när det gäller bristande, statlig kostnadstäckning till kommunerna. Målet är tydliga regelverk och full kostnadstäckning. Workshops och träffar, både kommunerna emellan och med externa aktörer. Fokus ska ligga på erfarenhetsutbyte och kunskapsutvecklande aktiviteter. Goda exempel i projekt eller ordinarie verksamhet lyfts fram i syfte att sprida kunskap och ge inspiration. Aktiviteter för att främja gemensamma projekt inom södertörnskommunerna i den mån behov finns. Strategen deltar då tillfälle ges i Sfi-rektorernas nätverk i södertörnskommunerna. Syftet är att hålla sig a jour med vad som händer på området vuxenutbildning för nyanlända. 5.3 Delområde 3-återsöksfrågor Ett återsöknätverk finns. Inom nätverket hanteras återsökfrågor med fokus på EKB, försörjningsstöd, sjuka och äldre. Även skolpersonal kan ingå. 5.3.1 Mål Arbetet under 2019 ska ge kommunerna ökade kunskaper i frågor som rör: 5
Återsökning av statlig ersättning i kommunerna i stort. Under 2019 bör fokus bland annat ligga på att följa upp återsökning för kostnader kopplade till mottagandet av kvotflyktingar, insatser för personer med särskilda behov och insatser inom individ- och familjeomsorg. Även återsökningsbara kostnader inom skola kan behandlas. 5.3.2 Aktiviteter Workshops och träffar, både kommunerna emellan och med inriktning på samverkan med Migrationsverket utifrån att de är ansvariga för utbetalningar av statliga ersättningar. 6. Ledningsgruppens arbete under året För ordförandeskapet år 2019 ansvarar Södertälje kommun. Strategen sammankallar ledningsgruppen två gånger per termin. Strategen arbetar fram verksamhetsplanen tillsammans med nätverken. Diskussion och förankring hos ledningsgruppen sker i oktober-november. Strategen rapporterar om verksamheten genom en årlig verksamhetsberättelse som presenteras för ledningsgruppen innan den 15 januari. 7. Arbetssätt för alla delområden Strategen sammankallar till två till tre möten per termin och nätverk. Tillfälliga arbetsgrupper kan tillsättas om behov finns. Strategen sammanställer information utifrån önskemål och presenterar denna vid IFOchefnätverkets och Sfi-rektorsnätverkets möten. Om det under 2019 finns behov av att informera lokala politiker om aktuella teman på migrationsområdet är det för respektive kommun möjligt att planera sådana tillfällen med strategen. Därutöver ordnas dialogträffar och kunskapsträffar med andra aktörer utifrån behov, till exempel träffar med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, andra kommuner utanför nätverket eller det civila samhället - detta för att bidra till utvecklingen av södertörnskommunernas verksamhet på området. Omvärldsbevakning är en viktig komponent i verksamheten. Strategen medverkar i sammanhang på lokal, regional och nationell nivå utifrån vad som främjar arbetet inom nätverken (se organisationskarta). Det ingår också i strategens arbete att kontinuerligt sprida skriftlig och muntlig information om det som händer på området nyanlända och ensamkommande barn och unga. Månatligen sammanställer strategen ett nyhetsbrev med den senaste informationen. Södertörnskommunernas hemsida, www.sodertornskommunerna.se, innehåller en samverkansyta med inloggningsfunktion för de olika nätverken. Där läggs minnesanteckningar och annan relevant information. 6
8. Uppföljning och utvärdering Under 2019 följs verksamhetsplanen upp på ledningsgruppens möten. Strategen följer upp nätverksdeltagarnas synpunkter på innevarande års verksamhet genom en enklare enkät via mejl i september. Synpunkter som framkommer i enkätsvaren följs vid behov upp genom diskussioner på nätverksmöten. Förslag till förändring och utveckling integreras i verksamhetsplanen för 2020 och ett utkast presenteras för ledningsgruppen under oktober november. Ledningsgruppen fattar beslut om verksamhetsplan och budget för 2020 senast den 15 december 2019. 7