Skog & Ekonomi Nummer 1. Mars 2012 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN: 2 SÅGADE TRÄVAROR Nu ökar byggandet i USA. Nordafrika visar förvånansvärd styrka. Lars-Göran Olsson Woodstat: Kartan stämmer inte med terrängen. Vi borde se en viss ljusning när kylan släpper i Europa. 5 MASSAMARKNADEN Kina är massamarknadens Joker! 2013 - utmaningens år. 6 TIMMER OCH MASSAVED Marknaden svämmas över av massaved. Stormskadorna ger mer talltimmer. Trävarukonjunkturen har bottnat! Vi bedömer att sågverken nu nått bottenkänning. Läget är akut för många och Viking Timbers konkurs blir nog inte den sista i år. Flera faktorer talar ändå för en viss ljusning i beckmörkret. Timmerpriserna har sjunkit från mördande till höga nivåer. Lagren av sågat virke hålls, för årstiden, på rimliga nivåer vilket visar att utleveranserna rullar, om än till låga priser. Europamarknaden blir sannolikt inte sämre och den numer så viktiga Nordafrikamarknaden visar förvånansvärd styrka. Vi ser en viss ljusning i USA s byggande, vilket bör ge en positiv inverkan. Sågverken indikerar nu marginellt höjda priser i EUR för sågad fura. Ljusning? Ja, om än osäker! Sverigemarknaden försvagas dock och en allt starkare krona kan tyvärr kväva de små gnistor vi ser i trävarukonjunkturen. Läs mer på sidan 4. Skogsmarkspriserna faller! Prisstatistiken visar att skogsmarkspriserna föll med ca 3 % under hösten. Antalet osålda gårdar är dessutom mycket stort. Prisnedgången mellan vår och höst 2011 var störst i Norrlands kustland och i Götaland. Samtidigt noteras absoluta rekordpriser på de finaste skogsobjekten med få byggnader i attraktiva lägen. Prisspridningen mellan olika objekt syns nu på allvar och det är grannarna som styr. Läs mer på sidan 9. 7 TIPS TILL SKOGSÄGARNA Fokusera på lövbestånden. Sätt in på skogskonto vid deklarationen. Hos oss får du 3,25 %. Jämför gärna! 8 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Anders Ek. Marknadsdirektör på SCA Timber: Nu sker vissa prishöjningar i EUR både på fura och gran och vi räknar med priserna fortsätter upp i vår. 9 FASTIGHETSMARKNADEN Hungriga grannar ger lokala rekordpriser. Thomas Nordén LRF Konsult: I min region ser jag en prisspridning från 450 650 kr/m3sk som enbart beror på läget. 11 RÄNTA & VALUTA Försiktig förstärkning av kronan.
Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/lantbruk Varsågod. Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration Presstopp: KI s konjunkturbarometer som kom ut i går stärker våra antaganden att trävarumarknaden står inför en vändning. Enligt denna ser hela 49 % av de tillfrågade sågverken exportprishöjningar de närmaste 3 månaderna. Uppskattade exportpriser de närmaste tre månaderna Balansmått 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: KI, Woodstat BANKEN ANALYSERAR VIRKESMARKNADEN SÅGADE TRÄVAROR Har trävarumarknaden bottnat? Den som söker kan skönja några små, men ändå, ljusglimtar i den så beckmörka trävarumarknaden den senaste månaden. Frågan är då om trävarukonjunkturen nu nått botten eller om det bara är en säsongsmässig tillfällighet. Som tidigare nämnts går svenska trävarusektorn igenom det värsta stålbadet i mannaminne. Ytterst få sågverk sågar i dag med svarta siffror och uppskattningsvis har minst 70 80 % av sågverken gjort förlust på sin sågverksamhet under det senaste året. Inte ens branschens notoriska högpresterare fick många kronor över under 2011. Krisen är värst i Sydsverige där man ovanpå förra årets tokhöga timmerpriser har en mycket hög andel konstruktionsvirke för byggnation. Just det sortiment som drabbats hårdast då byggandet kollapsat i Europa. Senast i raden var det Viking Timber i Blekinge, med en produktion på drygt 150 000 m3 och 105 personer anställda, som gick i konkurs. Tyvärr är nog inte sista ordet sagt på konkursfronten och risken är stor att fler kommer att följa i Vikings spår under det närmaste halvåret. Små prishöjningar i EUR på fura Under den senaste tiden har flera sågverk, vi talat med, kunnat höja sina priser i euro med några procent. Det är furan som dragit men det finns en övertygelse i branschen att även granen följer efter så småningom. Historiskt är det alltid granträvarorna som drar i en vändning av sågkonjunkturen medan furan kommer senare i cykeln. Orsakerna till att furan kan vara först ut denna gång går bara spekulera i, men två faktorer avviker från det traditionella mönstret. Dels är det RoT-sektorn som har varit motorn i hela marknaden under denna lågkonjunktur, vilket innebär större andel furuvaror. Dels har furutunga Nordafrikamarknaden tagit över som en av Skandinaviens viktigaste köpare de senaste fem åren. Konjunkturvändning eller säsongsvariation? Frågan är då om detta är första signalen på en konjunkturvändning eller bara en säsongsmässig justering i ett oerhört nedtryckt läge. Svaret på den frågan ligger delvis i sågverkens egna händer. Trävarumarknaden präglas av en mycket stor portion psykologi och än så länge ligger färdigvarulagren på rimliga nivåer vilket är en helt avgörande faktor för att få igenom prishöjningar. Lyckas nu sågverken hålla igen på produktionen så att den bräckliga balansen mellan utbud och efterfrågan väger åt rätt håll så finns en möjlighet till en försiktig, successiv konjunkturförbättring. Som draghjälp har man den psykologiska effekten av en gradvis bättre konjunktur i USA och indikationer på ett ökat byggande. 2
Nu ökar byggandet i USA I USA bygger man av tradition sina enfamiljshus i trä. Därför är också USA världens största trävarumarknad med en förbrukning som toppade år 2005 på ca 150 miljoner m3 trävaror. USA har historiskt försörjts av inhemskt och kanadensiskt virke. Men under toppåret stod import från Europa för drygt 4 miljoner m3 vilket var en viktig exportkanal för europeiska sågverk. Mellan 2005 och 2009 halverades konsumtionen till rekordlåga 75 milj. m3, se figur 1. Sedan dess har konsumtionen vänt upp försiktigt till drygt 80 milj. m3 under 2011. Även här har RoT-marknaden dominerat de senaste åren, se figur. I dag har europeiska leverantörer nästan försvunnit från marknaden. Statistiken som beskriver housing starts, figur3, är en av USAs viktigaste konjunkturmätare. Under 2009 bottnade byggandet i USA med årstakter runt 500 000 enheter vilket var det lägsta nivå sedan statistiken startade. Under hösten 2011 har vi sett en positiv trend med nivåer runt 700 000 enheter. Om vi nu ser en faktisk vändning av husbyggandet i USA, vilket mycket talar för, så får det till att börja med en psykologisk effekt på europamarknaden. Om trenden håller i sig kommer vi på sikt att se ökade volymer skeppas över Atlanten. Let s keep our fingers crossed. Figur 1. Trävarukonsumtion i USA totalt Månadstal i m3 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Woodstat Figur 2. Trävarukonsumtion i USA fördelning på nybyggnation och RoT (Renovering och Tillbyggnad). % 65 60 55 55 45 40 Nybyggande Renovering 35 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Woodstat Figur 3. Housing starts för USA totalt samt för enfamiljshus, årstakt. 1.000 enheter 2400 2200 Total Enfamiljs hus 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Woodstat Nordafrika visar förvånansvärd styrka De senaste fem åren, när byggnation och konsumtion varit extremt nedpressad i Europa, har skandinaviska sågverk räddats av den nordafrikanska marknaden. När sedan upproren började i Tunisien och fortsatte till Egypten och Libyen var det många av oss som förutspådde fall i ländernas trävarukonsumtion. Efter en kortare period av osäkerhet har denna marknad visat förvånansvärd styrka och uthållighet. Självklart finns det en mängd orosmoln på den arabiska himlen, men det senaste halvårets ökade 3
import inger ändå ett starkt hopp. De nordafrikanska länderna, med Egypten som dominant (se figur nedan) importerar nu över 6 milj. m3 på årsbasis vilket är en fördubbling på de sex sista åren. Det är de stora furuproducenterna Sverige, Finland och Ryssland som dominerar denna marknad med över 90 % av volymerna. Figur 4. Månadsimport av trävaror till Egypten 1000 m3 400 380 360 340 320 300 280 260 240 220 200 180 160 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Woodstat Kartan stämmer inte med terrängen! Lars-Göran Olsson ägare till analysföretaget Woodstat, www.woodstat.se ger sina funderingar på trävarumarknaden. Kartan stämmer inte med terrängen i Europa. Enligt statistiken från Eurostat har importen minskat under loppet av 2011 från redan låga nivåer. Jag kan däremot inte se en minskning i byggandet och det måste innebära lagersänkningar. Man kan inte leva på lager hur länge som helst och därför blir slutsatsen att importen ökar igen under våren, om det inte sker en kollaps i byggandet. Parallellt med detta har ryssarna nästan lämnat Europa samtidigt som trävarukonsumtionen nu stiger i USA vilket brukar smitta över på Europa, med viss eftersläpning. Därför borde vi se en viss ljusning av efterfrågan så fort kylan släpper i Europa. Stark svensk krona ett mynt med otäck baksida Som vi förutspått under lång tid har den stabila svenska ekonomin givit en starkare och mer stabil kronkurs. För skogsindustrin är detta tyvärr ett mynt med otäck baksida. Vi ser en fortsatt stärkt kronkurs som det i särklass största hotet mot att sågverken nu så sakteliga tar sig ur det järngrepp man befinner sig i. (Se valuta artikel sidan 11.) Det andra stora hotet är den avmattning vi ser i den svenska träkonsumtionen med ett rekordlågt byggande och viss avmattning i RoT-sektorn. Den tredje orosfaktorn är överskottet på fiberved i marknaden. Detta gör att sågverken får lägre priser på sina restprodukter som cellulosaflis, en post som blivit allt viktigare för sågverkens resultaträkningar. För den ängslige finns det därför tyvärr en hel del att oroa sig för, vilket gör att det är långt ifrån självklart att de små gnistor vi redovisat orkar tända stubinen på trävarumarknaden. 4
MASSAMARKNADEN Kina är massamarknadens joker Även om massamarknaden nu har nått botten är det ännu osäkert om vi kommer att se någon vändning uppåt under våren. Som vanligt är det Kina som är jokern i leken. Efter rekordpriset på 1 030 USD/ton (brutto) för långfibrig sulfatmassa i Europa under juni 2011 föll priserna rask i höstas till en bottennotering på 825 USD/ton i december (spotpriserna ännu lägre). Då gav en kombination av bristande lönsamhet för högkostnadsproducenter och en kraftigt ökad kinesisk import ett slut på prisfallet. I december importerade Kina 1,2 miljoner ton massa totalt, vilket var 40 % högre än i november och 27 % högre än december i fjol. Indikationerna visar på fortsatt höga leveranser i början av 2012. Den kinesiska hungern fick producenternas lager att sjunka kraftigt från 39 till 34 dagars leveranser från oktober till december. Inte långt från 32 dagars lager som anses motsvara en balans i marknaden. Bakom dessa siffror döljer sig dock viktiga skillnader. Kortfiberpriset ökar Det är marknaden för kortfibrig massa som har vänt upp, medan den nordiska långfibermassan har det fortsatt trögt. Den stora importökningen till Kina berodde främst på kraftigt ökade leveranser av brasiliansk eukalyptusmassa, vilket syns tydligt i lagerstatistiken. Från november till december rasade lagren av kortfibermassa med 8 dagar medan långfiberlagret ökade med en dag. Sedan årsskiftet har också priset på kortfibrig massa (BHKP) i Europa ökat med 50 USD per ton medan priset på långfibrig sulfat- massa (NBSK) i princip är oförändrat. Den prisökning på 100 USD per ton som flera nordiska massaproducenter annonserade i slutet av december ser ut att ha misslyckats. Detta är ett mönster som går igen även i resten av världen. 2013 blir utmaningarnas år Även om lagerförändringar, framför allt i Kina, kan få stora effekter på kort sikt är det slutligen efterfrågan på papper och utbyggnaden av ny kapacitet som avgör massakonjunkturen framåt. Produktionen av tryckpapper i världen förväntas öka med knappt 1 % 2012. Med negativ tillväxt i Europa och Nordamerika bygger scenariot på en fortsatt hög tillväxt i Kina. Givet ett avtagande inflationstryck, kan Peking väntas fortsätta den expansiva penningpolitiken som påbörjades i slutet av förra året, vilket borgar för en fortsatt god efterfrågan på tryckpapper i landet. Totalt väntas 1,6 miljoner ton i ny tryckpapperskapacitet starta upp i Kina under 2012. Positivt så långt alltså. Enligt konsultfirman RISI väntas efterfrågan på marknadsmassa i världen öka med knappt 1,6 miljoner ton under 2012 på helårsbasis. Mot det ska ställas knappt en miljon ton i ny kapacitet av marknadsmassa under året. Ryska Ilim Pulps nya massalinje i Bratsk (norr om Mongoliet) på en halv miljon ton, brasilianska Eldorados nya massabruk i Tres Lagoas på 1,5 miljoner ton och japanska Ojis 0,7 miljoner tons bruk i Kina alla tre med förväntad start andra halvåret 2012. Under 2013 förväntas däremot massakapaciteten i världen öka med nästan 3 miljoner ton, eller 4,7 %! Den riktigt stora utmaningen för massamarknaden kommer alltså nästa år. Figur 5. Lager av lång- och kortfibermassa globalt samt pris på barrmassa (NBSK) EUR & USD 1,000 900 800 700 600 500 400 300 Pris NBSK (USD) Pris NBSK (EUR) Lager globalt Lager, antal dagar '05 '06 '07 '08 '09 '10 '11 '12 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 5
TIMMER OCH MASSAVED Marknaden svämmas över av massaved Skogsindustrins många produktionsneddragningar kombinerat med en förhållandevis hög avverkningstakt har gett ett kraftigt fiberöverskott i hela landet. Massavedsäljarna försöker nu förtvivlat placera sina volymer. Resultatet har blivit att priserna på massaved fallit över hela linjen och efterfrågan är egentligen bara god på björkmassaved. För att dämpa massavedsflödet sker en mängd olika aktiviteter. Man fokuserar på slutavverkning och styr om apteringen mot större andel klentimmer. Dessutom har flera aktörer reducerat avverkningsnivåerna, vilket kan vara väl så svårt i stormdrabbade områden. Vår bedömning är att sannolikheten för ytterligare enskilda prissänkningar är överhängande. Men om så sker tror vi att de blir ytterst marginella, förutsatt att marknaden inte försvagas ytterligare. Vi bedömer att industrin inte vågar gå ut med ytterligare betydande prissänkningar mot skogsägarna och därmed riskera att ta död på utbudet. Detta skulle kunna ge en ryckig marknad med stort virkessug och kraftigt höjda priser i höst om marknaden vänder. En svängighet som få i branschen är betjänta av, inte ens skogsägarna långsiktigt. Timmermarknaden rullar på Samtliga virkessäljare vi talat med uttrycker en fullt acceptabel till god efterfrågan på timmer över hela landet. Sågverken håller relativt hög produktion och utleveranserna av trävaror fungerar tillfredställande, om än till låga priser. Timmerpriserna har sänkts i flera omgångar från toppnoteringarna för drygt ett år sedan. Sågverken behöver dock ytterligare nedjusteringar av timmerpriset för att börja tjäna pengar igen. Samtidigt frodas sågverkschefernas ständiga ångest för att strypa skogsägarnas avverkningsvilja och skapa en akut timmerbristsituation. Vi tror därför inte på fler betydande timmerprissänkningar denna gång. Däremot är nästan alla premier och tillägg borta i rådande marknadssituation. Stormskadorna ger mer talltimmer Under vintern har det rasat ett antal stormar över Sverige. Den största döptes till Dagmar och gav under juldagsnatten stormskador, uppskattade till ca 4,5 milj. m3sk, i ett område från Mälardalen i söder till Västernorrland i norr med ett epicentrum i Hälsingland och Medelpad. Tallandelen av det stormfällda anses vara hela 80 %. Hittills har Dagmar påverkat virkesflödet negativt men nu anser näringen att produktionen nått upp till normal nivå. Skillnaden är att både timmerandel och tallandel är betydligt högre än normalt. I nuvarande marknadsläge med massavedsöverskott och sug efter furuvaror är detta ändå tur i oturen. Vi prognostiserar dock en knapphet på grantimmer i stormregionen senare i vår vilket ställer sågverkens anpassningsförmåga på stora prov. Fint väder driver avverkningarna Efter en katastrofalt blöt höst och en sen vinter har avverkningsförhållandena nu bytts till närmast perfekta i en stor del av landet. Självverksamma skogsägare utnyttjar det fina vädret och spär därför på massavedsöverskottet vilket skapat en oro framförallt hos Sydsveriges massavedsköpare. 6
AVVERKNINGSTIPS TILL SKOGSÄGARNA Överlag har vi gott om virke och framförallt barrmassaved i marknaden vilket gett förhållandevis låga massavedspriser och kraftigt minskade påslag. Detta gör att du som skogsägare skall styra bort avverkningarna från de massavedstunga bestånden med undantag för lövträdsgallringar. Samtidigt har vi inga toppriser på timmer vilket gör det knepigt att ge råd till dig som är skogsägare. Generellt anser vi att du bör fokusera på riktigt klena gallringar där volymen massaved blir låg samt undvika de allra bästa slutavverkningsbestånden som kan stå till ett bättre konjunkturläge. Sydsverige inventera stormskadorna Inventera din skog för stormskador och se till att stormfällda träden kommer ut ur skogen innan sommaren. Missa inte detta! Prioritera lövbestånd samt klena gallringar. Vid slutavverkning skall du fokusera på dina något sämre bestånd. I Sydsverige kan det förekomma större prisskillnader på timmer än i övriga landet beroende på enskilda sågverks råvarusituation. Kontrollera därför prisnivån vid kontraktering. Mellersta Sverige fokusera på stormskadad skog Även här är det fokus på att inventera och åtgärda dina eventuella stormskador på fastigheten. Om du skall gallra, välj lövbestånd samt dina klenaste barrgallringar. Skall du slutavverka så undvik dina finaste bestånd och fokusera på gran. I stormdrabbade områden kan grantimmer bli en bristvara senare i vår. Utnyttja den fina bärigheten och avverka bestånd på fuktiga marker. Norra Sverige har de högsta virkespriserna I norra Sverige har vi Sveriges högsta massavedspriser och hyfsat höga listpriser på timmer. Svårigheten i norr är att genomlysa den faktiska prisnivån då marknaden kännetecknas av mycket pristillägg som nu minskat drastiskt. I norr tror vi att det kan komma ytterligare timmerprissänkningar. Säkerställ därför prisnivå och eventuella påslag när du kontrakterar. Vi anser att du kan vara normalt aktiv men undvika gallringar med höga volymer och dina bästa slutavverkningsbestånd. Säkerställ att din skog växer även efter avverkning! Vår ambition är att ha marknadens bästa ränta på våra skogskonton. Ett skogskonto hos oss är kanske det enklaste sättet att öka avkastningen i din skog. Det är också mycket enkelt att flytta dina gamla skogskonton till oss. Vi har skogskonton med rörlig eller fast ränta. Några fördelar är att du: Jämnar ut dina inkomster Med skogskontot jämnar du ut inkomsterna från skogen och sänker skatten. Får en hög ränta Spara i upp till tio år med hög ränta. Kan nyttja räntefördelning Pengar på skogskontot höjer underlaget för räntefördelning och ökar möjligheten till 30 % skatt på skogens intäkter. För närvarande är räntan på vårt skogskonto 3,25 % * (efter Riksbanken reporäntesänkning) *2012-02-24 Kontakta oss på telefonnummer 0752-48 45 42 så hjälper vi dig! 7
KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKES- MARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på marknaden och råvarusituationen. Anders Ek. Marknadsdirektör, SCA Timber. www.sca.se Trävarumarknaden: Det är en ohållbar situation för sågverken med för höga timmerpriser och alltför låga trävarupriser vilket gör det mycket svårt att såga med vinst. Då har vi på SCA ändå en stor andel snickerikvaliteter som drabbats minst prismässigt. Nu sker vissa prishöjningar i EUR både på fura och gran och vi räknar med att priserna fortsätter upp i vår. Det hänger dock på att utbudet av trävaror hålls på rimliga nivåer. Skulle utbudet öka nu, finns en risk att prishöjningarna avstannar. Balansen mellan utbud och efterfrågan är fortfarande bräcklig. Ovanpå detta har vi växelkursproblematiken vilken inte är till vår fördel för tillfället. På längre sikt är jag ändå övertygad om att marknaden för massivt trä kommer att vara starkare framåt. Johan Padel. VD för Moelven Timber. En av Skandinav iens större trävaruproducenter med industrins tyngdpunkt i Värmlandsregionen. www.moelven.se kommer sannolikt att ligga fast. Kronan är dock en rysare och får vi en större förstärkning måste timmerpriserna ned ytterligare. Massaved: Massavedspriserna borde vara stabila. Det är visserligen gott om massaved men industrin är helt beroende av att hålla avverkningarna igång. Anders Dahlqvist. Försäljningschef på Sveaskog. www.sveaskog.se Timmer: Vi upplever en efterfrågan på timmer och har inga problem att avsätta det timmer som kommer ut ur skogen. Men efter en så lång period med mycket dålig lönsamhet hos sågverken så finns det naturligtvis en negativ grundton i prisdiskussionerna. Timmerpriserna har sänkts med 40 60 kr/m3fub och jag bedömer nu att vi ligger kvar med oförändrade priser under första halvåret. Massaved: För tillfället är det mycket gott om barrmassaved med stora lager av fiberråvara i hela landet, vilket gör att efterfrågan är svag. Själva avsätter vi all massaved och bygger inga lager men vi styr utbudet mot ökad timmerandel. Jag ser inga större prisförändringar på massaved framåt. Skulle industrin tvinga igenom ytterligare prissänkningar kommer aktiviteten hos skogsägarna att bromsa in för mycket vilket kan leda till överraskande underskott senare i år. Trävaror: Jag känner mig svagt optimistisk. Efterfrågan känns stabil eller svagt ökande samtidigt som utbud och lager ligger på rimliga nivåer. Vi kommer att se försiktiga prisökningar i vår och furan ligger först. Gapet mellan gran och fura är inte realistiskt så furan skall upp. Blir det en ordentlig vändning i USA smittar den direkt på Europa. Men balansen är svag så någon snabb konjukturvändning kommer vi inte att se. Timmer: Vi har ett bra timmerflöde och priserna 8
FASTIGHETSMARKNADEN Skogsmarkspriserna föll under hösten 2011 Om man analyserar LRF Konsults prisstatistik på skogsfastigheter kan man utläsa att skogsmarkspriserna föll med ca 3 % som ett genomsnitt över landet under hösten. Prisfallet var störst i Norrlands kustland och i Götaland, men den exakta nivån är svår att härleda*. Man skall dock poängtera att fallet sker efter en väldigt stark vår 2011 med en prisuppgång på hela 5 % jämfört med helåret 2010. Efter diskussioner med ett antal mäklare ges också en ganska entydig bild som visar att marknaden mattats av under hösten. Det är så länge sedan som IT-kraschen år 2001-02 då vi senast såg vikande priser på skogsmark i LRF Konsults statistik. Visserligen hade vi ett litet hack i kurvan just efter Lehman-kraschen hösten 2008 men det var så kortvarigt att det var svårt att utläsa i statistiken. Se prisstatistik från LRF Konsult på nästa sida. *(Eftersom LRF Konsult bara redovisar prisstatistik för vår och helår är det svårt att genomlysa exakt hur stort prisfallet var mellan vår och höst i enskilda regioner.) Rekordpriserna fortätter på de finaste objekten Samtidigt som vi ser ett genomsnittligt prisfall fortsätter rapporterna om extrema rekordpriser på de finaste objekten. Det är ofta större skogsfastigheter med god arrondering och fina lägen där köparna bjuder upp till himmelska nivåer. Kombinationen sjunkande genomsnittspriser och rekordpriser på vissa objekt innebär naturligtvis att de sämre objekten haft ett betydligt större prisfall än de 3 % vi räknat fram. Samtidigt växer mängden med osålda objekt på hemsidorna. Vilket är en konsekvens av säljarnas ofta orealistiska förväntningar. Hungriga grannarna ger lokala rekordpriser En annan trend är att lokala variationer i fastighetspriserna ökar alltmer. För några år sedan var prisspridningen mellan olika objekt väldigt liten inom större regioner. I dag säger flera mäklare att dem på förhand vet vilka lokala områden som ger de högsta priserna och allt beror på om det finns köpsugna/ starka grannar i det området. Att hålla grannarna på gott humör är alltså en framgångsfaktor för dig som gårdssäljare! Figur 6. Priser på skogsfastigheter helåret 2011 samt real prisutveckling i procent från helåret 2010. 543 kr/ m3sk +3 % Källa: LRF Konsult 369 kr/ m3sk +1 % -2 % 485 kr/ m3sk 291 kr/ m3sk -2 % 0 % 315 kr/ m3sk Ovanstående priser visar LRF Konsults genomsnitts priser under helåret 2011. Prisnivån under hösten 2011 var alltså lägre än ovan redovisade. Köpa eller sälja? För dig som funderar på att sälja din skogsfastighet finns det absolut ingen anledning att avvakta beroende på den ytterst lilla sättning i priserna som vi sett under hösten. Skogmarkspriserna är på rekordnivåer och skogsmarken kostar betydligt mindre i våra omkringliggande grannländer. Äger du däremot en mindre hästgård kan det finnas anledning att avvakta då den marknaden har varit oerhört pressad det senaste året. 9
Går du i köptankar är det viktigare än någonsin att du gör hemläxan och sätter dig in i marknaden samt gör en ordentlig analys av vilken typ av gård som passar dig. Vi ser det som självklart att kontakta någon av våra erfarna Skogs- & Lantbruksspecialister för en genomgång i god tid innan köp eller försäljning. Vi garanterar att det är väl använd tid. Läs mer om våra specialister på www.danskebank.se. Kända mäklare ger sin syn på hur fastighetsmarknaden ser ut just nu och tron om framtiden Skog grönare än guld! Dag Magnusson. VD och ägare till Skånegårdar ett av Sydsveriges största gårdsmäklarföretag. www. skanegardar.se Skogsmarkspriserna toppade under våren 2011 Sedan dess har vi sett en smärre prisnedgång. Många avvaktar nu med försäljningen och utbudet börjar bli svagt vilket indikerar att det kan vara ett bra läge att sälja. För man måste understryka att bra skogsfastigheter med god arrondering, bra vägnät och jämn åldersklassfördelning fortfarande ger rekordpriser. Dagens köpare av skog är duktiga på att räkna. De ser mer till den långsiktiga förräntningen och jämför med den alternativa räntan. Jag tycker själv att skog är en oslagbar investering eftersom avkastningen anpassar sig till världsmarknadspriset vilket gör att din köpkraft förblir konstant även om kronkursen svänger. - Skogen är verkligen det gröna guldet. Jämför du en 30 årig investering så fick du 7,5 ha skog för 1 kg guld 1981 och idag får du 4 ha för samma mängd. Då har du dessutom fått en löpande avkastning från skogen och haft roligt på vägen. Karl Danielsson. Ordförande på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. www.areal.se 2011 blev totalt sett ett bättre år än vi räknat med En stark vår följdes av en svagare höst med undantag för enskilda rekordpriser på riktigt stora objekt. Säsongerna har börjat allt senare vilket vi trott bero på mängden snö. I år ser vi samma förskjutning och det torde knappast bero på snön. Sammantaget tror jag därför på ett lägre utbud med oförändrad prisnivå. Men 2012 kan också bli året då branta priskurvan på skogsmark vände nedåt. 40 % upp med rätt granne! Thomas Nordén. Ansvarig för mäkleri i östra Mellansverige på LRF Konsult. www.lrfkonsult.se Marknaden blir alltmer lokal och objektsberoende Efter tio år som mäklare blev 2011 det första året då jag kände lite motlut i marknaden. Det var nästan tvärstopp på mindre fastigheter med mycket byggnation. För större fastigheter med ren skog var det en helt annan situation med rekordpriser. Trenden att det regionala läget avgör prisnivån har förstärkts och det är fortfarande grannarna som driver priserna. Ligger objektet i ett område med hungriga grannar blir det höga priser och tvärt om. I min region ser jag en prisspridning från 450 650 kr/m3sk som enbart beror på läget. 10
RÄNTA OCH VALUTA Bankens Sverigeekonom Roger Josefsson ger sin syn på ränteoch valutasituationen. http://danskeanalyse.danskebank.dk Försiktig förstärkning av kronan framöver Som väntat har Riksbanken, till synes mycket motvilligt, sänkt räntan. På den internationella scenen har samtidigt den omedelbara kollapsrisken för det europeiska banksystemet avtagit, om än inte försvunnit helt. För den svenska kronan är detta två motverkande krafter som har balanserat varandra och inneburit en relativt stabil utveckling av kronkursen de senaste veckorna. Mönstret är bekant för andra valutor, men delvis nytt för den svenska kronan, som tidigare har stärkts när konjunkturen stabiliserats och försvagats tydligt när Riksbanken har sänkt räntan. Vi ser detta som ett kvitto på att internationella investerare nu inser den svenska ekonomins starka fundamenta, med stora överskott i bytesbalansen, positiva budgetsaldon och krympande statsskuld. En faktor som är negativ för en så exportberoende gren som skogsindustrin. Detta läge gör onekligen prognoserandet ännu lite svårare. Vi framhåller dock att kronan ändå bör fortsätta stärkas bland annat mot bakgrund av det goda statsfinansiella läget Däremot kanske man inte ska ha utgångspunkten att kronan har blivit en så kalllad safe haven -valuta, likt den amerikanska dollarn, eller japanska yenen. Tyvärr förväntar vi oss fortsatt finansiell oro, om än mer lågintensiv än under det senaste halvåret. Allt detta medför att vi ser en fortsatt försiktig förstärkning mot de viktigaste valutorna. På 12 månaders sikt tror vi att en EUR kostar 8,50 SEK, en USD 6,25 och GBP 9,70. Vi tror dessutom att Riksbanken behöver fortsätta sänka räntan - motvilligt måhända - vilket innebär att det kan vara fortsatt förmånligt att behålla en högre andel rörlig ränta på fastighetslån för den som tål svängningar. Ränta % 5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 3 mån SSVX 5 år SSOB 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Valuta % 14.0 13.0 12.0 11.0 10.0 9.0 8.0 7.0 EUR/SEK 6.0 2009 2010 2011 2012 Källa: Danske Bank GBP/SEK Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon 0752-48 12 61 USD/SEK Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till: johan.freij@danskebank.se 11