Slutrapport. Lärande Utvärdering, Projekt Inredningsalliansen, diarienr Genomförd och sammanställd av

1 Slutrapport Lärande Utvärdering, Projekt Inredningsalliansen, diarienr 2010-3030098 Genomförd och sammanställd av Agneta Klippvik Utveckling AB Ragnabo 107 385 94 Bergkvara Tel 076-840 03 02 e-post klippvik@akkakompetens.se www.akkakompetens.se

2 Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 LÄRANDE UTVÄRDERING - UNDERLAG OCH AKTIVITETER... 3 PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL... 4 PROJEKTORGANISATION OCH STYRNING... 4 PROJEKTÄGARE OCH PROJEKTLEDNING... 4 STYRGRUPP OCH SAMVERKANSPARTER... 4 GENOMFÖRANDE AV UTBILDNINGAR OCH ÖVRIGA AKTIVITETER... 5 ARBETSSÄTT OCH METODER... 5 MÅLUPPFYLLELSER... 5 Kompetenshöjande insatser... 5 Jämställdhet och tillgänglighet... 6 Samverkan... 6 Strategisk spridning och påverkan... 7 ANALYSDEL... 7 RESULTAT OCH EFFEKTER... 7 PROJEKTETS STYRKOR... 8 PROJEKTETS UTVECKLINGSOMRÅDEN... 8 STRATEGISK PÅVERKAN... 8 LÄRPROCESSEN HÅLLBARA EFFEKTER... 9 SAMMANFATTNING... 11

3 Bakgrund Projektägare har varit Itab Shop Concept Nässjö AB i Nässjö. I projektet har förutom Itab deltagit 4 träindustriförtag som alla är verksamma inom inredningsbranschen: Malmbäcks-Werken AB i Malmbäck, Morgana AB i Bodafors samt Bending Group AB och Åry Trays AB i Nybro. Dessa bolag har också ett kund-leverantörsförhållande. Bakgrunden till projektet och dess behov är följande. Svensk träindustri står under en allt hårdare konkurrens från omvärlden, framförallt från lågkostnadsländer som Kina och från östeuropeiska länder. För att svensk träindustri ska kunna hävda sig behövs bland annat att man fortlöpande strävar mot ökad produktivitet, hög kvalitet, fokuserar på rätt tillverkning samt på utveckling och optimering av tillverkningsprocessen. Företag verksamma inom inredningssektorn är en viktig del i svensk träindustri och har en långvarig tradition i regionen. De kunskaper som växt fram ur denna tradition är grundläggande för den yrkesskicklighet, som finns i branschen. Många medarbetare saknar formell utbildning, men har å andra sidan har de mycket goda yrkeskunskaper inom sina respektive områden. För företagen är det viktigt att anpassa sin organisation till en omvärld i ständig förändring. Detta kräver bland annat att de anställda behöver kunna arbeta bredare, med flera olika arbetsuppgifter. Ökad automation ställer också krav på medarbetarna och på hur arbetet organiseras. Företagen har också sett problem i att färre ungdomar söker sig till de trätekniska utbildningarna. Detta problem har de också velat påverka genom projektet. Genom att kunna erbjuda sina medarbetare utveckling och göra arbetsplatserna attraktiva finns en förhoppning om att kunna bidra till att påverka ungdomar att i större utsträckning se träindustrin som lockande arbetsplatser och därigenom bidra till att fler söker sig till träutbildningar. Företagen i projektet utgör ett viktigt inslag i regionens näringsliv, dels i egenskap av arbetsgivare, dels som samverkande partner till övriga industrier i kommunerna. Lärande utvärdering - underlag och aktiviteter Den externa utvärderingen startade i september 2011 med möten med projektledare och styrgrupp. En löpande dialog har sedan dess förts med projektledning och styrgrupp. Under tiden sep 2011-mars 2012 genomfördes strukturerade intervjuer med samtliga i styrgrupp och projektledning samt med, representanter för deltagande företag (11 st) och utbildare (2 st). Återkoppling av dessa intervjuer skedde genom presentation och lärande diskussion i styrgruppen i mars 2012. Under hösten 2012 har genomförts ett 15-tal s k påverkansintervjuer. Målgruppen för dessa intervjuer har varit företrädare för näringsliv och branschorganisationer, utbildare och politiker. Intervjuerna har haft mera karaktär av dialogsamtal. Syftet var att sätta fokus på frågeställningarna - Hur kan träutbildningarna säkras och utvecklas i linje med branschens behov - Hur kan man långsiktigt säkra att det finns en modern träindustri byggd på traditioner i regionen I november 2012 genomförde projektet ett s k spridningsseminarium för deltagande företag, utbildare, nyckelpersoner och politiker, där även resultatet av påverkansintervjuerna presenterades och diskuterade. Som utvärderare har undertecknad också löpande gått igenom olika dokument som producerats i projektet, t ex ansökan och mobiliseringsrapport, lägesrapporter, minnesanteckningar, utbildares

4 utvärderingsenkäter och diverse mail-korrespondens. Undertecknad har också deltagit som adjungerad i styrgruppsmöten vid olika tillfällen. Projektets syfte och mål Projektets främsta syften har varit: Att säkerställa att de anställda har rätt kompetens för att möta framtida krav Att strategiskt och strukturerat höja kompetensen i branschen Att skapa förutsättningar för att anpassa organisationen för ett mer effektivt arbetssätt i produktion Att förbättra informationen om möjligheterna att utbilda sig till träarbetare i skolorna Att tillsammans med kommuner och utbildare utveckla träutbildningarna inom framför allt industriprogrammet och säkra utbildningarnas fortlevnad De olika syftena sammantaget bildar en helhet som långsiktigt strävar efter att långsiktigt säkra att det finns en modern träindustri byggd på traditioner i regionen. Projektets övergripande mål och på längre sikt har formulerats enligt följande: Att säkerställa att träindustrin har rätt kompetens och kompetensförsörjningen säkerställs Att få Inredningsalliansens företag att bli mer effektiva och mera konkurrenskraftiga gentemot omvärlden Att företagen blir mera medvetna om hur man på ett aktivt sätt kan arbeta med jämställdhet och tillgänglighet Projektmålen, dvs mål att uppnås genom projektet har formulerats enligt följande: Att anpassa organisationen till de krav som ställs idag Att befintlig personal skall få en bredare och mer komplett kunskapsbas Att täcka så många som möjligt av de kompetensgap som framkommit i mobiliseringsfasen och få med personalen på alla nivåer Att beakta jämställdhet och tillgänglighet i samtliga aktiviteter Projektorganisation och styrning Projektägare och projektledning Projektägare har varit Itab Concept AB i Nässjö. Linda Forsman, anställd hos Itab, har varit projektledare på deltid. Projektledaren har ansvarat för utbildningsplanering, uppföljning samt administration och ekonomisk redovisning. Projektet har varit mycket snålt dimensionerat vad gäller administrativa personella resurser. Itab är i förhållande till de andra företagen ett stort företag med administrativ styrka och också en förebild. Ingen av de andra företagen hade orkat med en projektägarroll. Styrgrupp och samverkansparter Styrgruppen har bestått av VDn för Itab, VDn för Malmbäcks-Werken, ekonomichefen för Morgana, VDn för Bending Group och Åry Trays samt projektledaren. Styrgruppen har varit ändamålsenligt sammansatt med representanter som haft mandat.

5 Styrgruppens roll har varit både strategisk och operativ. I inledningen av projektet fokuserade styrgruppen till mycket stor del på planering och genomförande och resultat av aktiviteter. Allt eftersom projektet framskridit har gruppen arbetat mera strategiskt. Representanterna i styrgruppen har haft stora möjligheter att påverka innehåll, metoder och upplägg. De upplever att de haft en bra kommunikation med projektägaren. Genomförande av utbildningar och övriga aktiviteter Arbetssätt och metoder Urval av deltagare till de olika utbildningarna har skett på olika sätt: Allt ifrån att jag blev tillfrågad/utvald till att jag blev anmäld till att jag drev på själv. Huruvida det finns ett tidigare dokumenterat behov som framkommit i medarbetarsamtal är delvis oklart. Återkoppling till företagen av den kompetensinventering som gjordes under mobiliseringsfasen är inte helt tydlig. Projektet har fokuserat på processutbildningar i samverkan mellan företagen men det har också förekommit specifika individuella utbildningar. Utbildningarnas mål och innehåll har präglats av att svara upp mot krav på längre sikt. Flera av dem har haft ett upplägg med hemuppgifter med tillhörande redovisningar. För de deltagande företagen har satsningarna varit stora i antal timmar och antal medarbetare. Då företagen varierar i storlek har förutsättningarna varit olika betr antal deltagare och genomslag i resp företag. Måluppfyllelser Kompetenshöjande insatser De planerade utbildningarna har i stort genomförts enligt plan. Projektmålen har till största delen angivits i kvalitativa mått. De genomförda utbildningarna har av företagen i huvudsak uppfattats som mycket bra utbildningar med bra utbildare och bra upplägg. Itab som är störst har haft flest deltagare och har också större personella resurser i sin organisation. Medarbetare på de mindre företagen har ibland dubbla roller, vilket har medfört tidbrist för deltagande. Där flera deltagare från samma företag deltagit har också möjligheterna för bättre genomslag hemma på företaget blivit gynnsammare. De mindre företagen har upplevt ett behov av anpassning av vissa utbildningar efter deras förhållanden. Genom att många utbildningar genomförts gemensamt för de 5 företagen har medarbetare i företagen lärt känna varandra, lärt av varandra och lärt nytt: Vi har nästan fått nya jobbarkompisar, vi har fått nya idéer, nya perspektiv och även nya verktyg att arbeta med De utbildningar som ger snabbast resultat i företagen är förbättringsledar- och lean-utbildningarna. Även Ledarskapsutbildningen har öppnat nya perspektiv på ledarskapet och vikten av delaktighet och fördelat ansvar. Företagsledarna är av uppfattningen att företagen är på rätt väg att höja kompetensen för att möta ökad konkurrens. Men deltagare från företagen i de olika utbildningarna säger också att det behövs chefer på hemmaplan som tar hand om fortsättningen och förankring krävs uppifrån och ner och nerifrån och upp i företagen. Företagen har haft olika förutsättningar vad

6 gäller mandat att nyttja ny kompetens, t ex efter utbildningsinsatser i att genomföra medarbetarsamtal som på deras företag kan ligga på en annan chefsnivå. Jämställdhet och tillgänglighet I projektets målsättningar finns formulerat att ett jämställdhetsperspektiv kommer att anläggas genom hela projektet. Under mobiliseringsfasen gjordes en enkätundersökning hos samtlig personal i de deltagande företagen för att få en bild av kunskapen inom detta område. Syftet var att denna enkät skulle följas upp med en ny enkät mot slutet av projektperioden. En uppföljning har skett genom styrgruppen, där representanterna fått rapportera in vissa data till projektledningen. Under mobiliseringsfasen fick ledningsgruppen en utbildning om jämställdhet och tillgänglighet. Styrgruppen har under genomförandefasen också deltagit i utbildning i jämställdhet och tillgänglighet som genomförts av ESFs processtöd. I vilken mån har företagens medarbetare tagit till sig eller blivit påverkade av att jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet ingått i utbildningsaktiviteterna? I de intervjuer som gjorts med företagen inom ramen för Lärande utvärdering har varit tydligt att de tycker det svårt att beskriva några direkta konkreta resultat. Exempel på resultat som nämns är: Ökad medvetenhet, försök till att tänka på jämställdhetsfrågor och tillgänglighetsfrågor på ett annat sätt. När det gäller tillgänglighet har det skett en ökad visualisering i företagen för att därigenom göra företagsinformationen tydligare. Detta görs t ex på anslagstavlor vad gäller Lean- och förbättringsarbete. Medvetandegraden har också ökat vad gäller lokalers utformning och utrustning, t ex val av färger och material. En av målsättningarna för jämställdhet var att öka antalet kvinnor i företagen, som vid projektets inledning endast var 25%. Företagen anser att detta är inte möjligt på kort sikt rekryteringsbehov måste finnas och bearbetning i form av påverkan av attityder måste ske på längre sikt. En fara finns så klart att denna bearbetning av medvetandet minskar när projektperioden är över. Samverkan Projektet har varit ett mindre och hanterbart projekt med endast 5 företag. Företagen har haft samma intresse av att utveckla sig och bli mera konkurrenskraftiga. Itab är en stor kund till övriga deltagande företag och projektet har skapat en större förståelse för var och ens behov och förutsättningar. Itab som det större företaget har haft mycket att lära ut bl a för att de har större personella resurser och delvis mera nischad kompetens t ex i lean-arbetet och med tillgång till en lean-koordinator. Medarbetarna från de olika företagen har upplevt stor nytta med att träffa varandra under de gemensamma utbildningsinsatserna. Samverkan mellan företagsledningarna i de deltagande företagen har förstärkts tack vare projektet och styrgruppsarbetet. Projektet har blivit en plattform för fortsatt samverkan. Projektet har haft en övergripande målsättning att samverka med gymnasieskolor och träutbildningar i de aktuella kommunerna för att dels förbättra informationen om möjligheterna att utbilda sig och arbeta inom träindustrin, dels påverka träutbildningens utformning och antalet förstahandssökande till träutbildningarna. Målsättningen var att minst 2 förändringar skulle genomföras i kursplanen för IP Trä och att 10% flera skulle välja träprogrammet i första hand. Projektet har framför allt samverkat med Träcentrum och gymnasieskolan i Nässjö samt med gymnasieskolan i Nybro (gäller Nybro-företagen). Några i styrgruppen finns också med i Programrådet för Industriprogrammet. Under projekttiden har styrgruppen tagit ett beslut att förtydliga och intensifiera detta arbete både i Nässjö och resp hemkommuner genom t ex praktik, studiebesök och en öppen attityd gentemot skola och utbildning. I nu-läget har antalet sökande till träprogrammet ökat mer än 10%, men i vilken grad projektet har bidragit till detta är omöjligt att säga.

7 Strategisk spridning och påverkan Projektets har haft två inriktningar vad gäller strategisk påverkan, dels att åstadkomma bestående effekter hos de deltagande företagen, dels påverka träutbildningens innehåll samt påverka ungdomar att söka till träutbildningar framför allt på gymnasienivå. Flera av utbildningsinsatserna i företagen har lagts upp som processutbildningar i flera steg fördelade över en längre tid och med hemuppgifter. Processutbildningar ger större förutsättningar för att insatserna ska leda till ett förändrings- eller utvecklingsarbete. Exempel på sådana utbildningar är 5S, förbättringsutbildningarna och ledarskapsutvecklingen. Projektet har arbetat med utvecklingsinsatser på både ledarnivå och medarbetarnivå, vilket också ökar förutsättningarna för både större förankring och effekter på sikt. I dessa utbildningar har också tillhandahållits och lärts in olika verktyg för utvecklingsarbete hemma på företaget. Det har också förekommit utbildningsinsatser som är mera i form av kurser, vilka är svårare att få samma genomslag för på hemmaplan. I stort kan man säga att metoder och pedagogik varit gynnsamma för att få bestående effekter. När det gäller påverkan av externa aktörer skolor och utbildare har detta skett framför allt i ordinarie insatser men med en större tydlighet allt eftersom projekttiden fortskridit. Företagen är med s k programråd, där påverkan tydliggjorts. Under hösten gjordes inom ramen för den lärande utvärderingen ett antal s k påverkansintervjuer med företrädare för näringsliv och branschorganisationer samt med politiker och utbildare. Syftet med samtalen var att sätta fokus på frågeställningarna - Hur kan träutbildningarna säkras och utvecklas i linje med branschens behov - Hur kan man långsiktigt säkra att det finns en modern träindustri byggd på traditioner i regionen Ett annat syfte var också att skapa en strategisk påverkan hos nyckelpersonerna och deras uppdrag inom näringslivet och träindustrin. Först och främst kunde konstateras att dessa personers kännedom om projektet var mycket ringa eller obefintlig, men intresset växte genom samtalen. Det viktigaste resultatet av dessa samtal blev diskussionerna kring den nyligen beslutade s k trästrategin för Småland för 2012-2012, som tagits fram och beslutats av länsstyrelser och regionförbund i Småland och som till mycket stor del kommer att arbeta med de frågeställningar som projekt Inredningsalliansen också haft på sin dagordning vad gäller utbildningar och ungdomars val av utbildning. Trästrategin var mycket lite känd hos de intervjuade med undantag av utbildare och några näringslivsföreträdare. Analysdel Resultat och effekter Vilka resultat har uppnåtts i företagen så här långt? Vid de intervjuer som genomförts är i stort sett alla eniga kring att de fått en förstärkt och ökad kunskap. Flera medarbetare har kunnat få delta i i ett stort antal insatser som annars inte hade varit möjligt. Insatserna har lett till en ökad delaktighet och större engagemang. Kund-leverantörsförhållandet har stärkts genom att de gemensamma utbildningarna har gett en förståelse för helheten i varandras företag. Öppenheten mellan företagen har ökat. Förbättringsarbeten pågår i olika grad. Exempel: Något företag har börjat med medarbetarsamtal, något har börjat med dagliga morgonmöten, anställda skriver förslag till förbättringar, visuell styrning via information på anslagstavlor har börjat tillämpas, lean- och förbättringsarbeten pågår.

8 Effekterna av insatserna och de resultat som redan uppnåtts kommer förhoppningsvis leda till insikten om vikten av en kontinuerlig kompetenshöjning samt nya kunskaper om planering och genomförande av utbildningsinsatser för att nå större effekter. Det övergripande effektmålet att säkra en modern träindustri byggd på traditioner i regionen kan vi inte mäta varken idag eller i morgon endast anta att förutsättningarna har stärkts. När det gäller de kvantitativa projektmålen: 10% flera sökande till träutbildningarna, 2 förändringar i kursplanen för IP Trä, 75% av medarbetarna har validerat sina kunskaper, ökning av andelen kvinnor (25%) i de fem företagen samt utbildning till alla i jämställdhet och tillgänglighet är även dessa osäkra i vilken grad projektet har påverkat och uppnått. Projektets styrkor Projektet har genomförts med mycket stor ambition och engagemang och följande styrkor kan konstateras: utbildningarna har varit av hög kvalitet och konkreta de har gett en bred kompetenshöjning utbildningarna har startat processer i företagen utbildningarna har genomförts i samverkan med ett gemensamt intresse projektorganisationen har varit ändamålsenlig med Itab som stark projektägare resursmässigt och en engagerad styrgrupp med mandat förståelsen för varandras företag och helheten har ökat förändrings- och utvecklingsarbetet som pågår i företagen är drivet av marknaden och kunderna (nyttoperspektivet) under projektets senare del har fokus i projektet mer och mer riktats på hållbara effekter i företagen samt på påverkan på externa intressenter. Projektets utvecklingsområden Projektet har funnit sina former mer och mer under projekttiden. Utvecklingsområden som projektet arbetat intensivt med har varit att engagera produktionen och golvet fullt ut! att hinna och orka med alla utbildningar att uppnå och kunna mäta de kvantitativa målsättningar som angetts i ansökan att påverka resultat och effekter utanför företagen när det gäller utbildare och kunna locka ungdomarna till träutbildningar och träindustrin Strategisk påverkan För att uppnå dels bättre effekter när det gäller påverkan på intresse och innehåll i träutbildningarna på gymnasienivå dels ta reda på externa intressenters kunskaper om mål och handlingsplaner genomfördes s k påverkansintervjuer med företrädare för näringsliv och branschorganisationer, politiker och utbildare under hösten 2012. Från dessa intervjuer kan vi konstatera följande:

9 - Politikerna efterlyser mera tydlighet från företagen och anser att företagen själva kan öka insatserna för att locka ungdomarna. Företag och skola måste samarbeta mera kring t ex lärlingsutbildningar, trainee-program, Teknik-collage, praktiksamordning och sommarjobb. - Näringslivet vill ha mera engagemang från och samarbete med politiker och utbildare - Opinionsbildning och lobbying måste även ske nationellt (högskola, yrkeshögskola, universitet, Svenskt Näringsliv) - Alla vuxna måste hjälpas åt att marknadsföra dagens träindustri och framtidsutsikter (karriärmöjligheter, vad jobben innehåller, vad man tjänar, få kvinnor intresserade) gäller från föräldrar till SYV och utbildare. - Påverkan bör ske mot att införa entreprenörskap och UF på schemat för Industriprogrammen - Programråden behöver utvecklas mot färre diskussioner och mera verkstad - Vikten av att lyfta strategifrågor om utbildningars inriktning och innehåll till rätt instans - Det finns numera en tydlig handlingsplan = strategi för utveckling av träindustrin i regionen, den s k Trästrategin, där det är mycket viktigt att den förankras hos företagen och att företagen blir delaktiga i den fullt ut och känner nyttan av den Av intervjuerna framgår att det finns visst avstånd mellan näringsliv och skola inkl politiker, trots många års diskussioner kring utveckling av en sådan samverkan. Projektet bjöd in deltagande företag, företrädare för näringsliv och branschorganisationer, utbildare och politiker till ett s k spridningsseminarium i slutet av november 2012 för att delge sina erfarenheter kring projektet och dess resultat och för att också diskutera samverkan. Från politikerna deltog endast en person och skola/utbildare representeras endast av två personer från Träcentrum. Lärprocessen hållbara effekter Hållbarheten i ett utvecklingsarbete förutsätter, enligt forskning på området, tre mekanismer. Den ena är ett aktivt ägarskap. Aktivt ägarskap handlar om ett brett engagemang från projektägare, projektledning men också från samverkansparterna i ett projekt. Ofta brukar en stark och pådrivande projektledare ses som avgörande för framgången av ett projekt. Men om ett projekt ska leda till framgång på längre sikt är det viktigt att samtliga parter tar ansvar för utvecklingsarbetet och har mandat att genomföra detta. Hållbara effekter bygger också på en bred samverkan och delaktighet, såväl på samhällsnivå, organisationsnivå som på individnivå. För att ett utvecklingsinriktat lärande ska komma till stånd krävs en genomtänkt strategi för hur man ska lära av projektet och hur resultaten ska tas om hand. Det måste också finnas något som driver på utvecklingen, någon form av incitament, där förtjänsten blir tydlig. Aktivt ägarskap Hållbara effekter Samverkan Utvecklingsinriktat lärande

10 Projekt Inredningsalliansen har präglats av ett aktivt ägarskap med ett stort engagemang från projektägare och projektledning. De övriga 4 deltagande företagen har också haft ett stort engagemang för projektet. Hittills är de hållbara effekterna störst på individnivå och till vissa delar på organisationsnivå. När det gäller den viktiga delen att även påverka samhällsnivån återstår en del. Projektet har under sin senare del börjat arbeta mer och mer med hur man ska ta tillvara ny kompetens i företagen samt hur de strategiskt ska påverka industriprogrammet och ungdomars val. Styrgruppen har blivit mer medvetna om att de måste påverka och söka samverkan med företrädare för skola och utbildare. Lärandemiljön i företagen har efterhand utvecklats. Konkreta exempel på detta är t ex resultaten av utbildningar inom 5S och förbättringsledning, där rutiner och organisation anpassats och visualisering används i processen. Införande av medarbetarsamtal och morgonmöten är också insatser som ger ökad delaktighet. Denna typ av stödsystem tillsammans med attitydpåverkan som skett genom utbildningarna bidrar till en högre förmåga att utföra befintliga eller nya arbetsuppgifter.

11 Sammanfattning Projektet Inredningsalliansen har varit ett mycket konkret projekt. Projektet har varit på riktigt. Det har uppstått ur ett verkligt behov av kompetenshöjande insatser i ett kund- leverantörsförhållande. Arbetssätt och metoder i projektet är ganska traditionellt utformade, men med tonvikt på processutbildningar som genomförts dels gemensamt i de fem företagen, dels i vart och ett av företagen. Därutöver har ett antal individuella och nischade utbildningar genomförts. Projektets stora förtjänst är att alla 5 företagen har haft samma mål och intresse att bli bättre tillsammans för att kunna möta en växande konkurrens. Projektet har i sin planering haft mycket höga ambitioner, det har varit omfattande både vad gäller antalet aktiviteter och deltagare i förhållande till resp företags storlek. Projektledningen har haft högst begränsade resurser för planering, genomförande, uppföljning och redovisning. Utifrån projektets förutsättningar är bedömningen att projektet till stora delar uppnått sina kvalitativa målsättningar vad gäller resultat i de egna företagen. Effekter är på gång, men egentligen för tidigt att bedöma, t ex hur insatserna bidrar till att motstå den ökade konkurrensen från lågprisländer. Det finns en tveksamhet kring om de kvalitativa målsättningarna som satts upp har kunnat nås - 10% flera sökande till träutbildningarna, 2 förändringar i kursplanen för IP Trä, 75% av medarbetarna har validerat sina kunskaper, ökning av andelen kvinnor (25%) i de fem företagen samt utbildning till alla i jämställdhet och tillgänglighet. Projektledning och styrgrupp har lärt mycket under projekttiden, t ex tidsåtgång för planering och genomförande. Tiden blev pressad i början och företagen hade inte möjlighet att släppa iväg för många medarbetare på en gång på utbildningar. Styrgruppen övergick efterhand från att i stor utsträckning vara en operativ grupp till att bli mera strategisk. När det gäller den här typen av mindre projekt kan också konstateras att dessa har större svårigheter att arbeta med extern strategisk påverkan, helt enkelt för att de är små och får inte den genomslagskraft som större projekt med många deltagande aktörer och samverkansparter på samhällsnivå. Vi kan också konstatera att den s k Trästrategin, som beslutats och genomförs av tre länsstyrelser och regionförbund, banar väg för att Inredningsalliansen med fleras tankar kan få genomslagskraft. 2012-12-19 AGNETA KLIPPVIK UTVECKLING AB Agneta Klippvik