Utvärdering av samråden 1998 Skogsbruk rennäring

MEDDELANDE 6 2001 Utvärdering av samråden 1998 Skogsbruk rennäring Rätten att publicera bilden har upphört

Skogsstyrelsen september 2001 Projektledare Erik Persson,Skogsstyrelsen Referensgrupp Samrådsgruppen skogsbruk - rennäring Fotograf Kate Kärrberg Layout Barbro Fransson Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 700 ex ISSN 1100-0295 BEST NR 1542 Skogsstyrelsens förlag 551 83 Jönköping

Utvärdering av samråden 1998 Skogsbruk rennäring Erik Persson

Innehållsförteckning Förord...1 Sammanfattning...2 Summary...4 Bakgrund och åtgärdsförslag...6 Syfte...7 Omfattning...7 Innehåll...7 Svarsfrekvens...8 Svarsfrekvens - rennäring... 8 Svarsfrekvens - skogsbruk... 8 Resultat...10 1. Har samebyn/skogs-förvaltningen genomfört samråd under 1998?... 10 Rennäring... 10 Skogsbruk... 10 2. På vilket kartmaterial har samrådet genomförts?... 11 Rennäring... 12 Skogsbruk... 12 3. Vilken tidsperiod omfattar samråden och hur många objekt blir föremål för samråd?... 13 Rennäring... 14 Skogsbruk... 14 4 och 5. Vem är samrådspart hos skogsbruket respektive rennäringen?... 16 Rennäring... 16 Skogsbruk... 16 6. Vad avser samråden?... 17 Rennäring... 17 Skogsbruk... 17 7. Hur många objekt ändras under samrådet?... 18 Rennäring... 18 Skogsbruk... 18 8. Hur många objekt blir föremål för fältbesök och är man överens?... 20 Rennäring... 20 Skogsbruk... 20 9. Vilken betydelse har samråden haft för skogsbruket/rennäringen för att kunna genomföra sina planer?... 21 Rennäring... 21 Skogsbruk... 22 10. Är skogsvårdsstyrelsen med vid samråden?... 24 11. Bör skogsvårdsstyrelsen vara med vid samråden?... 24 Rennäring... 24 Skogsbruk... 24 12. Hur bör framtidens samråd gå till?... 25 Rennäring... 26

Skogsbruk... 26 13. Vilket kartmaterial bör användas vid samråden?... 26 Rennäring... 27 Skogsbruk... 27 14. Vad bör man samråda om?... 28 Rennäring... 29 Skogsbruk... 29 15. Kommer datorn att vara ett bra hjälpmedel för samråden?... 29 Rennäring... 30 Skogsbruk... 30 16. Förekommer renskador på skogen inom Ert område och hur omfattande är dessa?... 30 Rennäring... 31 Skogsbruk... 31 17. Utveckling av samråden och brister med dagens samråd... 31 Rennäring... 32 Skogsbruk... 33 Bilaga 1 Sändlista...1 Bilaga 2 Enkäten...1

Förord Hur samråden mellan rennäring och skogsbruk fungerar och utvecklas har undersökts vid två tidigare tillfällen år 1985 och 1990. Resultaten från dessa undersökningar redovisades i Skogsstyrelsens meddelanden 1987 respektive 1992. Den undersökning som nu redovisas avser samråden under 1998. Enkäten har fått god medverkan från såväl skogsbruket som rennäringen. Undersökningen ger svar på samrådens omfattning och innehåll samt samebyarnas och skogsförvaltningarnas uppfattning om samrådens betydelse. Även en hel del förslag till förändringar av samråden framförs i svaren. Det är Skogsstyrelsens uppfattning att resultaten från undersökningen kan användas som underlag för att vidareutveckla samråden såväl på det praktiska som på det mer principiella planet. Allt syftande till att förbättra förutsättningarna för sambrukandet av markerna inom renskötselområdet. Initiativ även till denna undersökning togs av samrådsgruppen Skogsbruk-rennäring, där alla berörda intressen finns representerade. Enkätens uppläggning och resultat har fortlöpande diskuterats i gruppen. Skogsstyrelsen vill rikta ett tack till samrådsgruppen för genomförandet av denna enkät. Ett särskilt tack till Erik Persson, Skogsvårdsstyrelsen, Västerbotten som för tredje gången varit ansvarig för enkätens genomförande, bearbetning och resultatsammanställning. Ett stort tack också till alla inom samebyar och skogsförvaltningar som lagt ned värdefull tid för att besvara enkäten. Jönköping, september 2001 Bo Wallin 1

Sammanfattning Resultaten från enkäten bygger på en relativt god svarsprocent där det framgår att de flesta har haft samråd under 1998. Samråden har genomförts på skogskartan, dock mycket ofta med en kort tidshorisont (1 år). Man samråder om slutavverkning, markbehandlingar, gödsling och vägar. Samråden sker på rummet med få fältbesök. Skogsvårdsstyrelsen deltar sällan vid samråden. Samråden uppfattas mera konstruktiva av skogsbruket än av rennäringen. Datorn håller på att komma in som hjälpmedel och kartmaterialet förbättras successivt. Skadorna på skogen är av mycket begränsad omfattning. Parterna önskar långsiktigare samråd och rennäringen vill ha större påverkan på samråden. Enkäten har gått ut till 51 samebyar och 32 skogsförvaltare eller motsvarande. Nedan följer korta kommentarer (med hänvisning till respektive fråga inom parantes). De flesta skogliga enheter och samebyar som har svarat har genomfört samråd under året (1). Samråden genomförs i allmänhet på skogskarta ibland i kombination med en översiktskarta (2). Det är relativt få objekt som blir föremål för fältbesök. De som har svarat anger ofta att de är överens vid fältbesöket. Närmare hälften har dock inte svarat på frågan (8). Samråden har större betydelse för skogsbruket än för rennäringen (9). Skogsvårdsstyrelsen är i de flesta fall inte med vid samråden (10). Rennäringen önskar skogsvårdsstyrelsens medverkan i högre grad än vad skogsbruket gör (11). Rennäringen önskar större inflytande i samråden. Skogsbruket tycker det fungerar bra idag (12). Parterna vill gärna ha en översiktskarta som komplement till skogskartan. Rennäringen önskar att skogskarta och någon form av översiktskarta skall användas vid samråden. Många byar är fortfarande intresserade av Jokkmokksmodellen. Skogsbruket önskar ett bättre kartunderlag från rennäringen (13). Hälften av samråden omfattar ett år. Få är längre än 5 år (3). Samebyn företräder rennäringen vid samråden. Distriktchefen företräder i allmänhet skogsbruket vid samråden (4 och 5). Samråden avser i första hand slutavverkning med efterföljande markberedning. Samråden omfattar sällan röjning och gallring (6). I allmänhet ändras endast ett litet antal objekt under samrådet. Det finns dock undantag (7). Rennäringen önskar samråda om slutavverkningar, markberedning, gödsling, röjning/gallring och vägar. Skogsbruket tycker i allmänhet att det är onödigt att samråda om röjning/gallring. I övrigt är man överens (14). Att datorn kommer att vara ett hjälpmedel vid samråden är man överens om. Skogsbruket anser detta i högre grad än rennäringen (15). Rennäringen anser inte att det förekommer trampskador av ren på plantskog. De flesta byar anser inte heller att det förekommer några fejningsskador. Skogsbruket anser att det både före- 2

kommer tramp- och fejningsskador. De flesta anser dock att skadorna är små (16). Båda parter önskar dock mera långsiktiga samråd över större områden (12 och 17). Rennäringen önskar ha mer att säga till om i framtidens samråd. Skogsbruket tycker i allmänhet att samråden fungerar bra idag (12 och 17). Diagram jämförelser mellan 1985, 1990 och 1998 års enkäter redovisas, där så är möjligt. Rätten att publicera bilden har upphört Kurs i skogsbruk för renskötare. Malå. 3

Evaluation of the Consultations in 1998 between representatives of Forestry and of Reindeer husbandry. Reindeer husbandry has traditional rights to use certain forest lands in northern Sweden irrespective of who owns the land. These rights include use throughout the year of 7,3 million hectares of land. In this area, the forest owner must include proof that the Saami village has been offered the opportunity to hold a consultation concerning the planned applications for cutting permits. There are certain exceptions from this rule. During the winter, reindeer husbandry may use additional areas amounting to some 5 million hectares. The National Board of Forestry recommends that similar consultations should be held also in these areas. This report concerns the third evaluation of these consultations. It is based on an inquiry to representatives of reindeer husbandry and of forestry. The inquiry has been sent to 51 Saami villages and to 32 administrations of Forestry or similar administrations. The frequency of replies is comparativley good from both the concerned parties. Most of the representatives of Forestry and of the Reindeer husbandry have had consultations during 1998. The Saami village represents the Reindeer Husbandry in the consultations. The Head of the company s local forestry district usually represents forestry in the consultations. The County Forestry Board rather seldom takes part in the consultations. Reindeer Husbandry representatives are more interested in the participation of the County Board of Forestry than the representatives of forestry are. The consultations take place in an office and field visits are rare. The consultations are in general carried out on forestry maps, sometimes in combination with a special overview map. The parties Summary would like to always have a special overview map as a complement to the forest map. The Forestry representatives want better maps from the Reindeer Husbandry representatives. Many Saami villages are still interested in the so called Jokkmokk model. The consultations concentrate primarily on final felling including subsequent soil scarification. The Saami villages often want to include pre-commercial thinning and thinning in the consultations but forestry representatives in general consider that this is not necessary. Accordingly, it is usually left out. Usually, only a few proposed forestry actions are changed during the consultation. However there are exceptions. Comparatively few proposed actions are selected for consultation in field. Half the field visits were commented upon in the replies and all of them lead to an agreement. While the authorities recommend that the consultations should include cutting plans for 3-4 years they have mostly been confined to one year. Only a few cover more than 5 years. Both parties want the consultations to focus more on long-term issues and also to include larger areas than today. The computer is being introduced as means of assistance and the maps improve gradually. Forestry representatives think this process will be faster than the Saami villages think. Saami villages do not admit that there is tread-damage to plantations. Most of the Saami villages neither consider that there is scrape damage to plantations. The Forestry representatives consider that there is both tread- and scrape damage but the damage is not very bad. 4

The representatives of Reindeer Husbandry want to have more influence in the consultations in the future. In general the Forestry representatives are satisfied with the current situation. A diversity of measures to improve the consultations were suggested by the respondents. They have been compiled and discussed in the National Group for Consultation between Reindeer husbandry and Forestry. The group supports the inclusion of the measures suggested below in this report in order to improve the consultations. Suggested measures in the short-term 1. Improved notes from the consultations, in particular the clarity of the wording 2. More frequent field visits 3. Improved use of existing maps 4. Increasing the understanding of each others businesses through joint excursions 5. Joint responsibility for the good preparations for the consultations Suggested measures in the long-term 1. The planning horizon should be longer for both forestry and reindeer husbandry 2. The results of inventories by forestry and by reindeer husbandry should be made available to both trades 3. Develop GIS technology to suit both trades 4. Foresters need education in reindeer husbandry and those engaged in reindeer husbandry need education in forestry Rätten att publicera bilden har upphört Möte i centrala samrådsgruppen skogsbruk-rennäring 5

Bakgrund och åtgärdsförslag Samrådsgruppen skogsbruk/rennäring beslöt vid sitt sammanträde i december 1998 att genomföra en enkätundersökning om hur samråden har utvecklats och attityden till dem. Under vintern och våren 1999 genomfördes undersökningen se enkäten, bilaga 2. Resultaten redovisades preliminärt vid samrådsgruppens möte i Umeå december 1999. Undersökningen har - liksom de tidigare enkäterna - initierats av samrådsgruppen. Gruppen har tjänstgjort som referensgrupp dels vid uppläggningen av enkäten, dels vid redovisningen och utvärderingen av resultaten. Undersökningen har genomförts av Erik Persson. Hans Winsa, Jörgen Bohlin, Håkan Nyström och Gunnar Andersson har inom samrådsgruppen stått till utredarens förfogande för kommenterar och synpunkter. Enkäten har sänts till skogsbruket och rennäringen enligt bilaga 1. De förslag som framkommit i enkäten för att göra samråden bättre kan delas in i kortsiktiga och långsiktiga. De kortsiktiga är förslag på att effektivisera befintliga rutiner vid samråden. De mera långsiktiga kräver bl. a ett bättre kartunderlag som kan samköras av parterna. Kortsiktiga åtgärdsförslag Bättre och tydligare samrådsprotokoll. Flera fältbesök. Utnyttja dagens kartmaterial bättre. Större förståelse för varandras näringar (exkursioner). Gemensamt ansvar för väl förberedda samråd. Långsiktiga åtgärdsförslag Långsiktigare planer för både skogsbruk och rennäring. Skogsbrukets och rennäringens inventeringsdata tillgängliga i databaser för båda näringarna. Utveckla GIS-tekniken så att den passar för båda näringarna. Utbildning i varandras näringar. Rätten att publicera bilden har upphört Renar betar lav på ett litet träd i vinterbeteslandet. Stubba, Sörkaitums sameby, Lappland. 6

Syfte Syftet med utvärderingen var att få en uppfattning om hur samråden fungerar idag. Det var också angeläget att göra en jämförelse med de tidigare utförda enkätundersökningarna 1984/1985 och 1990/1991. Bl. a strukturförändringar inom storskogsbruket och teknikutvecklingen t.ex. på kartsidan har ändrat förutsättningarna för samråd sedan tidigare utvärderingar. Vidare har lagstiftningen ändrats inom båda näringarna och det har tillsatts två kommittéer nämligen den om Sveriges anslutning till ILO:s konvention nr 169 om ursprungsbefolkningar och den Rennäringspolitiska kommittén - vilka båda har aktualiserat frågan om samråden mellan näringarna. Utredningsansvarige i den Rennäringspolitiska kommittén har lämnat förslag på några frågor i enkäten. Omfattning Enkäten omfattar hela renskötselområdet (se bilaga 1). Till skillnad mot föregående enkäter är också koncessionsbyarna medtagna. Resultaten från dessa redovisas dock separat. Vidare har en uppdelning av skogsbruket på län samt samebyarna på skogsoch fjällsamebyar och län gjorts. Muonio sameby har dock förts till skogssamebyarna. Under perioden har skogsbrukets fältorganisation genomgått stora förändringar. Antalet förvaltningar har minskat och ansvaret för samråden har många gånger flyttats till distrikten som i många fall omfattar samma areal som de tidigare förvaltningarna. Assi- Domän har från och med 1999 upphört med distrikt och sköter idag samråden på regional nivå. För att kunna göra en någorlunda enhetlig redovisning har svaren brutits ner på distrikt och i de fall förvaltningen har svarat centralt har svaret multiplicerats med antalet distrikt eller tidigare antal distrikt inom förvaltningen. Varje distrikt är därför en enhet i svaren. Innehåll Enkäten utformades på sådant sätt att den om möjligt skulle ge svar på följande frågor. Flera frågor har också formulerats så att jämförelser med tidigare enkäter i så hög grad som möjligt kunnat göras. I vilken utsträckning har samråd genomförts under 1998? Vilket kartmaterial har samrådet genomförts på? Vilken tidsperiod omfattar samråden? På vilken nivå sker samråden inom skogsbruket respektive rennäringen? Vad samråder man om? Resultat av samråden? Hur uppfattas samråden av skogsbruk respektive rennäring? Skogsvårdsstyrelsens medverkan i samråden! Förekommer renskador på skog? Hur skall framtidens samråd se ut? Vad bör man samråda om, vilket kartunderlag bör samråden ske på, kommer datorn att användas? Vilka brister föreligger i dagens samråd? 7

Svarsfrekvens Enkäten skickades ut till samtliga samebyar och skogsförvaltningar inom området. Enkäten sändes också ut till skogsägarföreningarna i norr. Påminnelser har gått ut i flera omgångar. Svarsfrekvens - rennäring Följande tabell redovisar svarsprocenten. Enkäten sändes ut till 51 samebyar. Arealprocenten är något osäker då överlappningar mellan samebyarna föreligger. Vidare anknyter den inte direkt till den produktiva skogsmarksarealen (undantag skogssameoch koncessionsbyarna) men kan dock ge en uppfattning om hur stor arealandel som är representerad i enkätsvaren. Tabell 1. Antal samebyar som besvarat enkäten. Region/samebytyp Antal samebyar Svarsfrekvens, % Svar/areal, % Jämtland/Härjedalen 7 58 ca 50 Västerbotten-fjäll 5 83 ca 90 Skogssamerna 9 75 87 Norrbotten-fjäll norra 6 67 ca 70 Norrbotten-fjäll södra 4 67 ca 70 Koncessionsbyarna 4 57 62 Summa 35 70 ca 75 Relativ hög svarsfrekvens. Något högre arealmässigt än antalet byar som svarat. Kollision med andra enkäter till rennäringen försenade svaren på enkäten. Påminnelser gick ut. Svarsfrekvens - skogsbruk Följande tabell redovisar svarsprocenten inom respektive län. Enkäten sändes ut till 68 enheter. Eftersom enheterna går över länsgränserna och inte följer renskötselområdet är det svårt att göra en exakt redovisning inom resp. län. Svarsprocenten representerar mer än 90% av arealen då de enheter som saknas (8st) är relativt små. Tabell 2. Antal skogliga enheter som besvarat enkäten. Region (län) Antal svarande enheter Svarsfrekvens, % Jämtland/Härjedalen 16 94 Västerbotten 24 89 Norrbotten 20 83 Summa 60 88 Hög svarsfrekvens i söder - något lägre i norr där de största omorganisationerna i fält har gjorts. 8

% Svarsfrekvens 1985, 1990 och 1998 100 90 88 90 88 80 80 70 68 70 60 50 40 30 20 10 0 År 1985 År 1990 År 1998 Rennäring Skogsbruk Diagram 1 Svarsfrekvens rennäring och skogsbruk. 9

Resultat Nedan redovisas resultaten för varje fråga enligt följande mönster. Först redovisas frågan och motivet till den. Därefter följer en redovisning av svaren från parterna och en kommentar till dessa. I vissa fall redovisas också eventuella slutsatser i direkt anslutning till frågan. I alla resultat där jämförelser med tidigare enkäter görs har koncessionsbyarna utelämnats. Resultat för dessa byar redovisas separat. Vidare lämnas ibland förslag på åtgärder som bör genomföras för att få ett bättre samråd. 1. Har samebyn/skogsförvaltningen genomfört samråd under 1998? (Frågan följs också upp med en delfråga om hur många samråd man har haft.) Frågan har förekommit vid de tidigare utvärderingarna och avsikten med den är att se om det sker samråd och om någon förändring har skett i kontakten mellan näringarna. Rennäring Tabell 3. Antal samebyar som genomfört samråd och antal samråd 1998. Genomfört samråd 1998 Antal samråd Jämtland/Härjedalen 7 19 Västerbotten fjäll 4 19 Skogssamebyarna 9 30 Norrbotten söder 4 6 Norrbotten norr 5 14 SUMMA 29 88 Koncessionsbyarna 3 Detta innebär att 90% av samebyarna som har svarat har haft samråd under 1998. Tre byar har inte haft samråd under 1998. Två av dessa anger att man inte har haft samråd eller inte blivit kallad till något samråd. En by kunde inte ställa upp på grund av renskötselarbetet. Skogsbruk Tabell 4. Antal skogsförvaltningar som genomfört samråd och antal samråd 1998. Genomfört samråd Antal samråd 1998 1) Jämtland/Härjedalen 6 (10) 15 Västerbotten 23 33 Norrbotten 19 (2) 59 SUMMA 48 (12) 107 1) Samråd 1997 som omfattar även 1998 års åtgärder Detta innebär att ca 80% av de skogliga enheterna som har svarat har haft samråd under 1998. Ca 20% (siffran inom parantes) anger att man har haft samråd 1997 som omfattar även 1998 års åtgärder. Detta har skett framför allt inom Jämtland/Härjedalen. Några byar har inte kommit till samrådet. 10

Detta har från skogsbrukets sida upplevts som frustrerande. Både i enkäten och i annan kontakt med några av dessa samebyar har man angett orsaken som olämplig tidpunkt eller ingen möjlighet till att påverka planerade åtgärder från skogsbruket som orsak till uteblivande. Det har också framkommit att man tagit kartan som en information om tänkta skogsvårdsåtgärder. (Se i övrigt kommentarer under punkt 12 och 17.) I siffrorna finns olika former av samråd redovisade. I en del fall kan det röra sig om telefonsamtal eller något fältbesök. I allmänhet rör det sig dock om regelrätta möten inomhus. Slutsats Alla skogliga enheter som har svarat har haft samråd som avser åtgärder under 1998. Detta behöver inte innebära att alla byar inom området har blivit kallade till samråd. Några byar har inte heller kommit till samrådet av olika orsaker. % Genomförda samråd 1985, 1990 och 1998 95 90 90 90 90 85 80 80 80 75 75 70 65 År 1985 År 1990 År 1998 Rennäring Diagram 2 Genomförda samråd 1985, 1990 och 1998. Skogsbruk 2. På vilket kartmaterial har samrådet genomförts? Motsvarande fråga har tagits upp i föregående enkäter, då en av de viktigaste frågorna har varit på vilket kartmaterial samrådet skall ske. En av de första åtgärderna som utfördes i samrådsgruppens regi var att försöka få fram ett gemensamt underlag som kunde vara relevant för samråd mellan näringarna. Från rennäringen har det varit önskemål att få ett underlag oberoende av markägare. Det viktigaste för dem har varit att få vetskap om vilka åtgärder som planeras att genomföras inom sina vinterbetestrakter och kunna påverka dessa i för renskötseln gynnsam riktning. I början på 11

1980-talet togs den s.k. Jokkmokksmodellen fram, som ett rekommenderat samrådsunderlag. Framför allt skogsbruket har efterhand ansett att det var alltför arbetsamt och svåröverskådligt att arbeta med denna modell. Med hjälp av modern kartteknik har andra former av samrådsunderlag vuxit fram. Rennäring Tabell 5. Samebyarnas uppgift om vilket kartmaterial som använts vid samråden. Antal samebyar. Översiktskarta Skogskarta Skogskarta komb. 1) Annat kartmaterial Jämtland/Härjedalen - 7 (1) - Västerbotten fjäll 2 4 - Skogssamebyarna - 9 (2) - Norrbotten söder - 3 3 Norrbotten norr - 5 1 SUMMA 2 28 (3) 4 5 % 76 % 8 % 11 % Koncessionsbyarna - 3-1. Samrådsunderlag som omfattar skogskarta i kombination med annat kartmaterial Samebyarna upplever att man i huvudsak genomför samråden på skogskartan. Några anger också att man brukar använda någon form av översiktskarta och även kombinera olika kartor. Skogsbruk Tabell 6. Skogsförvaltningarnas uppgift om vilket kartmaterial som använts vid samråden. Antal skogsförvaltningar. Översiktskarta 2) Skogskarta Skogskarta Komb.1) Annat kartmaterial Jämtland/Härjedalen 5 4 10 - Västerbotten 6 2 12 2 Norrbotten 1 7 9 1 SUMMA 12 13 31 3 20 % 22 % 53 % 5 % 1) Samrådsunderlag som omfattar skogskarta i kombination med annat kartmaterial. 2) Enbart översiktskarta eller i kombination med annat kartmaterial De flesta samråden sker på skogskartan eller i kombination med någon annan karta. Någon form av översiktskarta förekommer också ofta i kombination med skogskartan. Ren översiktskarta -enligt den gamla Jokkmokksmodellen - är sällsynt. Den förekommer sporadiskt i Västerbotten. Den vanligaste översiktskartan är antingen den gula kartan eller markägarkartan. I begränsad omfattning har man börjat använda satellitbild då i kombination med skogskartan. Flera skogsföretag anger att man använder sig av en kombination av olika kartmaterial. Slutsats Kartunderlaget är en mycket viktig del i samrådet. Jokkmokksmodellen i sin ursprungliga form med skogsvårdsstyrelsen som kartsamordnare - håller på att försvinna. Samråden sker i allmänhet 12

med skogskartan som underlag. Någon form av översiktskarta (ofta markägarkartan) förekommer ganska ofta dock inte med olika ägarkategoriers åtgärder inlagda. Satellitbilden har inte blivit allmän ännu. Digitala kartor där även rennäringens intressen finns inlagda används ännu inte. % Kartmaterial vid samråden 1985, 1990 och 1998 90 80 1985 1) 1990 2) 82 1998 3) 76 70 65 64 60 50 53 47 53 40 35 30 20 10 12 28 15 22 5 20 8 22 11 5 0 Rennäring Skogsbruk Diagram 3 Kartmaterial vid samråden 1985, 1990 och 1998. 1985 års enkät redovisar två alternativ; översiktskarta eller skogskarta. 1990 års enkät redovisar tre alternativ; Jokkmokksmodell (översiktskarta), kombination av kartor eller skogskarta. I några fall överlappande redovisning. 1998 års enkät redovisar fyra alternativ; översiktskarta, kombination av kartor, skogskarta eller annat kartmaterial. 3. Vilken tidsperiod omfattar samråden och hur många objekt blir föremål för samråd? Denna fråga har inte ställts i tidigare enkäter. Det har ofta diskuterats hur lång framförhållning skogsbruket har i de åtgärder som är föremål för samråd. Skogsbruket hävdar att man har lång framförhållning medan många av samebyarna tycker att det många gånger är mycket kortsiktig planering och ibland som rena brandkårsutryckningar. Fyra olika tidsperioder är redovisade i enlighet med enkäten. En fråga, som har tagits upp i tidigare enkäter, är antalet objekt som blir föremål för samråd. Någon statistik finns inte på detta och tyvärr är en del protokoll otydliga på den punkten. Det är därför svårt att få någon riktig uppfattning om antalet objekt som har varit föremål för samråd. 13

Rennäring Tabell 7. Tidsperiod för samråden. 1 år 2 år 3-5 år 6-10 år Ej svar Antal samebyabyabyar Antal objekt Antal same- Antal objekt Antal same- Antal objekt Jämtland/Härjedalen 5 flesta 1 flera 1 10-15 1 Västerbotten fjäll 2 1 3 Skogsbyarna 6 > 10 2 50 3 > 60 1 Norrbotten söder 3 flesta 1 några - 1 Norrbotten norr 3 flesta 1 2 2 SUMMA Koncessionsbyarna 19 (73 %) 3 samtliga 6 (23 %) 9 (35 %) 5 1 Procentsiffrorna när det gäller antalet byar bygger på de som har svarat. Det förkommer i några fall att man har angett flera tidsperioder. I så fall är dessa registrerade, varför procentsumman överstiger 100 %. Samebyarna har i allmänhet inte uppgivet antal objekt. Man har också haft svårt att redovisa för hur många år samråden sker. Tyngdpunkten ligger på 1-årsobjekt. När det gäller Västerbotten och Norrbotten norr verkar dock samrådens längd vara mera jämt fördelad på de olika åren. Skogsbruk Tabell 8. Tidsperiod för samråden. 1 år 2 år 3-5 år 6-10 år Antal skogl. enheter Antal objekt Antal skogl. enheter Antal objekt Antal skogl. enheter Antal objekt Antal skogl. enheter Antal objekt Jämtland/Härjedalen 8 ~ 450 1 enstaka 6 ~ 250 1 enstaka Västerbotten 21 ~ 400 17 ~ 150 20 ~ 400 3 ~ 20 Norrbotten 14 ~ 500 4 ~ 250 2 ~ 50 - - SUMMA 43 (74 %) ~ 1350 55 % 22 (38 %) ~ 400 16 % 28 (48 %) ~ 700 28 % 4 (7 %) ~ 20 1 % Totala antalet objekt uppgår till ca 2 500. De flesta av de skogliga enheterna har 1-årsobjekt. Många enheter speciellt i Västerbotten - har både korta och långa tidsperioder för samrådsobjekten, varför procentsumman för antalet skogliga enheter överstiger 100. Antalet objekt inom respektive grupp är dock osäkra och får ses som ungefärliga. Slutsats Uppfattningen om hur lång tidsperiod samråden omfattar varierar mellan parterna i Jämtland och Norrbotten. I Västerbotten är man ganska överens. Skogsbruket har i allmänhet angivet längre tidsperioder än samebyarna. Fler än hälften av samrådsobjekten omfattar 1 år. Få omfattar längre tid än 5 år. 14

% Tidsperiod för samråden. Jämförelse 1985 och 1998 80 70 75 73 74 1985 1998 60 50 50 48 40 35 38 30 23 20 Fleråriga 10 7 0 Skogsbruket och Rennäringens bedömning Samebyarnas bedömning Skogsenheternas bedömning 1 år 2 år 3-5 år 6-10 år Diagram 4 Tidsperiod för samråden. Jämförelse 1985 och 1998. I 1985 års enkät fanns endast angivet ett-åriga eller fleråriga objektsplaner. I ca 25 % av samråden fanns både ett- och fleråriga objekt angivna i svaren. Antal objekt ca 2.700. I 1998 års enkät fanns fyra alternativ. I ca 50 % av svaren angavs flera olika tidsperioder. Skogsbruket har också angivet ett ungefärligt antal objekt för respektive tidsperiod. Man har totalt angivit ca 2.500 objekt. 15

4 och 5. Vem är samrådspart hos skogsbruket respektive rennäringen? Frågan är ny. Tidigare har samråden ofta skett mellan samebyn och skogsförvaltningen. I och med att samråden har blivit vanligare har de decentraliserats till skogsdistrikten. Man har eftersträvat att föra ut samråden på så lokal nivå som möjligt. Inom rennäringen har man inte gjort det i samma utsträckning. I några fall har dock samråden skett direkt mellan en vinterbetesgrupp (siita) och ett skogsdistrikt. Nedan följer en redovisning av på vilken nivå som samråden sker idag. Först redovisas rennäringens svar. Till vänster anges samebyarnas uppfattning om på vilken nivå skogsbruket är representerat och till höger deras egen representation. Motsvarande uppdelning är gjord när det gäller skogsbruket i tabellen därefter. Rennäring Tabell 9. Samrådsparter enligt rennäringens uppfattning. Antal samebyar. Fråga 4 (Skogsbruk) Fråga 5 (Rennäring) Förvaltn. Distrikt Arb-lag Sameby Grupp (siita) Företag Jämtland/Härjedalen 5 3-7 2 - Västerbotten fjäll 3 3 (1) 3 2 - Skogsbyarna 3 7-9 1 - Norrbotten söder 1 2 (1) - 4 - - Norrbotten norr 2 2-5 - - SUMMA 14 17 (1) 28 5 - Koncessionsbyarna - 3-4 - - Samebyn anser många gånger att det är förvaltningen man samråder med. Det kan bero på att förvaltningens alla distrikt är med vid stora möten, att förvaltningen har kallat eller att man anser distriktet som förvaltning. Samebyn uppfattar nog många gånger distriktchefen som förvaltare. Skogsbruk Tabell 10. Samrådsparter enligt skogsbrukets uppfattning. Antal skogliga enheter. Fråga 4 (Skogsbruk) Fråga 5 (Rennäring) Förvaltn. Distrikt Arb-lag Sameby Grupp (siita) Företag Jämtland/Härjedalen 5 10 (1) 7 6 Västerbotten 22 1 16 Norrbotten 3 19 18 2 SUMMA 8 51 1 41 2 6 Koncessionsbyarna Skogsbruket uppger att man i stor utsträckning har delegerat samråden till sina distrikt. Samråden sker i allmänhet på samebynivå. Inom södra området har man i några fall haft samråd med enskilda renägare. Slutsats En delegering till distrikten har skett. Detta har säkert också ett samband med omstrukturering och rationalisering inom skogsbrukets fältorganisation med färre och större distrikt. Motsvarande delegering ut på samebyns vinterbetesgrupper har inte gjorts 16

i någon större omfattning En vinterbetesgrupps område sammanfaller inte så ofta med ett av skogsbrukets distrikt. Detta gör att det är svårt för skogsbruket att samråda enbart med en grupp. 6. Vad avser samråden? Frågan kan i viss mån jämföras med en liknande i 1985 års enkät. Avsikten med frågan är att få en uppfattning om vilka åtgärder som man samråder om samt om man har samma uppfattning om detta. Med avverkning menas slutavverkning. Rennäring Tabell 11. Antal samebyar som samråder om.. Avverkning Markberedning Gödsling Röjning/ Vägar gallring Jämtland/Härjedalen 7 6 2 5 4 Västerbotten fjäll 4 4 4 3 4 Skogsbyarna 9 9 5 3 5 Norrbotten söder 4 4 1 1 1 Norrbotten norr 5 4 3 4 3 SUMMA 29 27 15 16 17 100 % 93 % 52 % 55 % 58 % Koncessionsbyarna 3 3 1 2 1 Några byar har inte svarat på frågan. Vägar kan vara något underrepresenterade i svaren eftersom de inte fanns angivna separat i alla enkäterna. Gödsling är inte heller aktuellt inom alla områden(se nedan). Röjning/gallring har av samebyn angetts att man ganska ofta samråder om. Skogsbruk Tabell 12. Antal skogliga enheter som samråder om.. Avverkning Markberedning Gödsling Röjning/ gallring Vägar Jämtland/Härjedalen 16 8 12 6 Västerbotten 22 22 11 11 Norrbotten 20 19 14 3 1 (+) SUMMA 58 49 37 3 18 (+) 100 % 84 % 64 % 5 % 31 % Alla samråder om slutavverkningar och de flesta också om efterföljande markbehandlingar. Man samråder också om gödsling när sådan förekommer. Däremot samråder man sällan om röjningar och gallringar. Vägar är något underrepresenterade (Norrbotten+) i materialet men påfallande många samråder inte om vägar. Slutsats Alla samråder om slutavverkningar och av dessa samråder de flesta också om efterföljande markberedning. Inom de områden där man bedriver gödsling samråder man om detta. När det gäller röjning/gallring är det stora skillnader mellan svaren från skogsbruket och rennäringen. Det tycks inte vara samma uppfattning om vad som menas med detta. Det kan tänkas att skärm-, timmer- eller frö- 17

trädsställningar av rennäringen uppfattas som gallringar. (Jämför fråga 14). Vägar samråder man ganska ofta om dock inte i samma utsträckning som om slutavverkning. Samråd om vägar är säkert något underskattade i enkätsvaren eftersom de inte var med i alla enkäter. Detta gäller speciellt Norrbotten. 7. Hur många objekt ändras under samrådet? Även i den tidigare enkäten (1985) har man försökt fånga effekten av samråden. Där försökte man också ange en siffra på hur många objekt som blev föremål för samråd. Ett sätt att mäta effekten är att ange hur många objekt som ändrades under samrådet. Det kan ses som en uppskattning av hänsynstagande till rennäringen. Det anger dock inget absolut mått. I allmänhet har man angivet något antal i svaret. Vid tolkningen av svaren har de indelats i 4 klasser enligt nedan. Klassningen är dock något osäker när det gäller fåtal (enstaka) och några. När det står mer än 5 eller många har det förts till >5. Rennäring Tabell 13. Antal samebyar som anger att objekt ändrats vid samråden. Inga Fåtal (1-2) Några (3-5) Många > 5 Ej svar Jämtland/Härjedalen 4 2 - - - Västerbotten fjäll - 3 1 - - Skogsbyarna 1 4 2 2 - Norrbotten söder 1 1 1 1 - Norrbotten norr 2-2 - - SUMMA 8 10 6 3-30 % 37 % 22 % 11 % Koncessionsbyarna 2 1 Några byar har inte svarat på frågan och finns inte med i sammanställningen. En uppskattning av antalet ändrade objekt är enligt samebyarna ett 50-tal om man undantar Malå och Gällivare skogssamebyar där man angivet att en relativt stor andel av objekten har ändrats under samråden. Det är påfallande få objekt som ändras inom det södra området enligt samebyarnas uppfattning. Skogsbruk Tabell 14. Antal skogliga enheter som anger att objekt ändrats vid samråden. Inga Fåtal (1-2) Några (3-5) Många > 5 Ej svar Jämtland/Härjedalen 4 10 1 1 - Västerbotten 7 6-7 - Norrbotten 2 5 6 7 - SUMMA 13 21 7 15-23 % 38 % 12 % 27 % - Få objekt ändras vid samråden inom den södra delen av renskötselområdet. Mer än hälften av de skogliga enheterna anger att inga eller ett fåtal objekt ändras vid samråden. Enligt ca 25 % av enheterna förändras många objekt vid samråden. Slutsats Inom vissa områden råder det oenighet mellan parterna om hur många objekt som 18

ändras under samrådet. Dock inte i södra delen av renskötselområdet där man är överens om att få ändringar sker. Några förvaltningar och några samebyar ( se ovan) anger att det sker stora förändringar under samråden. Flera samebyar påpekar dock att ändringen oftast är att man skjuter upp åtgärden något år. En del av skillnaden mellan parternas svar ligger där. Rätten att publicera bilden har upphört Vinterbete. Ren betar lav på en trädstam. Björkudden, Sirkas sameby, Lappland. Rätten att publicera bilden har upphört Vinterbete. Renar gräver efter lav under snön. Jåhkågaska sameby, Lappland. 19

8. Hur många objekt blir föremål för fältbesök och är man överens? Motsvarande fråga första delen - fanns med i 1990 års enkät. Andra delen fanns med i 1985 års enkät. Det har framhållits många gånger att fältbesöken är mycket viktiga för att näringarna skall få större förståelse och kunskap om varandra. Samma klassningsmodell har använts som för föregående fråga. Kolumnerna till vänster redovisar samebyarnas fältbesök. Kolumnerna till höger anger om man är överens eller ej och avser resultaten vid fältbesöken. Längst till höger anges om man ej svarat på frågan. Rennäring Tabell 15. Samebyarnas uppgifter om fältbesök och om man är överens vid besöken. Antal samebyar som besökt objekt i fält Inga objekt Fåtal objekt (1-2) Några objekt (3-5) Många objekt > 5 Fältbesökens resultat. Antal samebyar Helt Ofta Ej överen överens överen s s Ej svarat Jämtland/Härjedalen 4 2 1-2 2 1 2 Västerbotten fjäll 1 2 1 1 1 1 1 2 Skogsbyarna 2 3 2 2 2 3 1 3 Norrbotten söder 1 1 2 - - 1-3 Norrbotten norr 3 3 - - - - - 6 SUMMA 11 11 6 3 5 7 3 16 35 % 35 % 20 % 10 % 16 % 23 % 10 % 51 % Koncessionsbyarna 3 3 1 Ca 1/3 av byarna som har svarat har inte gjort några fältbesök och lika stor andel har gjort få besök. Fältbesöken tycks vara färre längst i norr och i söder. Det är nära hälften som inte har kommenterat om man är överens eller ej. Av de som svarat är det endast två byar som har redovisat att man inte är överens. De flesta byarna anger att oftast är man överens vid de fältbesök man gör. En tolkning kan vara att de - som inte har svarat - inte har fått gehör för sina synpunkter vid samrådet. Koncessionsbyarna gör inga fältbesök man är överens på rummet. Skogsbruk Tabell 16. De skogliga enheternas uppgifter om fältbesök och om man är överens vid besöken. Antal skogliga enheter som besökt objekt i fält Inga objekt Fåtal objekt( 1-2) Några objekt (3-5) Många objekt > 5 Fältbesökens resultat. Antal skogliga enheter Helt Ofta Ej överens överen överen s s Ej svarat Jämtland/Härjedalen 13 2 1-6 7-1 Västerbotten 7 8 2 4 2 5 1 13 Norrbotten 3 5 3 10 3 11 1 6 SUMMA 23 15 6 14 11 23 2 20 39 % 26 % 10 % 25 % 20 % 41 % 4 % 35 % 20

Säkerheten i svaren är något högre här när det gäller antalet objekt. Påfallande är hur få fältbesök man gör inom södra delen av renskötselområdet. Ca 1/3 av de skogliga enheterna har inte svarat på frågan om man är överens eller ej. Detta gäller enbart fältbesöken. Vid fältbesöken tycks man i allmänhet komma överens. Slutsats Parterna är i stort överens om den låga frekvensen fältbesök. Det föreligger dock också en skillnad mellan parterna när det gäller om hur många fältobjekt man besökt. I allmänhet kommer man överens vid fältbesöken. Det kan finnas en risk att vissa har lagt in en vidare tolkning till att gälla alla samrådsobjekt. Detta gäller för både rennäring och skogsbruk. Andelen samebyar och skogliga enheter som genomfört fältbesök har inte förändrats mellan 1990 och 1998 års enkäter - ca 65 % av dem hade genomfört fältbesök. Motsvarande andel var år 1985 ca 40 %. 9. Vilken betydelse har samråden haft för skogsbruket/rennäringen för att kunna genomföra sina planer? Denna fråga har funnits med i tidigare enkäter. Dessutom är den med i en mindre genomförd enkätundersökning 1994. I tidigare enkäter har redovisats vissa förskjutningar mellan parterna när det gäller nyttan och behovet av samråd enligt nuvarande modell. Frågan är upplagd på samma sätt som vid tidigare undersökningar. I några enkäter hade stor fallit bort vilket kan ha påverkat resultatet något. Se fig. 26. Rennäring Tabell 17. Samebyarnas uppfattning om samrådens betydelse för rennäringen. Antal samebyar. Ingen Liten Någon Ganska Stor Ej svar stor Jämtland/Härjedalen - 3 1 3 - - Västerbotten fjäll - 2 2 1 - - Skogsbyarna - 4 1 4 - - Norrbotten söder 1 1 1 1 - - Norrbotten norr 2 2 1 - - 1 SUMMA 3 12 6 9-1 10 % 40 % 20 % 30 % Koncessionsbyarna 2 1 1 Betydelsen av samråd har ökat något sedan föregående enkät(1990). Man är dock inte tillbaka på 1985 års nivå. Ingen by har angivet stor betydelse. I övrigt är det en ganska jämn spridning på svaren. 21

Skogsbruk Tabell 18. Skogliga enheters uppfattning om samrådens betydelse för skogsbruket. Antal skogliga enheter. Ingen Liten Någon Ganska stor Stor Ej svar Jämtland/Härjedalen 1 8 4 2 - Västerbotten - 11 2 2 7 1 Norrbotten - 2 8 7 4 - SUMMA 1 14 18 13 13 1 2 % 24 % 30 % 22 % 22 % Skogsbruket i allmänhet anser att betydelsen av samråden har ökat sedan tidigare enkäter. I Västerbotten har man dock olika uppfattningar om betydelsen av samråd. Slutsats I likhet med föregående undersökningar 1985 och 1990 framkommer olikheterna i bedömningen av betydelsen av samråden. Skogsbruket anser i allmänhet att nyttan av samråden är större än vad rennäringen gör. Orsaken till detta framkommer bl.a. i svaren på frågorna 12 och 17, där många byar anser att samråden endast är en information om skogsbrukets planer utan möjlighet till påverkan. En annan orsak är kanske certifieringen av skogsbruket enl. FSC där det bl.a. ingår regler om skogsbrukets hänsyn till rennäringen. Ju längre norrut man kommer desto mindre nytta anser rennäringen att man har av samråden. Nästan alla har svarat på denna fråga. 22

% Samrådens betydelse för rennäringen (angivet i procent av svaren) 45 40 35 40 40 1985 1990 1998 30 30 27 30 25 24 20 17 20 17 15 13 14 10 9 10 5 5 0 Ingen Liten Någon Ganska stor Stor 0 % Samrådens betydelse för skogsbruket (angivet i procent av svaren) 60 52 50 1985 1990 1998 40 35 30 25 24 30 26 22 22 20 15 11 10 7 7 4 2 3 0 Ingen Liten Någon Ganska stor Stor Diagram 5 och 6 Samrådens betydelse för rennäringen respektive skogsbruket. 23

10. Är skogsvårdsstyrelsen med vid samråden? Se vidare under fråga 11. 11. Bör skogsvårdsstyrelsen vara med vid samråden? Liknande frågor förekommer i de tidigare enkäterna. Staten kan genom skogsvårdsstyrelserna medverka för att underlätta samråden och tolka de regler och råd som finns i skogsvårdslagen. Detta innebär att vid behov kan man ställa upp vid sammanträden och iordningställa sammanställningskartor för samråden. Det har vid ett flertal tillfällen diskuterats behovet av skogsvårdsstyrelsernas medverkan vid samråden. Rennäring Tabell 19. Samebyarnas uppfattning om SVS deltagande vid samråden. Antal samebyar. Fråga 10 Fråga 11 Är SVS med vid samråden? Bör SVS vara med vid samråden? Ja Ibland Nej Ja Ibland Nej Jämtland/Härjedalen 1 1 5 5 1 1 Västerbotten fjäll 2 3-5 - - Skogsbyarna - - 9 4 1 4 Norrbotten söder 1-3 - 2 2 Norrbotten norr 3-2 6 - - SUMMA 7 4 19 20 4 7 23 % 13 % 64 % 64 % 13 % 23 % Samebyarna tycker att skogsvårdsstyrelsernas medverkan vid samråden är för liten. Detta anser framförallt fjällsamebyarna inom det södra och nordligaste området. Skogssamebyarna har delad uppfattning i frågan. Idag är SVS inte alls med, medan hälften av byarna önskar SVS medverkan. I norra Norrbotten och i Västerbotten önskar man SVS:s medverkan Skogsbruk Tabell 20. De skogliga enheternas uppfattning om SVS deltagande vid samråden. Antal skogliga enheter. Fråga 10 Fråga 11 Är SVS med vid samråden? Bör SVS vara med vid samråden? Ja Ibland Nej Ja Ibland Nej Jämtland/Härjedalen 5 4 7 8 2 6 Västerbotten 7-14 12 2 7 Norrbotten 2 1 16 3 2 14 SUMMA 14 5 37 23 6 27 25 % 9 % 66 % 41 % 11 % 48 % Hälften av de skogliga enheterna tycker att SVS inte bör medverka vid samråden. Speciellt uttalat är detta för skogsbruket i Norrbotten. Man är mer positiv till SVS medverkan inom den övriga delen av renskötselområdet. Totalt önskar skogsbrukets representanter en något högre medverkan av SVS än vad som sker idag. 24

Slutsats Parterna är ganska överens om i hur hög omfattning skogsvårdsstyrelsen medverkar vid samråden. Samebyarna önskar i högre grad än de skogliga enheterna att SVS medverkar vid samråden. Fjällsamebyarna önskar det i större utsträckning än skogssamebyarna. Det är framförallt i Norrbotten som skogsbruket är tveksamt till SVS medverkan. En orsak till att SVS inte är med i flera samråd kan vara att det är skogsbruket som kallar till samråd och att sammanställningskartor enligt Jokkmokksmodellen inte används längre. Skogsvårdsstyrelsens medverkan har minskat sedan tidigare undersökningar (se bilaga). En kolumn ibland har införts. Det är dock få som har framfört denna åsikt. SVS m edverkan vid sam råden jäm förelse 1985 och 1998 60 50 50 40 30 35 33 31 20 16 10 5 0 BD AC Z 1985 1990 Diagram 7 SVS medverkan vid samråden jämförelse 1985 och 1998 12. Hur bör framtidens samråd gå till? Motsvarande fråga har inte ställts i tidigare enkäter. Frågor som indirekt har anknytning har dock ställts. Organisationerna ändras och tekniken utvecklas. Detta är faktorer som påverkar samråden mellan näringarna. Vilka brister finns i dagens samråd och hur kan dessa avhjälpas? Samråder man om väsentligheter eller är det andra faktorer som tar tid? Jfr fråga 17 om Utveckling av samråden och brister med dagens samråd. 25

Rennäring Jämtland/Härjedalen Västerbotten fjäll Skogsbyarna Norrbotten fjäll Koncessionsbyarna De flesta önskar ett större inflytande i samråden. De upplever att samråden enbart fungerar som informationsmöten från skogsbruket. Man önskar ett större inflytande på de planerade skogsbruksåtgärderna. Större respekt bland skogsägarna för rennäringen. Samråden bör ske på distriktsnivå. Många är nöjda med samråden men flera önskar ett större inflytande på planerade skogsbruksåtgärder. Man önskar också en kontaktman på lokal nivå. Större inflytande i samråden liksom större hänsyn till rennäringen önskas. Ett bättre långsiktigt underlag som tar större hänsyn till rennäringen önskas också. Större inflytande från samebyns sida på skogsbruket önskas. Hyggesbränning bör man samråda om. Regelbundna samråd med storskogsbruket önskas. Alla samebyar som har svarat önskar större inflytande från rennäringen på samråden. Man vill också att rennäringen tas på allvar och att samråden är långsiktigare och gärna sker på lokal nivå. Skogsbruk Jämtland /Härjedalen Västerbotten Norrbotten De flesta skogliga enheterna tycker att samråden fungerar bra idag. Man bör också om möjligt utveckla vardagsrutinerna. Man är dock öppen för synpunkter på ändringar om samebyarna önskar detta. Någon vill samråda för en längre tidsperiod. De flesta skogliga enheterna vill ha det som idag. Någon önskar samråda över större områden för en längre tidsperiod och någon ha en fast tidpunkt för samråd. Det framhålls också vikten av att samebyarna kommer till samråden. De flesta anser att samråden fungerar bra idag. Flera uttrycker att de bör ske på lokal nivå. Andra vill samråda över större områden för en längre tidsperiod. De flesta av de skogliga enheterna tycker att dagens samråd fungerar bra. Flera önskar samråda för en längre tidsperiod och över större områden. 13. Vilket kartmaterial bör användas vid samråden? Frågan har också koppling till frågorna 2,12 och 17. Frågan ställdes även i tidigare enkäter. 26

Under senare år har den moderna karttekniken möjliggjort framställning av en mängd olika karttyper. Många av dessa har också provats vid samrådsmötena. De flesta samråd har som framgår av fråga 2 genomförts på skogskartan. Ibland har denna kompletterats med någon form av översiktskarta. Frågan ställdes för att få reda på och eventuellt kunna samla parterna kring någon eller några typer av kartor. Rennäring Jämtland /Härjedalen Västerbotten fjäll Skogsbyarna Man verkar nöjd med det kartmaterial som används vid samråden idag. Några byar önskar också en översiktskarta. Jfr fråga 12. Man önskar en översiktskarta typ Jokkmokksmodell och en skogskarta. Samebyarna önskar markanvändningskartor kompletterat med skogskartan och i vissa fall vegetationskartan. Norrbotten söder Man önskar översiktskartor vid samråden. Jokkmokksmodell + kartskåp + skogskartan bör lämpligen användas vid samråden. Norrbotten norr Koncessionsbyarna Kartskåpet, vegetationskarta och översiktskarta (Jokkmokksmodell) önskas vid samråden. Byarna önskar skogskartan som samrådsunderlag. Nästan samtliga byar utom koncessionsbyarna önskar en översiktskarta. Hälften av byarna önskar en översiktskarta typ Jokkmokksmodell. Man önskar också använda sina markanvändningskartor vid samråden. Skogsbruk Jämtland /Härjedalen Västerbotten Norrbotten Man önskar översiktskarta, skogskarta (ortofoto) och rennäringens markanvändningskartor vid samråden. Man önskar översiktskarta och skogskarta vid samråden. Man tror också på digitalt kartmaterial omfattande landskapsplaner, temakartor och skogskartor. Översiktskarta, markanvändningskarta (kartskåpet), landskapsplaner och satellitbild önskas vid samråden. Man är också lyhörd för byarnas önskemål om samrådsunderlag. Skogsbruket vill gärna samråda på sin skogskarta kompletterad med en översiktskarta.man är också intresserad av att ta del av rennäringens markanvändningskartor gärna i digital form. Man önskar också få med rennäringen i sina landskapsplaner. Några nämner även möjligheten med satellitbild. Slutsats Parterna vill gärna ha en översiktskarta som komplement till skogskartan. Man tror också att rennäringens markanvändningskartor är ett bra samrådsunderlag. Skogsbruket talar om landskapsplaner i vilka även ren- 27

näringens markanvändningskartor bör kunna ingå. Temakartor och satellitbild kan också var bra som komplement vid samråden. 14. Vad bör man samråda om? En liknande fråga ställdes i samband med den fördjupade analysen som genomfördes i samband med samrådsenkäten 1989-90. Som framgår av fråga 3 omfattar samråden idag de traditionella skogsbruksåtgärderna enligt nedan. Finns det andra åtgärder som man bör samråda om eller är vissa onödiga? Det har framkommit vid samrådsgruppens möten att det är önskvärt att känna till vissa röjningar och gallringar som kan vara till besvär för rennäringen. Man har också efterlyst mera övergripande långsiktiga policysamråd mellan näringarna. Skogsbruket (framför allt det privata) har framfört önskemål om att få kännedom hur och när renarna kommer till vinterbeteslandet. Frågan kan också kopplas till frågorna nr 12 och 17. Rätten att publicera bilden har upphört Vinterbete. Ren betar lav på en liten gran. Stubba, Sörkaitums sameby, Lappland. Rätten att publicera bilden har upphört Vinterbete. Renar gräver efter lav under snön. Stubba, Sörkaitums sameby, Lappland. 28

Rennäring Tabell 21. Samebyarnas synpunkter på vad man bör samråda om. Antal samebyar. Avverkninning Mark-bered- Gödsling Röjning/ Vägar Ej svar gallring Jämtland/Härjedalen 5 5 5 2 4 2 Västerbotten fjäll 3 3 3 3 3 1 Skogsbyarna 9 9 7 7 7 - Norrbotten söder 3 3 2 1 1 1 Norrbotten norr 3 3 3 3 3 - SUMMA 23 23 20 16 18 4 100 % 100 % 77 % 62 % 69 % 13 % Koncessionsbyarna 3 3 2 2 2 - I jämförelse med fråga nr 3 vill man ha mer samråd om gödsling, röjning/gallring och vägar Tre samebyar önskar samråd om bränningar (ingår i marberedning ovan). Följande synpunkter utöver ovan angivna områden har tagits upp. Tre byar har angett behovet av att samråda om helheten och två har tagit upp behovet av att känna till konsekvenserna av det framtida skogsbrukets påverkan och tidsaspekten i samråden kring vinterbetet. Hänsyn till samekulturen har också nämnts. Skogsbruk Tabell 22. De skogliga enheternas synpunkter på vad man bör samråda om. Antal skogliga enheter. Avverkninning Mark-bered- Gödsling Röjning/ Vägar Ej svar gallring Jämtland/Härjedalen 15 14 11 1 13 1 Västerbotten 19 18 11 2 10 2 Norrbotten 11 12 8 2 8 3 SUMMA 45 44 30 5 31 6 100 % 98 % 67 % 11 % 69 % 12 % De privata skogsägarna inom den sydliga delen av renskötselområdet tycker att samråden också bör omfatta information om renförflyttningar och lämpliga platser för renbete. Vidare bör också skogsbruket ange var ung- och plantskogarna är belägna. Slutsats När det gäller vilka åtgärder man skall samråda om skiljer det sig inte mycket mellan parterna. Det är endast när det gäller röjning/gallring som skillnaden är stor. Från skogsbrukets sida finns en önskan om att begränsa samråden till de vinterbetesområden (kärnområden) som är speciellt känsliga för rennäringen. Områden (föryngringsytor) som är speciellt känsliga för skador önskar skogsbruket också samråda om. Man ställer också upp på att samråda om särskilda områden som rennäringen önskar. Samråd bör även ske vid upprättande av landskapsplaner och renskötselanläggningar. Se kopplingen till frågorna 12 och 17. 15. Kommer datorn att vara ett bra hjälpmedel för samråden? Datorn har kommit in både i skogsbruk och rennäring. Frågan ställdes för att undersöka tron på den och möjligheten att utnyttja den i 29