SKOLORNAS BREVMARATON 2018 LÄRARGUIDE

SKOLORNAS BREVMARATON 2018 LÄRARGUIDE Det som skrivs har kraft.tillsammans är vi starka. 1

INNEHÅLL Inledning... 3 Lektionsplaner... 4 Lektionens mål och koppling till läroplanerna... 5 Bakgrundsuppgifter... 6 Att försvara de mänskliga rättigheterna... 6 Vad är mänskliga rättigheter?... 7 Personer... 8 Ukraina: Vitalina Koval... 8 Iran: Atena Daemi... 9 Brasilien: Marielle Franco... 10 De viktigaste mänskliga rättigheterna med avseende på berättelserna... 11 Uppgifter... 13 Uppgift: Rollsteg... 13 Uppgift: Vitalina Koval och tystandet av människorättsförsvarare... 14 Uppgift: Atena Daemi och förbudet mot tortyr... 16 Uppgift: Marielle Franco och rätten till liv... 17 Uppgift: Hur försvarar man de mänskliga rättigheterna?... 18 Uppgift: vilka rättigheter tillgodoses inte?... 19 Sammanfattning av artiklarna i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna... 20 BREV- OCH KORTSKRIVANDET... 21 Anvisningar för brevskrivandet... 21 Vanliga frågor... 22 Analyserat exempelbrev... 23 Modellbrev... 24 Anvisningar för solidaritetskort... 27 Ordlista och termer... 31 Centrala konventioner... 33 Tilläggsmaterial... 34 Identiteter för rollstegen... 34 Grym behandling av Atena Daemi i fängelset... 35 Responsblankett (för elever)... 36 Responsblankett (för lärare)... 38 Tips om människorättsfostran... 40 2

INLEDNING Hej! Här börjar Amnestys lärarguide till Skolornas brevmaraton 2018. Guiden ger dig fakta, bakgrund, uppgifter och brevskrivningsanvisningar som du behöver för att hålla en brevmaratonlektion i högstadiet, gymnasiet eller en folkhögskola. Videofilmerna finns på kampanjens webbplats. 1 De praktiska övningarna som ingår i guiden lämpar sig som ett element i människorättsfostran när som helst, men bäst som en del av Skolornas brevmaraton som ordnas i Finland från den 5 november till den 14 december 2018. Innehållet i guiden kan du sammanställa till en helhet som passar just din grupp. Denna brevmaraton ingår i den internationella kampanjen Write for Rights och med taggen #W4R kan du på sociala medier följa hur kampanjen framskrider. Under lektionen bekantar sig eleverna med de mänskliga rättigheterna via tre människorättsförsvarares berättelser och skriver sedan avslutningsvis en appell till beslutsfattarna i landet i fråga. Eleverna kan också skriva solidaritetsmeddelanden för att uttrycka sitt stöd för personerna i kampanjen eller deras familjer. Lektionen Skolornas brevmaraton ger dig och dina elever en unik möjlighet att delta i en internationell människorättskampanj och att samtidigt påverka verkliga människors liv. Med människorättsfostran avses fostran om mänskliga rättigheter, med respekt för de mänskliga rättigheterna och till mänskliga rättigheter. Detta innebär specifikt att ge individerna styrka att utöva, åtnjuta, respektera och försvara sina egna och andras rättigheter. Att försvara de mänskliga rättigheterna är just vad kampanjen 2018 handlar om. Personerna i kampanjen är alla modiga aktivister som trots svårigheter outtröttligt har arbetat för att de mänskliga rättigheterna ska tillgodoses, ibland till ett högt pris. Deras arbete är ett exempel på enskilda människors styrka och det sporrar förhoppningsvis eleverna till att delta aktivt i att försvara de mänskliga rättigheterna, både i den egna vardagen och i samhället. Liksom alltid kommer olika elever att uppleva det som behandlas på lektionen på olika sätt. Berättelserna kan på ett mycket personligt plan beröra sådana elever som i sin identitet eller bakgrund har beröringspunkter med personerna i kampanjen. Om du behöver stöd för att uppmärksamma de här ämnena under lektionerna, rekommenderar vi att du bekantar dig med Setas guide om könsrelaterad och sexuell mångfald 2 och med manualen Anta int! Bryt normen! om normkritik. 3 Tack för att du är med! Melisa Yasav, praktikant i kommunikation och människorättsfostran Emma Åman, sakkunnig i människorättsfostran 1 https://www.amnesty.fi/sv/brevmaraton-for-skolor/material 2 https://www.dropbox.com/s/iffkzu8f0ft73wx/opas_kouluille_2016_netti.pdf?dl=0 (på finska) 3 https://sv.seta.fi/?s=anta+int%27 3

Lektionsplaner 1. LEKTIONSPLAN (60MIN) Video: Kom med på de godas sida eller Vad är mänskliga rättigheter?... 5 min Bekanta dig med personberättelserna (video eller personbeskrivningar)...10 min Video: Vad är mänskliga rättigheter? eller Vi kräver mänskliga rättigheter...5 min Uppgift: Vilka rättigheter tillgodoses inte?... 15 min Anvisningar för solidaritetskort... 5 min Planera och skriv solidaritetskort... 20 min 2. LEKTIONSPLAN (75MIN) Uppgift: Rollsteg eller Hur försvarar man mänskliga rättigheter?...10 min Bekanta dig med personberättelserna (video eller personbeskrivningar)...10 min Video: Vad är mänskliga rättigheter? eller Vi kräver mänskliga rättigheter...5 min Uppgift: Vilka rättigheter tillgodoses inte? eller Hur försvarar man mänskliga rättigheter?...15 min Brevskrivningsanvisningar...5 min Skriv brev...30 min 3. LEKTIONSPLAN (90MIN) Uppgift: Rollsteg eller Hur försvarar man mänskliga rättigheter?... 15 min Uppgift: som hänför sig till Vitalina, Atena eller Marielle... 15 min Bekanta dig med personberättelserna (video eller personbeskrivningar)... 10 min Video: Vad är de mänskliga rättigheterna? eller Vi kräver mänskliga rättigheter.5 min Uppgift: Vilka rättigheter tillgodoses inte?... 15 min Brevskrivningsanvisningar... 5 min Skriv brev... 25 min 4. LEKTIONSPLAN (90MIN) Video: Kom med på de godas sida eller Vad är mänskliga rättigheter?...5 min Uppgift: Vitalina Koval och tystandet av människorättsförsvarare...15 min Uppgift: Atena Daemi och förbudet mot tortyr...15 min Uppgift: Marielle Franco och rätten till liv...15 min Video: Vad är mänskliga rättigheter? eller Vi kräver mänskliga rättigheter...5 min Brevskrivnings- eller solidaritetskortsanvisningar...5 min Skriv brev eller solidaritetskort...30 min 4

Lektionens mål och koppling till läroplanerna Guidens innehåll är planerat så att det motsvarar målen för lärandet i de nya läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Lektionen skolornas brevskrivarmaraton är människorättsfostran. Den ökar elevernas kunskap om mänskliga rättigheter med hjälp av en involverande metod som överskrider gränserna mellan läroämnena. Den sporrar också eleverna att delta i byggandet av en gemensam hållbar framtid. Samtidigt stödjer eleverna Amnesty Internationals världsomfattande kampanj Skriv för frihet genom att skriva ett brev eller ett solidaritetskort till stöd för den eller dem som har utsatts för människorättskränkningar. Under lektionen får eleverna Kunskap om de mänskliga rättigheterna Lektionens uppbyggnad och de aktiva övningarna i guiden fungerar som en aktuell inledning till de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna presenteras inte endast som abstrakta juridiska paragrafer, utan som verkliga författningar som påverkar människors liv. Under lektionen går eleverna igenom exempel på kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bekantar sig med berättelser om människor som utsatts för kränkningar och får till slut en möjlighet att själva påverka tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna genom att helt konkret skriva ett brev eller kort. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleverna får öva sig att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. De handleds att se den kulturella mångfalden och att systematiskt främja de mänskliga rättigheterna. Multilitteracitet (K4) I brevskrivarmaraton får eleverna tolka berättelser och bilder och producera både påverkande och formella texter. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Brevmaraton erbjuder en möjlighet att bekanta sig med det civila samhället och med kollektivt globalt arbete för de mänskliga rättigheterna. I brevmaraton blir eleverna bekanta med hur livet ter sig för människor som har utsatts för kränkningar av sina mänskliga rättigheter och får kännedom om rättighetsfrämjande sätt att handla. 5

BAKGRUNDSUPPGIFTER Att försvara de mänskliga rättigheterna Varje människa har rätt att, enskilt eller tillsammans med andra, främja och verka för skydd och förverkligande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, på såväl nationell som internationell nivå. - FN:s deklaration om människorättsförsvarare Världen över finns det människor och folkrörelser som försvarar mänskliga rättigheter och som modigt utnyttjar sin yttrande- och församlingsfrihet för att ändra attityder och lagar och för att förbättra diskriminerade och förföljda människogruppers ställning. En människorättsförsvarare är en sådan person som främjar eller skyddar de mänskliga rättigheterna med fredliga medel och som godkänner att de mänskliga rättigheterna är universella. Människorättsförsvarare är vanliga människor som arbetar ensamma eller i grupp och deras arbete kan hänföra sig exempelvis till medborgerliga och politiska rättigheter, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter eller till miljörättigheter 4. Människorättsförsvarare kan driva individens rättigheter, eller olika gruppers, såsom kvinnors, ursprungsfolks, köns- eller sexuella minoriteters eller andra diskriminerade eller systematiskt missgynnade gruppers rättigheter. Människorättsförsvarare upplever sig inte alltid själva som människorättsförsvarare. Till yrket kan de vara till exempel journalister, författare, politiker, lärare eller fackföreningsaktiva. De kan vara kvinnor, unga, ha funktionsnedsättningar, höra till sexuella eller könsminoriteter eller driva deras rättigheter. Människorättsförsvarare kan alltså representera alla samhällsgrupper. Också i Finland har människorättsförsvarare haft en betydande roll i arbetet för att bättre tillgodose olika människogruppers rättigheter. Det kan också vara farligt att försvara mänskliga rättigheter. I många länder förhåller sig regeringarna eller andra makthavare fientligt till människorättsförsvarare och deras arbete, eftersom deras arbete ofta ses som ett hot mot det rådande systemet. Människorättsförsvarare utsätts också för hot och attacker, det spioneras på dem och man försöker befläcka deras rykte och kriminalisera deras arbete. Det mest extrema är att människorättsförsvarare också dödas: 2017 dödades 312 människorättsförsvarare i 27 länder. I årets brevmaraton bekantar vi oss specifikt med kvinnor som arbetar som människorättsförsvarare och som gör ett viktigt människorättsarbete inom sina egna samhällen. Försvarare av kvinnors mänskliga rättigheter upplever ofta särskilda utmaningar i människorättsarbetet: könsrelaterat våld, diskriminering på grund av kön, könsstereotypier och fördomar hindrar dem från att fullt ut komma i åtnjutande av sina egna rättigheter och deras arbete tas inte alltid på allvar. Människorättsarbetet blir särskilt besvärligt när människorättsförsvararen själv hör till en eller flera diskriminerade grupper. Rasifierade, de som hör till könsminoriteter eller sexuella minoriteter samt ursprungsfolkens kvinnor riskerar alldeles särskilt att utsättas för attacker både på grund av sitt arbete och av sin identitet. Diskriminering och förtryck kan också grunda sig på ålder, språk, etnicitet, kast eller klass, funktionsnedsättning, nationalitet eller övertygelse och religion. Dessa olika former av diskriminering kan vara överlappande och därigenom ytterligare försvåra situationen för personen i fråga. Innebörden i den engelska termen women human rights defender (WHRD) har utvidgats till att avse såväl kvinnliga människorättsförsvarare som människorättsförsvarare av alla kön som arbetar för rättigheter som hänför sig till kön och sexualitet, kvinnors rättigheter eller jämställdhet. De mänskliga rättigheterna behöver ständigt försvaras för att de ska tillgodoses. Rättigheterna behöver människor som trots allt orkar och vågar driva på rättigheter som tillkommer oss alla, men behöver också oss alla som står i bredd med människorättsförsvararna och uttrycker vårt stöd för deras arbete. 6 4 Se sammanfattningen av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, s. 20

Vad är mänskliga rättigheter? Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. - FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 1 Med mänskliga rättigheter avses rättigheter som är universella och gäller för alla och envar. De ska garantera var och en ett människovärdigt liv, trygga en basförsörjning och säkerställa möjligheter till samhällelig delaktighet. Rättigheterna gäller alla, alltid och överallt oavsett bakgrund, nationalitet, övertygelse eller samhällelig ställning. Var och en har utom rättigheter också skyldighet att respektera andras rättigheter. Ingen får till exempel diskrimineras, för det kränker förbudet mot diskriminering i människorättskonventionerna. De mänskliga rättigheterna tryggas i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i många internationella konventioner. De mänskliga rättigheterna är universella De gäller för alla, alltid och överallt omistliga En människa kan inte mista sina rättigheter, liksom inte upphöra att vara människa. Man kan inte avstå från rättigheterna ens av egen fri vilja. odelbara Rättigheterna är beroende av varandra så att främjandet av en rättighet inverkar fördelaktigt på tillgodoseendet av andra rättigheter. På motsvarande sätt inverkar kränkningar av de mänskliga rättigheterna ofta negativt på tillgodoseendet av andra rättigheter. fundamentala Endast de allra viktigaste rättigheterna har utsetts till mänskliga rättigheter. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (Universal declaration of human rights) FN antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna efter andra världskriget 1948. Deklarationen är den första internationella förteckningen över de mänskliga rättigheterna och inbegriper 30 artiklar, alltså 30 olika punkter. De är exempelvis rätten till liv, frihet och säkerhet, frihet från slaveri, förbud mot tortyr, rätt till asyl, rätt att ingå äktenskap och bilda familj, rätt till åsikts- och yttrandefrihet samt rätt till rättvis rättegång. Förklaringen om de mänskliga rättigheterna är bokstavligen en förklaring och därför inte juridiskt förpliktande för staterna. Den har dock betydande politiskt och moraliskt inflytande. Allt sedan förklaringen antogs har den utgjort grunden för det internationella arbetet för mänskliga rättigheter. Den har utgjort utgångspunkt för många bindande konventioner, däribland FN:s barnkonvention och konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. De mänskliga rättigheterna har följaktligen blivit en del av folkrätten. De internationella människorättskonventionerna Människorättskonventionerna skyddar människor och skapar därigenom förpliktelser för statsledningen, regeringen och tjänstemännen. Människorättskonventionerna är internationella fördrag som staterna har ingått. När en stat ratificerar, dvs. slutligen godkänner och befäster en konvention så att den träder i kraft, åtar den sig de skyldigheter som fastställs där. Staterna ska både respektera individernas rättigheter och arbeta för att rättigheterna tillgodoses i praktiken. Merparten av världens stater har förbundit sig till människorättskonventionerna. 7

Personer Ukraina: Vitalina Koval Ukrainska aktivisten Vitalina Koval är engagerad i att försvara regnbågssamhällets rättigheter i sin egen hemstad Uzhgorod. Hon och de andra aktivisterna har dock blivit utsatta för högerextrema gruppers attacker. I mars kring internationella kvinnodagen ordnade Vitalina en demonstration till försvar för LHBTI-gruppers och kvinnors rättigheter. En grupp högerextremister attackerade demonstranterna, hotade dem och rev sönder plakat. Polisen hade lovat skydda demonstranterna, men trakasserarna lyckades kasta röd målarfärg på Vitalina och på andra demonstranter, vilket orsakade skador på Vitalinas ögon. Och detta var inte första gången. Senare har Vitalina och de andra aktivisterna hotats flera gånger och två aktivister berättade att de hade blivit misshandlade. Angriparna släpptes fria någon timme efter att de anhållits, medan Vitalina i flera timmar fick kräva att hennes brottsanmälan skulle registreras. Även om attacken var riktad mot regnbågssamhället var myndigheterna ovilliga att registrera attacken som hatbrott och undersökningen framskred långsamt. De ukrainska myndigheterna måste garantera demonstranternas säkerhet, ta hot riktade mot människorättsförsvarare på allvar och skydda dem mot attacker. Bakgrund I Ukraina undersöks inte hatbrott som begås av högerextremistiska grupper effektivt och de som gör sig skyldiga till hatbrott ställs inte till svars. Attacken mot Vitalina är en av ukrainska extremhögerns många attacker i Ukraina som riktar sig mot regnbågssamhället. De godkänner inte de rättigheter som Vitalina och andra som hör till sexuella minoriteter och könsminoriteter driver på. Högerextrema grupper hotar och attackerar särskilt dem som försvarar kvinnors och sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter och politiska aktivister. Enligt Amnesty International har det förekommit tiotals attacker sedan april 2017, men angriparna har inte fått något straff och undersökningarna har inte heller beaktat attackernas motiv som grundar sig på diskriminering. De flesta motsvarande fall tas inte alls upp till behandling. De ukrainska myndigheternas ovilja att fördöma attackerna och de skyldiga sporrar högerextrema gruppers medlemmar till ytterligare attacker och till att trakassera och hota sina objekt på nätet och på gatan. 8

Iran: Atena Daemi Iranska människorättsförsvararen Atena Daemi sitter i fängelse för att i sociala medier ha kritiserat att Iran tillämpar dödsstraff och för att på gatan ha delat ut flygblad mot dödsstraff. Atena dömdes till sju års fängelse för att hennes fredliga människorättsarbete enligt myndigheterna utgjorde ett hot mot den nationella säkerheten. Under fängelsetiden har myndigheterna misshandlat Atena och hållit henne i omänskliga förhållanden. I början av 2018 flyttades Atena för tre månader till det beryktade fängelset Shahr-e Rey som är avsett för fångar som dömts för våldsbrott. Våren 2017 dömdes också två systrar till Atena till korta villkorliga straff för att ha kränkt myndigheterna. Atena protesterade mot sina systrars dom och mot sin förflyttning till Shahr-e Rey-fängelset genom att gå i hungerstrejk. Myndigheterna anklagar Atena för deltagande i sammankomster som utgör ett hot mot den nationella säkerheten och för spridning av propaganda. Anklagelserna mot Atena är ett sätt att tysta ned henne och många andra människorättsförsvarare som lyfter fram den iranska administrationens människorättskränkningar. Tortyr är varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon i ett bestämt syfte för att erhålla information eller ett erkännande av denna eller en tredje person, för att straffa denna person för att skrämma eller tvinga denna eller en tredje person eller av något skäl som har sin grund i diskriminering, åsamkat av eller med indirekt medverkan av myndigheter. I allmänhet behöver man inte göra skillnad mellan tortyr och annan grym behandling, eftersom bägge är förbjudna enligt folkrätten. Annan grym eller omänsklig behandling eller bestraffning skiljer sig dock från tortyr på det sättet att något av kriterierna för tortyr saknas: avsiktlighet, bestämt syfte eller diskriminering, svår smärta eller svårt lidande. Den iranska administrationen måste omedelbart släppa Atena fri och respektera sina medborgares yttrandefrihet. Bakgrund Under de senaste åren har människorättsläget i Iran blivit allt sämre. Avrättningarna har ökat och människorättsförsvarare och aktivister har anhållits. Tiotals människorättsförsvarare har häktats för att fredligt ha försvarat de mänskliga rättigheterna anklagade för äventyrande av den nationella säkerheten. De statskontrollerade medierna stämplar dem ofta som agenter för främmande makt och som förrädare som ett led i ett försök att svartmåla människorättsförsvarare och ifrågasätta de mänskliga rättigheterna. Myndigheterna tar bland annat sikte på aktivister som försvarar kvinnors rättigheter, fackföreningar, människorättsjurister och aktivister som driver minoriteters rättigheter. Det är allmänt med tortyr och annan grym eller omänsklig behandling av anhållna i iranska fängelser och vid förhör. Förhållandena i fängelserna är usla: fångarnas tillgång till nödvändig hälsovård begränsas avsiktligt, fängelserna är överbefolkade och näringstillgången otillräcklig. Erkännanden man fått genom tortyr används som bevismaterial i strid med internationella människorättskonventioner. Förbudet mot tortyr och annan grym behandling är absolut. Det innebär att ingen under några omständigheter får utsättas för tortyr. Tortyr förbjuds i FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna och i internationella människorättskonventioner. 9

Brasilien: Marielle Franco Marielle Franco var en känd brasiliansk människorättsförsvarare som i favelorna arbetade för kvinnornas, ungdomarnas, könsminoriteternas och de sexuella minoriteternas rättigheter och som motsatte sig polisvåldet. Marielles outtröttliga arbete tog slut när hon och hennes chaufför Anderson Pedro Gomes den 14 mars 2018 sköts ihjäl från en förbikörande bil. Som stadsfullmäktig i Rio de Janeiro tog Marielle många initiativ som gällde kvinnors rättigheter. Hon motsatte sig aktivt polisens övervåld och mot att staten inskränker medborgarnas rättigheter i den nationella säkerhetens namn. Hon var också verksam i delstaten Rio de Janeiros kommission för de mänskliga rättigheterna och talade offentligt om de människorättskränkningar som myndigheterna begått. Strax innan hon dog hade hon deltagit i en diskussion om svarta kvinnors rättigheter. Trots att undersökningen av Marielles död är hemlig verkar det i ljuset av bevis som Amnesty International har erhållit uppenbart att mordet var omsorgsfullt planerat och att statliga aktörer var involverade. Exempelvis ser de kulor som användes vid mordet ut att ha tillhört Förbundsstaten Brasiliens polis. Också de säkerhets- och trafikkameror som filmar gärningsplatsen hade stängts av endast en dag innan mordet. Bakgrund I Brasilien dödas varje år tiotals människorättsförsvarare och de som vågar ifrågasätta polisens övervåld utsätts för hot och attacker. Dödandet av människorättsförsvarare lämnas systematiskt utan prövning, framför allt i de fall där polisen är anklagad. Brasilien är i ljuset av statistiken om brott mot liv ett av världens mest våldsamma länder. I Rio står polisen för en betydande del av dråpen år 2015 begicks var femte dråp av polisen. Många av de dråp som polisen berättigar med självförsvar är enligt Amnestys undersökningar olagliga avrättningar som polisen likväl inte ställs till svars för. I februari beslutade Förbundsstaten Brasiliens regering starta en militär intervention i delstaten Rio de Janeiro för att få bukt med den organiserade brottsligheten. I praktiken innebär det här att delstatens säkerhet är i polisens och fängelsemyndigheternas händer. Också favelorna, de områden som befolkas av marginaliserade grupper, är fulla av beväpnad armépersonal som bevakar invånarnas rörelser. Också tidigare har soldater anlitats för polisiära uppgifter i Rio, men insatserna har varit mera begränsade. Arméns deltagande i upprätthållandet av ordningen har dock aldrig minskat brottsligheten. Anlitandet av soldater för att övervaka Rios säkerhet har lett till att särskilt unga svarta män blivit föremål för ett ökat antal kränkningar av sina mänskliga rättigheter. 10

De viktigaste mänskliga rättigheterna med avseende på berättelserna I det här avsnittet presenteras de viktigaste rättigheterna med avseende på ukrainska Vitalina Kovals, iranska Atena Daemis och brasilianska Marielle Francos berättelser och de internationella och regionala människorättskonventioner som ska trygga dessa rättigheter. RÄTTIGHETER AV BETYDELSE FÖR ALLA BERÄTTELSER Åsikts- och yttrandefrihet Var och en har rätt till åsikts- och yttrandefrihet. Åsiktsoch yttrandefriheten får begränsas endast av mycket vägande skäl. Denna rättighet har godkänts i artikel 19 i den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Församlingsfrihet Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar. Föreningsfriheten och rätten till fredliga sammankomster får begränsas endast av mycket vägande skäl, när begränsningarna föreskrivs i lag eller är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle. Denna rättighet har godkänts i artikel 20 i den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Rätt till gottgörelse Var och en har rätt till gottgörelse för människorättskränkningar de utsatts för. Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning. Denna rättighet har godkänts i artikel 8 i den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Förbud mot diskriminering Alla människor har rätt till lika behandling. Var och en är utan åtskillnad berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Denna rättighet har godkänts i artikel 2 i den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Förpliktande människorättskonventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 19 Amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna, artikel 13 Europakonventionen, artikel 10 Förpliktande människorättskonventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 21 och 22 Europakonventionen, artikel 11 Amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna, artikel 15 Deklarationen om människorättsförsvarare Förpliktande människorättskonventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 9 Europakonventionen, artikel 5 Amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna, artikel 10 Förpliktande människorättskonventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 2 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 2 Amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna, artikel 1 Europakonventionen, artikel 14 Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 7 och 15 VITALINA KOVAL OCH FÖRBUDET MOT DISKRIMINERING Alla är lika inför lagen och är utan åtskillnad berättigade till lika skydd från lagens sida. Alla är berättigade till lika skydd mot varje åtskillnad i strid med denna förklaring och mot varje framkallande av sådan åtskillnad. Denna rättighet har godkänts i artikel 7 i den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Under demonstrationerna negligerade myndigheterna demonstranternas säkerhet. När Vitalina gjorde brottsanmälan gick myndigheterna till en början inte med på att registrera att brottet baserade sig på diskriminering. Undersökningen av attacken mot Vitalina har gått långsamt, men saken framskrider dock mot en rättegång, uppenbarligen tack vare den internationella påtryckningen. De flesta motsvarande fall tas inte alls upp till behandling. Hatbrott som begås Förpliktande människorättskonventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 14 och 26 av högerextrema grupper undersöks inte effektivt och de skyldiga ställs sällan till svars. Vitalinas och de andra aktivisternas rätt till yttrandefrihet och församlingsfrihet och rätt att försvara de mänskliga rättigheterna begränsas indirekt, om de av rädsla för våld inte vågar utöva sina rättigheter. Strafflösheten sporrar högerextrema grupper att fortsätta med sina hot och trakasserier och med att våldföra sig på aktivister och människorättsförsvarare. 11

ATENA DAEMI OCH FÖRBUDET MOT TORTYR Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Denna rättighet har godkänts i artikel 5 i den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Alla är under full likställighet berättigade till rättvis och offentlig rannsakning inför oavhängig och opartisk domstol såväl vid fastställandet av deras rättigheter och skyldigheter som vid anklagelse för brott. Denna rättighet har godkänts i artikel 10 i den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Var och en som blivit anklagad för straffbar gärning har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans skuld blivit lagligen fastställd vid offentlig rättegång, under vilken han åtnjuter alla för sitt försvar nödiga garantier. Denna rättighet har godkänts i artikel 11 i den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Häktandet av Atena för att hon uttryckt sin åsikt och deltagit i en sammankomst är inte rätt, eftersom var och en har rätt till åsikts- och yttrandefrihet och till församlingsfrihet. Förpliktande människorättskonventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 7 och 10 FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 5 Förpliktande människorättskonventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 14 Under fängelsetiden har Atena torterats och hållits fången i omänskliga förhållanden, trots att de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter förbjuder tortyr och grym, omänsklig eller förnedrande behandling. När hon var tagen i förvar vägrades hon rätten att anlita advokat. Rättegången där också tre andra var åtalade utöver henne var över på endast 15 minuter. 5 Iran har inte ratificerat, alltså i sin lagstiftning infört, konventionen mot tortyr. Förbudet mot tortyr är dock så allmänt accepterat att det anses ingå i den internationella sedvanerätten, vilket innebär att förbudet även omfattar stater som inte har tillträtt de internationella konventionerna om tortyr MARIELLE FRANKO OCH RÄTTEN TILL LIV OCH TILL PERSONLIG SÄKERHET Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Denna rättighet har godkänts i artikel 3 i den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Marielles rätt till liv kränktes när hon sköts ihjäl. Undersökningen går långsamt och hålls hemlig, trots att bevisen pekar på att myndigheterna har andel i brottet. Marielle mördades för att hon utövade sin åsikts- och yttrandefrihet. Hon ingrep enträget i samhällets missförhållanden genom att tala för minoriteterna och genom att kritisera polisens övervåld och den ökande militariseringen av säkerhetsövervakningen i Rio de Janeiro. I Brasilien undersöks brott som är riktade mot människorättsförsvarare sällan effektivt, och alla skyldiga ställs inte till svars. Förpliktande människorättskonventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 6 och 9 Amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna, artikel 4 och 7 12

UPPGIFTER Uppgift: Rollsteg Lämplig för grupper av alla storlekar Tidsförbrukning ca 15 min. Vad behöver jag? I slutet av guiden (s.36) finns det lappar med roller, en sax för att klippa ut lapparna och mycket med plats. Rolluppgiften lämpar sig ypperligt som inledning på en brevmaratonlektion. Den hjälper eleverna att leva sig in i de personers liv och berättelser som behandlas. Det finns sju olika roller, så det är meningen att flera elever ska kunna leva sig in i samma persons berättelse. 1. Be eleverna ställa sig i rad bak i klassen och dela ut en lapp till var och en. Meningen är att eleven, efter att ha läst uppgifterna om sin egen rollperson, ska hålla dem för sig själv. 2. Berätta att meningen med övningen är att man ska leva sig in i en annan människas situation. Be eleverna sluta ögonen och tänka på en typisk vardag i rollgestaltens liv. För att underlätta inlevelsen kan du ställa frågor som eleverna för sig själva kan fundera ut svar på ur rollgestaltens synvinkel. Du kan till exempel fråga Vad är viktigt i ditt liv? Vilket kön har du? Hur tillbringar du en vanlig vardag? Vad gör du när du vaknar och vem träffar du under dagen? Vad gör dig glad? Och vad irriterar dig? 3. När du har gett eleverna tid en stund att fundera på svaren, berätta att du nu ska läsa upp 12 påståenden. Påminn dem om att de ska reagera på påståendena ur rollpersonens synvinkel, inte ur sin egen. Om ett påstående ur rollpersonens synvinkel håller streck, ska eleven stiga ett steg framåt. Håller påståendet inte streck, ska eleven stanna på sin plats. Läs upp påståendena ett åt gången och ge eleverna tillräckligt med tid att överväga sina reaktioner på varje påstående. Påståendena 1. Du upplever att du är en accepterad del av samhället. 2. Du bor i ett tryggt bostadsområde. 3. Du litar på polisen, respektive myndigheterna. 4. Du har inte upplevt diskriminering på grund av ditt kön eller din sexuella läggning. 5. Dina närstående uppskattar det arbete du gör. 6. Du har inte upplevt diskriminering på grund av din hudfärg eller etnicitet. 7. Du kan påverka saker och ting i det omgivande samhället. 8. Du vågar dela bilder av dig själv och den du sällskapar med i sociala medier. 9. Du blir inte bestraffad för att du deltar i demonstrationer som kritiserar regeringen. 10. Du blir hörd och dina åsikter respekteras. 11. Du har inte upplevt diskriminering på grund av ditt språk, din kultur eller din religion. 12. Du ser hoppfullt på framtiden och på att den förändring du önskar är möjlig. 4. Efter det sista påståendet kan du be eleverna stanna på sina platser och se sig omkring. En del elever har sannolikt rört sig längre bort från startlinjen än andra. 5. Be varje elev var för sig berätta vem de är. Be dem sedan gå ut ur sin roll till exempel genom att göra några tänjningsrörelser eller skaka litet på armar och ben. Efteråt är det bra att gå igenom de tankar övningen väckte, till exempel med följande frågor: Hur kändes det att stiga framåt eller att stanna på sin plats? Var det lätt eller svårt att leva sig in i en annan människas situation? Var det något i resultaten som överraskade dig? Hade du hamnat på en annan plats, om du hade valt ett annat kön för din gestalt? Berättar övningen något om vårt samhälle? Berättar övningen något om våra attityder eller våra fördomar? 13

Uppgift: Vitalina Koval och tystandet av människorättsförsvarare Lämplig för grupper av alla storlekar Tidsförbrukning ca 15 20 min. Vad behöver jag? Dator, videokanon, pennor, papper Den här uppgiften syftar till att eleverna ska bli bekanta med Vitalina Kovals berättelse och hur man försöker tysta människorättsförsvarare genom trakasserier och våld. Det är också meningen att eleverna ska lära sig känna igen hur myndigheter ska agera för att förebygga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 1. Visa gruppen videon 5 om Vitalina Koval. Be eleverna observera och anteckna händelser och teman i videoinspelningen. 2. Efter att de har tittat på videon, fråga eleverna vad där hände. Hur skulle det kännas för dem att vara i Vitalinas situation? Skulle de våga arbeta på samma sätt, om de mötte samma motstånd? Berätta att Vitalina upprepade gånger har utsatts för attacker från extremhögern och att trakasserierna i videofilmen sker på riktigt. Vad är det angriparna och de störande elementen vill åstadkomma? 3. Dela in klassen i små grupper om t.ex. 3 5 elever. Om det finns tid, eller om det varit svårt att skriva upp händelserna i filmen, kan du be eleverna att i det här skedet läsa Vitalinas berättelse. Be dem studera händelserna i berättelsen med hjälp av den s.k. orsak verkan-kartan. I centrum av kartan ställs det problem eleverna har observerat, t.ex. Människor som försvarar könsminoriteters och sexuella minoriteters rättigheter trakasseras. Problemet kan också uttryckas med elevernas egna ord. På vänstra sidan av kartan skriver eleverna in sådant (orsaker) som orsakar trakasserierna eller det observerade problemet. På högra sidan skriver de in sådant (verkan) som påverkas av de trakasserier människorättsförsvararna utsätts för. 4. När kartan är klar, be eleverna fundera på vad myndigheterna (t.ex. polisen, skolorna, politikerna) bör göra för att lösa problemen. Du kan be dem koncentrera sig på kartans vänstra sida. Det kan till exempel gälla utbildning om könsminoriteters och sexuella minoriteters rättigheter eller om yttrande- och uttrycksfrihet, skydd av människorättsförsvarare eller undersökning av brott mot dem osv. Det viktiga är att eleverna lägger märke till olika sätt att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. 5. De observationer som kartorna ger upphov till kan man gå igenom tillsammans. Eleverna kan jämföra problemen och de lösningar man kommit på. Fanns det likheter eller olikheter i kartorna? Be till slut eleverna fundera på vad av det som finns på kartan de själva kan påverka. 14 5 Videon finns på adressen https://www.amnesty.fi/sv/brevmaraton-for-skolor/material

Undervisning i och fakta om könsmångfald och sexuell mångfald Verkan Fördomar MÄNNISKOR SOM FÖRSVARAR LHBTI- RÄTTIGHETER TRAKASSERAS Människorättsförsvarare fruktar för sin säkerhet Polisen skyddar inte människorättsförsvarare Människorättsförsvarares yttrandefrihet tillgodoses inte Polisen skyddar demonstrationer mot trakasserier och attacker 15

Uppgift: Atena Daemi och förbudet mot tortyr Lämplig för grupper av alla storlekar Tidsförbrukning ca 15 20 min., beroende på tiden som står till förfogande Vad behöver jag? Pennor, papper, tilläggsmaterialet om Atena Daemi i slutet av guiden (s. 35), sax för att klippa ut stycken ur tilläggsmaterialet Den här uppgiften syftar till att hjälpa eleverna att förstå vad som avses med tortyr eller annan grym bestraffning eller behandling, och att känna empati med tortyroffren. 1. Läs upp artikel 5 i FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna för eleverna Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Fråga eleverna Varför förbjuder artikeln också grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning? Finns det någon sådan behandling som inte kallas tortyr, men som ändå är så hemsk att den inte ska få ske? Betona som avslutning på diskussionen att den internationella människorättslagstiftningen alltid förbjuder tortyr och annan grym behandling, och att ingen grym behandling är mera tillåten än någon annan. 2. Dela därefter upp eleverna i fem grupper. Berätta att de strax ska få läsa om en riktig levande människa, Atena Daemi, vars rätt att inte utsättas för tortyr eller annan grym behandling har kränkts i Iran. Berätta att varje grupp får ett eget stycke om de svårigheter som Atena har stött på under de senaste tre åren. En läser upp stycket för de andra i gruppen och sedan diskuterar grupperna i några minuter om de tankar stycket har väckt. Be eleverna fundera på hur de skulle uppleva Atenas situation. Vilka känslor, rädslor och önskemål skulle de ha? Be grupperna diskutera sina känslointryck och skriva ner dem på papper. 3. Öppna till slut upp diskussionen för hela gruppen och be grupperna berätta sina svar. Fråga eleverna Vad tänker och känner de efter att ha hört Atenas berättelse? Var det något i berättelsen som överraskade? Hurdan grym behandling blev Atena utsatt för särskilt på grund av sitt kön? Var det något i Atenas berättelse som inspirerade eleverna? 16

Uppgift: Marielle Franco och rätten till liv Lämplig för grupper av alla storlekar Tidsförbrukning ca 15 20 min. Vad behöver jag? Dator, diapresentationen av Skolornas brevmaraton och en dokumentärkamera eller videokanon Bildläsningsuppgiften hänför sig till Marielles berättelse och behandlingen av relaterade mänskliga rättigheter innan eleverna börjar skriva brev eller kort. Den uppmuntrar eleverna att diskutera rätten till liv och att bekanta sig med en människorättsförsvarare. Övningen kan också ta upp församlingsfriheten och åsikts- och yttrandefriheten. Övningen kan anpassas och göras längre genom att öka antalet frågor eller genom att diskutera elevernas svar med hela gruppen. För den här övningen behöver du diaseriens bild från demonstrationen som hölls för Marielle. Meningen är att man till en början inte ska berätta något om bilden för eleverna, utan de får bilda sig en uppfattning om den utifrån sina förhandsantaganden. Övningen kan antingen göras så att eleverna funderar på frågorna för sig själva, eller så att man går igenom dem i en gemensam diskussion. Om ni talar om svaren tillsammans, är det viktigt att förhålla sig neutralt, att lyssna och ge utrymme för olika synpunkter. När en elev kommer med en iakttagelse lönar det sig att fortsätta med följdfrågan vad fick dig att tänka så? Metoden gör det lättare att greppa bakgrundstankarna om hur olika associationer uppkommer. Eleverna har också hjälp av att lyssna på varandras kommentarer för att se bilden i ett nytt ljus. 1. Be eleverna ta det lugnt ett tag och titta på bilden. Instruera eleverna att fundera på hurdana associationer bilden ger upphov till. Säg att associationerna kan vara hurdana som helst, det finns inga svar som är rätt eller fel. Det viktiga är att eleverna låter fantasin flöda. 2. Låt dem titta på bilden en stund och ställ sedan till exempel frågorna nedan. Det lönar sig att ställa frågorna i aktiv form, inte endast vad ser man på bilden eller vad finns det på bilden. Vad är det som händer i bilden? Vem ser man i bilden? Vad hände innan bilden togs? Vad kommer att hända nu? Vilken stämning förmedlar bilden? Vad tror du människorna på bilden känner? Vem är Marielle? Varför demonstrerar man för Marielle? Vad är det demonstranterna kräver? Vilka av Marielles rättigheter har kränkts? Vilka mänskliga rättigheter har Marielle försvarat? Efter diskussionen kan du visa videofilmen om Marielle 6 och berätta för eleverna vem Marielle var. Efter den här uppgiften är det naturligt att gå över till exempel till uppgiften Vilka rättigheter tillgodoses inte (s. 19) eller att fördjupa sig i hur mänskliga rättigheter kan försvaras med hjälp av uppgiften Hur försvarar man de mänskliga rättigheterna (s. 18). 6 Videon finns på adressen https://www.amnesty.fi/sv/brevmaraton-for-skolor/material 17

Uppgift: Hur försvarar man de mänskliga rättigheterna? Lämplig för grupper av alla storlekar Tidsförbrukning ca 15 20 min. Vad behöver du? Sammanfattningen av artiklarna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (s.20), pennor, papper. Den här övningen syftar till att hjälpa eleverna att granska sin vardag och sin omgivning med tanke på vilka rättigheter som tillgodoses och vilka inte och att förstå hur och varför man försvarar rättigheterna. 1. Dela upp eleverna i grupper om fyra eller fem elever och ge varje grupp ett tomt papper. Be grupperna välja sig en rättighet som de vill försvara. De kan välja sin rättighet från sammanfattningen av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (s.20) eller så kan gruppen hitta på något, respektive en rättighet, som är viktig(t) för dem i deras vardag. 2. När grupperna har valt sig sina rättigheter, tala om för dem att den rättighet de har valt nu fråntas dem. Be grupperna reflektera över följande frågor: Hur känns det för dem att förlora sin rättighet? Varför tycker de att denna rättighet är viktig eller värd att försvara? Hur kan de försvara tillgodoseendet av denna rättighet i sin egen gemenskap eller sitt eget land? Vilka åtgärder kan de vidta för att försvara den rättighet de valt? (Tex. ordna en manifestation, blogga, grunda en aktivistgrupp). Be grupperna skriva ner sina svar på papper och säg att de ska presentera svaren för den övriga gruppen. 3. När grupperna har beslutat vilka åtgärder de tänker vidta, be varje grupp kort berätta vilken rättighet de har valt, varför de valde just den och hur de skulle försvara den. Skriv upp de föreslagna åtgärderna så att alla ser dem. Fråga eleverna Vem kunde tänkas stödja dem och hur? (T.ex. en lärare, skolans anställda, myndigheterna osv.). Hurdana utmaningar kan eleverna stöta på? Vad eller vem kan stå i vägen för dem? Varför och hur kan någon försvåra deras verksamhet? Skulle de fortsätta försvara rättigheten trots allt? Vad är det värsta som kunde hända dem, om de trots allt beslutar att försvara den valda rättigheten? Vad skulle hjälpa dem att försvara rättigheten? 18

Uppgift: vilka rättigheter tillgodoses inte? Lämplig för grupper i alla storlekar Tidsförbrukning ca 15 20 minuter (beroende på hur du vill göra övningen) Vad behöver jag? Sammanfattningen av artiklarna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (s.20) personers betydelser (s.8-10). Sammanfattningen, berättelser och frågorna 1. och 2. nedan finns också i elevens material. Den här övningen lämpar sig bäst som ett element i behandlingen av personmapparna och berättelserna innan man börjar skriva brev eller kort. Övningen är indelad i två delar. I den första delen behandlas fallen på ett etiskt plan med tankegångar om vad det är som är fel i det sätt på vilket en människa eller människor bemöts. I den andra delen kopplas resonemangen till de artiklar som räknas upp i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Om du vill, kan du göra det till en kortare övning genom att bara behandla någondera delen. Frågorna 1 och 2 nedan, samt sammanfattningen av FN:s deklaration, finns också i samband med berättelserna i elevens material. Förklara att vi här behandlar riktiga människors berättelser. Dela in eleverna i mindre grupper på ca 4 och be dem diskutera i 5 10 minuter om Vitalina, Atena och/eller Marielle. Ställ följande stödfråga: 1. På vilket sätt blir personen i fråga fel behandlad? Be sedan eleverna studera förteckningen över artiklarna i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och i grupp fundera på följande fråga i 5 10 minuter: 2. Vilka rättigheter i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna tillgodoses inte för den berörda personens del? Du kan säga att det i berättelserna hänvisas direkt till en del människorättskränkningar. Det är emellertid också möjligt att någon rättighet inte tillgodoses på grund av att andra rättigheter inte tillgodoses för personens del. Alla mänskliga rättigheter är avhängiga av varandra. För genomgången av uppgiften kan du be eleverna skriva ner till pappers vad de har funnit och sedan gå runt och titta på de andras papper. Tillsammans kan ni diskutera till exempel följande frågor: 1) Fick svaren i de andra grupperna er att tänka på någon rättighet eller sak som ni vill lägga till er egen lista? 2) Hittar ni i de andra gruppernas svar någon rättighet som ni tycker att inte borde finnas där? Varför? 3) Varför har ni valt just denna rättighet eller artikel? 4) Var det svårt att hitta de rättigheter som hade kränkts? 5) Vad bör staten och dess myndigheter göra för att situationen för den berörda personens del ska rättas till? 6) Vad kan vi som grupp göra för att staten i fråga bättre ska följa de mänskliga rättigheterna som tillhör alla? 19

Sammanfattning av artiklarna i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna 1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter 2. Förbud mot diskriminering 3. Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet 4. Förbud mot slaveri och tvångsarbete 5. Förbud mot tortyr 6. Rätt att erkännas som en person i lagens mening MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH FRIHETER Rätt till liv, frihet från tortyr och slaveri, åsikts- och religionsfrihet, rätt till ickediskriminering 7. Likhet inför lagen 8. Rätt till verksam hjälp mot rättighetskränkningar 9. Förbud mot att godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas 10. Rätt till rättvis rättegång 11. Oskyldig till dess att skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång 12. Rätt till skydd för privat- och familjelivet 13. Rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom statens gränser 14. Rätt till asyl LAGLIGA RÄTTIGHETER Oskyldig tills motsatsen bevisats, rätt till rättvis rättegång och förbud mot att godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas 15. Rätt till en nationalitet 16. Rätt att ingå äktenskap och bilda familj 17. Rätt att äga egendom SOCIALA RÄTTIGHETER Rätt till utbildning, rätt att bilda familj, rätt till hälsovård och fritid 18. Rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet 19. Rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet 20. Rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar 21. Rätt att delta i offentlig verksamhet och politiskt beslutsfattande POLITISKA RÄTTIGHETER Rätt att delta i politiskt beslutsfattande, rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar 22. Rätt till social trygghet 23. Rätt till arbete 24. Rätt till vila och fritid 25. Rätt till en tillräcklig levnadsstandard 26. Rätt till utbildning EKONOMISKA RÄTTIGHETER Rätt att äga egendom, rätt till arbete, bostad och tillräcklig levnadsstandard 27. Rätt att delta i samhällets kulturella liv 28. Rätt till ett internationellt system där dessa rättigheter och friheter till fullo kan förverkligas 29. Skyldighet att respektera andras rättigheter 30. Inga rättigheter som anges i förklaringen får omintetgöras. KULTURELLA RÄTTIGHETER Rätt att delta i samhällets kulturella liv 20

BREV- OCH KORTSKRIVANDET Anvisningar för brevskrivandet Det är bra att reservera minst 25 minuter för brevskrivandet. Oftast har eleverna inte tidigare skrivit till myndigheter. För att underlätta uppgiften har vi sammanställt anvisningar. Man ska dock inte stirra för mycket på dem. Det viktiga är att eleverna skriver på ett sätt som känns naturligt för dem. Personliga hälsningar har ofta stor effekt. Observera att språket i breven ska vara sakligt och respektfullt. Så här skriver du ett övertygande och effektfullt brev för de mänskliga rättigheterna: 1. Lyft fram följande aspekter i brevet: För vem skrivs brevet? Vad har hänt personen i fråga? På vilket sätt har det skedda kränkt personens mänskliga rättigheter? Vad kräver du för att situationen ska ändras? 2. Inta en respektfull och lugn ton i ditt brev. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna känns ofta befängda, men vi vill att vi ska tas på allvar. Skriv ditt brev utgående från antagandet att läsaren är mottaglig för förnuftiga argument. 3. Använd Amnestys anvisningar och faktauppgifter om den individ eller den grupp som är i fara i ditt brev. Fakta gör det lättare för läsaren att identifiera det fall du skriver om. 4. Använd din egen röst. Våra krav får större tyngd när flera olika människor framför dem ur sin egen synvinkel. I ditt budskap kan du ta med en hänvisning till ditt eget liv, såsom Som tvåbarnsmor vet jag, Som studerade upplever jag att. För fram Amnestys krav genom dina egna känslor och med egna ord. 5. Motivera ditt krav med hänvisning till folkrätten, inte till politiska åsikter. De mänskliga rättigheterna grundar sig på folkrätten och på konventioner och förpliktelser som följer av dem. Det är inte produktivt att framföra politiska påståenden och argument. Tvärtom, det kan ofta medföra mera skada än nytta. 6. Skriv hur människorättsläget kunde ändras till det bättre. Du kan till exempel hänvisa till sådana traditioner i det berörda landet som kan bidra till att tillgodose de mänskliga rättigheterna. Försök uppmuntra din läsare till att stödja de mänskliga rättigheterna. 7. Ge uttryck för personligt intresse för det land du skriver till. Om du har besökt landet eller bekantat dig med dess kultur eller historia, berätta om det i ditt brev. 8. Håll ditt brev kärnfullt. De flesta vädjandebrev ryms på en sida. Till och med ett brev på ett par, tre meningar kan ha stor effekt. 9. Underteckna brevet med ditt eget namn och ge dina kontaktuppgifter. Då blir ditt brev trovärdigare. 10.Ibland händer det att man får svar på sitt brev. Om du får ett svar hoppas vi att du skickar en kopia på det till Amnesty, Sanduddsgatan 7 A, 00100 Helsingfors. 21

Vanliga frågor Varför ska jag skriva just till de här personerna? Den här gången ber vi dig skriva antingen till Ukrainas inrikesminister, ledare för Irans rättsväsende och Brasiliens president. De är i alla fallen i nyckelställning när det gäller att få en ändring till stånd. Hur mycket ska jag berätta om mig själv? Det är bäst att skriva ut hela sitt namn, för det visar att ditt brev är äkta och personligt. Det går också att underteckna med bara förnamnet, om man så vill. Vill du ge mottagaren möjlighet att svara på ditt brev, ange också din adress. Rätta och riktiga uppgifter gör Amnestys verksamhet transparent. Ska jag nämna Amnesty International i brevet? Du avgör själv om du vill skriva som privatperson eller som deltagare i Amnestys internationella kampanj. Ska jag skriva för hand? Både maskinskriven och handskriven text går bra. Det viktiga är att du skriver ett brev, och skickar det om du vill. Lönar det sig att skriva på ett främmande språk? Vi vill sporra dig att skriva på ett främmande språk. Om det känns för svårt, kan du skriva på ditt modersmål. Är det farligt att underteckna de här breven? Kan staten, dit jag skickade brevet, förhindra min inresa? Vi har aldrig hört att något sådant skulle ha skett. Tusentals människor som stödjer Amnesty har undertecknat brev utan problem. Om du har nära kontakter till landet i fråga som privatperson eller via ditt arbete, kan du för säkerhets skull låta bli att skiva brev till just det landet. Vad händer efter att breven har skickats? Ibland besvaras breven, men kanske inte just ditt brev. Brevet är ändå av betydelse. Om du får svar, skicka gärna Amnesty International en kopia av svaret. Var får jag senare information om de personer jag skriver för? Amnesty Internationals Finländska sektion skickar ett tackmeddelande till skolorna i början av 2019. Där finns uppgifter om hur många som har deltagit i maraton och om de resultat som nåtts dittills. Vad kostar det att posta brevet? Breven och korten skickas till Amnesty Internationals Finländska sektion som vidarebefordrar dem till de ansvariga myndigheterna och de berörda personerna. Amnesty Internationals Finländska sektion betalar portot. 22

Analyserat exempelbrev Det här exempelbrevet kan man ta som modell H.E. Hun Sen Prime Minister Kingdom of Cambodia 41 Russian Federation Blvd Phnom Penh Cambodia 29 May 2012 Brevets datum Officiell titel och mottagarens adress Dear Prime Minister, I am writing to express my grave concern regarding the arbitrary arrest and mistreatment of 13 women human rights defenders in Phnom Penh on May 22, 2012. I respectfully urge The Cambodian government to vacate these convictions and release these 13 women, who have been imprisoned solely for expressing their views and engaging in peaceful assembly. I call on the Cambodian government to unconditionally release these women immediately. Finally, I ask the Cambodian government to take the necessary steps to protect the fundamental rights to freedom of expression and peaceful assembly in Cambodia. Formell hälsningsfras Inledning som anger brevets syfte Åtgärder som skribenten önskar och brevets följder Noggrann beskrivning av åtgärder som behövs för att målen ska nås Thank you for your attention to these urgent matters. Sincerely, Alex Citizen Officiell underskrift Din underskrift den kan ha större betydelse än du anar! = känsloladdat språk = formellt och respektfullt språk 23

Modellbrev Modellbrev till Ukrainas inrikesminister Minister of Interior Arsen Avakov Vul. Akademika Bohomoltsa, 10 Ditt namn (Här kan du skriva skolans eller gruppens adress) Kyiv, 01601 Ukraine Bästa inrikesminister Arsen Avakov / Dear Minister of Interior Arsen Avakov 1. Skriv något till ministern som gör brevet personligt: Du kan berätta varför du är upprörd över hur personer som försvarat könsminoriteters och sexuella minoriteters rättigheter behandlas. Du kan också skriva något om dig själv. 2. Påminn ministern om att det är statens skyldighet att skydda yttrandefriheten och garantera att människorättsförsvarare får göra sitt arbete i fred. Du kan också berätta varför du tycker att till exempel Vitalinas och andra människorättsförsvarares rättigheter inte respekteras. 3. Berätta för ministern att du vill att Ukrainas myndigheter ska Se till att det viktiga arbete Vitalina Kovalin och andra aktivister gör för kvinnors, könsminoriteters och sexuella minoriteters rättigheter ska få offentligt erkännande. Garantera att alla attacker mot människorättsförsvarare och aktivister som extremhögern gjort sig skyldig till får en snabb, effektiv och opartisk utredning, och att de ansvariga ställs inför rätta. På ett effektivt sätt skydda människorättsförsvarare mot attacker. Högaktningsfullt / Yours sincerely, Ditt namn 24

Modellbrev till ledaren för Irans rättsväsende Head of Judiciary Ayatollah Sadegh Larijani C/O Permanent Mission of Iran to the United Nations Ditt namn (Här kan du skriva skolans eller gruppens adress) in Geneva Chemin du Petit-Saconnex 28 1209 Geneva Switzerland Ärade ledare för Irans rättsväsende / Your Excellency Ayatollah Sadegh Larijani 1. Skriv något till Ayatollah Sadegh Larijani som gör brevet personligt: Du kan berätta varför du är upprörd över hur Atena Daemia behandlas. Du kan också skriva något om dig själv. 2. Påminn honom om statens skyldighet att skydda människor från omänsklig behandling. Berätta att Atena Daemi är en samvetsfånge som fängslats endast för att hon på ett fredligt sätt har uttryckt sin åsikt. Du kan också berätta till exempel varför du tycker att Atenas och andra människorättsförsvarares rättigheter inte respekteras. 3. Skriv att du vill att myndigheterna i Iran ska Frige Atena Daemin omedelbart och utan villkor. Garantera att Atena får tillgång till den hälsovård hon behöver utanför fängelset. Högaktningsfullt / Yours sincerely, Ditt namn 25

Modellbrev till Brasiliens president Brazilian President Praça dos Três Poderes, Palácio do Planalto Brasília (DF) Ditt namn (Här kan du skriva skolans eller gruppens adress) Brazil Ärade president / Dear President 1. Skriv något till presidenten som gör brevet personligt: Du kan berätta varför du är upprörd över Marielle Francos död. Du kan också skriva något om dig själv. 2. Påminn presidenten om att det är statens skyldighet att skydda yttrandefriheten och garantera att människorättsförsvarare får göra sitt arbete i fred. 3. Berätta för presidenten att du vill att myndigheterna i Brasilien ska Grarantera att det görs en snabb, grundlig och opartisk utredning av Marielle Francos död. Ställa de som är skyldiga till Marielles död inför rätta. Hindra attacker mot människorättsförsvarare och se till att det nationella programmet för att skydda människorättsförsvarare fungerar effektivt. Högaktningsfullt / Yours sincerely, Ditt namn 26

Anvisningar för solidaritetskort Solidaritetshälsningarna skrivs direkt till de människor som har drabbats av människorättskränkningar. Tanken med hälsningarna är att visa dem solidaritet och berätta att man tänker på dem. Eftersom korten är avsedda som stöd och uppmuntran är det önskvärt att de skrivs på de språk som i anvisningarna nämns som primära. Språkkravet är dock inte absolut så det går att skriva uppmuntrande hälsningar också på svenska eller något annat språk, det viktigaste är att brev och kort skrivs. Om det känns svårt att skriva solidaritetshälsningar och tiden tillåter, kan ni tillsammans i klassen fundera på vad ni vill förmedla. Du kan ställa eleverna följande frågor och skriva deras svar på tavlan: Vad kan få mottagaren att känna sig starkare? Hur kan ni förmedla att ni vill stödja mottagaren? Hur kan ni genom ord, bilder eller fotografier uttrycka er tro på de viktigaste mänskliga rättigheterna i den berörda personens berättelse? När ni skriver solidaritetskort kan ni använda antingen de färdiga kortunderlag ni fått från Amnesty eller knåpa ihop egna kort. Förutom text får det gärna finnas bilder och färger på kortet. 27

Modeller för solidaritetsmeddelandena Meddelanden till Vitalina Koval Adress Vitalina Koval Amnesty International Ukraine Office postal box address POB 40 04050 Kyiv Ukraine Modellmeddelandena ukrainska engelska svenska We support you, Vitalina! Vi stöder dig Vitalina! Rebel! Love! Don t give up your rights! Gör uppror! Älska! Ge inte upp dina rättigheter! Finland supports you, Vitalina! Finland stöder dig, Vitalina! Best wishes! Bästa hälsningar! Observera Vitalina tar gärna emot regnbågsfärgade solidaritetsmeddelanden! 28

Meddelanden till Atena Daemi Adress Iran Team Amnesty International 1 Easton Street London WC1X 0DW UK Modellmeddelandena persiska engelska svenska Atena Daemi Atena Daemi Our thoughts are with you and your family Våra tankar är med dig och din familj We are thinking of you Vi tänker på dig I am thinking of you Jag tänker på dig Happy Birthday! Grattis på födelsedagen! Observera Atena älskar att resa, hon älskar naturen och att vistas i den. Atena har födelsedag 27.3, hon fyller 31 år. Man kan redan nu skriva födelsedagsmeddelanden till henne, det kan nämligen ta lång tid innan man lyckas leverera meddelandena till Atena eller hennes familj. Till Atena kan man inte skicka kort där texten eller bilderna hänvisar till religion. 29

Meddelanden till Marielle Francos familj Adress Amnesty International Brazil Rua da Glória, 344 (3rd floor), Glória - CEP 20241180 Rio de Janeiro (RJ), Brazil Modellmeddelandena portugisiska engelska svenska Sua [companheira/filha/ irmã] lutou incansavelmente na defesa e promoção de direitos humanos. Ela lutou por um mundo mais justo. Agora seguimos juntos por ela. Em solidariedade, [NOME] Your [partner/daughter/sister] fought tirelessly to defend and promote human rights. She stood up for a fairer world. Now we stand together for her. In solidarity, [NAME] Din partner/dotter/systerkämpade outtröttligt för att försvara och befrämja de mänskliga rättigheterna. Hon stod upp för en bättre värld. Nu står vi tillsammans på hennes vägnar. Med solidaritet, ditt namn. Observera Du kan skriva ett kort till Marielles familj och visa dem stöd. Till Marielles familj hör: -Marinete och Antonio, Marielles föräldrar -Anielle, Marielles syster -Monica, Marielles maka Välj det rätta ordet ur modellmeddelandet beroende på till vem du skriver. Marielles familj är katolsk. Till familjen kan man också skicka kort som hänvisar till den katolska tron eller till andra religioner. 30

Ordlista och termer Regering Government Misshandel, dålig behandling Mistreatment Förklaring om de mänskliga rättigheterna Declaration of Human Rights Kränkning av de mänskliga rättigheterna Human rights violation Människorättsförsvarare Human rights defender I FN:s deklaration om människorättsförsvarare (1998) slås det fast att alla har rätt att försvara mänskliga rättigheter. En människorättsförsvarare måste ändå respektera den världsomfattande deklarationen om mänskliga rättigheter och förstå att den är universell. En människorättsförsvarare kan inte agera endast för vissa mänskliga rättigheter och förneka andra. Dessutom måste arbetet eller agerandet för mänskliga rättigheter alltid vara fredligt. 7 Innebörden i den engelska termen women human rights defender (WHRD) har utvidgats till att avse såväl kvinnliga människorättsförsvarare som människorättsförsvarare av alla kön som arbetar för rättigheter som hänför sig till kön och sexualitet, kvinnors rättigheter eller jämställdhet. Människorättskonvention Human rights treaty Uttrycka Express Folkrätten, internationell rätt International law Godtycklig Arbitrary Definiera, fastställa Define Rätt, rättvisa Justice Yttrande- och åsiktsfrihet Freedom of Expression Solidaritet Solidarity Genomföra, säkerställa Enforce Dom Conviction Uppmana, vädja till Call on Kräva, uppmana, yrka Urge Fängsla Imprison Vädja, appellera Appeal Ansvar, skyldighet Responsibility, obligation Uppmaning, vädjan, petition Petition Omedelbart, genast Immediately FN (Förenta nationerna) UN (United Nations) 7 Se Människorättscentrets människorättsordlista (finska-svenska-engelska) http://ihmisoikeuskeskus-fi-bin.directo.fi/@bin/8b7dcf7e1e9ebc- 27126c6512b63ee5e3/1538123666/application/pdf/6325135/Ihmisoikeussanasto_Ihmisoikeuskeskus_julkaistu%202018.pdf 31

UKRAINA - VITALINA Trakasseri Harrassment LHBTI LGBTI Initialförkortningen hänvisar till både köns- och sexuella minoriteter: lesbisk, homosexuell, bisexuell, transperson och intersexuell, 8 på engelska lesbian, gay, bisexual, transgender, intersex. Grundlig utredning Thorough investigation Regnbågssamhället Rainbow community Det är en bred term som beskriver ett mångfacetterat samhälle, som består av köns- och sexuella minoriteter. Som term representerar regnbågssamhället också de köns- och sexuella minoriteter, som inte upplever sig höra till LHBTI-grupperna. Förbud mot diskriminering Non-discrimination Extremhöger Far-right Hatbrott Hate crime Hatbrott är ett brott som riktar sig mot en person på grund av att offret tillhör en nationell, religiös, etnisk, sexuell eller annan motsvarande folkgrupp. Motivet till hatbrott är gärningsmannens fördomar eller hat mot folkgruppen i fråga. För att klassas som hatbrott räcker det med att gärningsmannen har tagit för givet att offret tillhör en sådan grupp. 9 IRAN - ATENA Yttrandefrihet Freedom of speech Tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande bestraffning eller behandling Torture or other cruel, inhuman or degrading punishment or treatment Mötesfrihet Freedom of assembly Dödsstraff Death Penalty Överdriven användning av våld Excessive use of force Samvetsfånge Prisoner of Conscience Rätt till liv Right to life Berättigande, anledning Justification Hotelse Intimidation Arrestera Arrest Jämlikhet/jämställdhet Equality 32 8 Källa: Setan sateenkaarisanasto https://seta.fi/sateenkaaritieto/sateenkaarisanasto/, se också: LHBTIQ-fakta https://sv.seta.fi/lhbtiq-fakta/ 9 Källa: Brottsofferjourens definition av hatbrott https://www.riku.fi/se/olika+brott/hatbrott/

BRASILIA - MARIELLE Militarisering Militarisation Med termen hänvisas till en situation, där armén ges eller tar huvudansvaret för säkerheten till exempel i en stad eller i en hel stat. Ett sådant arrangemang är ovanligt framför allt i demokratiska stater, där polis- och fängelsemyndigheterna, brandmännen och underrättelsetjänsten ansvarar för säkerheten. Straffrihet Impunity Ställas till svars Hold accountable Vittne Witness Utredning Investigation Mord som begåtts av myndigheter eller poliser Killings by officials, police killings Allmän ordning Public order Centrala konventioner Den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter = American Convention on Human Rights (ACHR) Europakonventionen = European Convention on Human Rights (ECHR) Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna = United Nations Universal Declaration of Human Rights (UDHR) Deklarationen om människorättsförsvarare = United Nations Declaration on the Right and Responsibility of Individuals, Groups and Organs of Society to Promote and Protect Universally Recognized Human Rights and Fundamental Freedoms (Declaration on Human Rights Defenders) Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen) = International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning = Convention against Torture and other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) Konventionen om barnens rättigheter = Convention on the Rights of the Child (CRC) Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor = Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) Internationella konventionen om ekonomiska om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen) = International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) 33

TILLÄGGSMATERIAL Identiteter för rollstegen Roller 1. Du är en iransk människorättsförsvarare. Du har aktivt drivit en kampanj mot dödsstraff i ditt hemland genom att delta i fredliga demonstrationer och kritisera statens verksamhet i sociala medier. 2. Du är en ukrainsk aktivist som har gått in för att försvara regnbågssamhällets (sexuella minoriteters och könsminoriteters) rättigheter. Du demonstrerar modigt, men har blivit utsatt för attacker från extremhögern. Myndigheterna har inte tagit våldet som är riktat mot regnbågssamhället på allvar. 3. Du är en 38-årig brasiliansk stadsfullmäktig som i åratal har arbetat till förmån för dem som bor i marginaliserade bostadsområden. Du har framför allt försvarat svarta kvinnors, ungas och regnbågssamhällets rättigheter och du har motsatt dig polisens övervåld. 4. Du är en 28-årig finländare som hör till regnbågssamhället. Du har lagt märke till att hoten och gapandet mot regnbågssamhället har ökat såväl i sociala medier som på gatan. 5. Du är en 30-årig amerikansk församlingsanställd som framför allt fokuserar på att försvara svartas rättigheter. Ditt arbete har på senare tid kritiserats för att vara opatriotiskt. 6. Du är en svensk lärare som jobbar i en mångkulturell skola. Du är trött på den negativa diskussionen om invandrare. 7. Du är en 17-årig dansk muslim som bloggar om kvinnors rättigheter. Du har fått mycket hatpost efter att ha skrivit om den nya lagen i Danmark som innebär att det är förbjudet vid vite att täcka ansiktet. 34

Grym behandling av Atena Daemi i fängelset 1. Nio medlemmar av iranska revolutionsgardet anhöll Atena Daemi i oktober 2014. Hon fördes till Evinifängelset i Teheran där hon hölls i extrem isolering i 88 dagar utan tillgång till advokat. Under de första 20 dagarna kryllade hennes cell av insekter och där saknades toalett. Atena berättade att de som förhörde henne lovade att hon skulle få bättre tillgång till toalett endast om hon gick med på att samarbeta. 2. Atena Daemi berättar att hon förhördes i 58 dagar, ofta 10 timmar i sträck eller längre. Under de här förhörsperioderna fick hon ofta sitta vänd mot väggen med ögonen förbundna. Hon fick många hälsorelaterade problem, såsom svaghet i extremiteterna och grumlig syn. Myndigheterna vägrade henne dock nödvändig hälsovård utanför fängelset. 3. Atena Daemi anhölls på nytt den 26 november 2016 efter att tre revolutionsgardister hade gjort en razzia hemma hos hennes föräldrar. Hon fördes till Teheran till Evinifängelset för att avtjäna ett sju års fängelsestraff. Hon berättade att myndigheterna som anhöll henne slog henne och besprutade henne med pepparaerosol efter att hon fredligt hade krävt att de ska visa fram en häktningsorder. Atena berättade också att hennes syster blev slagen i bröstet när hon försökte hindra myndigheterna att misshandla Atena. Hon beskrev också hur revolutionsgardets myndigheter band för hennes ögon på vägen till fängelset och hela tiden hotade med väcka nya åtal mot henne. Enligt Atena berättade de också att de vet hur hon slutgiltigt blir av med tanken på att bli frigiven ur fängelset. 4. År 2017 flyttades Atena Daemi till fängelsekliniken för ett hjärttest, men den manliga skötaren vägrade att göra testet. Motiveringen var att det vore opassande för manlig hälsovårdspersonal att göra test på kvinnor, eftersom patienterna då måste ta av sig kläderna på överkroppen. Kvinnliga politiska fångar utsätts ofta för särskild diskriminering på grund av kön när de söker medicinsk vård. 5. Atena Daemi hölls i över tre månader i ohygieniska förhållanden på karantänavdelningen i fängelset Shahr-e Rey som tidigare var ett industriellt hönseri. Hennes kontakter utanför fängelset förhindrades så gott som totalt. Enligt vitt publicerade rapporter och uppgifter som förmedlats till Amnesty är förhållandena i Shahr-e Rey-fängelset förskräckliga och klart under den minimistandard som fastställts för behandlingen av fångar. Fångarna har rapporterat om urinbefläckade golv, smutsiga dusch- och wc-utrymmen, för få sängar och att det är vanligt med smittsamma sjukdomar. De har också berättat om mat av dålig kvalitet som innehållit bitar av sten och om salt odrickbart vatten. 35