1 Beslutad i Kommunfullmäktige november 2018
Innehållsförteckning Inledning... 3 Fakta om Forshaga kommun... 4 Budget 2019 flerårsplan 2020-2021... 4 Resultatplan... 9 Noter till resultatplan... 11 Balansbudget 2019-2021... 12 Skatter och utjämning... 12 Driftplan... 13 Investeringsbudget... 14 Organisation... 16 Kvalitets- och styrmodell... 17 Strategisk plan... 20 Attraktiv kommun... 20 Trygghet och kunskap... 21 Hållbar utveckling... 23 Finansiellt perspektiv... 24 Medarbetar- och arbetsgivarperspektiv... 25 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 26 Kommunala bolag... 28 Kommunstyrelsen... 28 Kommunledningsstab... 28 Kultur, fritid och näringsliv... 29 Kommunteknik och service... 29 Barn- och utbildningsnämnden... 30 Miljö- och byggnämnden... 30 Vård- och omsorgsnämnden... 30 Lärande och arbetsnämnden... 31 Överförmyndarnämnden... 31 Reglementen och riktlinjer... 32 Kommunfullmäktige beslut... 36 2
Inledning Forshaga kommuns befolkning fortsätter att växa. Ökningen är i likhet med övriga landet stor bland våra yngre och äldre. Detta ger fler behov i förskolan, grundskolan och i äldreomsorgen. Kommunens arbete med att förändra och utveckla verksamheten genom att använda ny teknik, nya arbetssätt och genom att samarbeta med andra blir alltmer viktigt. Arbetsmarknaden fortsätter att vara god. Dels har många av kommunens 650 företag efterfrågan på sina varor och tjänster och dels är arbetsmarknadsregionen i Karlstads-området i ett gynnsamt läge med stora investeringar samt ökad konsumtion i både offentlig och privat verksamhet. I vår nära omvärld pågår ett antal förändringar som kommer att påverka kommunen. Den största är regionsbildningen där Landstinget i Värmland och Region Värmland nu föreslås bli en enhet från 2019. I denna förändring ligger kollektivtrafikfrågan med skatteväxling, regional utveckling med Karlstad Flygplats samt hälso- och sjukvårdsfrågorna. För kommunens del gäller det att bibehålla nuvarande kostnadsfördelningar i så stor utsträckning som möjligt samt finna goda och ändamålsenliga former för samverkan. Budgeten är lagd utifrån principen god ekonomisk hushållning med ett förväntat resultat på en procent. Målet är också att förbättra det ekonomiska resultatet över en femårsperiod för att nå en långsiktigt hållbar ekonomi. Kommunen har utmaningar när det gäller prognostiseringen av statsbidrag som har en tendens att vara kortsiktiga och detaljstyrande i förhållande mot mer generella över tid. För att kommunen fortsatt ska kunna växa krävs fler bostäder. Vi fortsätter därför vårt arbete med mer planberedskap samt att utveckla områdena Bengtsbol, Visterud och Åsmyren. De åldersgrupper som växer mest är barn/unga och våra äldre. Detta innebär att vi behöver bygga mer för detta ändamål. Kommunen investerar mer i personalen och fördelar resurser för detta ändamål. Vi har ett stort behov av arbetskraft och behöver attrahera, rekrytera, motivera och behålla personal. Ett gott och nära ledarskap, god arbetsmiljö, möjlighet att utvecklas samt skäliga villkor och förmåner är förutsättningar för måluppfyllelse på området. Detta bör i sin tur förbättra hälsoläget positivt. I kommunen är det totala investeringstrycket stort. Den växande befolkningen och behovet av att renovera eller ersätta äldre lokaler och anläggningar har inneburit kontinuerligt växande investeringar. Den utvecklingen ser ut att fortsätta. Inom några års tid har vi också att ta ställning till om vi ska renovera befintlig eller bygga ny simhall. Det innebär ökade kostnader för avskrivningar och räntor som gör ekvationen ännu svårare att få ihop. Sannolikt kommer kommunens drift att medföra kostnadsökningar, förutsatt att alla ska få samma välfärd som i dag. Kommunen kommer rikta om en del arbete för att kunna klara ekonomin långsiktigt. Förebyggande arbete med tidiga insatser för att motverka både ohälsa och utanförskap är en grundläggande faktor men också att arbeta för att totalt minska kostnaderna som ett ojämlikt samhälle kostar. De nämnder som har haft ökade kostnader får till viss del kompensation men har också anpassningar att göra till den lagda budgeten. Kommunen har antagit en strategisk plan som följer de mål som kommunfullmäktige fastställt. Budgeten ska ge förutsättningar att nå kvalitét samtidigt det är kopplat till att det är tillräckliga insatser utifrån kommunens förutsättningar och prioriteringar. Kommunens verksamheter ska därför arbeta strategiskt och långsiktigt, med en stor delaktighet av vår personal och våra invånare, för att finna de bästa lösningarna i detta avseende. Under 2019 ska vi se närmare på hur vi mer kan integrera civilsamhällets möjligheter till att vara medskapande när det gäller kommunens attraktivitet. Det gäller både aktiviteter, trivsel, besöksmål och tillväxt i vår kommun. Vi vet att vår kommun utvecklas när vi gör det tillsammans. Det är också därför vi bor här. För vi tror på framtiden. Per Lawén Kommunstyrelsens ordförande 3
Fakta om Forshaga kommun Skattesats Forshaga Landsting 11,68 Kommun (efter skatteväxling kollektivtrafiken) 21,87 TOTALT 33,55 Mandat i kommunfullmäktige (efter valet 2018) Arbetarpartiet socialdemokraterna 17 Moderata samlingspartiet 6 Centerpartiet 5 Liberalerna 1 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 5 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 1 Kommunens Bästa 2 Totalt 41 4
Budget 2019 flerårsplan 2020-2021 1. Planeringsförutsättningar Kommunstyrelsen fattade i januari 2018 beslut om planerings- och budgetförutsättningar för budget 2019 och flerårsplan 2020-2021. Kommunstyrelsen uppdrog till kommunens förvaltningschefer att upprätta förslag till budgetramar för år 2019 och förslag till investeringsbudget. Kommunfullmäktige beslutade om budget 2019 och flerårsplan 2020-2021 den 19 juni 2018 och nytt KF-beslut tas den 19 november 2018. Förändringar i ramar framgår under rubriken ekonomiska ramar. Ett av kommunens övergripande mål är att kommunen växer med genomsnittligen 50 personer årligen. Kommunens totala skatteintäkter inklusive skatteutjämning är beroende av folkmängdsutvecklingen och av hur sysselsättning och antalet arbetade timmar utvecklas. Antalet invånare är 11.500 i prognosen för år 2019-2021, så att viss buffert finns beroende på folkmängdsutvecklingen. Som övergripande finansiella mål gäller: Vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat Kommunens mål i övriga perspektiv är också mål sett ur perspektivet god ekonomisk hushållning. : Förbättra resultat över femårsperiod. Minska skillnaden mellan faktiska kostnader och samlade standardkostnader. (Standardkostnaden är, utifrån strukturella förutsättningar, fastställd enligt skatteutjämningssystemet). Soliditeten överstiger medelvärdet av soliditetsnivån för alla kommuner. Grad av kostnadseffektivitet (bedöms utifrån mått kopplade till kostnadseffektivitet). Våra fastigheter, anläggningar och inventarier är i gott skick : Planerat underhåll av asfalt i förhållande till underhållsplan. Planerat underhåll av fastigheter i förhållande till underhållsplan. Planerat underhåll/nybyggnad av VA-ledningar i förhållande till planer. 5
1.1 Ekonomiska ramar De ekonomiska ramarna, så som de anges i noter till resultatplan, flerårsplanen 20-21 ska gälla. Tillskott exklusive lönerevision tkr 2018 2019 Beslut KF juni 2018 2019 Tillägg KF november 2018 Totalt budgettillskott/ Avdrag Budget 2019 Budgettillskott Budgettillskott/budgetavdrag Kommunstyrelse Kollektivtrafik (Regionbildning 2019 med motsvarande skattesänkning/skatteväxling av kollektivtrafiken) -9 700-9 700 Räddningstjänst 191 191 Kommunstyrelsen övrigt 2 000 2 000 KommunTeknik 300 300 - index 1 000 1 000 Barn- och utbildningsnämnd Förskola 1 500 1 000 2 500 Lärande- och arbetsnämnd IFO 2 000 2 000 4 000 6 000 Vård- och omsorgsnämnd Volymökning 1 500 2 000 3 500 Totalt: 2 000-1 509 7 300 5 791 Kommunfullmäktiges förfogande tkr 2019 Kommunfullmäktiges förfogande Inkl lönerevision 2018 och 2019, fiber, mygg Totalt: 19 585 2. Budgetmodell och grundläggande principer Forshaga kommuns budgetmodell bygger på treåriga rullande budgetar. Treårsbudgeten revideras varje år. Beslut om budget inkl. skattesats ska tas av kommunfullmäktige senast i juni månad. Om de politiska, finansiella eller verksamhetsmässiga förutsättningarna förändrats väsentligt kan justeringar ske under hösten genom att ett nytt fullmäktigebeslut tas. Något höstbeslut behöver dock inte tas. Åtgärder utifrån prognos om befarade underskott hanteras i första hand inom berörd nämnd. Förändrade förutsättningar som medför att en nämnd bedömer att man inte klarar av att hålla sig inom givna anslag ska så fort som möjligt redovisas till kommunstyrelsen. Över- och underskott förs inte regelmässigt med till nästkommande år utan behandlas som en del i beslut om årsredovisning. Kommunfullmäktige fastställer senast i juni månad en reviderad budget, som bygger på överförda budgetavvikelser samt uppdaterade prognoser över skatteintäkter och övriga finansiella poster. Det är mot den reviderade budgeten som uppföljning sker. Driftbudget bygger i normalfallet på ramanslag per nämnd. I den mån anslag riktas till särskild verksamhet ska detta klart framgå av kommunfullmäktiges budgetbeslut. 6
Investeringsanslag kan antingen vara knutna till enskilda objekt eller på nämnd och förvaltning som ramanslag. 3. Uppföljning och rapportering Samlad rapportering till kommunfullmäktige om kommunkoncernens verksamhetsmässiga och ekonomiska utfall sker löpande under året och i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan besluta om särskilda verksamhets- och ekonomiuppföljningar för en eller flera nämnder eller styrelser. De helägda bolagens styrelser är på samma vis som kommunens nämnder skyldiga att rapportera avvikelser till ägaren kommunen. Styrningen av bolagen regleras närmare i kommunens bolagsordningar och ägardirektiv. 4. Ekonomisk utveckling Hur kommunens ekonomi utvecklats under perioden 2015-2019 framgår av nedanstående tabell: Bokslut Bokslut Bokslut Prognos delår Budget 2015 2016 2017 2018 2019 Skattesats 22.35 22.35 22.35 22.35 21,87 Finansnetto -903 140 301 969-2 000 Resultat e. skatt och finansnetto, förändring av eget kapital 870 1 524 20 502 231 7 006 Nettokostn. exkl. avskrivningar, täckningsgrad 95,1% 95,1% 92,6% 95,4% 93,8 Nettoinvesteringar tkr 46 414 25 396 60 808 35 000 45 729 Anläggningstillgångar kr/inv 50 754 50 705 53 286 53 913 54 956 Total skuld kr/inv. 25 737 29 660 29 979 25 826 26 521 Ansvarsförbindelser kr/inv. 55 532 56 763 57 694 57 478 56 869 Eget kapital kr/inv 32 315 32 245 33 864 33 911 34 522 Soliditet 56% 52% 53% 55% 55% 5. Resultatplan Verksamhetens nettokostnader som beräknas i löpande priser ökar med 8,0 mnkr jämfört med prognosen för år 2018. 5.1 Pensioner Kostnaden för pensioner är beräknad till 45,0 mnkr 2019. Den gamla pensionsskulden, som avser pensioner intjänade före 1998, och som i balansräkningen klassas som ansvarsförbindelse beräknas år 2019 uppgå till 258,0 mnkr. Vid beräkningen av pensionsskulden så har förändringar av kalkylränta stor betydelse. Stora förändringar i marknadsräntenivåer (upp eller ned) över en femårsperiod innebär justeringar av kalkylräntan. 5.2 Skatteintäkter och statsbidrag För 2019 är skatteintäkterna beräknade enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognoser och befolkningen är beräknad till 11 500 för år 2019. Den slutliga uppgiften om folkmängden per 1 november vet vi först i slutet av 2018, senaste aktuella uppgift om folkmängd från Statistiska centralbyrån är 11.487. Skatteintäkterna beräknas öka med 8,4 mnkr och det generella statsbidraget och utjämningen ökar med 9,3 mnkr. Utvecklingen av skatteintäkterna kommer att vara mycket beroende av utvecklingen i vår omvärld. Sverige är ett exportberoende land och minskad efterfrågan påverkar, men hushållens konsumtion och nivåer på investeringar har också betydelse. Prognosen för 2018 års nettokostnader är budgetöverskridanden på -19,5 mnkr. En god ekonomisk hushållning kräver att nettokostnaderna inte ökar mer än skatteintäkterna. 7
Regionbildning 2019 och skatteväxling av kollektivtrafiken medför borttag av denna budgetpost hos kommunen och en motsvarande minskning med 9 700 tkr av skatteintäkterna. 5.3 Eget kapital Balanskrav I kommunallagen finns ett krav om en budget i balans. Med balans menas att förändringen av eget kapital måste vara positiv. Skulle resultatet bli att kommunen inte klarar kravet måste underskottet täckas inom tre år. Budget för år 2019 är en budget med ett resultat på 7,0 mnkr (1,0 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning) och en stark budgetdisciplin krävs för att också få en redovisning i balans. Den långsiktiga målsättningen för Forshaga kommun är att nå ett resultat motsvarande 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. 6. Redovisning av kassaflöden Kassaflödesbudgeten visar hur kommunen klarar att finansiera föreslagna investeringar och amorteringar. Avskrivningsmedel och det beräknade resultatet kan användas till nya investeringar, amorteringar och kapitalbildning. I budget 2019 finns investeringar för 35,5 mnkr som i huvudsak finansieras enligt ovanstående. 7. Rörelsekapital och likviditet Budget för 2019 är ett negativt rörelsekapital på ca -67 mnkr. Någon brist på likviditet kommer inte att uppstå då checkkrediten är beviljad till högre belopp än kommunen avser att utnyttja. Tillgång till bolagens likviditet via koncernkonto används i första hand. 8. Budget 2019 och flerårsplan 2019-2020 Konjunkturen i Sverige är mycket stark; bnp i världen beräknas öka med 3,9 procent 2018 och nästan lika mycket 2019. Även i EU är tillväxten starkare än den varit hittills under återhämtningsfasen efter den senaste finanskrisen. Läget i världen är samtidigt osäkert och utvecklingen kan ta olika riktningar. Brexit kan komma att påverka den ekonomiska utvecklingen, liksom USA:s handelspolitik. Konflikthärdar i Mellanöstern, Asien och Afrika påverkar den geopolitiska och ekonomiska situationen i världen. Sverige har haft många år med stark ekonomisk tillväxt och ligger före EU i konjunkturcykeln. Här är högkonjunkturen påtaglig, och arbetskraftsbristen stor, främst inom offentlig sektor. Bristen på arbetskraft är en starkt begränsande faktor för fortsatt stark tillväxt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar med att skatteintäkterna i kommuner, landsting och regioner kommer att öka betydligt långsammare de kommande åren än de har gjort under de gångna åren. Orsaken är främst att antalet arbetade timmar inte kommer att kunna fortsätta öka i samma takt som hittills. Trots de starka ekonomiska resultaten har det finansiella sparandet i kommunerna varit negativt. Det innebär att kommunerna har använt mer pengar än de har fått in, på grund av den höga investeringstakten, som år 2020 beräknas vara dubbelt så hög som den var 2008. Det har också lett till att kommunernas lån har ökat med 26 procent sedan 2012. Asyl- och flyktingmottagandet har också påverkan på kommunernas ekonomi och verksamheter. Många kommuner med ett stort mottagande har tillfälligt stärkt ekonomin, som en följd av att den statliga ersättningen överstigit de kostnader de haft hittills, medan andra kommuner inte har fått full kostnadstäckning för sitt mottagande. Gemensamt för alla kommuner är den osäkerhet som effekterna av flyktinginvandringen har på de kommande årens ekonomiska utveckling. Ytterligare en osäkerhet är vad som händer inom lss-området. Även här har konsekvenserna varit olika mellan kommunerna. Till följd av Högsta förvaltningsdomstolens och Försäkringskassans bedömningar har många kommuner fått betydande kostnadsökningar för personlig assistans när kommunen fått ta kostnader som tidigare staten har tagit. Lagstiftningen är otydlig och öppnar för olika tolkningar. Det kommer att dröja tills tidigast 2020 innan effekterna av den pågående lss-utredningen kan få genomslag. Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för kommunernas skatteunderlag och de intäkter som underlaget genererar. Skatteintäkter och statsbidrag är beräknade enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognoser. Av stor betydelse för Forshaga kommun är antalet invånare som beräknats 11.500 för 2019-2021, 100 personer motsvarar ca 5,6 mnkr i skatteintäkter och skatteutjämning för Forshaga kommun. 9. Uppföljning och delårsrapport Utifrån ovanstående så kommer det under 2019 bli extra viktigt med uppföljning av verksamhet och ekonomi. Det åligger samtliga budgetansvariga att noga följa utvecklingen och att vidta erforderliga åtgärder för att hålla givna ramar. Flerårsplan åren 2020-2021 Budgetanvisningarna avsåg även flerårsplan för åren 2020-2021. Samtliga verksamheter i flerårsplanen är teoretiskt framräknade utifrån nuvarande verksamhet enligt 8
driftredovisningen. Resultatplan Resultatplan 2018-2020 Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan År 2017 2018 2019 2020 2021 Folkmängd 1/11 året innan 11 445 11 492 11 500 11 500 11 500 Verksamhetens intäkter 226 027 215 154 191 200 191 200 191 200 Verksamhetens kostnader -844 919-869 521-851 065-867 065-883 065 Avskrivningar -29 364-31 973-34 500-34 500-34 500 Verksamhetens nettokostn. -648 256-686 340-694 365-710 365-726 365 Skatteintäkter 488 416 503 544 512 000 528 172 548 074 Generella statsbidrag och utj. 159 901 158 432 167 600 167 591 162 671 Kommunal fastighetsavgift 20 140 23 626 23 771 23 771 23 771 Finansiella intäkter 1 991 2 833 1 400 1400 1 400 Finansiella kostnader -1 384-1 418-2 914-3 000-3 000 Räntekostnader på pensioner -306-446 -486-500 -500 Förändring av e kap.=årets resultat 20 502 231 7 006 7 069 6 051 9
Redovisning av kassaflöden År Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2017 2018 2019 2020 2021 Beräknat resultat 20 502 231 7 006 7 069 6 051 Av- och nedskrivningar 29 364 31 973 34 500 34 500 34 500 Förändrad pensionsavsättning -1 456-456 -1 000-1 000 Övriga ej likv påv poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+)kortfr fordringar Ökning(-)/minskning(+)förråd o varulager 48 410 31 748 40 506 40 569 40 551 2 368 13 739-39 937 Ökning(+)/minskning(-)kortfr skulder -4 620 Medel från den löpande verksamh 46 158 5 550 40 506 40 569 40 551 INVESTERINGS-VERKSAMHETEN Bruttoinvestering i mat anl tillg -62 793-39 276-35 455-32 110-51 510 -ombudgetering från 2018-- -10 274-15 200 Investeringsbidrag o övr inv ink 1 985 4 276 Anslutningsavgifter VA (kort skuld) -1 181-3 224 Förs/inköp av materiella anl tillg 31 Försäljn/Inv finansiella anl tillg -42 Medel från investeringsverksamhet -62 000-38 224-45 729-47 310-51 510 FINANSIERINGS-VERKSAMHETEN Nyupptagna lån 10 500 6 000 7 684 7 800 10 300 Amortering av skuld Långfristig skuld avs anslutn avg 1 181 3 224 Upplösning anslutningsavgifter -210-246 Medel från finansieringsverksamh 11 471 8 978 ÅRETS KASSAFLÖDE -4 371-23 696 2 461 1 059-659 Likvida medel vid årets början 43 067 38 696 15 000 17 461 18 520 Likvida medel vid årets slut 38 696 15 000 17 461 18 520 17 861 10
Noter till resultatplan Noter till resultatplan Belopp i tkr Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan 2017 2018 2019 2020 2021 Verksamhetens intäkter Interna fördeln. hyror mm Verksamhetens intäkter 333 132 310 012 286 058 286 058 286 058-107 105-94 858-94 858-94 858-94 858 226 027 215 154 191 200 191 200 191 200 Verksamhetens kostnader -980 145-990 227-952 880-952 880-952 880 Kapitalkostnader 39 926 42 549 42 379 42 379 42 379 Kalkylerade personalomkostnader Faktiska personalomkostnader Pensionskostnader inkl. löneskatt Interna fördeln. lokalvård och hyror 150 173 162 546 149 660 149 660 149 660-122 165-129 071-120 397-120 397-120 397-39 730-44 276-45 000-47 000-49 000 107 105 94 858 94 858 94 858 94 858 Skatt -88-100 -100-100 -100 Inlösta borgensåtagande 5 Till förfogande (inkl lönerevision 2018 lärare o timanställda och hela lönerevisionen 2019) Verksamhetens kostnader -5 800-19 585-33 585-47 585-844 919-869 521-851 065-867 065-883 065 Pensioner 2019 2020 2021 Kostnad inklusive löneskatt -45 000-47 000-49 000 Summa pensionskostnad -45 000-47 000-49 000 11
Balansbudget 2019-2021 Balansbudget 2018-2020 Belopp i mnkr Bokslut Prognos delår Budget Plan Plan 2017 2018 2019 2020 2021 Anläggningstillgångar 613 620 632 645 662 Omsättningstillgångar 122 84 86 87 86 Summa tillgångar 735 704 718 732 748 Eget kapital 390 390 397 404 410 Avsättning till pensioner 17 17 16 15 15 Långa skulder 135 144 152 160 170 Korta skulder 193 153 153 153 153 Summa skulder 328 297 305 313 323 Summa eget kapial, avs o skulder 735 704 718 732 748 Ansvarsförbindelser, pensioner 269 265 258 250 244 Borgensåtaganden 395 396 396 396 396 Skatter och utjämning Skatter och utjämning tkr 2018 2019 2020 2021 Skatteintäkter 1) 504 062 512 000 528 172 548 074 Skatteutjämning 157 436 167 600 167 591 162 671 Fastighetsavgift 23 626 23 771 23 771 23 771 685 124 703 371 719 534 734 516 1) Regionbildning 2019 och skatteväxling av kollektivtrafiken medför minskning av skatteintäkterna med 9 700 tkr. 12
Driftplan Driftplan (exklusive tillskott för lönerevision 2018 och 2019) tkr 2018 2018 Avdrag 2019 2019 2019 2019 Netto före budgetjustering Budget- tillskott Netto efter budgetjustering medfört överskott Budgettillskott/ Budgetavdrag KF junibeslut Löne- Revision exkl lärare o timlöner KF november -beslut Nettobud get efter tillskott Kommunstyrelse 92 667 92 667-620 3 000 1 589 300 96 936 Kollektivtrafik 1) 9 700 9 700-9 700 Räddningstjänst 9 569 9 569 191 9 760 Överförmyndarnämnd 2 066 2 066 193 2 259 Valnämnd 215 215 215 Barn- och utbildningsnämnd Lärande- och arbetsnämnd Vård- och omsorgsnämnd 268 911 268 911 1 500 719 1 000 272 130 65 559 2 000 67 559 2 000 1 211 4 000 74 770 198 443 198 443 1 500 3 961 2 000 205 904 Miljö- och byggnämnd 4 918 4 918-212 141 4 847 Totalt 652 048 2 000 654 048-832 - 1 509 7 815 7 300 666 822 1) Regionbildning 2019 och skatteväxling av kollektivtrafiken medför motsvarande minskning med 9 700 tkr av skatteintäkterna. 13
Investeringsbudget INVESTERINGSBUDGET 2019, 2020-2021, TOTALSAMMANSTÄLLNING ALLA NÄMNDER med justering enligt KF-beslut 19 november 2019 2020 2021 Till kommunstyrelsens förfogande 2 500 1 000 1 000 KommunTeknik Deje simhall, renovering 700 6 300 - Justering KF-beslut 19 november (10 900 tkr 2022) -5 300 5 300 Grossbolsskolan kök, kurator, skolsköterska 5 800 Styr- och reglerutrustning 1 450 250 250 Övriga investeringar fastigheter 2 800 4 000 4 000 Ny förskola med 6 avdelningar 30 000 - Justering KF-beslut 19 november (15 000 tkr 2022) -15 000 Inköp städmaskiner 200 Infrastruktur nybyggnation 1 000 1 000 1 000 - Justering KF-beslut 19 november -600 Upprustning lekplatser enligt plan 900 900 900 - Justering KF-beslut 19 november -300 Nya arbetsfordon, tekniska 500 500 500 Asfalt 3 000 3 000 3 000 Utbyte gatubelysning LED 2 000 2 000 - Justering KF-beslut 19 november -2 000 2 000 Upprustning kommunala enskilda vägar 300 300 - Justering KF-beslut 19 november -300 Broreparationer 500 1 000 TS-åtg Grossbolst. + Cykelbana Dömlevägen 1 250 Cykelbana Lyckan - Dyvelsten asfalt + belysning 1 000 Avfart Sisugården från väg 62 3 000 Vatten och avloppsnät 5 000 5 000 10 000 - Justering KF-beslut 19 november -3 000 EDPVA/sop deb. 750 LSS/Boende 3 250 4 750 - Justering KF-beslut 19 november -3 250-1 500 4 750 Pumpstationer 300 300 300 Servisledningar 100 100 100 Servisledningar -100-100 -100 Reservvattentäkt 2 800 - Justering KF-beslut 19 november -2 500 2 500 Friluftsanläggningar 200 200 100 Köp av Forsen 10 095 Summa KommunTeknik 30 345 28 700 48 100 Summa kommunstyrelsen 32 845 29 700 49 100 Investeringar Barn- o utbildningsnämnd 1 000 1 000 1 000 Summa Barn- o utbildningsnämnd 1 000 1 000 1 000 14
INVESTERINGSBUDGET 2019, 2020-2021, TOTALSAMMANSTÄLLNING ALLA NÄMNDER med justering enligt KF-beslut 19 november Investeringar Lärande- och arbetsnämnd 310 310 310 Summa Lärande o arbetsnämnd 310 310 310 2019 2020 2021 Investeringar Vård- och omsorgsnämnd 1 300 1 100 1 100 Summa Vård- o omsorgsnämnd 1 300 1 100 1 100 Totalt investeringar 35 455 32 110 51 510 15
Organisation 16
Kvalitets- och styrmodell Kvalitets och styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Den beskriver vilka ramar som kommunens verksamheter har att förhålla sig till. Syftet är att vi ska nå de mål som kommunfullmäktige satt upp. De viktigaste delarna är vår vision, vår värdegrund och den strategiska planen. Styrningen ska samlas i verktyget Stratsys och ansvaret för kunskapsspridningen har chefer och förtroendevalda. Styrmodell Vision Forshaga barnkommun I våra barn finns framtiden och vi bygger ett samhälle för nuvarande och kommande generationer. Genom hållbara, långsiktiga och ansvarstagande lösningar får vi en attraktiv och trygg kommun även i framtiden. Strategisk plan - målområden och övergripande mål: Externt perspektiv Attraktiv kommun Trygghet och kunskap Hållbar utveckling Internt perspektiv Finansiellt perspektiv Medarbetar-/arbetsgivarperspektiv Värdegrund Vi är till för invånarna i Forshaga kommun. Forshaga kommun ska vara en bra plats att bo, leva och verka på. Vår roll är att skapa bästa möjliga förutsättningar för det. Ansvar och uppföljning Kommunfullmäktige Fullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och är de som styr kommunen, fullmäktigeledamöterna är direktvalda av Forshagaborna för att representera dem. Fullmäktige beslutar om övergripande mål, åtaganden, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Fullmäktige beslutar även om vilka nämnder och bolag som ska finnas. Med hjälp av revisorerna kontrollerar fullmäktige att verksamheterna drivs på rätt sätt. 17
Reglemente och bolagsordningar Kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsområden styrs av kommunallagen och det reglemente som kommunfullmäktige beslutat om. Bolagen styrs på motsvarande sätt av aktiebolagslagen samt bolagsordning och ägardirektiv som fullmäktige beslutat om. Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorganisation och har ansvar för hela kommunens utveckling. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet samt leder arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen övervakar att de av fullmäktige fastställda mål, planer och ekonomiska ramar efterlevs genom att följa upp och rapportera till fullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen utvecklas under året. Kommunstyrelsen ska även ha uppsikt över verksamheten i de företag eller andra organisationer som kommunen äger eller har intressen i. Kommunstyrelsen är också egen nämnd för den tekniska förvaltningen, kultur-, fritid- och näringslivsförvaltningen samt kommunledningsstaben. Kommunstyrelsen arbetar dels som en egen nämnd och dels som kommunfullmäktiges förlängda arm. Detta är viktigt att hålla isär i Stratsys och som organisationen är uppbyggd idag placeras det som är centralt på "Kommunfullmäktige". Nämnder och bolagsstyrelser Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att genomföra och utveckla sin verksamhet så att de kommunövergripande målen uppnås inom givna ekonomiska ramar och de lagar och regler som styr verksamheten. Nämnderna svarar också för den interna kontrollen inom sitt område och att eventuella avvikelser analyseras och åtgärdas. De rapporterar kontinuerligt till kommunstyrelsen enligt fastställd tidplan och i övrigt när kommunstyrelsen så beslutar. Nämnden formulerar mått för de övergripande mål som berör nämndens verksamhet. Utöver de åtagande som fullmäktige beslutat om för nämndens verksamhetsområde kan nämnden besluta om egna åtaganden för sin och för sina enheters verksamhet. Övergripande mål och åtagande följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Nämndens egna åtaganden följs upp enligt den tidplan som nämnden beslutat, lämpligen samtidigt som de övergripande målen och redovisas till den egna nämnden. Förvaltningens verksamhetsplan ska beskriva hur verksamheten bidrar till att de övergripande målen nås. Förvaltningen formulerar mått som är relevanta för att beskriva hur verksamheten bidrar till de övergripande målen, minst ett inom varje målområde. Förvaltningar och bolag Förvaltningar och bolag ansvarar för att planera, genomföra, följa upp, analysera och utveckla sin verksamhet så att övergripande mål och åtaganden uppnås och gällande lagar och regler efterlevs. De policydokument som kommunfullmäktige beslutar om gäller hela kommunkoncernen, såväl förvaltningar som bolag. Till stöd finns de gemensamma styrdokument som kommunfullmäktige, kommunstyrelse och respektive nämnd/bolagsstyrelse beslutat om. Hur detta går till ska sammanfattas i en verksamhetsplan för förvaltningen. Förvaltningen har ansvar för att de enheter som finns inom förvaltningen på motsvarande sätt upprättar en verksamhetsplan för sin verksamhet. Enhetens roll - Sanningens ögonblick På enhetsnivå genomförs vår operativa verksamhet. Det är här vi utför våra tjänster och möter brukaren/medborgaren. Det är i detta möte Sanningens ögonblick som det avgörs om vi lever upp till våra mål. Enhetens verksamhetsplan ska enkelt uttryckt beskriva: Vem är vi till för? Vad är vårt uppdrag? Hur vet vi att vi är framgångsrika i vårt uppdrag? Den ska beskriva hur verksamheten bidrar till att de övergripande målen nås. Verksamheten formulerar mått som är relevanta för att beskriva hur verksamheten bidrar till de övergripande målen, minst ett per målområde. en är indikatorer med fokus på resultat utifrån brukarens eller den specifika målgruppens synvinkel. För att styra kan vi också behöva mått för volymer, aktiviteter och processer. en följs med fördel upp månadsvis men också per kvartal eller mer sällan. Verksamheten kan också formulera egna åtaganden eller ha åtaganden från fullmäktige eller nämnd som gäller för enhetens verksamhet. Uppföljningen sker på arbetsplatsträffar. I enhetens verksamhetsplan bör finnas en förteckning (länkar) till de viktigaste lagar och regler, riktlinjer och rutiner som styr verksamheten (kvalitetsledningssystem). Budget och uppföljning Det är viktigt att kontinuerligt följa upp verksamheten för att se till att vi når de mål som är uppsatta och att effekten blir den vi tänkt oss. Uppföljningen sker med lite olika intervall beroende på nivå i organisationen. 18
Övergripande beslutar fullmäktige om strategisk plan (övergripande mål, mått och åtaganden) och budget i juni månad för nästkommande år. Under hösten arbetar nämnder och bolag fram verksamhetsplaner ner till enhetsnivå där åtaganden från fullmäktige och egna åtaganden från nämnden arbetats in. Under året följs verksamheten upp löpande. Ekonomiska rapporter lämnas till fullmäktige vid varje sammanträde och till kommunstyrelse och nämnd månadsvis. Efter 8 månader görs ett delårsbokslut där även måluppfyllelsen enligt den strategiska planen följs upp. När året är slut följs budget och den strategiska planen i bokslutet som redovisas till kommunfullmäktige samt nämnder och styrelser. en på övergripande nivå redovisas helårsvis eller i undantagsfall mer sällan. en på enhetsnivå följs med fördel upp månadsvis men också per kvartal eller mer sällan. På enhetsnivå redovisas måluppfyllelse och ekonomiskt utfall månadsvis vid arbetsplatsträffar. Det är viktigt att måluppfyllelsen på enhetsnivå kan följas nära i tid för att målen ska bli styrande för verksamheten. Bilden nedan är en schematisk beskrivning av budgetprocess och uppföljning. 19
Strategisk plan Attraktiv kommun Våra invånare trivs och är stolta över sin plats Alla verksamheter redovisar i årsredovisningen insatser kopplat till hållbarhetsstrategierna för miljö- och klimat samt tillväxt. Invånarnas syn på kommunen som plats att bo och leva på. Invånarnas rekommendation att flytta till kommunen. Våra invånare är delaktiga genom information och öppen dialog. Invånarnas upplevda insyn och inflytande över kommunens verksamhet. Invånarnas upplevda möjlighet att påverka kommunala verksamheter och politiska beslut. Dialog mellan företag och kommunledning (politiker och tjänstemän). Våra invånare har en god hälsa. Initiera arbetet med en Hållbarhetsstrategi för folkhälsa. Andel barn med övervikt/fetma, 10 år Andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning. Andel invånare 17-24 år som varken studerar eller arbetar. Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-20 år. Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 invånare. Våra invånare har tillgång till natur, kultur och idrott Invånarnas upplevda tillgång till fritidsmöjligheter. Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket har öppet utöver tiden 08-17 på vardagar. Längd cykelväg i kommunen, total, meter/invånare. 20
Trygghet och kunskap Våra barn har en bra start i livet Väntetid för de som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum. Andel av barnen i åk 4 som mår bra och är nöjda med sig själva varje dag/ofta. Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Våra invånare känner sig trygga och säkra Invånarnas upplevda trygghet. Andel äldre som känner att det är ganska/mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten alternativt att bo på sitt äldreboende. Antal olika personer som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod. Upplevd trygghet i skolan bland åk 9 Väntetid i snitt (dagar) för att få plats på ett särskilt boende, från ansökan till erbjudande om plats. Våra invånare har ett livslångt lärande Elevers resultat i årskurs 3, nationella prov Elevers resultat i årskurs 6, godkänt betyg i alla ämnen. Meritvärde för elever i åk. 9, kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Antal aktiva låntagare i kommunala bibliotek, antal/1000 inv. Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs (%). Andel kursdeltagare i svenska för invandrare som slutfört kurs (%). Våra invånare har en positiv syn på skolan och undervisningen Andel nöjda med skolan som helhet i åk 9, % Andel som rekommenderar sin skola i åk 9, % Andel elever på vuxenutbildningen i Forshaga som trivs och känner trygghet på Forshaga Lärcenter. Våra invånare är nöjda med äldreomsorgen Andel av brukarna inom särskilt boende som är ganska/mycket nöjda. Andel av brukarna inom hemtjänsten som är ganska/mycket nöjda. 21
Kvalitetsaspekter inom särskilt boende. Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende. 22
Hållbar utveckling Vår kommun ska växa på ett ansvarsfullt och hållbart sätt Införa riktlinjer för miljö- och sociala krav vid all upphandling. Organisationsöversyn utreda förutsättningar för en KSorganisation. Detaljplaneändring eller ny detaljplan för ytterligare förskola tas fram. Rekrytera en gemensam processledare inom Karlstadsregionen. Öka antal invånare. Förbättra företagsklimatet, sammanfattande omdöme. Vi erbjuder attraktiva, hållbara bostäder och mark för etablering Revidera översiktplan under 2017-2019. Införa byggriktlinjer för miljöcertifiering vid all nybyggnation och vid större renoveringar. Nyproduktion av bostäder, kommunalt och privat. Energiprestanda i kommunens nyproducerade lokaler och bostäder. Vi är klimatneutrala år 2030 Ta fram en handlingsplan för övergång till fossilfri fordonsflotta. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2- ekv/inv Andel miljöfordon i organisationen Forshaga kommun. Andel verksamheter som kan certifieras enligt Svensk standard. Vi har ren luft, rent vatten och biologisk mångfald Ta fram en VA-plan. Upprätta skyddsföreskrifter för samtliga dricksvattentäkter. Andel skyddad skog (kommunägd och totalt) inkl. skolskogar följer riksgenomsnittet. Andel ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet under hela året. 23
Finansiellt perspektiv Vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat. Nytt ekonomisystem planeras till 2020. (Ansvar: KS) Se över budgetfördelningsmodellen. Ansvar: KS Integrera hållbarhetsaspekterna i finansförvaltningen. Ansvar: KS Förbättra resultat över femårsperiod Minska skillnaden mellan faktiska kostnader och samlade standardkostnader. Soliditeten överstiger medelvärdet av soliditetsnivån för alla kommuner. Grad av kostnadseffektivitet (bedöms utifrån mått kopplade till kostnadseffektivitet). Våra fastigheter, anläggningar och inventarier är i gott skick. Planerat underhåll av asfalt i förhållande till underhållsplan. Planerat underhåll av fastigheter i förhållande till underhållsplan. Planerat underhåll/nybyggnad av VA-ledningar i förhållande till planer. 24
Medarbetar- och arbetsgivarperspektiv Våra medarbetare har god förståelse och kompetens för sitt uppdrag Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e- post och får svar inom en arbetsdag. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga. Invånarnas syn på kommunernas service vid myndighetsutövning. Medarbetarnas kännedom om arbetsplatsens mål och förväntningar. Handläggningstid för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök. Våra medarbetare har tillgång till ett nära ledarskap Antal medarbetare per chef. Medarbetarnas upplevda uppskattning, förtroende och förutsättningar. Vi är en attraktiv arbetsgivare Införa nytt förmånspaket utifrån åtagande om attraktivare arbetsgivare. Attraktiv arbetsgivarindex. Medarbetarnas upplevda meningsfullhet och utveckling i arbetet. Våra medarbetare har en god hälsa Minska andel sjukfrånvaro. Öka nyttjandegraden av friskvårdstimmen. Vår jämställdhet och mångfald ökar. Jämställdhets- och mångfaldsutbildning för chefer och förtroendevalda. Minska andel långtidssjukfrånvaro. Utjämna osakliga löneskillnader mellan mans- och kvinnodominerade grupper. 25
Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Syfte och mål Överordnade syften Forshaga kommun ska ha verksamhet och ekonomi i gott skick. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa detta krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala inte bara för den verksamhet de själva konsumerar utan även för den som tidigare generationer konsumerat. En annan viktig hörnpelare för att uppnå en verksamhet och ekonomi i gott skick är att kommunen som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att dessa används på effektivast möjligaste sätt. Dessa riktlinjer avser i huvudsak den kommunalt skattefinansierade verksamheten. För VA- och renhållningsverksamheten gäller att den fullt ut ska finansieras via konsumtionsavgifter. För den verksamhet som drivs i företagsform sker styrningen i huvudsak genom kommunens bolagsordningar och ägardirektiv. Utgångspunkten för dessa styrdokument ska också vara långsiktigt god ekonomisk hushållning. Finansiellt perspektiv - övergripande ekonomiska mål Kommunens mål i övriga perspektiv är också mål sett ur perspektivet god ekonomisk hushållning. Vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat. : Förbättra resultat över femårsperiod. Minska skillnaden mellan faktiska kostnader och samlade standardkostnader. (Standardkostnaden är, utifrån strukturella förutsättningar, fastställd enligt skatteutjämningssystemet). Soliditeten överstiger medelvärdet av soliditetsnivån för alla kommuner. Grad av kostnadseffektivitet (bedöms utifrån mått kopplade till kostnadseffektivitet). Våra fastigheter, anläggningar och inventarier är i gott skick. : Planerat underhåll av asfalt i förhållande till underhållsplan. Planerat underhåll av fastigheter i förhållande till underhållsplan. Planerat underhåll/nybyggnad av VA-ledningar i förhållande till planer. Avstämningen av de ekonomiska målen ska göras av kommunfullmäktige i samband med hantering av budget, reviderad budget, delårsbokslut och årsredovisning. Ekonomisk planering och uppföljning Budgetmodell och grundläggande principer Forshaga kommuns budgetmodell bygger på treåriga rullande budgetar. Treårsbudgeten revideras varje år. Beslut om budget inkl. skattesats ska tas av kommunfullmäktige senast i juni månad. Om de politiska, finansiella eller verksamhetsmässiga förutsättningarna förändrats väsentligt kan justeringar ske under hösten genom att ett nytt fullmäktigebeslut tas. Något höstbeslut behöver dock inte tas. Åtgärder utifrån prognos om befarade underskott hanteras i första hand inom berörd nämnd. Förändrade förutsättningar som medför att en nämnd bedömer att man inte klarar av att hålla sig inom givna anslag ska så fort som möjligt redovisas till kommunstyrelsen. Över- och underskott förs inte regelmässigt med till nästkommande år utan behandlas som en del i beslut om årsredovisning. Kommunfullmäktige fastställer senast i juni månad en reviderad budget, som bygger på överförda budgetavvikelser samt uppdaterade prognoser över skatteintäkter och övriga finansiella poster. Det är mot den reviderade budgeten som uppföljning sker. Driftbudget bygger i normalfallet på ramanslag per nämnd. I den mån anslag riktas till särskild verksamhet ska detta klart framgå av kommunfullmäktiges budgetbeslut. Investeringsanslag kan antingen vara knutna till enskilda objekt eller på nämnd och förvaltning som ramanslag. Uppföljning och rapportering Samlad rapportering till kommunfullmäktige om kommunkoncernens verksamhetsmässiga och ekonomiska utfall sker löpande under året och i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan besluta om särskilda verksamhets- och ekonomiuppföljningar för en eller flera nämnder eller styrelser. De helägda bolagens styrelser är på samma vis som kommunens nämnder skyldiga att rapportera avvikelser till ägaren kommunen. Styrningen av bolagen regleras närmare i kommunens bolagsordningar och ägardirektiv. 26
Roll- och ansvarsfördelning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer kommunens mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Alla ändringar och eventuella avvikelser från målen eller riktlinjerna ska godkännas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det löpande ansvaret för uppsikten över kommunkoncernens samlade verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen övervakar att kommunfullmäktiges beslut om mål och riktlinjer efterlevs. Vidare samordnar och leder kommunstyrelsen arbetet med budget, uppföljning och årsredovisning. Kommunstyrelsen fastställer inom ramarna för dessa riktlinjer hur arbetet ska bedrivas. Nämnder och styrelser Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut om mål och ekonomi för den egna verksamheten följs. Nämnderna ska kontinuerligt följa anslagsförbrukning samt utvecklingen av kvalitet och kvantitet i sin verksamhet. Befaras större avvikelser ska detta rapporteras till kommunstyrelsen. Nämnderna ska vidta de åtgärder som krävs för att hålla sig inom beviljade anslag. Kommunrevisionen Revisorerna är fullmäktiges instrument för den demokratiska kontrollen med uppdrag att granska och ytterst ge fullmäktige underlag till prövning och beslut om ansvarsfrihet och måluppfyllelse. Särskilt viktig är naturligtvis denna roll innan beslut kring långsiktig verksamhetsmässig och ekonomisk planering och rapportering tas. Det är därför viktigt att kommunstyrelsen tillsammans med kommunrevisorerna ständigt utvecklar arbetsformer och processer så att kommunrevisionen ges bästa möjliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag. 27
Kommunala bolag Nuläge Forshagabostäder AB: Renovering av fasader och fönsterbyten på Thoreliusgatan, Lediga kontors och affärslokaler i Forshaga och Deje Forshaga Fibernät AB: Utbyggnad av mindre område, förtätningar upphandling av utbyggnad enligt ERUF samt Landsbygdsprogram Forshaga Energi AB: Intrimning av nya pannor i Forshaga och Deje. Framtida utmaningar Forshagabostäder AB: Renovering och underhåll av befintliga fastigheter. Investeringar för att minska energiåtgång och förbättra klimat och exteriör. Forshaga Fibernät AB: Fortsatt utbyggnad av EU-finansierat stomnät och förtätning av redan utbyggda områden. Uppbyggnad av drift- och serviceorganisation Forshaga Energi AB: Underhåll av nät och undercentraler, utveckling av tjänster till kunder, energieffektiviseringar. Kommunstyrelsen Nuläge Framtida utmaningar Kommunledningsstab Nuläge Dataskyddsförordningen GDPR Regionbildning och skatteväxling Beslut om organisation för kultur-, fritid och näringsliv. Samverkansavtal upphandling med Karlstad kommun upphör och upphandlare har anställts Diskussioner om samverkan i upphandlingsfrågor med kommuner KBR. 28
Upphandling av ekonomisystem Upphandling av företagshälsovård Nya ekonomer/controllers Handlingsplan för attraktiv arbetsgivare. Minska sjukfrånvaro - förebyggande insatser. Framtida utmaningar Ökad användning av e-tjänster och utveckling av fler e-tjänster. Ärendeberedningsprocesser Kontaktcenter Säkerhetsfrågor utifrån rikets risk- och sårbarhethetsanalyser Nytt ekonomisystem. Samverkan med andra i fler frågor. Utveckla stabens stöd till verksamheten. Stor personalomsättning innebär ökad arbetsbelastning för personalkontoret i stöd till nya medarbetare och nya chefer. Digitala scheman och tidrapporter Nya arbetsuppgifter, som exempelvis GDPR Kompetensförsörjning Kultur, fritid och näringsliv Nuläge Fortsatt dröjande beslut om förvaltningens organisationstillhörighet. Beslut fattat att näringslivsfrågorna, inklusive landsbygdsrådgivning, flyttas till kommunledningskontoret, att simhallen flyttas organisatoriskt till Kommunteknik och service samt att del av förvaltningens medel för ledning är flyttade till kommunledningskontoret. En fortsatt tillfällig organisation får som fortsatt konsekvens att viss omprioritering av arbetsuppgifter måste ske. Vissa arbetsuppgifter kommer att flyttas fram eller genomföras i ett lägre tempo. Det kan gälla arbetsuppgifter som framtagande av folkhälsostrategi, revidering av biblioteksplan, samverkansfrågor, utveckling av ungdomsfrågan och utrymme för andra utredningsuppdrag Framtida utmaningar Kultur, fritid och näringsliv fortsatt i samma budget. Resursfördelningsutmaningar. Frågor som trillat mellan stolarna: folkhälsa, turism, internationella frågor Kultur och fritid som områden - olika premisser. Kommunen utförare av kulturverksamhet, kommunen stöttande till andra aktörer när det gäller fritid och idrott. Minskade ledningsresurser ökat stabsbehov Komplexa föreningsfrågor tar mer tid, sätter fler fler tjänstepersoner i arbete, kräver samverkan: exempelvis konstgräsplan Bidragskriterier för föreningslivet: säkra beredningen, långsiktig plan för dialog med föreningslivet och förväntningarna på föreningslivet Utredningsuppdrag: ungdom, Dyvelstens flottningsmuseum Kommunteknik och service Nuläge hög investeringstakt kräver mycket resurser av främst tjänstemännen. administrationen ökar pga valår, GDPR, miljömål mm. utbyggnad av VA-nätet pågår till Dömle och Östra Deje. en stor temalekplats byggs i Annebergsområdet. valet i höst tar mycket tid i anspråk för handläggaren. införande av kundcenter utreds under året. Framtida utmaningar Ökat lokalbehov kräver projektledning för nybyggen mm. Projektledare gatu/va-projekt saknas. Planering för nya områden, kommunen växer. Förvaltare för kommunskogen (pensionsavg. 2019). Utökat fastighetsbestånd innebär mer fastighetsskötsel. Energieffektivisera för att uppnå fastställda miljömål och besparingar. 29
Kostenhetens organisation behöver förstärkas. Andel ekologisk mat ska uppnå fastställda mål. Upprustning av VA-nät samt VA-anläggningar i stort behov. Underhålla gator och GC-vägar med ny asfalt i hög takt. (4% årligen) Barn- och utbildningsnämnden Nuläge Prognos för BUN -5,8 Mkr. Arbetsåret 17/18 går mot sitt slut inom skolan. Analyser och utvärdering av läsårets resultat ska färdig- och sammanställas. Förskolan och fritidshemmen arbetar med BRUK som är skolverkets systematiska kvalitetsverktyg. Många barn är i behov av särskilt stöd som kräver insatser för att klara måluppfyllelse och arbetsro. Nya förskolorna är igång. Ledningsorganisation under förändring. Arbete med att anpassa verksamheten efter budget pågår. Framtida utmaningar Statsbidrag ligger på förvaltningen. Kompetensförsörjningen Personalkostnaderna för höga. Barn i behov av särskilt stöd. Förskolans sjukfrånvaro. KAA. Ersättning från Migrationsverket. Digitaliseringen. Miljö- och byggnämnden Nuläge Implementering av miljö- och klimatstrategin Implementering av kemikalieplanen Utveckling av klimatkompensationsmodellen Prioriterade tillsynsobjekt - Storgatan Forshaga - Deje bruk - Doktorsudden Framtagning av nya detaljplaner för att utveckla tätorterna Framtagning av grön infrastrukturplan Revidering av tillsynstaxor Uppföljning av tillsynsplaner och åtaganden Framtida utmaningar Behov av mer tillsynsresurser Ökande planbehov - behov av fortsatt planberedskap Ökande vård i hemmet innebär ökande bostadsanpassningskostnader Miljööverenskommelserna med landshövdingen innebär åtaganden i den strategiska planen Klimatneutrala 2030 och de globala hållbarhetsmålen innebär åtaganden och åtgärder som berör samtliga kommunmedborgare Kommunens beslut att arbeta långsiktigt hållbart i enlighet med svensk standard 854000 och den internationella standarden ISO 14001 Vård- och omsorgsnämnden Nuläge Vård -och omsorgsnämnden visar fortsatt underskott i sin prognos. Antalet brukare inom hemtjänsten har ökat blygsamt däremot har antalet insatser och arbetade timmar per planerad timme per brukare (tex. ökade delegerade insatser och serviceinsatser) har ökat mycket. Inom LSS blir våra brukare äldre och pensionerar sig från daglig verksamhet. Konsekvensen är ökade kostnader under dagbemanning på boenden. Inom SÄBO arbetar man med bemanningsgrafen för att få budget i balans. Vårens influensavåg orsakade högt vikariebemanning med ökade personalkostnader. För att anpassa verksamheten till budgetramen, arbetar förvaltningen tillsammans med enhetschefer och nämnd med anpassningsåtgärder. Varje verksamhet har någon form av anpassningsåtgärd inplanerad. Verksamheten har också haft inspektioner av arbetsmiljöverket enligt deras nationella plan gällande arbetsmiljö samt hot och våld. 30
Framtida utmaningar Vård och omsorg har sin största utmaning i rekryteringen av personal men samtidigt också med sina ökade personalkostnader. Antalet + 80 ökar i vår kommun och när vi tittar på statistik kan vi se att behovet av hjälp ökar vid 84- års ålder. Digitaliseringen och implementeringen av tekniska hjälpmedel är ett måste för att klara av framtidens äldrevård. Inom socialpsykiatri ser vi ökat behov av stödboenden och kontaktpersoner. Ett nytt boende LSS/ socialpsykiatri är också en framtida utmaning. Kompetensutveckling för personal, specialistutbildning i demens samt vårdbiträdesutbildning kräver resurser men är väldigt nödvändiga för verksamhetens utveckling och kvalitet - med brukaren i fokus. Lärande och arbetsnämnden Nuläge Nämndens prognos före reviderad budget är -8,9 mnkr exkl. ensamkommande barn. De stora avvikelserna finns inom individ- och familjeomsorgen. Individ- och familjeomsorgen har två vakanser inom myndighetsutövningen, som täcks med konsultstöd för att klara lagstadgade bemanningskrav i verksamheten. En ökning jämfört med föregående år av institutions- och familjehemsplaceringar inom både missbrukarvård och den sociala barnavården. En ökning av kostnader för ekonomiskt bistånd jämfört med föregående år Arbetsmarknadsenheten arbetar med implementering av arbetsmarknadsprojektet Återbruket och Utvecklad arbetsmarknad. Vuxenutbildningen har färre elever då det är högkonjunktur. Nya utbildningar planeras för att möta efterfrågan från arbetsgivare; vårdbiträde och barnskötare. Enheten för nyanlända och integration bedriver ett omfattande omställningsarbete för att anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar i form av lägre intäkter och färre anvisningar. Framtida utmaningar Arbetsmarknadsenheten behöver långsiktighet i införandet av projekt i ordinarie verksamhet. Intäkter för tjänster måste justeras för att täcka kostnader i verksamheten. Vuxenutbildningen behöver i allt större utsträckning anpassas till elever med särskilda behov, samt skapa en flexibel organisation för att möta upp efterfrågan på utbildad arbetskraft. Flera av nämndens verksamheter finansieras delvis av statliga bidrag. Då bidragen snabbt kan förändras skapar det en osäkerhet i verksamheternas planeringsförutsättningar. Individ och familjeomsorgen har utmaningar i att rekrytera kvalificerad personal, skapa förutsättningar för att kvalitetssäkra lagstadgade insatser och utöka insatser på hemmaplan. Verksamheterna behöver anpassas till digitala lösningar för att motsvara framtida kvalitetskrav och förväntningar på verksamheterna. Överförmyndarnämnden Nuläge Granskning av årsräkningar och arvodering av våra ställföreträdare tar mycket tid för verksamheten Under året har det var ett högt inflöde av nya ärenden De flesta inkomna ärendena är komplexa Svårt med rekrytering av ställföreträdare i vissa kommuner Kontoret har lagt mycket resurser på arbetet med GDPR Överförmyndarkontorets personal har haft en hög arbetsbelastning under våren Det kan uppkomma oväntade kostnader för placerade ungdomar på Klarälvsgården då det saknas lagstöd för att kräva placerade kommuner på ersättning för de kostnader som verksamheten har för dessa ärenden. Eventuell utökad samverkan, det finns ett visst intresse från andra kommuner att vilja ingå i den gemensamma överförmyndarnämnden Framtida utmaningar Har kontoret tillräcklig bemanning för att utöva en tillsyn och granskning av ärenden som rättssäker och med hög kvalitet för våra huvudmän Införande av ett nytt verksamhetssystem som tillgodoser dagens behov. För att locka till nya ställföreträdare finns ett behov av digitalisering och e-tjänster. Verksamheten behöver lägga mer resurser på rekrytering av nya ställföreträdare Ökat antal komplicerade ärenden kan ge ökade arvodeskostnader för den gemensamma nämndens kommuner. För de allra svåraste ärendena finns möjlighet att få månadsarvode, dessa har under senaste året ökat markant. 31